<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>ekologiskt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/ekologiskt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 01 Jun 2026 11:02:32 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>ekologiskt &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sverige i botten på EU:s livsmedelskontroller</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-botten-eu-livsmedelskontroller/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Jun 2026 11:26:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Efsa]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Naturskyddsföreningen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232100</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige ligger sist i EU när det gäller att testa livsmedel för rester av bekämpningsmedel, visar en ny EFSA-rapport. Samtidigt förekommer sådana rester i en stor del av maten som kontrolleras.</strong>

EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har sammanställt medlemsländernas kontroller av bekämpningsmedelsrester i mat under 2024. Rapporten omfattar <a href="https://www.efsa.europa.eu/en/news/pesticide-residues-food-latest-data-released" target="_blank" rel="noopener nofollow">125 882 prover</a> från EU:s gemensamma kontrollprogram, nationella program och förstärkta importkontroller.

I 42 procent av proverna hittades rester av bekämpningsmedel. Gränsvärdena överskreds i 3,3 procent av fallen.

Sverige sticker ut i statistiken. Enligt rapporten genomför Sverige endast 40 procent av de tester som krävs enligt EU:s regler, vilket är lägst i unionen när kontrollnivån jämförs med lagkraven.

EFSA hävdar däremot att den beräknade risken via kosten generellt är låg för de flesta grupper och ämnen som granskats. Rapporten visar samtidigt att flera livsmedel innehåller rester av mer än ett bekämpningsmedel.
<h3>Expert varnar för bristande kontroll</h3>
Elin Engdahl, sakkunnig om miljögifter på Naturskyddsföreningen, pekar på att gränsvärden sätts för enskilda ämnen, medan människor i praktiken kan utsättas för flera kemikalier samtidigt.

— <em>Varje gränsvärde är satt individuellt utan hänsyn till att vi får i oss kemikalier från många olika källor. Det är svårt att veta den långsiktiga risken av att få i sig många ämnen med skadliga egenskaper, även om koncentrationerna är låga för varje ämne var för sig</em>, säger hon till <a href="https://www.natursidan.se/nyheter/sverige-samst-i-eu-pa-att-testa-livsmedel/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Natursidan</a>.

Engdahl är också kritisk till att Sverige testar så få livsmedel.

— <em>Utan granskningar finns det ingen kontrollmekanism, och vi vet ju av erfarenhet att lagliga nivåer överskrids regelbundet. Om sannolikheten minskar att ”åka fast” ökar risken att vi får in livsmedel som odlats på ett sätt som ger för höga nivåer av bekämpningsmedel. Dessutom finns risken att förtroendet för Livsmedelsverket minskar</em>, säger hon.

För den som vill minska sin exponering rekommenderar hon ekologiska livsmedel.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny undersökning: Stor oro för bekämpningsmedel som hotar bin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/stor-oro-bekampningsmedel-hotar-bin/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 May 2026 05:26:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[bin]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Naturskyddsföreningen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230319</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nästan sju av tio svenskar oroar sig för att kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skadar vilda bin och andra pollinatörer. Samtidigt vill många köpa mer ekologiskt – men anser att livsmedelskedjorna behöver göra valet enklare.</strong>

En ny opinionsundersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Naturskyddsföreningen, <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4381932/sju-av-tio-svenskar-oroar-sig-for-bekampningsmedel-som-skadar-bin?lang=sv&#38;publisherId=3236031" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> att 69 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga för bekämpningsmedlens påverkan på pollinatörer.

— <em>Bin och andra pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Nu måste matkedjorna göra det lättare att välja bort mat som odlats med bi-skadliga ämnen</em>, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
<h3>Oro för mat och hälsa</h3>
Många oroar sig även för hur ämnena påverkar människor. 41 procent uppger att de oroar sig för bekämpningsmedel i maten, medan 43 procent oroar sig för negativa hälsoeffekter.
<h3>Fler vill välja ekologiskt</h3>
Samtidigt säger 64 procent att de skulle köpa mer ekologiska livsmedel om de hade möjlighet. 67 procent tycker att livsmedelskedjorna borde göra det lättare att välja ekologiskt i butik.

