<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>drönare &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/dronare/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 03 Sep 2026 13:47:22 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>drönare &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Rysslands nya jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-geran-4-jetdronare-ukraina-luftforsvar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 12:16:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Geran-4]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Ukrainakriget]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239263</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.</strong>

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har <a href="https://gur.gov.ua/en/content/warsanctions-hur-rozkryvaie-budovu-novoho-rosiiskoho-reaktyvnoho-udarnoho-bpla-yeran4" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerat en genomgång</a> av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.

Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.
<h3>Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen</h3>
De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.

Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.

Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/ryska-dronarsvarmar-slar-igenom-ukrainskt-luftforsvar-i-rekordfart/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade redan 2025</a>, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.

<iframe style="width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16/9;" title="Inside the Geran-4: Russia's New Drone That Acts Like a Cruise Missile" src="https://www.youtube.com/embed/fyf6Q_FD-qg" width="640" height="360" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

<em>En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.</em>
<h3>Tvingar fram dyrare motmedel</h3>
Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.

Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-producerar-vapen-i-volymer-motstandarna-inte-kunnat-dromma-om/" target="_blank" rel="noopener">ryska försvarsproduktionen</a>.

HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.
<h3>Teknikskiftet talar för förhandlingar</h3>
En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.

Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/fyf6Q_FD-qg" medium="video" width="1280" height="720">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/fyf6Q_FD-qg" />
			<media:title type="plain">Inside the Geran-4: Russia&#039;s New Drone That Acts Like a Cruise Missile</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[Russia&#039;s Geran (or Geranium) family of strike drones has undergone a remarkable transformation over the course of the Ukraine conflict. What began as relativ...]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/geran-4-flight-altitude-addicts-1170x600-final.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Turkiet: Polisdrönare jagade bort alkoholdrickare i Istanbul</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/turkiet-polisdronare-alkohol-istanbul/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Aug 2026 13:37:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[alkohol]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[Istanbul]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[polis]]></category>
		<category><![CDATA[Turkiet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239014</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En polisdrönare utrustad med strålkastare och högtalare har använts för att avvisa personer som drack alkohol vid Istanbuls historiska stadsmur. Ingripandet bekräftas av turkiska poliskällor – efter att en domstol upphävt stadens generella förbud mot alkohol på offentliga platser.</strong>

Videon är inspelad nattetid vid Narlıkapıgatan i Fatih, nära den gamla stadsmuren.

Drönaren hovrar ovanför området och lyser ner mot personerna på marken samtidigt som ett förinspelat meddelande spelas upp.

"Detta är en polisdrönare. Det är förbjudet att dricka alkohol i detta område. Lämna området omedelbart", lyder budskapet.

Personerna lämnar platsen utan synligt motstånd. Det finns inga uppgifter om att någon greps, omhändertogs eller bötfälldes i samband med insatsen.

<iframe style="width: 100%; height: auto; max-width: 640px; aspect-ratio: 16/9;" src="https://twitter.com/i/videos/tweet/2094349483320431038" width="640" height="360" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>
<h3>Polisen bekräftar drönarinsatsen</h3>
Istanbuls polismyndighet har via källor <a href="https://www.birgun.net/haber/emniyet-dogruladi-icki-icenler-polis-dronuyla-uyariliyor-732022" target="_blank" rel="noopener nofollow">bekräftat</a> att drönaren användes för att varna alkoholdrickare i Fatih. Enligt uppgifterna lokaliserades personerna med hjälp av värmekamera.

Drönarövervakning ska finnas tillgänglig i stadens samtliga 39 distrikt och ha använts i omkring ett år. Just den aktuella insatsen genomfördes av polisen i Fatih och beskrivs i turkiska medier som en ordningskontroll runt de historiska murarna.

Ingen av de redovisade poliskällorna har angett vilken bestämmelse som gjorde alkoholkonsumtion förbjuden på just denna plats.

Turkisk lag innehåller inget allmänt nationellt förbud för vuxna att dricka alkohol utomhus. Däremot kan den som berusad stör andra eller den allmänna ordningen bötfällas.

