<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>ekonomi &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/ekonomi-2/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 22 Aug 2026 11:10:32 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>ekonomi &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Samhället är byggt på spel – och vi borde spela det bättre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/samhallet-ar-byggt-pa-spel-och-vi-borde-spela-ett-battre/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tobias Lindström]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 22 Aug 2026 10:14:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[hållbarhet]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237143</guid>

					<description><![CDATA[Vi är alla med i ett enormt spel.

Trots att det inte är på riktigt styr det våra liv. Vi föds in i det och kan sedan inte sluta spela – eftersom vår överlevnad beror på det. Spelet är inte bara tråkigt utan också ohållbart, och vi måste snart sluta spela innan det är för sent.

Det är dags att spela något annat.
<h3>Samhället är byggt på spel. Vi agerar och samarbetar utifrån berättelser som vi själva har skapat.</h3>
Mycket av det vi gör bygger på påhitt.

Pengar, företag och länder existerar egentligen inte i verkligheten. De existerar endast som delar av vår fantasi.

Fysiskt sett är vi hårlösa primater som knappt skiljer sig från varandra. Om vi ställde en minister framför en schimpans skulle den bara se en välklädd apa. Men i spelet är vi anställda, chefer, vd:ar, kungar och miljardärer – och för att markera vår spelstatus bär vi kostymer, klockor och kronor. På samma sätt är en dollar en dollar eftersom några primater i Washington säger det, och vi lyssnar eftersom vi har bestämt att de utgör en regering. Om vi gav en dollar till en schimpans skulle den bara se ett värdelöst papper.

Precis som barn på skolgården hittar vi på regler, roller och föremål, och agerar sedan utifrån det vi själva kommit på. Det enda verkliga är spelarna och den värld de agerar i – och genom våra handlingar påverkar spelet våra liv.

Även om spelet är på låtsas är följderna verkliga – för oss och för världen.
<h3>De flesta spelar för att de måste, inte för att de vill. Därför kan missnöjda spelare ibland ta till våld.</h3>
Vi tvistar ständigt om vilket spel vi ska spela.

Vi är oense om reglerna, bråkar om vem som ska spela vem och klagar över vad som är rättvist och orättvist – precis som barn på skolgården. Och när vi inte kommer överens tar vi ibland till våld.

Vuxna tar spelet på stort allvar, eftersom insatserna för dem är höga. Ett missnöjt barn kan helt enkelt sluta leka, men för en vuxen kan ett avhopp hota deras överlevnad: spelet kan få dem att svälta, förlora bostaden, hamna i fängelse eller till och med bli dödade. Oavsett om vi gillar spelet eller inte är vårt bästa alternativ att fortsätta spela, och det bästa vi kan hoppas på är att spelet går bra. Många, däribland jag, fantiserar om att hoppa av – men den som lämnar spelet kanske inte kan återvända. I stället hoppas vi på att bli befordrade, få mer spelvaluta eller att förbättra reglerna.

Vuxna spelar ett spel där spelarna hålls gisslan. De kan inte välja att sluta spela, och det är svårt att ändra reglerna. När spelet går dåligt kan våld därför bli den sista utvägen för många.

För vuxna är spelet verkligt – så verkligt att de är beredda att döda för det.
<h3>Vi kan inte fortsätta spela det nuvarande spelet. Det är ohållbart, skapar fattigdom och får oss att arbeta mer än nödvändigt.</h3>
Det nuvarande spelet kommer att ta kål på oss.

Det skapar inte bara onödigt lidande, får oss att arbeta mer än nödvändigt och tvingar oss att göra bullshit för att överleva. Det kan heller inte fortgå. Det förstör våra ekosystem, vilket innebär att det förr eller senare måste upphöra.