Naturskyddsföreningen menar att det finns ett glapp mellan konsumenternas vilja och butikernas satsningar.

— <em>Viljan hos konsumenterna att köpa mer ekologiskt finns. Trots det har de stora matkedjorna minskat sina kampanjer och satsningar på ekologiska varor kraftigt</em>, säger Karin Lexén.

Enligt organisationen har användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat med 40 procent sedan 2010. Under 2024 spreds omkring 1 750 ton aktiv substans över svenska åkrar samt frukt- och grönsaksodlingar.

Undersökningen, som bygger på 1 037 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år, genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen mellan den 27 februari och 1 mars 2026.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskar köper mindre ekologiskt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskar-koper-mindre-ekologiskt-2/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskar-koper-mindre-ekologiskt-2/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Nov 2024 16:23:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<category><![CDATA[kött]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=192502</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska hushåll lägger allt mindre pengar på ekologisk mat, visar statistik från SCB. Ekologiskt kött är den vara som minskat mest i försäljning.</strong>

Försäljningen av ekologiska varor ökade fram till år 2020, men därefter har trenden gått ner. Under 2023 minskade försäljningen av ekologiska varor med totalt 3,8 procent, jämfört med år 2022.

– <em>Kött var den varugrupp som minskade mest, med 17,8 procent</em>, <a href="https://www.scb.se/pressmeddelande/svenskarna-handlar-mindre-ekologiskt/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Mariah Nilsson, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Endast 1,5 procent av köttet som säljs idag är ekologiskt. Vidare minskade även försäljningen av ekologiska grönsaker med 11,8 procent jämfört med 2022 och landade på 8,3 procent under 2023.

När det gällde försäljning av mjölk, ägg och ost var 6,1 procent av varorna ekologiska.

Främst var det fisk som såldes ekologiskt förra året, där 16,4 procent av all såld fisk var ekologisk. Näst högst andel var frukt, där 12,9 procent av all frukt som såldes var ekologisk.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskar-koper-mindre-ekologiskt-2/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Årets &#8221;rena&#8221; icke ekologiska frukt- och grönsakslista</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/arets-rena-icke-ekologiska-frukt-och-gronsakslista/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/arets-rena-icke-ekologiska-frukt-och-gronsakslista/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 26 Feb 2023 08:14:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=143704</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När matpriserna stiger kan det vara tacksamt att veta vad som är okej att köpa ekologiskt eller ej. Sparris, svamp och avokado, exempelvis innehåller låga halter kemikalier, men spenat och äpplen bör man vara lite mer försiktig med.</strong>

<strong>Här är årets lista över frukt och grönt med mindre halter bekämpningsmedel enligt organisationen EWG. </strong>

I ekologisk odling får man inte använda konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/ekologisk-mat" target="_blank" rel="noopener">enligt</a> Livsmedelsverkets definitioner. Det gäller även inom köttproduktion då fodret till djuren måste vara ekologiskt och gärna till stor del odlat på gården. Djuren ska också få möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden och antibiotika, som vanligen används flitigt bland köttproducenter, måste användas med "stor försiktighet".

Med andra ord kan man känna sig något säkrare att inte få sig mängder med kemikalier när man köper ekologisk mat och tvättar frukt och grönt innan man äter, men med det följer även som bekant ett högre pris.

Organisationen <a href="https://www.ewg.org/foodnews/dirty-dozen.php" target="_blank" rel="noopener">EWG</a> testar varje år frukt och grönsaker för att se hur mycket bekämpningsmedel de innehåller och delar sedan upp dem i de bästa och sämsta konventionellt odlade produkterna.

