ekobrott – Nya Dagbladet

Bankerna går samman med polismyndigheten i nytt ”underrättelsecenter”

Redaktionen — Fri, 04 Apr 2025 04:56:45 +0000

Polismyndigheten inrättade under gårdagen ett finansiellt underrättelsecentrum i samarbete med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och den finansiella sektorn. Syftet är att försvåra för kriminella att utnyttja samhällsstrukturer och legala system, en ekonomi som beräknas omsätta 100–150 miljarder kronor årligen.

– I det här arbetet ska myndigheterna och bankerna samverka och utbyta operativ information mellan varandra och genom proaktivt arbete försvåra att brott begås, förklarar Karin Berggren, chef för det nya centret.

Centret ska underlätta informationsutbyte mellan myndigheter och banker för att upptäcka och förebygga ekonomisk brottslighet, såsom skattebrott, bedrägerier och bidragsbrott. Arbetet inleds den 1 april 2025, och från den 1 september kommer representanter från berörda myndigheter och banker att sitta i en gemensam lokal.

– Bankerna välkomnar initiativet att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum. Ett ökat och förenklat informationsutbyte är grundläggande för att komma till rätta med den kriminella ekonomin, säger Erik Wendeby, jurist på Svenska Bankföreningen.

Målet är att skapa effektiva samarbetsformer där information omsätts i konkreta åtgärder. Centret ska vara fullt utbyggt senast den 31 december 2027 och utgå från befintlig lagstiftning.

SEB-anställd åtalas – stal 30 miljoner från kunderna

Jan Sundstedt — Fri, 20 Dec 2024 09:05:20 +0000

En tidigare kapitalförvaltare på SEB åtalas för att ha genomfört över 250 olovliga transaktioner till ett värde av närmare 30 miljoner kronor. Mannens sambo åtalas samtidigt för grovt penningtvättsbrott. Mannen, som är i 55-årsåldern ansvarade för att förvalta bankkundernas pengar, uppger Schibstedägda Aftonbladet. Enligt åtalet stal han pengarna från sina kunder under perioden 2015–2023 och förde över summorna till sin sambo eller andra konton. Åklagaren uppger att det mer ingående kommer att belysas under rättegången hur brotten kunnat pågå under så lång tid. Kammaråklagare Susanne Öhbom är dock förtegen: – Jag kan inte gå in på hur det har gått till. Det kommer att tas upp under förhandlingen.

Erkänner brott

Mannen har i förhör erkänt brott, men bestrider antalet transaktioner och den totala summan. SEB har ersatt de drabbade kunderna och är därför målsägande i fallet. Man hävdar att man inte tar lätt på kapitalförvaltarens agerande. – Vi ser oerhört allvarligt på det inträffade. Det som skett är djupt beklagligt, framför allt för de kunder som drabbats men också för de medarbetare som jobbat tillsammans med den anställde och för oss som bank, skriver Jonas Söderberg, chef för division Företag & Privatkunder på SEB, i ett mejl till tabloiden Aftonbladet. Enligt Söderberg har banken genomfört en internutredning, vidtagit åtgärder och bistått polisen under utredningen. Mannens sambo, som nu åtalas för grovt penningtvättsbrott, förnekar brott och hävdar att hon givit mannen fullmakt att hantera hennes konton. Rättegången kommer att äga rum den 30 och 31 januari 2025.

Ekobrottsmyndigheten: Gängkriminella driver vårdcentraler

Jan Sundstedt — Thu, 05 Oct 2023 09:28:42 +0000

Ekobrottsmyndigheten flaggar nu för en illavarslande trend på den gängkriminella scenen. Kriminella grupperingar ska enligt myndigheten ha börjat driva vårdcentraler och även vaccinationsmottagningar. Man vill nu se snabba åtgärder för att stoppa den negativa utvecklingen. – Det är jätteviktigt att vi inte får in de här personerna i hälso- och sjukvården, konstaterar Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, till skattefinansierade Sveriges Radio Ekot. Historiskt sett har handeln med droger och narkotika varit den största inkomstkällan för gängen. Nu kommer en allt större del av "inkomsterna" från välfärdsbrott och bedrägerier. Svensk hälso- och sjukvård tillhör de sektorer som dragit på sig gängens intresse. – Vi pratar om att de är multikriminella. Man ägnar sig åt många olika typer av brottslighet. Man ägnar sig åt narkotikabrott, bedrägerier mot enskilda och företag och ekonomisk brottslighet i företag. Företag blir ett allt viktigare verktyg för personer inom den organiserade brottsligheten, säger Sara Persson i intervjun med Ekot. Det faktum att det generellt sett saknas nationella register och därmed möjligheter att se mönster som sträcker sig utanför de specifika systemen försvårar upptäckt av kriminell verksamhet, uppger man.

