Ekobrottsmyndigheten – Nya Dagbladet

”Vi har tappat kontrollen” – byggbranschen varnar för systemkollaps

Emil Fjellstedt — Fri, 08 May 2026 10:32:31 +0000

Kriminella nätverk använder byggföretag som kulisser för penningtvätt och svartarbete, enligt Fair Play Bygg. Efter tio år med tusentals tips och över 1 650 ärenden till myndigheter varnar projektet nu för att kontrollen över delar av branschen håller på att gå förlorad. Projektet startades 2016 som ett samarbete mellan Byggnads Stockholm-Gotland och Stockholms Byggmästareförening. Enligt Fair Play Bygg har brottsligheten förändrats kraftigt under 2000-talet, rapporterar Byggnadsarbetaren. Tidigare handlade fusket främst om svarta löner. I dag ser Fair Play Bygg mer avancerade upplägg där byggbolag används för att tvätta pengar från bland annat narkotikahandel, vapenhandel och prostitution. Företag kan styras i det dolda av kriminella aktörer, samtidigt som styrelser fylls med så kallade målvakter. — I dag ser jag en risk för systemkollaps. Utländska arbetare är här och jobbar utan att betala skatt i Sverige. Byggföretag fungerar som kulisser för att tvätta svarta pengar. Vi har tappat kontrollen över byggbranschen, säger Fredrik Sirberg, ombudsman på Byggnads Stockholm-Gotland, till Byggnadsarbetaren.

Över 3 000 tips

Sedan starten har Fair Play Bygg fått in över 3 000 tips om misstänkt brottslighet på byggarbetsplatser i Stockholmsområdet. Nästan 2 800 av tipsen har gällt misstänkt svartarbete. Drygt 1 650 ärenden har lämnats vidare till myndigheterna. Enligt Fair Play Bygg har arbetet lett till upptaxeringar på över 185 miljoner kronor. Projektets tipsfunktion är anonym. Enligt Sirberg är funktionen avgörande; utan den riskerar företagare och anställda att tystna vid hot och våld. — Om till exempel en företagare hotas till livet för att bidra till penningtvätt kommer personen aldrig att vända sig till polisen. Då är en oberoende tipsfunktion, utan myndighetskoppling, helt avgörande, säger han. Fair Play Bygg har också anmält 352 adresser med allvarliga arbetsmiljöbrister till Arbetsmiljöverket. Enligt projektet har anmälningarna lett till arbetsplatsbesök och viten på över 13 miljoner kronor.

Vill se nationell satsning

Fair Play Bygg vill se en nationell satsning mot arbetslivskriminalitet. Projektet pekar bland annat på de regionala center mot arbetslivskriminalitet som öppnats i Sverige, men anser att de behöver större resurser. Projektet vill även se hårdare kontroll vid offentlig upphandling. Offentliga upphandlingar i Sverige omsätter över 1 000 miljarder kronor per år, samtidigt som Ekobrottsmyndigheten bedömer att den kriminella ekonomin omsätter drygt 350 miljarder kronor årligen. För byggbranschen handlar frågan därmed inte bara om enskilda fuskare, utan om stora skattebortfall och en marknad där seriösa företag riskerar att slås ut av kriminella upplägg. — Vi tappar skatteintäkter i miljardbelopp. Det är ofantliga summor och inget annat än en systemkollaps, säger Fredrik Sirberg.

Kriminella nätverk plundrar Sverige – Ekobrottsmyndigheten varnar för systemkollaps

Redaktionen — Tue, 06 May 2025 07:24:28 +0000

Den organiserade ekonomiska brottsligheten växer snabbt i Sverige. Enligt Ekobrottsmyndighetens nye generaldirektör Rikard Jermsten uppgår den kriminella ekonomin till mer än 150 miljarder kronor – varje år, och är idag att betrakta som ett systemhot. – Det är värre än jag trodde. Vi som samhälle finansierar den brottslighet som vi är satta att motverka, säger han. I sin senaste lägesbild beskriver Ekobrottsmyndigheten en utveckling där brotten blir alltmer komplexa och omfattande – och där vinsterna ökar kraftigt. Penningtvätt genom avancerade bolagsupplägg pekas ut som en central del av den gängkriminella ekonomin. – Tidigare kunde brottsvinsterna i våra utredningar handla om tiotals miljoner kronor. I dag ser vi vinster långt över 100 miljoner i enskilda ärenden, förklarar Jermsten. Särskilt utsatta är välfärdssystemen, där kriminella nätverk plundrar offentliga resurser genom falska bolag, bluffakturor och identitetskapning. Men även banker, pensionssystem och stora bygg- och infrastrukturprojekt har blivit mål för organiserad brottslighet.