<strong>I augusti 2023 utfärdade Istanbuls guvernör</strong> ett cirkulär om alkohol på bland annat stränder, i parker, rekreationsområden och andra offentliga miljöer. Myndigheten kallade beskedet en påminnelse om befintliga regler, medan Istanbuls advokatsamfund ansåg att det i praktiken var ett nytt förbud utan tillräckligt lagstöd.

Beslutet överklagades. I februari 2025 <a href="https://www.cumhuriyet.com.tr/turkiye/istanbul-valiligi-yasaklamisti-mahkeme-acik-alanda-icki-icme-yasagini-2302724" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterades</a> att Istanbuls regionala förvaltningsdomstol hade upphävt cirkuläret om alkoholkonsumtion i parker, på stränder och i liknande områden.

Drönarens meddelande är mer avgränsat och säger att alkohol är förbjuden "i detta område". Det kan därför röra sig om ett särskilt platsbeslut, skydd av kulturmiljön eller en lokal ordningsåtgärd.

Någon sådan rättslig grund har dock inte offentliggjorts i rapporteringen om händelsen.
<h3>Värmekamera, ansiktsigenkänning och högtalare</h3>
Istanbulpolisen <a href="https://www.dha.com.tr/gundem/istanbul-emniyet-mudurlugunun-dron-filosu-tanitildi-havadan-denetliyor-karadan-mudahale-ediyoruz-2750497" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenterade</a> sin nya drönarflotta i november 2025.

Farkosterna kan användas både dag och natt och har värmekamera, mörkerseende, strålkastare, högtalare och automatisk spårning av fordon och motorcyklar.

Polischefen Selami Yıldız uppgav då att drönarna skulle användas mot bland annat trafikbrott, ordningsstörningar, brott med motorcyklar och verksamhet kring turistmål och historiska platser.

— <em>Vi övervakar Istanbul från alla håll med stadens säkerhetskameror, kameror på obemannade luftfarkoster och kameror för ansiktsigenkänning. Kort sagt övervakar vi från luften och ingriper på marken</em>, sade han.

Videon från Fatih visar hur tekniken nu används för att ge direkta order till människor i en parkmiljö.

Polisens besked omfattade inte bara att alkoholen skulle ställas undan, utan att personerna omedelbart skulle lämna platsen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lavrov varnar Storbritannien efter drönarattacker mot Ryssland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/lavrov-varnar-storbritannien-dronarattacker-ryssland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Aug 2026 09:37:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Sergej Lavrov]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237956</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov varnar Storbritannien för ”konsekvenser” om brittiska styrkor medverkar direkt i ukrainska attacker långt inne i Ryssland. Uttalandet följer uppgifter om att brittisktillverkade långdistansdrönare har satts in mot ryska mål.</strong>

Drönare från försvarskoncernen BAE Systems och ett annat, icke namngivet brittiskt bolag ska ha använts i attacker under det senaste halvåret, <a href="https://www.thetimes.com/world/russia-ukraine-war/article/uk-drones-used-for-deep-strikes-in-mainland-russia-for-first-time-wkpvxbjgl" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Sunday Times. Bland målen uppges oljeraffinaderier i Volgograd och Jaroslavl ha funnits.

Ett av systemen som nämns är Nyan, en jetdriven långdistansdrönare som tillverkas av ett dotterbolag till BAE Systems. Det brittiska försvarsdepartementet har inte kommenterat de enskilda attackerna i det redovisade källmaterialet.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham har samtidigt sagt att landet ska fortsätta stödja Ukraina till ”hundra procent”.

— <em>Vi är inte vänner bara när det går bra. Vi kommer att finnas där när Ukraina behöver oss, och det kommer inte att förändras</em>, sade Burnham enligt BBC.
<h3>”Deltagande i kriget”</h3>
Lavrov svarade i en intervju med den ryske journalisten Pavel Zarubin att han ”tycker synd om Storbritannien” om landet avser att stå med Ukraina ”ända till slutet”.

— <em>Vi har exakt samma rätt att betrakta brittiska missilstyrkors öppet deklarerade direkta medverkan i attacker mot Ryssland som deltagande i kriget, med alla de konsekvenser det medför</em>, sade Lavrov i ett uttalande som också <a href="https://x.com/mfa_russia/status/2089969373477752892" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerades</a> av det ryska utrikesdepartementet.

