ekologi – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 02 Jul 2026 04:45:03 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg ekologi – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Skogen läker långsamt efter kalavverkning https://nyadagbladet.se/miljo/kalavverkning-boreal-skog-arter/ Thu, 02 Jul 2026 04:45:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234402 Vissa arter i nordliga skogar återhämtar sig mycket långsamt efter kalavverkning. I flera fall räcker inte ens 100 år för att skogen ska få tillbaka samma biologiska mångfald som tidigare, enligt en ny studie. Studien, som har publicerats i Nature Sustainability, bygger på 190 dataset från boreala och hemiboreala skogar i Nordamerika, norra Europa och Ryssland. Forskarna jämförde kalavverkade bestånd med äldre referensskogar och analyserade hur artsamhällen förändras över tid efter avverkning. Med boreala skogar menas de stora nordliga skogsbälten som sträcker sig genom bland annat Kanada, Skandinavien och Ryssland. De domineras ofta av barrträd som gran och tall, men kan också innehålla lövträd som björk och asp. Hemiboreala skogar ligger i övergångszonen mellan dessa nordliga barrskogar och mer tempererade lövskogar längre söderut. Forskarna följde hur grupper som fåglar, små däggdjur, spindlar, skalbaggar, kärlväxter, mossor och lavar påverkas efter kalavverkning. De ville se om artsamhällena med tiden börjar likna dem i äldre, oavverkade skogar igen — och hur lång tid en sådan återhämtning i så fall tar.

Stora skillnader mellan skogstyper

Resultaten visar att återhämtningen varierar kraftigt mellan olika skogstyper. I ungefär hälften av fallen bedömdes artsamhällena kunna återhämta sig inom 30 år. Det gällde framför allt snabbare växande lövskogar, där kärlväxter och mossor antingen påverkades mindre eller återhämtade sig inom omkring 12 till 25 år. I barrskogar och blandskogar var bilden betydligt svagare. I barrdominerade skogar beräknades kärlväxter behöva omkring 85 år för att återhämta sig, lavar omkring 95 år och mossor mer än 100 år. För små däggdjur i barrskog fann forskarna ingen tydlig återhämtning inom de 55 år som materialet omfattade. Även vedlevande skalbaggar stack ut. I de data som fanns tillgängliga syntes ingen återhämtning inom 16 år i barrskog och 29 år i blandskog. Forskarna betonar att sådana arter ofta är beroende av gamla träd, död ved och strukturer som tar lång tid att återskapa efter kalavverkning. Enligt forskarna är detta centralt eftersom kommersiella avverkningscykler i boreala skogar ofta ligger kring 60 till 80 år. Om samma marker kalavverkas på nytt innan långsamma artgrupper hunnit återhämta sig riskerar delar av den biologiska mångfalden att gradvis försvinna från landskapet. — Om skogsbruket fortsätter med återkommande cykler av dagens kalavverkningsmetoder kommer vissa av dessa arter i praktiken aldrig att återhämta sig. De kommer att börja försvinna från landskapet, säger Ellen Macdonald, professor emerita vid University of Alberta och huvudförfattare till studien, i en kommentar från universitetet.