"Hotar samhällets grundläggande funktioner"

Den ofta citerade siffran – att den kriminella ekonomin i Sverige omsätter 150 miljarder kronor – är sannolikt i underkant, enligt Jermsten. "Ekonomisk brottslighet växer i omfattning och hotar samhällets grundläggande funktioner. Den undergräver förtroendet för staten, försvagar statsfinanserna och skadar välfärdssystemen", konstaterar myndigheten i sin rapport. Jermsten beskriver konsekvenserna som dubbla: dels förlorar samhället skatteintäkter som skulle ha gått till vård, skola och omsorg – dels används pengarna istället till att finansiera annan brottslighet. Om brottsligheten blir för omfattande tror han också att hederliga medborgares vilja att betala skatt minskar. – När kriminella stjäl skattemedel från staten är vi alla förlorare. Samtidigt snedvrids konkurrensen i näringslivet, och det får långsiktiga, allvarliga följder.

Inga snabba lösningar

Några snabba lösningar finns inte, enligt myndigheten, men för att stärka motståndskraften vill man se flera åtgärder: det ska bli svårare att starta eller ta över bolag i kriminella syften, lättare att kontrollera företags företrädare och svårare att utnyttja andras identiteter. Även offentliga upphandlingar måste skärpas för att hålla den organiserade brottsligheten utanför, och tillsynsmyndigheternas kontrollfunktioner behöver stärkas. Ekobrottsmyndigheten föreslår också generellt hårdare straff för ekonomisk brottslighet. – Utvecklingen går åt fel håll. Hela samhället behöver nu bygga upp sin motståndskraft, säger Rikard Jermsten.

Ekobrottsmyndigheten: Gängkriminella driver vårdcentraler

Jan Sundstedt — Thu, 05 Oct 2023 09:28:42 +0000

Ekobrottsmyndigheten flaggar nu för en illavarslande trend på den gängkriminella scenen. Kriminella grupperingar ska enligt myndigheten ha börjat driva vårdcentraler och även vaccinationsmottagningar. Man vill nu se snabba åtgärder för att stoppa den negativa utvecklingen. – Det är jätteviktigt att vi inte får in de här personerna i hälso- och sjukvården, konstaterar Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, till skattefinansierade Sveriges Radio Ekot. Historiskt sett har handeln med droger och narkotika varit den största inkomstkällan för gängen. Nu kommer en allt större del av "inkomsterna" från välfärdsbrott och bedrägerier. Svensk hälso- och sjukvård tillhör de sektorer som dragit på sig gängens intresse. – Vi pratar om att de är multikriminella. Man ägnar sig åt många olika typer av brottslighet. Man ägnar sig åt narkotikabrott, bedrägerier mot enskilda och företag och ekonomisk brottslighet i företag. Företag blir ett allt viktigare verktyg för personer inom den organiserade brottsligheten, säger Sara Persson i intervjun med Ekot. Det faktum att det generellt sett saknas nationella register och därmed möjligheter att se mönster som sträcker sig utanför de specifika systemen försvårar upptäckt av kriminell verksamhet, uppger man.