Han hänvisade till president Vladimir Putins tidigare uttalande om att Ryssland förbehåller sig rätten att agera på världshaven om ryska intressen eller rysk egendom angrips.
<h3>Ambassaden varnar för högre pris</h3>
Rysslands ambassad i London beskrev på måndagen Storbritannien som medskyldigt till vad ambassaden kallade ukrainska ”brott och terrorattacker”. Ju djupare den brittiska inblandningen blir, desto högre pris kommer landet att få betala, enligt uttalandet.

Ryssland har den senaste tiden rapporterat flera ukrainska drönarattacker mot energianläggningar, hamnar, lager och bostadsområden.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina skärper exportkontroller för drönarprodukter till USA</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-exportkontroller-dronare-usa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Aug 2026 14:45:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236553</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>PEKING (Xinhua) -- Kina har beslutat att skärpa kontrollen av exporten till USA av drönarrelaterade produkter med dubbla användningsområden, uppgav handelsministeriet på onsdagen.</strong></p><p>Åtgärden har enligt ministeriet vidtagits för att skydda nationell säkerhet och nationella intressen samt för att uppfylla internationella åtaganden, däribland om icke-spridning.</p><p>Export av drönare, deras nyckelkomponenter och relaterad teknik som omfattas av landets lista över produkter med dubbla användningsområden ska genomgå en strikt prövning från fall till fall när destinationen är USA. Sådan export ska inte omfattas av förenklade licensåtgärder.</p><p>Beskedet träder i kraft den 5 augusti.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här sprängs ryska barn i luften efter drönarattack på badstrand</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tre-barn-doda-dronarnedslag-rysk-badstrand/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Aug 2026 18:52:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Krasnodarregionen]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236386</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sju personer, däribland tre barn, dödades när en drönare slog ned på en välbesökt badstrand vid den ryska Svartahavskusten. Ytterligare 40 personer skadades, enligt regionala myndigheter.</strong>

Händelsen inträffade på måndagen i Arkhipo-Osipovka, en semesterort nära Gelendzjik i Krasnodarregionen. Regionens operativa stab <a href="https://t.me/opershtab23/17034" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att 21 av de skadade fördes till sjukhus och att 19 fick vård utan att läggas in.

I ett tidigare uttalande beskrev guvernören Veniamin Kondratjev händelsen som ett riktat ukrainskt angrepp mot civila. Han skrev att de dödade och skadade saknade koppling till militären och att attacken syftade till att skrämma människor, <a href="https://t.me/opershtab23/17029" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppgav</a> den regionala staben när uttalandet vidarebefordrades.
<h3>Ryssland pekar ut Ukraina och Nato</h3>
Ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova gick längre och anklagade Natoländerna för att sponsra terrorism. Hon hävdade även att Nato och EU har blivit en del av internationell terroristverksamhet genom sitt stöd till Ukraina, <a href="https://tass.com/politics/2168491" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Den irländske journalisten Chay Bowes publicerade ett videoklipp från stranden och beskrev drönaren som ukrainsk, betald och styrd av Nato. Han frågade hur omvärlden skulle ha reagerat om en ryskfinansierad drönare hade träffat en strand i Florida, södra Frankrike eller Brighton.

<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true" style="clear:both; display:block; width:100%; max-width:550px; margin:32px 0;">
<p dir="ltr" lang="en">A Ukrainian drone, paid for, and guided by NATO smashing Into a Russian beach full of Russian kids, 3 were killed, many horrifically wounded<br><br>Imagine this was a drone, paid for by Russia, smashing into a beach in Florida, the South of France, or Brighton?<br><br>What would happen?</p>
&#8212; Chay Bowes (@BowesChay) <a href="https://twitter.com/BowesChay/status/2084312342318153874?ref_src=twsrc%5Etfw">August 3, 2026</a></blockquote>

Ukraina har ännu inte kommenterat händelsen. Att drönaren finansierades och styrdes av Nato är ett påstående från Bowes och har inte belagts av de ryska myndighetsuttalanden som Nya Dagbladet har tagit del av. Den regionala staben har både beskrivit nedslaget som fallande drönarrester och attacken som avsiktligt riktad mot civila.