<strong>"Femton rena"
</strong>

Särskilt femton olika frukter och grönsaker menar man är okej att köpa icke ekologiskt:

<em>1. Avokado</em>
<em>2. Majs</em>
<em>3. Ananas</em>
<em>4. Lök</em>
<em>5. Papaya</em>
<em>6. Gröna ärtor</em>
<em>7. Sparris</em>
<em>8. Honungsmelon</em>
<em>9. Kiwi</em>
<em>10. Kål</em>
<em>11. Svamp</em>
<em>12. Nätmelon</em>
<em>13. Mango</em>
<em>14. Vattenmelon</em>
<em>15. Sötpotatis</em>

<strong>Ett dussin orena
</strong>

Dessa produkter bör man om möjligt köpa ekologiskt:

<em>1. Jordgubbar</em>
<em>2. Spenat</em>
<em>3. Grönkål</em>
<em>4. Nektariner</em>
<em>5. Äpplen</em>
<em>6. Vindruvor</em>
<em>7. Paprika</em>
<em>8. Körsbär</em>
<em>9. Persikor</em>
<em>10. Päron</em>
<em>11. Bladselleri</em>
<em>12. Tomater</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/arets-rena-icke-ekologiska-frukt-och-gronsakslista/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskar köper mindre ekologiskt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskar-koper-mindre-ekologiskt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskar-koper-mindre-ekologiskt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 09 Nov 2022 05:17:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=136506</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Köp av ekologiska varor har minskat i Sverige med ungefär en miljard kronor mellan 2020 och 2021. Detta trots att priser på ekologiska varor inte ökat på samma sätt som icke ekologiska matvaror.</strong>

<strong>Vad nedgången beror på är oklart, men kan ha att göra med att ekologiskt är dyrare och att många i nuläget helt enkelt inte bedömer sig ha råd.</strong>

Att handla ekologisk mat har länge haft ett ökande intresse i Sverige, men nu visar nya siffror att alltfler svenskar väljer bort den typen av varor i affären. Under 2020 köpte svenskarna matvaror för drygt 276 miljarder kronor, varav 20,3 miljarder ekologisk. 2021 köptes det mat för 283,5 miljarder kronor, där endast 19,3 miljarder var ekologiskt.

Med andra ord handlar det om omkring en miljard i minskning på ett år.

Vad det beror på är ingen självklarhet, men kan bland annat bero på att ekologiska varor fått konkurrens av exempelvis vegetariskt eller lokalodlade produkter, menar Ica:s hållbarhetschef Anders Axelsson.

Även Coop Sveriges hållbarhetschef Mattis Bergqvist håller med och menar att många tycker närodlat är viktigare.

– <em>Hållbarhetsfrågan är väldigt bred och ekologiskt är en lösning. Många tycker att närodlat är viktigare</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/trendbrottet-farre-handlar-ekologiskt-i-mataffarerna" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Bergqvist till skattefinansierande SVT.

Ekologiska lantbrukarnas ordförande Erika Olsson konstaterar att matpriserna ökat bland annat på grund av att insatsmedel, det man behöver för att producera mat, har stigit i pris. Däremot har ekologiska produkter inte ökat på samma sätt, förklarar Olsson, vilket gör att prisgapet mellan ekologiska produkter och vanliga är betydligt mindre än tidigare.

– <em>Detta gör att det konventionella jordbruket, alltså de som använder handelsgödsel och kemikalier, har fått ökade kostnader</em>, säger Olsson. <em>Vi som odlar ekologiskt har inte fått de ökade kostnaderna på samma sätt eftersom vi producerar vår egen gödsel, vår egen dynga och har vårt eget foder i större utsträckning.</em>

Prisskillnaderna mellan konventionell och ekologisk mat kan skilja mycket, men det behöver inte göra det. I vissa fall kan till och med en ekologisk vara kosta mindre. Olsson råder konsumenter att åtminstone titta på de varorna innan man bestämmer sig.

