droger – Nya Dagbladet

Första fyndet av stark opioid i Danmark – myndigheter varnar

Jan Sundstedt — Tue, 04 Aug 2026 07:08:03 +0000

Den starka syntetiska opioiden cyklorfin har för första gången påträffats i Danmark. Nu varnar danska folkhälsomyndigheten för ämnet, som är många gånger starkare än morfin och kan orsaka akuta förgiftningar i mycket små mängder. Cyklorfin hittades både vid obduktionen av en avliden person och i samband med ett narkotikabeslag. Myndigheterna har inte slagit fast att ämnet orsakade dödsfallet. Ämnet påträffades även i Sverige i juni i år. Cyklorfin hittades i en vejp som bars av en person som hade hittats medvetslös i norra Uppland, rapporterade TV4. Efter händelsen gick en varning ut via ett system som omfattar myndigheter samt hälso- och sjukvård. I en varning från danska Sundhedsstyrelsen beskrivs cyklorfin som en syntetisk opioid som är många gånger starkare än morfin. Myndigheten varnar för att mycket små mängder kan orsaka akut förgiftning och överdos. Ämnet kan ge sänkt medvetandegrad, illamående, kräkningar, lågt blodtryck, långsam puls och hämmad andning. Andningsdepression kan uppstå snabbt och i värsta fall leda till dödsfall.

Var redan förbjudet

Cyklorfin var redan förbjudet i Danmark när fyndet gjordes, efter tidigare fynd i Tyskland och andra europeiska länder. Ämnet narkotikaklassades den 3 juli 2025 och har enligt EU:s narkotikabyrå EUDA förekommit bland personer som använder droger.

Liten marginal till överdos

Riskerna med starka syntetiska opioider handlar framför allt om doseringen. När det krävs mycket små mängder för att få effekt blir avståndet mellan ett rus och en farlig överdos litet. — Det är otroligt svårt att dosera. Det är bara en liten skillnad mellan den mängd som ger ett rus och den mängd som blir farlig, säger Jørgen Bo Hasselstrøm, seniorforskare och rättskemiker vid Aarhus universitet, till DR. Vid misstänkt förgiftning pekar myndigheten på naloxon som akut motgift, tillsammans med hjälp med andningen och ambulans. Eftersom cyklorfin är så potent kan det enligt myndigheten behövas upprepade eller större doser naloxon än normalt innan behandlingen ger effekt.

Kokain ökar i norska städer

Markus Andersson — Thu, 19 Mar 2026 09:25:16 +0000

Kokainanvändningen i Oslo har nästan tredubblats på fem år. Avloppstester i norska storstäder visar att partydrogerna ökar stadigt – särskilt på helgerna. I 115 europeiska storstäder analyseras avloppsvattnet för att mäta droganvändningen i realtid. I norska städer sticker helgerna ut – kokain och ecstasy dominerar nätterna, rapporterar NRK. Uppgifterna bygger på en undersökning beställd av Europaparlamentet 2025, som analyserat avloppsvatten i 115 europeiska storstäder. Metoden ger en realtidsbild av droganvändningen. Sammantaget ökade kokainresterna i europeiska städers avloppsvatten med 22 procent på ett år, enligt EU:s narkotikabyrå EUDA. — Vi ser en tydligt högre nivå på helgerna av kokain. Vi vet sedan tidigare att kokain sällan tas ensamt – det tas ofta tillsammans med alkohol, säger den norska hälso‑ och sjukvårdsdirektören Cathrine Marie Lofthus. Förutom kokain visar rapporten på ökad ecstasyanvändning, framför allt på helger. På amfetamin toppar Norge Europa – tillsammans med Sverige, Danmark, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Fem procent av unga vuxna i åldern 15–30 år uppger att de har tagit kokain minst en gång det senaste året.

Glädje och oro

En ljuspunkt i rapporten är att cannabisanvändningen i Oslo föll kraftigt förra året. Lofthus är dock inte lugnad av helhetsbilden. — Det är glädjande att cannabisanvändningen går ner. Men jag är bekymrad för att vi ligger så högt på alla dessa illegala droger, säger den norska hälso‑ och sjukvårdsdirektören.