Underlag från sju länder

Forskarna anger att materialet omfattar 87 publicerade artiklar samt en opublicerad studie. Dataseten kommer från Kanada, Finland, Sverige, Ryssland, USA, Estland och Norge. Kanada dominerar underlaget med 121 dataset, följt av Finland, Sverige, Ryssland, USA, Estland och Norge. Samtidigt pekar forskarna på en viktig begränsning. De hittade inga användbara data från områden öster om Ural, vilket innebär att den sibiriska tajgan och stora delar av centrala och östra Sibirien saknas i analysen. Forskarna menar att resultaten talar för mer differentierad skogsförvaltning. Barrskogar och andra långsamt återhämtande skogstyper kan behöva längre omloppstider, fler skyddade områden och metoder där mer levande träd och död ved lämnas kvar. — Vi vet att dessa barrskogar tar längre tid att återhämta sig än lövskogar, vilket ger en möjlighet att rikta förvaltningen bättre, säger Macdonald. Forskarna lyfter även behovet av att bevara äldre skogsstrukturer som annars kan ta århundraden att bilda.]]> ”Blir en dyr historia för eko-odlare” https://nyadagbladet.se/miljo/blir-en-dyr-historia-eko-odlare/ https://nyadagbladet.se/miljo/blir-en-dyr-historia-eko-odlare/#respond Tue, 07 Nov 2017 10:25:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=43680 För att lantraser ska klassas som ekologiska om kan det ställas krav på att djuren gått på ekologiskt bete generationer bak i tiden. Då riskerar urvalet att försvinna enligt Ewa Larsson, Gröna Kvinnor. – Förslaget att den ekologiska spannmålsodlaren själv måste stå för kostnader för att bevisa att produkten inte kontaminerats av grannens kemikaliejordbruk riskerar bli en dyr historia för eko-odlare. Att bygga upp en ny kontrollmyndighet inom EU för ekologiska produkter är både kontraproduktivt, byråkratiskt och dyrt.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/blir-en-dyr-historia-eko-odlare/feed/ 0 Resursvärdering före en energiomställning https://nyadagbladet.se/miljo/resursvardering-fore-en-energiomstallning/ https://nyadagbladet.se/miljo/resursvardering-fore-en-energiomstallning/#respond Wed, 06 May 2015 09:34:04 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=20051 Vi bedriver rovdrift på dem, menar Schmidt-Bleek, som är utbildad kemist. Han var vice­president på Wuppertal-institutet för klimat, miljö och energi med uppdrag för OECD bland annat. Han har utvecklat ett system för att kunna mäta hela materialförbrukningskedjan och mängden i olika produkter, från gruvan till försäljaren. Tidningen Der Spiegel (23/2014) som recenserar hans senaste bok Grüne Lügen (Gröna lögner) ger några exempel: För att ta fram ett kilo koppar behöver man 500 kilo av övriga naturresurser. För att producera aluminium behövs det resurser som väger 85 gånger mer än den framtagna produkten. En smartphone "förbrukar" olika be­ståndsdelar som väger 450 gånger mer än själva apparaten. Ekologisk "ryggsäck" – Varje föremål bär med sig en osynlig ekologisk ryggsäck, säger Schmidt-Bleek. Ryggsäckens storlek representerar hur mycket natur man har tagit i anspråk vid framtagningen. Miljökvaliteten på en produkt måste alltså värde­ras på nyttM, är hans slutsats. Han tar hybridbilar som ett exempel. De drar visserligen något mindre bränsle, men genom tilläggsaccelerationen och den höga användningen av koppar väger "ryggsäcken" nästan dubbelt så mycket som en konventionell bil. Beskatta reklam En sänkning av naturresursförbrukningen når man med hjälp av beskattning — mindre skatt på arbete och avsevärt mera på för­brukning av naturresurser, menar Schmidt-Bleek. – Även reklam bör beskattas. Ef­tersom den främjar användningen av mer värdefulla resurser. Friedrich Schmidt-Bleek anser själv att hans utgångspunkt är ra­dikal och inte förenlig med något politiskt parti. Inte ens De gröna i Tyskland fattar det. I deras partiprogram på 327 sidor spelar resursslöseriet så gott som ingen roll alls.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/resursvardering-fore-en-energiomstallning/feed/ 0 Ekologiskt bostadsområde i Skövde https://nyadagbladet.se/miljo/ekologiskt-bostadsomrade-i-skovde/ https://nyadagbladet.se/miljo/ekologiskt-bostadsomrade-i-skovde/#respond Wed, 18 Feb 2015 09:47:15 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=19743 Skövdebostäder ska bygga 242 lägenheter och en förskola med 100 platser i på Aspö i Skövde. Projektet är den största satsningen på ekologiska bostäder i Sverige. – Att bygga miljösmart och belasta na­turen minimalt är en viktig bit av ett miljövänligt boende, minst lika viktigt är att få människor att leva miljösmart för att på så sätt minska miljöbelastningen även på lång sikt, skriver Skövdebostäder. Husen ska byggas i passivhusteknik och det planeras en elbilspool och cykelutlåning för att de boende ska slippa ha egna bilar. Området ska certifieras av Svanen, Miljöbyggnad Guld och passivhusstandard FEBY12. Byggstarten ska ske i början av 2015.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ekologiskt-bostadsomrade-i-skovde/feed/ 0 Propagerade för GMO – får lämna Saltå Kvarn https://nyadagbladet.se/miljo/propagerade-for-gmo-far-lamna-salta-kvarn/ https://nyadagbladet.se/miljo/propagerade-for-gmo-far-lamna-salta-kvarn/#respond Fri, 07 Jun 2013 11:19:08 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=4009 Förre detta jordbruksministern Annika Åhnberg tvingas nu bort från styrelsen inom Saltå kvarn. Detta sedan hon uttryckligen ställt sig positiv till genmodifiering av grödor, rapporterar LT.se. salta-kvarn-450Att Åhnberg förespråkade genmodifierade grödor samtidigt som hon satt i livsmedelsföretaget Saltå Kvarns styrelse gjorde att hon enligt styrelsen satt på dubbla stolar. Efter hot om bland annat en konsumentbojkott mot Saltå Kvarn valde livsmedelsföretaget att agera. I ett inlägg på Saltå Kvarns Facebooksida förklarar vd:n Johan Ununger varför Annika Åhnberg och Saltå Kvarn går skilda vägar. "Hon är en stor förespråkare av ekologiskt jordbruk – men som flera av er har uppmärksammat har hon även en positiv inställning till GMO. Denna inställning visar sig inte vara möjlig att kombinera med en styrelsepost i Saltå Kvarn. Det är därför helt naturligt att Annika Åhnberg väljer att lämna sin plats i Saltå Kvarns styrelse", skriver Ununger. I ett inlägg med rubriken "GMO-grödor inte farligare än andra" som skrevs av Åhnberg på nyhetstidningen Fri Köpenskap den 23 november 2010 förfäktade hon åsikten om att genmodifiering är någonting som livsmedelsbranschen kan dra stor nytta av. Hon skrev: "Växtförädling med hjälp av moderna tekniker – som genmodifiering – är en del av lösningen på problemen ovan, långt ifrån den enda, men en av de viktigare. Varför fortsätter då den oseriösa debatten om gmo år ut och år in?".]]> https://nyadagbladet.se/miljo/propagerade-for-gmo-far-lamna-salta-kvarn/feed/ 0