– <em>Sen kanske man inte alltid kan välja ekologiskt, men kanske kan man göra det ibland.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskar-koper-mindre-ekologiskt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Efter skenande el- och drivmedelspriserna: Småländsk bondgård lägger ned ekologiskt mejeri</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/efter-skenande-el-och-drivmedelspriserna-smalandsk-bondgard-lagger-ned-ekologiskt-mejeri/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/efter-skenande-el-och-drivmedelspriserna-smalandsk-bondgard-lagger-ned-ekologiskt-mejeri/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Feb 2022 05:40:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bensinpris]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<category><![CDATA[elpriser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=117560</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Isåsa Lantbruk och Mejeri i Nässjö lägger ner sin ekologiska mejeriverksamhet efter ökade kostnader för el och drivmedel.</strong>

Gården har drivits ekologiskt i femton år. De skriver själva på sin <a href="http://www.isasa.se/om-oss.html" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a> att ”<em>90 procent av allt foder som används är producerat på gården. Våra kor, ungdjur och kalvar går ute på bete halva året. Vår mjölk transporteras en gång, från Isåsa till din matbutik, med vår egen kylbil som drivs av biogas</em>”.

På Facebook <a href="https://www.facebook.com/360242954181641/posts/1926656914206896/?d=n" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> gården att mejeriet kommer att läggas vilande ett tag och deras mjölk och grädde kommer inte att finnas i butik från och med mars. Beslutet grundar sig i ”extrema energipriser på el och drivmedel”, men även kostnader på andra varor såsom emballage.

De skriver även att de inte ser någon tendens till positiv förändring.

Isåsa är långt ifrån den enda gård som drabbats av de skenade driftpriserna. Bland annat har bonden Vanja Marthin utanför Vilhelmina tvingats lägga ned sitt jordbruk – av samma anledning som Isåsa.

Till <a href="https://samnytt.se/skenande-dieselpriser-tvingar-bonden-vanja-att-lagga-ned/" target="_blank" rel="noopener">Samnytt</a> förklarar hon att det beror på de skenande priserna på dieseln, kraftfodret och konstgödningen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/efter-skenande-el-och-drivmedelspriserna-smalandsk-bondgard-lagger-ned-ekologiskt-mejeri/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Höga priser gör att få köper ekomat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hoga-priser-gor-att-fa-koper-ekomat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hoga-priser-gor-att-fa-koper-ekomat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Nov 2017 10:35:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=44489</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Drygt fyra av tio svenskar uppger att de aldrig eller sällan handlar ekologiskt. Nästan hälften, 45 procent, av dessa anger att "det är för dyrt" som orsak.</strong>

Andra anledningar är att "det inte är bättre än traditionellt framställda matvaror" och att "jag köper alltid samma varor på rutin", visar en Sifoundersökning på uppdrag av Matsmart. Den totala försäljningen av livsmedel och drycker ökade med 4,4 procent förra året. Samtidigt ökade försäljningen ekologiska livsmedel med 4,6 procent, enligt SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik.

<em>– Många vill äta mer ekologiskt, men det ska inte vara en klassfråga. Vi erbjuder ett brett ekologiskt sortiment till priser som är mellan 20 och 90 procent lägre än i den "vanliga" mataffären, </em>säger Karl Andersson, butiken Matsmarts vd, i ett pressmeddelande.

Matsmart är en nätbutik och uppger att den säljer felmärkta eller utgående varor till rabatterade priser med leverans över hela Sverige. En orsak till att mat slängs är okunskap om datummärkning, menar Karl Andersson. Bäst-före-datumet är en garanti från producenten att varan håller exakt samma kvalitet som vid tillverkningstillfället.

<em>– Ett paket makaroner eller olivolja blir inte dålig bara för att bäst före-datumet gått ut. Varorna kan hålla samma kvalité i veckor, månader och till och med år efter att datummärkningen passerat.</em>

<strong>Bäst-före-märkningen ska</strong> inte förväxlas med sista förbrukningsdag, som finns på bland annat färskt kött, fisk och fågel.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hoga-priser-gor-att-fa-koper-ekomat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ryssland vill bli ledande exportör av GMO-fria livsmedel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ryssland-vill-bli-ledande-exportor-av-gmo-fria-livsmedel/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/ryssland-vill-bli-ledande-exportor-av-gmo-fria-livsmedel/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Sep 2017 14:54:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<category><![CDATA[GMO]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Vladimir Putin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=41512</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I förra veckan förbjöd en EU-domstol Italien från att förbjuda GMO-odling i landet. Samtidigt väljer Ryssland att satsa på ekologiska livsmedel och grödor.</strong>

Under de senaste åren har Rysslands ekologiska livsmedelsindustri blommat. 2015 beslutade landets president Vladimir Putin att Ryssland ska sträva efter att bli världens största exportör av GMO-fria ekologiska livsmedel.