Rekordbeslag av cannabis i Norge under 2025

Jan Sundstedt — Wed, 14 Jan 2026 09:02:53 +0000

Den norska tullmyndigheten har aldrig beslagtagit så mycket cannabis som under 2025. Även beslag av våldsrelaterade föremål och kokain har ökat kraftigt. Totalt beslagtogs över två ton hasch och 1,4 ton marijuana under året – mer än någonsin tidigare. Enligt tulldirektör Benedicte Bjørnland visar volymerna att motivet är vinst och att det är professionella aktörer bakom smugglingen, rapporterar NRK. — De kriminella blir alltmer riskbenägna och anpassningsbara, säger hon.

Stora beslag på landsväg

Huvuddelen av beslagen görs vid landgränsen mot Sverige. Vid Svinesund, en av gränsövergångarna, beslagtogs bland annat 497 kilo hasch i en enda lastbil. Mycket marijuana kommer från USA och Thailand, där cannabis är legaliserat, och kan säljas med stor vinst på den norska marknaden. Även 278 kilo kokain beslagtogs under 2025, bland annat 147 kilo som gömts i bananlådor hos fruktföretaget Bama. Beslag av ketamin har också ökat kraftigt. Utöver narkotika har tullmyndigheten sett en betydande ökning av elchockvapen och slangbellor. Trots rekordbeslagen erkänner tulldirektören att mycket smuggling sannolikt inte upptäcks.

Finska missbrukare belönas med presentkort för drogfrihet

Redaktionen — Fri, 09 Jan 2026 08:15:05 +0000

Helsingfors stad testar en ny metod för att få unga missbrukare att fullfölja sin behandling. De som håller sig drogfria och deltar aktivt i vården kan belönas med presentkort. Pilotprojektet riktar sig särskilt till personer under 25 år som använder den syntetiska drogen alfa-PVP, ett centralstimulantium som ibland kallas "zombiedrogen" på grund av de förvirrade och aggressiva tillstånd den kan orsaka. Deltagare i stadens missbrukarvård kan samla poäng genom att lämna negativa drogtester eller delta i gruppverksamhet. När ett visst antal poäng uppnåtts får personen en belöning. — Vi för en dialog med personer som missbrukar, för att planera vad som skulle kunna vara en lämplig och tillräckligt motiverande belöning, säger Pia Pulkkinen, chef för Helsingfors missbrukartjänster, till finska statskanalen Yle.

Ökad otrygghet

Bakgrunden är den kris som alfa-PVP orsakat i huvudstadsregionen. Bland annat har otryggheten ökat i kollektivtrafiken den senaste tiden, där man kunnat se en ökning av människor som är påverkade av drogen. Till skillnad från opioidberoende finns ingen läkemedelsbaserad behandling för stimulantiamissbruk, och många unga avbryter behandlingen redan under första veckan. En utmaning är att belöningen inte får påverka deltagarnas utkomststöd. Alternativ som utflykter eller biobesök diskuteras också. — Många kanske ha missförstått saken och tror att det här försöket kommer att ersätta annan missbrukarvård. Men det handlar bara om att personen förbinder sig till att slutföra vården, säger Pulkkinen.

Rekordbeslag av kokain utanför Södertälje

Jan Sundstedt — Mon, 22 Dec 2025 08:19:10 +0000

Polisen i Södertälje har gjort ett av de största kokainbeslagen någonsin i Sverige. I Nykvarn beslagtogs minst 250 kilo kokain – enligt polisen troligen det största beslaget i Södertälje lokalpolisområde hittills. Polisen genomförde i fredags ett tillslag i Nykvarn utanför Södertälje. Det var i samband med detta som man hittade rekordmängden kokain, uppger Länstidningen i Södertälje. En kvinna har gripits misstänkt för synnerligen grovt narkotikabrott. Enligt polisen är hon inte känd av rättsväsendet sedan tidigare. Den exakta mängden analyseras fortfarande, men minst 250 kilo är den lägsta vikten som uppges. Det är en mängd som enligt experter motsvarar hundratusentals doser och har ett marknadsvärde på hundratals miljoner kronor. Polisen har inlett en förundersökning om synnerligen grovt narkotikabrott. Man utreder nu både beslaget och dess ursprung, och beskriver händelsen som ett stort och allvarligt beslag. Det är för närvarande oklart om fler personer är misstänkta eller om narkotikan är kopplad till större nätverk.