Vi har därav två alternativ: antingen ändrar vi själva spelet, eller så kommer naturen att tvinga oss att göra det – och naturen kommer inte att vara barmhärtig. Den goda nyheten är att vi har teknologin och kunskaperna – allt vi behöver göra är att ändra spelet. Problemet är att avgöra vilket spel vi ska spela och enas om det. Historiskt har vi antingen hamnat i nya spel av en slump eller utan att reflektera över hur det kommer att fungera med riktiga människor. För att lyckas räcker det inte att spekulera – vi måste också experimentera och pröva nya spel med verkliga människor i verkliga situationer.

Vad vi än gör och hur vi än gör det måste spelet förändras. Tyvärr vill de som gynnas inte att det ska förändras.

De kommer att försöka hindra varje försök.

[caption id="attachment_237142" align="alignnone" width="600"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/inline.jpg"><img class="size-medium wp-image-237142" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/inline.jpg" alt="Karikatyr av Margaret Thatcher med pratbubblan ”There is no alternative”." width="600" height="345" /></a> Margaret Thatcher med sloganen ”There is no alternative” – det finns inget alternativ. Faksimil: Toblin/Medium.[/caption]

De kommer att försöka övertyga oss om att det inte finns några alternativ. När det sker måste vi minnas att detta bara är ett spel – ett av många vi kan välja.

Och det här spelet är varken roligt eller hållbart.

Så låt oss spela något annat.

&#160;

<em>Tobias Lindström</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norska studenter går tusenlappar back varje månad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norska-studenter-gar-tusenlappar-back-varje-manad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Aug 2026 05:22:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236971</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet.</strong>

En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, <a href="https://www.document.no/2026/08/10/rapport-studenter-gar-tusenlapper-i-minus-hver-maned/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar NTB</a>.

År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent.

Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året.

Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor.

— <em>Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent</em>, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg.

Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tysklands ekonomiska kris förvärras – BMW ska dra in tusentals tjänster</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tysklands-kris-bmw-varslar-8-000-tjanster/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Jul 2026 07:49:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[BMW]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[nedskärningar]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236043</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tysklands ekonomiska kris förvärras när BMW planerar att minska sin globala personalstyrka med omkring 8 000 tjänster till slutet av 2027. Neddragningarna ska enligt uppgifter i tyska medier främst beröra administration och utveckling, medan produktionen undantas.</strong>

Planen presenterades för de anställda i München på onsdagen. BMW och koncernens företagsråd har kommit överens om ett program för frivilliga avgångar, uppger en talesperson för bolaget till Reuters.

Enligt uppgifter till Reuters väntas BMW:s globala arbetsstyrka minska med cirka 8 000 personer. Vid slutet av 2025 hade koncernen 154 540 anställda världen över.

Den tyska affärstidningen Handelsblatt rapporterar att programmet ska inledas i oktober 2026 och löpa till utgången av 2027.

Åtgärderna väntas enligt tidningen ge årliga besparingar på omkring en miljard euro från 2028.
<h3>Frivilliga avgångar</h3>
BMW uppges inte planera några tvångsuppsägningar. I stället ska erbjudanden om frivilliga avgångar i första hand riktas till anställda inom administration och utveckling.

Produktionsanställda ska enligt företaget i dagsläget inte omfattas av programmet.

Eftersom mer än hälften av BMW:s personal arbetar i Tyskland väntas en betydande del av minskningen ske där.

Tyska medier har pekat ut administrativa och utvecklingsinriktade tjänster i bland annat München, Regensburg, Dingolfing och Leipzig som särskilt berörda.

[caption id="attachment_200819" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Merz-Tyskland.jpg"><img class="size-medium wp-image-200819" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Merz-Tyskland-640x328.jpg" alt="Friedrich Merz CDU" width="640" height="328" /></a> Tyskland och landets förbundskansler Friedrich Merz pressas alltmer av en nationell ekonomisk kris. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE[/caption]
<h3>Pressad fordonsindustri</h3>
BMW:s besked kommer i en period då flera stora tyska fordonstillverkare genomför besparingar.