<em>– Den ekologiska livsmedelsindustrin har ökat i marknadsvärde från 116 miljoner dollar 2010 till 178 miljoner dollar 2015, </em>säger Iryna Kobuta, ekonom vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, till Russia Today.

<strong>Knappt 12 procent av Rysslands</strong> livsmedelsexport går till EU. En av orsakerna till den låga siffran, trots den växande ekologiska produktionen överlag i Ryssland, beror enligt Iryna Kobuta på att Ryssland saknar en standardiseringsmyndighet som kan certifiera att livsmedlen är ekologiska. Detta har påverkat den ryska exporten till EU och USA negativt.

Ryssland planerar att inom kort lagstifta ett nytt certifieringssystem för ekologiska livsmedel, vilket man hoppas ska hjälpa landets bönder att kunna exportera sina varor till EU och USA.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/ryssland-vill-bli-ledande-exportor-av-gmo-fria-livsmedel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är den förbjudna videon om ekologisk mat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-den-forbjudna-videon-om-ekologisk-mat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-den-forbjudna-videon-om-ekologisk-mat/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Jul 2017 06:49:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Coop]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt Växtskydd]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38835</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Coop har nu förbjudits att använda sig av sina reklamfilmer som visar hur en familj får mindre bekämpningsmedel i kroppen efter att ha övergått till ekologisk mat. Coops reklamfilm byggde på en studie, men branschföreningen Svenskt Växtskydd ogillade filmens budskap och anmälde den. <span data-offset-key="cr2vt-0-0">Nu har filmerna förbjudits.</span>
</strong>

Reklamfilmerna som visades i tv under 2015 och 2016 fick stor uppmärksamhet. Handlingen i filmerna kretsade kring en familj som uppgavs ha fått i sig betydligt mindre skadliga ämnen sedan de slutat äta "vanliga" livsmedel och gått över till – Coops – ekologiska utbud.

<em>– Det är ovederhäftiga påståenden som förekommer i reklamen. Man överdriver risker, vilseleder och skräms, säger Anders verksamhetsledare vid Svenskt Växtskydd,</em> till TT.

Svenskt Växtskydd drog Coop till Patent- och marknadsdomstolen.

<strong>Domstolen förbjuder nu Coop</strong> att använda filmerna "Ekoeffekten", "The Organic Effect" och "Amelia testar ekoeffekten", samt liknande framställningar, i sin marknadsföring av livsmedel. Bryter Coop mot detta väntar vite om en miljon kronor.

<em>– Det allvarligaste som Coop gör är att de försöker att få det här att verka vetenskapligt. Genom en väldigt tafflig och riggad studie visar man det som man vill visa,</em> säger Normann.

Svenskt växtskydd är stolta över domen och lyfter på sin hemsida fram att Coop får betala vite om de exempelvis:

<em>visar filmerna ”ekoeffekten” eller ”Amelia testar ekoeffekten” igen,</em>

<em>påstår att ”vi äter insektsmedel” om konventionell mat,</em>

<em>skriver att ekologisk mat odlas utan kemiska bekämpningsmedel,</em>

<em>hävdar att ekologisk livsmedelsproduktion ökar mångfalden i naturen, eller</em>