Rysslands försvarsdepartement uppgav tidigare samma dag att luftvärnet under natten hade skjutit ned 131 ukrainska drönare över flera regioner, däribland Krasnodarregionen, samt över Svarta havet. Några säkra uppgifter om drönarens avsedda mål eller varför den slog ned på stranden hade ännu inte presenterats.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Zacharova: Drönarjakt på civila har blivit ett ”datorspel”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/zacharova-dronarjakt-civila-donbass-datorspel/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 11:01:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donbass]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Maria Zacharova]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235581</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ryska UD:s talesperson Maria Zacharova anklagar ukrainska drönaroperatörer för att systematiskt ha riktat FPV-drönare mot civila i Konstantinovka i Donbass. Hon hänvisar till 26 vittnesmål och beskriver angreppen som en ”industri av fjärrstyrt dödande”.</strong>

Uttalandet gjordes vid presentationen av en rapport i Moskva onsdagen den 22 juli. Rapporten har tagits fram av den ryska civilsamhällesgruppen som kallar sig Internationella offentliga tribunalen för ukrainska nynazisters brott och bygger enligt arrangörerna på vittnesmål från invånare i Konstantinovka.

<a href="https://mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/2126922/?lang=en#06" target="_blank" rel="noopener nofollow">Ryska utrikesdepartementet</a> uppger att gruppen bildades 2022 och består av civilsamhällesrepresentanter från 35 länder. Den samlar in material som lämnas till nationella brottsutredande myndigheter och presenteras i ryska och internationella sammanhang.

Zacharova sade att de 26 vittnena beskriver likartade tillvägagångssätt. Enligt henne har drönaroperatörer suttit i skydd, ofta i höghus i stadens utkant, och följt människor genom kamerabilder på en surfplatta.

Hon räknade upp kvinnor som hämtade vatten, äldre som gått ut för att få luft, en brödförsäljare vid en bil och ett par på en motorcykel som exempel på personer som enligt vittnesmålen utsatts.

— <em>För ukrainarna är det som ett datorspel. De lekte – de dödade,</em> sade Zacharova när hon återgav vittnet Svetlana Rostovskajas ord.
<h3>”Någon som bara finns på en skärm”</h3>
Enligt Zacharova skickade operatören efter ett misslyckat angrepp upp en ny FPV-drönare. Hon sade även att operatörer efter träffar gick ut skrattande för att hämta drönarna.

— <em>Det här är en helt ny typ av brott. Operatören behöver inte se offret i ögonen eller övervinna någon psykologisk barriär. Han dödar någon som bara är en bild på skärmen,</em> sade Zacharova.

Hon anklagade samtidigt västländerna för att genom teknik, logistik och dagligt stöd bidra till den ”industri av fjärrstyrt dödande” som hon beskriver.
<h3>Materialet lämnas vidare för utredning</h3>
Gruppen bakom rapporten kallar sig en tribunal, men ryska UD beskriver den som en sammanslutning av civilsamhällesrepresentanter, inte som ett mellanstatligt rättsorgan. Enligt <a href="https://rg.ru/2026/07/22/zaharova-zapad-ezhednevno-podderzhivaet-industriiu-ubijstva-mirnyh-zhitelej.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">Rossijskaja Gazeta</a> ska materialet lämnas vidare för ryska brottsutredningar.

Ukrainska myndigheter har inte kommenterat den aktuella rapporten i det källmaterial redaktionen tagit del av.

<a href="https://news.un.org/en/story/2026/07/1167854" target="_blank" rel="noopener nofollow">FN konstaterade tidigare i juli</a> att drönarnas snabbt växande roll har gjort stridsområdet i Ukraina bredare och dödligare och skapat nya risker för civila.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran angriper amerikanska militärmål i Bahrain och Jordanien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-dronarangrepp-usa-bahrain-jordanien/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 08:51:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bahrain]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Jordanien]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235689</guid>

					<description><![CDATA[<strong>TEHERAN (Xinhua) -- Irans armé meddelade på fredagen att den genomfört nya drönarangrepp mot ”viktiga” amerikanska militära anläggningar i Jordanien och Bahrain.</strong>

I ett uttalande på sin webbplats uppgav armén att den angripit den amerikanska arméns bränsledepåer, stora materiellager och förläggningar vid flygbasen Shaikh Isa i Bahrain. Även flygplanshangarer och förläggningar vid flygbasen al-Azraq i Jordanien angreps.