Enligt <a href="https://www.euronews.com/business/2026/07/29/bmw-plans-to-cut-around-8000-jobs-in-major-cost-saving-drive" target="_blank" rel="noopener nofollow">Euronews</a>, som hänvisar till bland annat Reuters och tyska medier, pressas BMW av svagare affärer i Kina och av den strukturella omställningen i bilindustrin, där konkurrensen från kinesiska tillverkare har hårdnat.

I juni sänkte BMW sin vinstprognos för 2026 med hänvisning till försämrade villkor i Kina och följderna av konflikten i Mellanöstern.

Bolaget sade då att strukturella åtgärder och effektiviseringar skulle intensifieras och påskyndas.

Även Mercedes-Benz, Porsche och Volkswagen har aviserat eller förhandlar om betydande neddragningar.

BMW:s plan är enligt de aktuella uppgifterna dock främst inriktad på frivilliga avgångar och inte på produktionsjobb.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>IMF betalar ut nytt Ukrainastöd trots brister i korruptionsreformer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imf-betalar-ut-67-miljarder-till-ukraina-trots-reformbrister/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jul 2026 10:06:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[IMF]]></category>
		<category><![CDATA[Internationella valutafonden]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235509</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Internationella valutafonden betalar ut ytterligare 6,7 miljarder kronor till Ukraina trots att landet ligger efter med reformer för styrning och korruptionsbekämpning. Flera krav har genomförts för sent eller inte alls.</strong>

IMF:s styrelse har slutfört den första granskningen av Ukrainas 48 månader långa låneprogram och godkänt en ny utbetalning på 690 miljoner dollar. Med växelkursen den 20 juli motsvarar det omkring 6,7 miljarder kronor.

Den nya utbetalningen innebär att Ukraina hittills har fått cirka 2,2 miljarder dollar av programmet på totalt 8,1 miljarder dollar.
<h3>IMF medger förseningar</h3>
Fonden beskriver programmets utveckling som ”i huvudsak tillfredsställande”, men konstaterar samtidigt att reformarbetet har bromsat in. Flera strukturella krav har slutförts för sent eller missats, enligt IMF.

Styrning och korruptionsbekämpning är centrala villkor i låneprogrammet. Ukrainas regering har lovat att stärka institutionerna mot korruption och genomföra en rad strukturella förändringar. Efter förseningarna har IMF och de ukrainska myndigheterna enats om korrigerande åtgärder och nya tidsplaner.

Trots bristerna har fonden alltså godkänt nästa utbetalning. IMF framhåller att Ukraina har bevarat den makroekonomiska och finansiella stabiliteten, men bedömer att utsikterna har försämrats på grund av angrepp mot kritisk infrastruktur och följderna av kriget i Mellanöstern.
<h3>Återkommande korruptionsskandaler</h3>
Utbetalningen kommer efter en omfattande regeringsombildning där flera höga tjänstemän lämnade sina poster, däribland försvarsminister Mychajlo Fedorov. Ukrainas försvarssektor har under de senaste åren skakats av flera utredningar om upphandlingar av bland annat mat, vapen och drönare till överpriser.

Även energisektorn har drabbats. I november 2025 åtalades sju personer i en utredning om ett misstänkt mut- och provisionssystem på omkring 100 miljoner dollar, nära en miljard kronor, vid det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom. Ukrainas antikorruptionsmyndigheter har anklagat Timur Mindich, tidigare affärspartner till president Volodymyr Zelenskyj, för att ha lett upplägget. Misstankarna är ännu inte slutligt prövade.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga danskar har jobb</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/rekordmanga-lontagare-i-danmark/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jul 2026 08:31:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Löntagarna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235497</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet löntagare i Danmark fortsätter att öka och nådde i maj den högsta nivån hittills. På ett år har 32 700 fler personer fått ett löntagarjobb.</strong>

I maj hade 3 087 900 personer ett löntagarjobb i Danmark, enligt nya siffror från Danmarks Statistik. Det var 2 300 fler än i april, en säsongsrensad ökning på 0,1 procent.