Sjukvård en ny kassako

En kollektiv myndighetsrapport från i år med bland andra Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen och Arbetsförmedlingen som deltagande myndigheter, beskriver en synnerligen allvarlig utveckling. Man konstaterar att den ekonomiska brottsligheten blir alltmer utbredd bland organiserade kriminella, med hälso- och sjukvården som den senaste i raden av kassakor. "Om staten hittills varit det huvudsakliga målet angrips nu även kommuner och regioners välfärdsutbetalningar, exempelvis till vårdcentraler, HVB-hem (samt) skyddade boenden och familjehem. Det finns en risk när det inte krävs tillstånd för att etablera olika former av verksamheter, och flera utmaningar i arbetet mot oseriösa aktörer inriktade mot välfärdsbrott mot regioner har identifierats", står att läsa i rapporten. Region Stockholm och Västra Götalandsregionen är två av de regioner som identifierat kopplingar till organiserad brottslighet i form av till exempel vårdgivare. Problemen finns dock troligtvis även i andra delar av landet. – Vi ser ju tidiga tecken på att man håller på att ta sig in i hälso- och sjukvården. Bedriver vårdcentraler, vaccinationsmottagningar. Här är det jätteviktigt att vi inte får in de här personerna i hälso- och sjukvården, kommenterar Sara Persson. Hon tar som exempel rättsfall mot aktiva gängkriminella som inte enbart åtalats för exempelvis narkotikahandel, utan även för skattebrott inom företag. Bland annat har man ägnat sig åt "konsulentstödd verksamhet", med pengar som utbetalats från kommuner för att ta hand om "ensamkommande barn". Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M), meddelade tidigare i veckan att regeringen "intensifierar arbetet med att stoppa gängens pengaflöden". En bidragsutredning från september i år konstaterade att minst 14,6 miljarder kronor betalas ut felaktigt i bidrag varje år. Den organiserade brottsligheten uppges ligga bakom en betydande del.

Förre Natochefen misstänks för ekobrott

Redaktionen — Wed, 19 Oct 2022 07:51:28 +0000

Danmarks tidigare statsminister och Natos förre generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen utreds nu för ekonomisk brottslighet. Misstankarna gäller hans inblandning i konkursen av den lettiska banken BNP Banka där transaktioner för miljardbelopp ska ha godkänts utan säkerhet. Den tidigare Nato-toppen var vice ordförande i bankens oberoende ledningsgrupp och enligt konkursförvaltaren har denna agerat mycket oansvarigt – bland annat ska man ha godkänt mycket stora transaktioner, trots att säkerhet saknats. I slutändan ska agerandet ha kostat banken cirka 1,5 miljarder kronor och PNB Banka gick också i konkurs 2019. Nu utreds Fogh Rasmussen och flera andra i bankens ledning för ekonomisk brottslighet i samband med konkursen, men den lettiska polisen är förtegen kring den förre Natochefens roll och bekräftar bara att utredningen är i en pågående fas. – En aktiv utredning pågår fortfarande, och eventuella kommentarer, inklusive om de inblandade personerna, kan störa utredningen i nuläget, säger Simona Gravite från den lettiska polisen till den danska tidningen Børsen. Fogh Rasmussen hävdar att han ”kommer att ta itu med anklagelserna” när rättegången har dragit igång och att lettiska myndigheter inte kan lägga skulden på honom eller andra i den oberoende ledningsgruppen för att banken gick i konkurs.

Kriminella infiltrerar myndighetsväsendet

Osignerad — Wed, 06 Jul 2016 01:32:01 +0000

I sin nya lägesbild för 2016 slår Ekobrottsmyndigheten larm om att gränsen mellan företrädare för det legala näringslivet och den kriminella världen tycks suddas ut. Allt fler ekobrottslingar och andra kriminella söker sig till myndigheter och näringsliv för att försöka skapa en legitim fasad för sin kriminella verksamhet, menar Ekobrottsmyndigheten. ”Analysen visar på en oroväckande tendens att gränsen mellan företrädare för det legala näringslivet och den kriminella världen tycks suddas ut. Genom att söka sig till företagare som redan är etablerade kan kriminella personer hitta nya affärsmöjligheter och dra nytta av deras trovärdighet i affärssammanhang. Grovt kriminella personer söker även allt fler kontakter in i legala samhällsstrukturer såsom banker, myndigheter och kommuner. På det viset kan de exempelvis skaffa information de behöver för att vinna upphandlingar eller påverka beslutsfattare”, skriver man i lägesbilden. Ekonomisk brottslighet spänner från brott som begås av oaktsamhet till planerade upplägg med vinningssyfte. De vanligaste brotten som utreds av Ekobrottsmyndigheten är bokföringsbrott och skattebrott.