<em>på något annat sätt marknadsför att ekologiskt odlade livsmedel är bättre och medför färre risker ur hälsosynpunkt än konventionellt odlade livsmedel.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-den-forbjudna-videon-om-ekologisk-mat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Big Food skakas av ökande efterfrågan på ekologisk mat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/big-food-skakas-av-okande-efterfragan-pa-ekologisk-mat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/big-food-skakas-av-okande-efterfragan-pa-ekologisk-mat/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Apr 2017 10:11:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[Big Food]]></category>
		<category><![CDATA[ekologiskt]]></category>
		<category><![CDATA[genetiskt modifierade organismer]]></category>
		<category><![CDATA[GMO]]></category>
		<category><![CDATA[Lars Bern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=35441</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jag har i olika sammanhang försökt</strong> teckna bakgrunden till den strategi som styr livsmedelsindustrin - Big Food. Strävan efter global marknadsdominans är en central del i strategin för alla globala och multinationella företag och banker. Genom en sådan dominans kan man skapa monopol och oligopol inom vilka man kan styra den internationella prisstrukturen och hindra konkurrens. OPEC har varit ett exempel på ett framgångsrikt oligopol inom oljebranschen, som dock på senare tid försvagats.

Big Food som idag dominerar marknaden för processad industrimat, har starka inslag av oligopol. Denna enorma globala marknad domineras av ett drygt halvdussin jätteföretag. För dem hänger framgången på att kunna kontrollera så stora delar av livsmedelsmarknaden som möjligt.

En central del av den strategi som styr Big Food är att skaffa sig kontroll över råvaruledet. Det försöker man göra genom en intensiv lobbyverksamhet för att kraftigt begränsa jordbrukets frihet att välja och att själv producera sitt utsäde. På detta område har man varit framgångsrik inom EU som infört en förordning om fröanvändning. I USA har man med framgång drivit igenom klartecken för att på bred front introducera patenterade GMO-grödor i kombination med patenterade bekämpningsmedel (gifter), med vilka man kan helt bakbinda och kontrollera jordbruket.

<strong>Det största hotet mot</strong> Big Foods strategi är den ökande efterfrågan på närproducerade och ekologiska produkter. Med en livsmedelsförsörjning med den basen blir det i praktiken omöjligt för Big Food att genomföra sin globala marknadsstrategi. Ryssarna vet detta och de vet även att det är dessa globala jätteföretag som driver strävan efter en global ekonomisk världsordning för att möjliggöra sin eftersträvade dominerande ställning. Av det skälet har Ryssland valt att bygga upp hela sitt nu snabbt expanderande jordbruk på organisk produktion, allt för att hindra Big Food-jättarna att skaffa sig makt över deras jordbrukssektor.

Ryssland är redan världens största veteexportör. Sverige har valt en helt annan strategi och har vikt sig för de globala industriintressena och börjat avveckla det lokala svenska jordbruket. En i mitt tycke totalt vansinnig jordbrukspolitik.

<strong>Desinformerande skriverier</strong>
Här rör det sig om enorma ekonomiska intressen som självklart gör sitt yttersta för att eliminera alla hinder för sin fortsatta expansion och ökande marknadsdominans. Det största orostecknet för Big Food i Sverige är den snabbt ökande efterfrågan på ekologiska matprodukter och det stora motståndet som växer upp mot kombinationen GMO/giftanvändning. Idag står den växande ekologiska marknadsandelen för ca. 10 procent av de livsmedel som säljs, trots att priserna ofta är långt högre än motsvarande mat från Big Food.

Under de senaste åren dyker det allt oftare upp artiklar i medieflödet som försöker skriva ner fördelarna med att köpa ekologiska produkter. Det finns starka skäl att misstänka att detta oftast är artiklar som varit i säck innan de kom i påse. Precis som Big Pharma planterar Big Food artiklar som tjänar deras syften. Det gäller att övertyga konsumenterna om hur dumma de är som handlar ekologiskt.

<strong>Det senaste inslaget som jag</strong> stött på är en artikel med rubriken Att kräva ekologiskt jordbruk är som att kräva homeopatisk sjukvård som skrivits av molekylärbiologen Annika Svensson. Hon har ett förflutet i företaget Syngenta AG som är ett globalt Schweiziskt agroföretag som bl.a. är en av världens ledande inom GMO-grödor och Big Food.