Av månadens ökning kom 1 400 löntagare från företag och organisationer, en sektor som huvudsakligen består av privata företag. Inom offentlig förvaltning och service tillkom 900 löntagare.

Jämfört med maj förra året har antalet löntagare ökat med 32 700 personer, motsvarande 1,1 procent. Företag och organisationer stod för 20 900 av de nya jobben, medan offentlig förvaltning och service ökade med 11 900.

Utvecklingen skiljde sig samtidigt mellan olika delar av ekonomin. Industrin minskade med 800 löntagare under månaden, medan hälso- och socialvården ökade med 600. Danmarks Statistik betonar att majtalen är preliminära och korrigerade för normala säsongsvariationer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tyska företag går omkull i rekordtakt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/tyska-foretagskonkurser-hogsta-nivan-21-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Jul 2026 08:35:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Företagskonkurser]]></category>
		<category><![CDATA[Industri]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234951</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nära 5 000 tyska företag registrerades för insolvens under årets andra kvartal, enligt Halleinstitutet IWH. Nivån är den högsta för ett andra kvartal sedan 2005.</strong>

Totalt registrerade IWH 4 996 insolvenser bland person- och kapitalbolag i Tyskland under april–juni. Det är 9 procent fler än under det första kvartalet och den högsta kvartalssiffran sedan andra kvartalet 2005, då 5 295 insolvenser registrerades.

Institutet uppger att ökningen omfattar nästan alla större branscher, däribland bygg, fastigheter, handel, hotell- och restaurangverksamhet samt tjänstesektorn. Omkring 45 500 arbetstillfällen berördes av företagsinsolvenserna under kvartalet.
<h3>Höga tal även i juni</h3>
I juni registrerades 1 702 insolvenser. Det var 12 procent fler än i maj, 20 procent fler än i juni i fjol och 80 procent över genomsnittet för en junimånad under åren 2016–2019, före coronapandemin, enligt <a href="https://www.iwh-halle.de/forschung/daten-und-analysen/iwh-insolvenzforschung" target="_blank" rel="noopener nofollow">IWH:s insolvenstrend</a>.

Institutet beskriver siffrorna som fortsatt exceptionellt höga och bedömer att antalet insolvenser även under tredje kvartalet kommer att ligga över nivån från föregående år. IWH:s statistik bygger på insolvensdomstolarnas kungörelser och fungerar som en tidig indikator före den officiella statistiken.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finlands ekonomi växer snabbast på fem år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/finlands-ekonomi-vaxer-snabbast-pa-fem-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 04:59:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[bostad]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234667</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finlands ekonomi väntas växa i den snabbaste takten på fem år, men återhämtningen bromsas av hög arbetslöshet, konkurser och fortsatt osäkerhet i omvärlden.</strong>

Det framgår av en ny prognos från Hypo, Finlands hypoteksförening, som även refereras av <a href="https://yle.fi/a/74-20234496" target="_blank" rel="noopener nofollow">Yle</a>. Enligt prognosen växer Finlands BNP med 1,5 procent i år och 1,7 procent nästa år.

Hypo pekar på att hushållens och företagens förtroende har stärkts och nu ligger på den högsta nivån sedan 2022. Samtidigt håller krig, handelskonflikter och ränteosäkerhet tillbaka återhämtningen.

— <em>Osäkerheten har inte försvunnit: den stigande arbetslösheten och det stora antalet konkurser skuggar utsikterna för både hushåll och företag</em>, säger Hypos chefsekonom Juho Keskinen i ett <a href="https://www.sttinfo.fi/tiedote/72172883/talous-kasvaa-tana-vuonna-eniten-viiteen-vuoteen?lang=fi" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Arbetslösheten biter sig fast</h3>
Enligt Keskinen väntas arbetslösheten i Finland i genomsnitt ligga på 10,8 procent i år och sjunka till 10 procent nästa år. Hypo beskriver nivån som den högsta sedan slutet av 1990-talet.