Sjukvård en ny kassako

En kollektiv myndighetsrapport från i år med bland andra Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen och Arbetsförmedlingen som deltagande myndigheter, beskriver en synnerligen allvarlig utveckling. Man konstaterar att den ekonomiska brottsligheten blir alltmer utbredd bland organiserade kriminella, med hälso- och sjukvården som den senaste i raden av kassakor. "Om staten hittills varit det huvudsakliga målet angrips nu även kommuner och regioners välfärdsutbetalningar, exempelvis till vårdcentraler, HVB-hem (samt) skyddade boenden och familjehem. Det finns en risk när det inte krävs tillstånd för att etablera olika former av verksamheter, och flera utmaningar i arbetet mot oseriösa aktörer inriktade mot välfärdsbrott mot regioner har identifierats", står att läsa i rapporten. Region Stockholm och Västra Götalandsregionen är två av de regioner som identifierat kopplingar till organiserad brottslighet i form av till exempel vårdgivare. Problemen finns dock troligtvis även i andra delar av landet. – Vi ser ju tidiga tecken på att man håller på att ta sig in i hälso- och sjukvården. Bedriver vårdcentraler, vaccinationsmottagningar. Här är det jätteviktigt att vi inte får in de här personerna i hälso- och sjukvården, kommenterar Sara Persson. Hon tar som exempel rättsfall mot aktiva gängkriminella som inte enbart åtalats för exempelvis narkotikahandel, utan även för skattebrott inom företag. Bland annat har man ägnat sig åt "konsulentstödd verksamhet", med pengar som utbetalats från kommuner för att ta hand om "ensamkommande barn". Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M), meddelade tidigare i veckan att regeringen "intensifierar arbetet med att stoppa gängens pengaflöden". En bidragsutredning från september i år konstaterade att minst 14,6 miljarder kronor betalas ut felaktigt i bidrag varje år. Den organiserade brottsligheten uppges ligga bakom en betydande del.

Ekobrottsmyndigheten överklagar Bonnesens friande dom

Sofie — Thu, 16 Feb 2023 10:22:38 +0000

Ekobrottsmyndigheten överklagar den friande domen mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Myndigheten yrkar på att hon ska dömas på alla punkter enligt åtalet. Det var i januari 2022 som Ekobrottsmyndigheten valde att åtala Bonnesen för grovt svindleri, alternativt grov marknadsmanipulation, efter misstankarna om penningtvätt inom Swedbanks ledning under 2019. I januari i år friades Bonnesen från alla misstankar av Stockholms tingsrätt. Tingsrätten bedömde dock att en del av Bonnesens uttalande i media varit otydliga och ofullständiga rörande Swedbanks arbete mot penningtvätt, främst handlade det om uttalanden som gjorts i Svenska Dagbladet och Dagens industri angående Swedbanks kopplingar till Danske Banks estländska filial under 2007–2015. Chefsåklagare Thomas Langrot vid Ekobrottsmyndigheten menade att man inte var nöjd med utgången och att det fanns en sanning i att många åtal mot näringslivets toppar ofta ogillas när det gäller ekobrott. Under onsdagen lämnade Ekobrottsmyndigheten in ett överklagande av domen till Svea Hovrätt, låter man veta i ett pressmeddelande. – Efter att noga ha gått igenom tingsrättens dom kan vi konstatera att vi inte delar tingsrättens bedömningar och slutsatser, säger chefsåklagare Thomas Langrot. Myndigheten yrkar på att Bonnesen ska dömas på alla punkter, det vill säga grovt svindleri i första hand och grov marknadsmanipulation i andra hand, därmed för obehörigt röjande av insiderinformation, i enlighet med åtalet.

Nordeachef åtalas för grovt insiderbrott

Sofie — Thu, 01 Apr 2021 12:56:28 +0000

En chef inom Nordea är en av sex personer som idag blir åtalade för inblandning i ett ärende om misstänkta grova insiderbrott. Det var under februari i år som Nordeachefen blev häktad och misstänkt för insiderbrott, rapporterade Dagens Juridik. Mannen var då en av totalt fem misstänka. Enligt åklagaren Pontus Hamilton ska storbankschefen ha missbrukat sin yrkesroll och läckt viktig information. Nu åtalas Nordeachefen med misstankar om grovt insiderbrott, skriver Fria Tider. Den misstänkta brottsligheten ska ha skett under 2016–2020 vid sex olika tillfällen. Han ska ha delat med sig av insiderinformation om aktier till en kamrat, denna kamrat ska sedan ha handlat utifrån den informationen samtidigt som den övriga marknaden inte visste om detta. Kamraten ska också ha delat den känsliga informationen informationen vidare till sin familj. I åtalet står Nordeachefen och hans kamrat som huvudmisstänkta i ärendet men fyra andra personer är också åtalade. – Brottsligheten kan anses som allvarlig då den har skett systematiskt över flera års tid och med tanke på den bankanställdes särskilda ställning. Han har varit uppsatt i insiderförteckningar vid samtliga åtalade affärer, vilket innebär att han varit i högsta grad inblandad i transaktionerna, säger förundersökningsledare och kammaråklagare Pontus Hamilton på Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare i ett pressmeddelande. Pontus Hamilton säger att tingsrätten kommer att yrka på att förverka 2,5 miljoner kronor som utbyte av brott.