Det iranska angreppet skedde efter att USA:s centralkommando tidigt på fredagen publicerat ett inlägg på X. Där uppgav kommandot att dess styrkor ”framgångsrikt hade genomfört attacker mot Iran för trettonde natten i rad”.

USA:s styrkor angrep enligt kommandot ”iranska militära ledningscentraler, drönarlager, kommunikationsnätverk, kustövervakningsanläggningar och militära resurser till sjöss för att ytterligare minska det hot som Iran utgör mot civila sjömän och handelsfartyg som passerar Hormuzsundet”.
<h3>Fyra döda i amerikanska angrepp</h3>
Minst fyra människor dödades och fem skadades i amerikanska robotangrepp under natten mot mål i närheten av staden Ahvaz i den sydvästra iranska provinsen Khuzestan, rapporterade den statliga nyhetsbyrån IRNA på fredagen.

USA:s armé har under de senaste dagarna genomfört flera vågor av angrepp mot Irans södra provinser. USA har uppgett att angreppen var ett svar på att Irans väpnade styrkor riktat in sig på fartyg i Hormuzsundet och att syftet var att ”försvaga Irans förmåga att hota handelssjöfarten”.

Iran har svarat med vågor av robot- och drönarangrepp mot amerikanska militärbaser och anläggningar i regionen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA utökar anfallen mot Iran – Teheran slår tillbaka</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-utokar-anfallen-mot-iran-teheran-slar-tillbaka/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Jul 2026 07:34:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235227</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>USA har utökat sina flyganfall mot Iran och för första gången i den senaste attackvågen slagit mot områden kring Teheran. Iran svarade under natten med missiler och drönare mot mål i Bahrain, Kuwait och Jordanien.</strong></p>
<p>De nya amerikanska angreppen inleddes tidigt på torsdagen den 16 juli. Flera mål i norra Iran uppges ha träffats, samtidigt som iranska myndigheter uppger att minst 35 människor har dödats och över 300 skadats i de senaste attackerna.</p>
<p>USA besköt även ett Curaçao-flaggat handelsfartyg som enligt amerikanska uppgifter försökte bryta den återinförda blockaden mot Iran. Fartyget ska ha ignorerat flera varningar på väg mot oljeexportterminalen på ön Kharg och blev därefter redlöst, <a href="https://apnews.com/article/iran-us-hormuz-strait-war-july-16-2026-f98ff56554de2336f0e85bb5fdcae769" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar AP</a>.</p>
<h3>Iran attackerade mål i tre länder</h3>
<p>Iran svarade med attacker mot Bahrain, Kuwait och Jordanien. Enligt Teheran var de utpekade målen amerikanska militärbaser i länderna.</p>
<p>Jordaniens militär uppger att åtta iranska drönare sköts ner. Explosioner hördes samtidigt i Kuwait, där armén meddelade att även dess luftförsvar hade fällt drönare. I Bahrain ljöd flyglarmen och befolkningen uppmanades att söka skydd.</p>
<!-- wp:html -->
<div class="twitter-embed-wrapper" style="max-width: 550px; margin: 1.5em auto;"><iframe style="width: 100%; max-width: 550px; border: 0; overflow: hidden;" title="X-inlägg från DD Geopolitics med videoklipp som uppges visa attacker över Bahrain" src="https://platform.twitter.com/embed/Tweet.html?id=2077538764537172404&#38;dnt=true&#38;theme=light&#38;lang=sv" width="550" height="600" frameborder="0" scrolling="no"></iframe></div>
<!-- /wp:html -->
<p>Angreppen innebär att den provisoriska överenskommelsen om att avsluta kriget i praktiken har brutit samman efter flera dagars attacker och motattacker.</p>
<h3>Trump: Iran vill nå en uppgörelse</h3>
<p>USA:s president Donald Trump hävdar samtidigt att Iran vill återuppta förhandlingarna.</p>
<p>— <em>De gillar inte vad vi gör. De vill faktiskt nå en uppgörelse. Vi får se om vi gör upp med dem eller om vi helt enkelt avslutar saken</em>, sade Trump i ett uttalande på onsdagen.</p>
<p>Läget är fortsatt spänt i Hormuzsundet. Iran uppges ha angripit fartyg som använder rutter utanför Teherans kontroll, medan USA har hotat att åter öppna den strategiska farleden med våld. Sundet är en av världens viktigaste transportleder för olja och gas.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Zelenskyj sparkar ännu en försvarsminister</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/zelenskyj-sparkar-forsvarsminister-fedorov/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Jul 2026 06:57:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235218</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avsätter försvarsminister Mychajlo Fedorov efter bara sex månader på posten. Det är ännu ett snabbt ministerbyte under det pågående kriget mot Ryssland.</strong>