Köpkraften stärks för dem som har arbete, men unga har fått svårare att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsperioderna har också blivit längre och deltidsarbete beskrivs som det nya normala.

Samtidigt visar <a href="https://stat.fi/en/publication/cmfaz4f4j2kyt07ussnjzj4ee" target="_blank" rel="noopener nofollow">Statistikcentralens</a> preliminära uppgifter att Finlands EU-harmoniserade inflation sjönk något i juni, från 2,8 till 2,7 procent.

De största prisökningarna noterades inom utbildningstjänster, som steg med 11,5 procent på årsbasis, följt av transporter med 6,4 procent. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökade med omkring en procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var tredje EU-invånare väntar sig sämre levnadsstandard</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/var-tredje-eu-invanare-vantar-sig-samre-levnadsstandard/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 Jul 2026 07:44:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Eurobarometer]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[levnadsstandard]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234640</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nästan var tredje EU-medborgare tror att den egna levnadsstandarden kommer att sjunka de närmaste åren. Samtidigt är svenskar betydligt mer optimistiska än EU-snittet.</strong>

<a href="https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20260629IPR46203/eu-wide-survey-an-insecure-world-raises-high-expectations-on-the-eu" target="_blank" rel="noopener nofollow">Undersökningen</a>, som genomfördes i april och maj i samtliga 27 EU-länder, visar att 29 procent av EU-medborgarna väntar sig en lägre levnadsstandard framöver. Hälften tror att den blir oförändrad, medan 18 procent tror på en förbättring.

I Sverige är bilden ljusare. Här räknar 15 procent med en försämring, 48 procent med oförändrad levnadsstandard och 36 procent med en förbättring. Samtidigt uppger 93 procent av de svenska svarande att de är nöjda med sin nuvarande livskvalitet, jämfört med 83 procent i EU som helhet.
<h3>Oro för ekonomin</h3>
Oron är störst i flera av unionens större ekonomier. I Frankrike tror 44 procent att levnadsstandarden kommer att sjunka, följt av Portugal med 39 procent samt Österrike och Tyskland med 38 procent vardera.

De ekonomiska frågorna hamnar också högst när EU-medborgarna får ange vad Europaparlamentet bör prioritera. Inflation, stigande priser och ökade levnadsomkostnader pekas ut av 47 procent – en ökning med sex procentenheter sedan hösten 2025. Därefter följer ekonomin och skapandet av nya jobb, 35 procent, samt EU:s försvar och säkerhet, 34 procent.

Svenskarna avviker även här från EU-snittet. Bland de svenska svarande anges miljö och klimatförändringar som viktigaste prioritet, följt av demokrati och rättsstatsprincipen samt EU:s försvar och säkerhet.
<h3>Pessimistisk syn på världsläget</h3>
Eurobarometern visar samtidigt en pessimistisk syn på världsläget. 58 procent av EU-medborgarna säger sig vara pessimistiska om världens framtid, mot 38 procent som är optimistiska. Bland svenskarna är pessimismen ännu högre, 68 procent.

Europaparlamentet lyfter i sitt pressmeddelande särskilt fram att 75 procent av EU-medborgarna ser unionen som en stabil plats i en orolig värld och att 74 procent anser att det egna landets EU-medlemskap är fördelaktigt.

Europaparlamentets talman Roberta Metsola beskriver resultatet som ett uttryck för höga förväntningar på unionen.

”I en tid av global osäkerhet ser européer alltmer Europeiska unionen som en ledstjärna för stabilitet. I en orolig värld är det förtroendet Europas största tillgång. Det kommer med en tydlig förväntan om att vi agerar beslutsamt för att leverera säkerhet, välstånd och möjligheter för våra medborgare”, säger hon i pressmeddelandet.