Swedbanks förra vd kallad till polisförhör

Isac Boman — Tue, 25 Feb 2020 11:48:12 +0000

Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen har kallats till polisförhör på Ekobrottsmyndigheten. Enligt källor till SvD kommer hon också att delges misstanke om brott. – Ja, jag kan bekräfta att hon nu är kallad till polisförhör och att det ska äga rum i början av april, säger Bonnesens advokat Per E Samuelson till SvD. I slutet på mars förra året sparkades Birgitte Bonnesen av Swedbank. Nu misstänker Ekobrottsmyndigheten att hon tillsammans med bankens ledning spred vilseledande uppgifter till allmänheten och marknaden om vad Swedbank egentligen kände till om den misstänkta penningtvätten. Mellan 2007 och 2015 ska banken ha använts för systematisk penningtvätt och mer än 40 miljarder kronor ha slussats mellan suspekta konton i Sverige och Baltikum. Det ska ha handlat om ett 50-tal kunder som använde banken på det här sättet och Swedbanks ledning ska ha känt till betydligt mer än vad de har erkänt. Bonnesen har själv inte velat kommentera uppgifterna.

Razzia mot Swedbanks huvudkontor i Stockholm

Osignerad — Wed, 27 Mar 2019 10:35:05 +0000

Just nu genomför Ekobrottsmyndigheten en razzia mot Swedbanks huvudkontor i Stockholm. Ekobrottsmyndigheten bekräftar att tillslaget berör misstankarna kring obehörigt röjande av insiderinformation. Detta efter att bankens storägare fick förhandsinformation om Uppdrag gransknings kommande program om misstänkt penningtvätt vilket ledde till att Ekobrottsmyndigheten inledde en förundersökning i slutet av februari.

EBM kan bekräfta de medieuppgifter som gör gällande att ett tillslag pågår på Swedbanks huvudkontor. Tillslaget genomförs av poliser från EBM:s Finansmarknadskammare på uppdrag av chefsåklagare Thomas Langrot med anledning av den pågående förundersökningen mot Swedbank.
— Ekobrottsmyndigheten (@Ekobrottsmyndig) March 27, 2019

Dagens Industri var först ut att rapportera om nyheten. Swedbanks aktie faller ytterligare och är ner 7 procent för dagen.

20 miljoner kronor blev frysta under 2016

Osignerad — Tue, 30 May 2017 10:04:55 +0000

Antalet tillgångar som finanspolisen beslutade att frysa ökade från 7 miljoner 2015 till hela 20 miljoner 2016. Det är en ökning på nästan 190 procent. Det framkommer i finanspolisens årsrapport 2016. Polis och åklagare har fått bättre möjligheter att bekämpa brott där ekonomisk vinning är drivkraften efter att en ny lag trädde i kraft 2014. Finanspolisen har nu bland annat möjlighet att frysa pengar på ett konto som misstänks vara en del i penningtvätt. Genom dispositionsförbud, som det heter, fryses pengar i avvaktan på att åklagare kan besluta om penningbeslag på grund av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. – Den nya lagen har visat sig vara effektiv och gett resultat genom ett antal fällande domar. Det nya verktyget att tillfälligt frysa tillgångar på konton redan i underrättelsefasen har använts med stor framgång, säger Angelica Wallmark, chef för finanspolisen. Pengar som blivit frysta har återlämnats, eller kommer att kunna återlämnas, till de personer som fråntagits pengar på grund av bedrägerier. Utvärdering Polisen får högt betyg för det internationella samarbetet i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det framkommer i en utvärdering som Financial Action Task Force, FATF, gjort. Organisationen, som är en del av OECD, konstaterar att svensk polis arbete mot penningtvätt håller en godkänd nivå. I ett antal kärnområden finns möjlighet att ytterligare förbättra arbetet. Samarbete med företag och myndigheter Företag i brottslig verksamhet blir allt vanligare. Tack vare inrapporteringen av misstänkta transaktioner från till exempel banker, växlingskontor och revisorer, identifieras fler ärenden av finanspolisen. Under hösten 2016 inleddes ett samarbete med Ekobrottsmyndigheten för att ytterligare höja kompetensen inom området och för att öka antalet fällande domar. – Tillsammans med Ekobrottsmyndigheten har vi förbättrat vår förmåga att upptäcka näringspenningtvätt, vilket leder till att fler förundersökningar kan inledas, säger Angelica Wallmark. Förutom samarbetet med Ekobrottsmyndigheten har initiativ från finanspolisen även lett till att Försäkringskassan kunnat begära återkrav och Kronofogdemyndigheten har kunnat mäta ut cirka fem miljoner kronor. Ny lagstiftning i år Under sensommaren 2017 träder ny lagstiftning i kraft vilket innebär att fler branscher blir skyldiga att rapportera om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till finanspolisen, till exempel stora delar av spelbranschen. Finanspolisen kommer även att kunna begära in uppgifter från den som bedriver penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Det innebär ökade möjligheter till att upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. Källa: polisen.se Läs också: Finanspolisens årsrapport