Hon påpekar att ett av argumenten för ekologiskt jordbruk är att man minskar användningen av konstgödsel som kan läcka ut och förorena sjöar och vattendrag och påstår att om man använder mineralgödsel så kan man kontrollera det så att man får exakt så mycket gödning som växten behöver. Detta är givetvis helt fel, det går inte att exakt reglera så att all gödning hamnar i grödorna. Det skulle bl.a. kräva en förmåga att exakt reglera nederbörden, vilket är omöjligt.

Hon påstår sedan att även bekämpningsmedel kan används med väldig precision. … Dessutom så bryts de moderna bekämpningsmedlen ner snabbt. Det som man hittar rester av idag är sådant som användes på 1970-talet och som idag är förbjudet. Det påståendet är även helt fel. Forskare hittar rester av det idag vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat (Roundup) i snart sagt all industrimat. Detta bekämpningsmedel misstänks ha en lång rad ytterst allvarliga hälsoeffekter på oss människor. Spridningen är så utbredd att man t.o.m. kunnat uppmäta glyfosatrester i barnvacciner. Alla amerikanska viner innehåller även betydande glyfosatrester.

<strong>Svensson tar även upp</strong> argumentet att ekologisk odling är ett slöseri med jordens resurser eftersom en ekologisk spannmålsåker ger en sämre arealavkastning än en modern giftbesprutad och konstgödslad monokultur. Det är riktigt. Men det är en myt att jorden inte har tillräckliga arealer för organiska livsmedelsproduktionen. Redan idag producerar världen dubbelt så många Kcal som vi behöver, så redan där kan man vidta åtgärder för att minska belastningen. Vi ser även hur Ryssland har enorma stora outnyttjade arealer som kan tas i anspråk.

En stor del av främst nyexploaterade monokulturer för produktion av kraftfoder till jordens köttfabriker skulle kunna avvaras om man ställde om djurhållningen till mer naturligt bete. Då kan man utnyttja stora markarealer som inte lämpar sig för åkerbruk som idag är oanvända. En sådan markanvändning är därtill gynnsam för miljön och befrämjar en ökad biologisk mångfald. Nötproduktion med naturligt bete är därtill i ekologisk balans och lämnar inget nettobidrag av växthusgaser till atmosfären på samma sätt som djurfabrikerna. Betesköttet är därtill långt hälsosammare än industriköttet.

<strong>Naturligt betande djur</strong> kan hålla sig friskare genom att de kan välja vilka grödor de tuggar i sig och risken för att smittas av andra sjuka djur minskar, när de inte längre står sammanfösta i stallar utan tillgång till solljus. Därmed behövs inte antibiotika i den organiska djurhållningen, antibiotika som annars följer med som rester i köttet.

Svensson plussar för säkerhets skull på med patentargumentet att det minsann finns naturliga gifter i den ekologiska maten och drar till med att det finns arsenik naturligt i ris och krossat linfrö innehåller gift som inte är nyttigt för människor. Hur det kan bli ett argument för giftbesprutade grödor förstår jag inte, de naturliga gifterna försvinner väl inte av glyfosatbesprutningen.

Svenssons argumentation blir rent hissnande när hon menar att vissa förespråkare för ekologiskt jordbruk talar om ”svenskt giftjordbruk” men jag ser det som en medicin för växten. Man skulle ju aldrig tala om ”svensk giftsjukvård” eller bestämma att 20 procent av alla sjukhus ska använda homeopati och naturläkemedel. Hon har tydligen missat att sjukvårdens kemiska preparat idag är den tredje vanligaste dödsorsaken och att en rad potenta naturläkemedel är helt biverkningsfria.

<strong>Hela argumentationen i artikeln</strong> faller ihop som ett korthus. Jag upplever det som skamligt att på detta sätt vilseföra människor som kämpar för att hålla sig friska i denna djungel av ohälsosamma produkter från Big Food.

&#160;

<em>Lars Bern</em>

&#160;

Krönikan har tidigare publicerats på <a href="https://anthropocene.live/2017/04/02/big-food-skakas-av-okande-efterfragan-pa-ekologisk-mat/" target="_blank">Anthropocene</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/big-food-skakas-av-okande-efterfragan-pa-ekologisk-mat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