Fedorov bekräftade på onsdagen att han lämnar sitt uppdrag som en del av en större regeringsombildning. Zelenskyj har inte offentligt lämnat någon närmare förklaring till varför den 35-årige tidigare digitaliseringsministern byts ut.

I sitt avskedsmeddelande beskrev Fedorov det som en stor ära att ha tjänstgjort som försvarsminister. Han lyfte bland annat fram utbyggd drönarproduktion, förändringar av militärens upphandlingar och försök att modernisera försvarsmakten. Samtidigt medgav han att omvandlingen av ministeriet enligt Natos standarder inte hade slutförts.

Ledamöter från Zelenskyjs parti Folkets tjänare uppger att inrikesminister Ihor Klymenko ska nomineras som efterträdare. Presidenten utser kandidaten till försvarsminister, men utnämningen måste godkännas av parlamentet.
<h3>Uppgifter om konflikt med militärledningen</h3>
Ukrainska medier uppger att spänningar mellan Fedorov och försvarsmaktens överbefälhavare Oleksandr Syrskyj bidrog till beslutet. Källor som citeras av <a href="https://www.pravda.com.ua/eng/news/2026/07/15/8044274/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Ukrainska Pravda</a> beskriver en långvarig konflikt om militärreformer som presidentadministrationen inte lyckats lösa.

Flera parlamentariker och militära debattörer har kritiserat bytet. I <a href="https://wkzo.com/2026/07/15/ukraine-reshuffle-puts-defence-minister-in-focus-as-war-grinds-on/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Reuters rapportering</a> framhålls att Fedorovs anhängare tillskriver honom en snabbare drönarupphandling och en mer databaserad krigsstrategi. Kritiker menar samtidigt att reformen av den militära rekryteringen gått för långsamt.
<h3>Fördjupade samarbetet med Palantir</h3>
Under sin korta tid som försvarsminister fördjupade Fedorov Ukrainas samarbete med det amerikanska dataanalys- och militärteknikbolaget Palantir. Parterna diskuterade ökad användning av artificiell intelligens, analys av data från slagfältet och militär planering.

Fedorov tog över försvarsministeriet i januari efter Denys Sjmyhal, som själv hade haft posten i mindre än ett halvår innan han flyttades till en annan post. Den senaste förändringen ingår i en bredare ombildning där även förste vice premiärminister Julia Svyrydenko och hennes regering avgått.

Zelenskyj har ställt sig bakom Naftogaz-chefen Serhij Koretskyj som ny premiärminister och sagt att förberedelserna inför vintern är en central prioritering. Det ukrainska parlamentet väntas rösta om den nya regeringen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Moskva uppger största ukrainska drönarattacken på två år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/moskva-storsta-ukrainska-dronarattacken-tva-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 09:19:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Moskva]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234729</guid>

					<description><![CDATA[<strong>MOSKVA (Xinhua) -- Moskva utsattes under natten för den största ukrainska drönarattacken mot huvudstadsregionen på två år, sedan över 400 obemannade luftfarkoster, UAV:er, skickats mot området.</strong>

Enligt Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin skedde angreppet från kvällen och fram till klockan 06.00 lokal tid, 03.00 GMT.

— <em>Mer än 430 drönare flög mot Moskvaområdet. De flesta oskadliggjordes av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd. Trettiosex fientliga UAV:er förstördes på väg mot Moskva</em>, skrev Sobjanin på sociala medier på tisdagen.

Den tidigare största attacken ägde rum den 4 juli, då över 200 drönare skickades mot Moskvaområdet.

Det fanns inga omedelbara uppgifter om dödsoffer eller betydande skador i Moskva.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