Nytt åtal mot Saab-toppar

Osignerad — Fri, 05 Aug 2016 13:30:07 +0000

Ekobrottsmyndigheten valde under fredagen att väcka åtal mot tre före detta styrelsemedlemmar vid Saab Automobile, bland annat styrelseordföranden Victor Muller och vd:n Jan-Åke Jonsson. Ekobrottsmyndigheten har i flera år bedrivit en omfattande utredning gällande misstänkta ekobrott på Saab Automobile. På fredagen väcktes åtal mot tre Saab-toppar, den förre styrelseordföranden Victor Muller, vd:n Jan-Åke Jonsson och chefsjuristen Kristina Geers, för grovt försvårande av skattekontroll och grovt svindleri enligt en stämningsansökan till Vänersborgs tingsrätt, skriver Göteborgs-Posten. Den första åtalspunkten i stämningsansökan gäller bland annat ersättningarna som betalats ut till den förre styrelseordföranden Victor Muller. Den sista åtalspunkten rör grovt svindleri och handlar om att Saab ska ha lämnat vilseledande uppgifter om bolagets likviditet och betalningsförmåga till media. – Jag menar att dessa fakturor är osanna och endast utgör en del i ett omfattande upplägg för skatteplanering, säger chefsåklagare Olof Sahlgren i ett pressmeddelande. Saab Automobile begärdes i konkurs 2011. Året därpå köptes konkursboet upp av Nevs, National Electric Vehicle Sweden, vilket i sin tur ägs av ett konsortium av kinesiska och japanska bilföretag. I juni i år kom beskedet att Saab som varumärke på bilar nu gått i graven och istället ska Nevs användas som varumärke.

Kriminella infiltrerar myndighetsväsendet

Osignerad — Wed, 06 Jul 2016 01:32:01 +0000

I sin nya lägesbild för 2016 slår Ekobrottsmyndigheten larm om att gränsen mellan företrädare för det legala näringslivet och den kriminella världen tycks suddas ut. Allt fler ekobrottslingar och andra kriminella söker sig till myndigheter och näringsliv för att försöka skapa en legitim fasad för sin kriminella verksamhet, menar Ekobrottsmyndigheten. ”Analysen visar på en oroväckande tendens att gränsen mellan företrädare för det legala näringslivet och den kriminella världen tycks suddas ut. Genom att söka sig till företagare som redan är etablerade kan kriminella personer hitta nya affärsmöjligheter och dra nytta av deras trovärdighet i affärssammanhang. Grovt kriminella personer söker även allt fler kontakter in i legala samhällsstrukturer såsom banker, myndigheter och kommuner. På det viset kan de exempelvis skaffa information de behöver för att vinna upphandlingar eller påverka beslutsfattare”, skriver man i lägesbilden. Ekonomisk brottslighet spänner från brott som begås av oaktsamhet till planerade upplägg med vinningssyfte. De vanligaste brotten som utreds av Ekobrottsmyndigheten är bokföringsbrott och skattebrott.