Undersökningen genomfördes av Verian den 9 april–4 maj 2026. Totalt intervjuades 26 421 personer, och resultaten för EU som helhet har viktats efter befolkningsstorlek.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finsk snatterivåg kopplas till pressad ekonomi</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/snatterier-pengar-racker-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2026 04:37:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Helsingfors]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[snatteri]]></category>
		<category><![CDATA[Välfärd]]></category>
		<category><![CDATA[vardagsekonomi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234419</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler finländare har svårt att få pengarna att räcka. Den pressade vardagsekonomin syns nu också i butikerna, där stölder av livsmedel och andra vardagsvaror ökar.</strong>

I Helsingfors väntas antalet snatterier i år nå omkring 26 000 fall. Det innebär att fallen har fördubblats sedan 2024, enligt Helsingforspolisen.

Ökningen sker samtidigt som Statistikcentralen i Finland visar att nästan en miljon finländare riskerar fattigdom eller marginalisering. År 2024 levde 17,3 procent av hushållsbefolkningen under risk för fattigdom eller social utestängning.
<h3>Vanliga varor stjäls oftare</h3>
Enligt kriminologen Maria Normann, lektor i socialt arbete vid yrkeshögskolan Laurea, märks den pressade ekonomin bland annat i att livsmedel och andra vanliga konsumtionsvaror blivit mer stöldbegärliga.

— <em>Det hänger ihop. Vi ser att det just nu är en större mängd som har svårt att få vardagen att gå ihop helt ekonomiskt sett</em>, säger hon till <a href="https://yle.fi/a/7-10100457" target="_blank" rel="noopener">Yle</a>.

Hon säger att personer som snattar inte utgör en enhetlig grupp. Det kan handla om barn och unga, personer med missbruk eller hemlöshet, men också människor som upplever att de har ett konkret behov.

Normann pekar samtidigt på att stöldbrott historiskt har varit kopplade till fattigdom. När stöd och service minskar, eller när arbete saknas, kan fler hamna i riskzonen.
<h3>Handeln påverkas</h3>
Snatterierna innebär också kostnader för handeln, som behöver lägga mer resurser på väktare, kontroll och utbildning av personal.

Normann pekar även på självskanningskassor som en möjlig delförklaring, men ser i grunden problemet som en fråga om välfärdspolitik.

— <em>När man sparar på den servicen ger det långtgående konsekvenser</em>, säger Normann.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norrmän uppmanas ha kontanter i beredskap</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norrman-kontanter-beredskap/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Jun 2026 07:06:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[beredskap]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[kontanter]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Riksbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234264</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norges Bank uppmanar hushållen att ha kontanter hemma om strömmen eller datasystemen slås ut. Centralbanken vill inte ange något exakt belopp, utan anser att hushållen själva måste bedöma sina behov.</strong>

Centralbanken rekommenderar hushållen att ha flera ben att stå på vid en kris: flera betalkort, kontanter och konton i mer än en bank. Skälet är att mobiltelefonernas batterier kan ta slut, strömmen kan försvinna och betalterminaler eller datanät kan sluta fungera.

— <em>Hur mycket man bör ha beror på hur hushållet ser ut, vilka behov man har och vilka förnödenheter man har hemma</em>, säger Torbjørn Hægeland, direktör för finansiell stabilitet vid Norges Bank, till <a href="https://www.nrk.no/norge/norges-bank_-__alle-bor-ha-kontanter-hjemme-1.17917121" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.

Norges Bank anger inte någon fast summa. Hægeland säger själv att han har några tusen norska kronor hemma.

Finans Norge betonar samtidigt att kontanter inte ensamma löser beredskapsfrågan. Enligt organisationen är det viktigaste att människor har flera olika betalningssätt, däribland fysiska bankkort. Många terminaler kan nämligen fungera i offlineläge under en begränsad tid, men lösningen kräver ett fysiskt kort och fungerar inte med mobiler eller smartklockor.

Även svenska Riksbanken har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/riksbanken-ha-kontanter-hemma/">rekommenderat hushållen att ha kontanter hemma</a>. I de svenska råden nämns omkring 1 000 kronor per vuxen i händelse av störningar i betalningssystemen.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
