DSA – Nya Dagbladet

EU gör frivillig kod till DSA-måttstock för techjättarna

Emil Fjellstedt — Fri, 25 Sep 2026 11:02:55 +0000

EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska. EU-kommissionen meddelade den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision. Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.

Meta betalar granskarna och minskar spridningen

Meta skriver att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna. Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok uppger att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa. Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.

TikTok redovisar borttagna videor

TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta. Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar. Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.

EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 09:33:40 +0000

EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning. Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA. Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven. ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer. Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande. Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller. Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter. Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler. Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras. Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel. För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen. Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening. Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner. Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk. EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant. NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier. Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs. Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.

Talade om censur i Europa – nu sanktioneras medier som publicerade hans ord

Jan Sundstedt — Sat, 07 Mar 2026 11:42:05 +0000

Belgiens pressetikråd har utfärdat en officiell reprimand mot nyhetssajten 21News för att ha publicerat hela det tal som USA:s vicepresident JD Vance höll vid Münchens säkerhetskonferens i februari 2025 – ett tal som explicit handlade om hotet mot yttrandefriheten i Europa. Rådet slog fast den 18 februari att publiceringen bröt mot journalisters sociala ansvar.

Ironin är slående. Vance varnade för att europeiska myndigheter och medier inskränker vilka idéer som får spridas. Det belgiska pressetikrådet svarade – ett år senare – med att bestraffa en redaktion för att ha låtit läsarna bilda sig en egen uppfattning.

Den 14 februari 2025 höll den amerikanske vicepresidenten ett anförande vid den 61:a säkerhetskonferensen i München. Han kritiserade vad han beskrev som en allvarlig nedgång för yttrandefriheten och de demokratiska värdena i Europa, och nämnde bland annat censur av sociala medier, hot om nedstängning av plattformar, upphävandet av ett presidentval i Rumänien och kriminalisering av bön i Storbritannien.

Dagen efter publicerade det franskspråkiga belgiska nyhetsmediet 21News talet i sin helhet. Redaktionen motiverade beslutet med att hela texten var svår att hitta och att läsarna borde ha direkt tillgång till originalkällan. Franska dagstidningar som Le Figaro och Les Échos publicerade Vances tal utan att det väckte några reaktioner.

Rådet: Publicering utan kommentarer räcker inte

Nästan ett år senare, den 18 februari 2026, meddelade det franskspråkiga pressetikrådet CDJ (Conseil de déontologie journalistique) att 21News brutit mot yrkesetiken och "i synnerhet mot det sociala ansvar som åligger ett nyhetsmedium".

Rådet ansåg att 21News borde ha tillagt att Vance "företräder ett antidemokratiskt och frihetsfientligt parti". Dessutom borde redaktionen ha utnyttjat tiden mellan talet och publiceringen till att "verifiera eller kontrollera påståendena", "sätta dem i sammanhang" och "rätta dem". I stället, hävdar rådet, lät 21News Vance "framföra sina budskap utan kritisk granskning eller motfrågor".

Rådet varnade för att delar av publiken "skulle kunna tro att flera påståenden i talet – även om de motbevisats av fakta eller var rasistiska – var korrekta och legitima". Risken var, enligt beslutet, att publiceringen "uppviglade till rasism, diskriminering, hat eller våld mot migranter".

Klagomålen lämnades in av två anonyma privatpersoner. Sanktionen innebär att 21News måste publicera CDJ:s beslut på sin webbplats i två dagar.

"Paternalistisk syn på journalistik"

Éric Dujardin, direktör för 21News, avvisade kritiken i ett svar på sajten:

— Det här beslutet väcker allvarliga frågor och vittnar om en paternalistisk syn på journalistik, enligt vilken medborgare inte ska kunna läsa politiska uttalanden direkt utan föregående journalistisk filtrering.

Dujardin påpekade att Vances tal sänts av världens alla stora medier och finns tillgängligt på YouTube. Han betonade att 21News varken är för eller emot den amerikanska administrationen men anser att var och en bör ha möjlighet att bilda sig en uppfattning.

— Vi kan döma detta kontroversiella anförande, vara djupt oense med hans analys eller hans ton. Men det är just därför det är ett betydelsefullt dokument för relationerna mellan Europa och USA.

CDJ erkänner i sin motivering mediets "redaktionella frihet att inte identifiera talaren eller det parti han representerar som antidemokratiskt eller frihetsförstörande". Rådet anser ändå att publiceringen utan kommentarer skapade en oacceptabel risk.

Mr. Ambassador, publishing the speech of the Vice President of the United States—our main and, in fact, only ally—is now a criminal offense in French-speaking Belgium. The “Conseil de déontologie journalistique: CDJ” that issued this ruling is a travesty of justice: it has the… https://t.co/KvT5hNSVZ7
— Drieu Godefridi (@DGodefridi) March 5, 2026

Del av ett mönster i hela Europa

Fallet 21News är inte en isolerad händelse. Det äger rum mot bakgrund av en rad liknande fall på kontinenten.

I Tyskland har paragraf 188 i strafflagen – ursprungligen utformad för att skydda politiker mot förtal – använts för att utreda medborgare som kritiserat offentliga personer på nätet. EU har utfärdat böter mot plattformen X under Digital Services Act (DSA) med hänvisning till att "olagligt innehåll" inte avlägsnats tillräckligt snabbt. Det belgiska "cordon sanitaire" – den informella mediepolicyn som CDJ åberopar – är en självreglerande princip från 1990-talet avsedd att begränsa medieutrymmet för aktörer som stämplas som högerextrema.

Vad CDJ nu gör är att tillämpa samma logik på återgivningen av ett officiellt politiskt tal. Den redaktion som hädanefter publicerar ett tillräckligt kontroversiellt anförande i sin helhet – utan att lägga till den rätta politiska inramningen – riskerar att bestraffas.

Vance sade i München att Europa rör sig mot ett system där auktoriteter bestämmer vilka idéer medborgarna får ta del av. Det belgiska pressetikrådets beslut bekräftar, med sin egen logik, exakt det påståendet.

EU-profilen: Vi kan ogiltigförklara valet i Tyskland – ”om så krävs”

Redaktionen — Tue, 14 Jan 2025 08:14:00 +0000

Den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton förklarar att EU kan ogiltigförklara det kommande valet i Tyskland vid misstanke om utländsk påverkan. – Vi gjorde det i Rumänien, och om det krävs, kommer vi att behöva göra det i Tyskland också, sade han. Uttalandet gjordes under en intervju i det franska nyhetsprogrammet Apolline Matin, där fokus låg på Elon Musks plattform X (tidigare Twitter) och dess potentiella roll i det tyska valet. https://youtu.be/foBBznOqRiU?feature=shared Breton, tidigare kommissionär mellan 2019 och 2024 för den inre marknaden, hänvisade till EU:s Digital Services Act (DSA), en lag som instiftades 2022 och vars syfte rent nominellt anges vara att skydda demokratin genom att reglera digitala plattformar, bekämpa desinformation och förhindra utländsk påverkan på val. Han betonade att det var hans personal som skrev lagen, och att EU nu är "utrustade" att tillämpa den vid behov. Lagen användes nyligen som grund för att utreda TikTok i samband med Rumäniens presidentval, som ogiltigförklarades efter anklagelser om utländsk inblandning. I dagarna har omfattande demonstrationer brutit ut i Bukarest, där tusentals människor protesterar mot EU:s agerande. Tysklands val, som hålls nästa månad, har redan väckt diskussioner om AfD:s framgångar och Elon Musks öppna stöd för partiet via X.