Allt fler upplever otrygghet i finländsk kollektivtrafik

Redaktionen — Mon, 15 Dec 2025 14:10:45 +0000

Känslan av otrygghet har ökat i kollektivtrafiken i Helsingfors. Under hösten uppgav var femte resenär att de utsatts för störningar under resan. Helsingforsregionens trafik (HRT) tar dagligen emot rapporter från ordningsvakter som arbetar i kollektivtrafiken. Ordningsstörningar av olika slag har blivit fler under hösten. Janne Lohilahti, säkerhetsexpert vid HRT, säger att störningar kopplade till alkohol och droger alltid har förekommit, men att den amfetaminliknande drogen alfa-PVP nu märks tydligt. Drogen har ökat märkbart i Finland det senaste året och kallas för "zombiedrog" eftersom den kan göra användarna aggressiva och psykotiska. — Drogen hör till de värre, eftersom de som använder den kan bete sig oberäkneligt, säger Lohilahti till den finländska statskanalen Yle. Under våren 2020 uppgav endast var tionde resenär att de upplevt störningar – nu har andelen fördubblats. Lohilahti säger att en resenär som känner sig otrygg i första hand ska meddela föraren eller ringa trygghetscentralerna. HRT har inte satt in fler ordningsvakter, utan istället försökt göra det lättare för passagerare att ringa efter hjälp. — Jag önskar att alla kommer ihåg att kollektivtrafiken också är en allmän plats, så vi har inga verktyg att stänga ute vissa människor från fordonen. Alla är välkomna, säger Lohilahti.

Studie: Människor lever längre men fler dör unga

Redaktionen — Fri, 28 Nov 2025 06:15:05 +0000

Den globala dödligheten minskar, men inte bland alla. Nu varnar forskare att världen står inför en växande kris – nämligen ett ökat antal dödsfall hos ungdomar och unga vuxna. Idag lever människor i snitt 20 år längre än på 1950-talet, och den åldersstandardiserade dödligheten är 67 procent lägre – enligt den årliga Global Burden of Disease-studien som har analyserat data från 204 länder och territorier mellan 1990 och 2023. I studien, som publicerats i The Lancet, har tusentals forskare analyserat data och tagit fram uppskattningar för 375 sjukdomar och skador samt 88 riskfaktorer efter ålder och kön – globalt, regionalt och nationellt för alla länder. Den visar att hälften av världens sjukdomar är möjliga att förebygga och att de drivs av olika risker som högt blodtryck, luftföroreningar, rökning och fetma. Icke-smittsamma sjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, stroke och diabetes står för nästan två tredjedelar av världens totala dödlighet samt sjuklighet.

Självmord och droger bland unga

Trots att den globala åldersstandardiserade dödligheten har minskat, larmar forskarna om en oroande trend: dödligheten bland unga vuxna ökar i flera delar av världen. Bland ungdomar och unga vuxna registrerades den största ökningen av dödsfall bland personer i åldern 20 till 39 år i höginkomstländerna i Nordamerika mellan 2011 och 2023, där självmord, droger och alkohol stod för huvudorsakerna. Under samma period ökade även dödsfallen i åldersgruppen 5–19 år i Östeuropa, höginkomstländerna i Nordamerika och Karibien. — Bevisen i studien är en väckarklocka som uppmanar regeringar och hälsovårdsledare att agera snabbt och strategiskt på de oroande trender som omformar folkhälsobehoven, säger Christopher Murray, chef för Institute for Health Metrics and Evaluation vid University of Washington. Även i Afrika söder om Sahara avlider alltfler unga, men där är det i stället infektionssjukdomar och olyckor som skördar unga liv.

Psykisk ohälsa ökar

Vidare fortsätter även den psykiska ohälsan att öka globalt – där ångestsyndrom har ökat med 63 procent och depression med 26 procent sedan 1990. Geografiska skillnader är fortfarande påtagliga. Medellivslängden varierar från 83 år i höginkomstländer till 62 år i Afrika söder om Sahara. Idag är den globala medellivslängden 76 år för kvinnor och 71,5 år för män.

Färre unga dog av droger i Finland

Redaktionen — Thu, 30 Oct 2025 06:21:33 +0000

Betydligt färre unga dog av droger i Finland förra året jämfört med året innan. Samtidigt fortsätter antalet drogrelaterade dödsfall att öka i andra åldersgrupper, där män fortfarande står för merparten av dödsfallen. I Finland är den vanligaste orsaken till drogrelaterade dödsfall läkemedlet buprenorfin i kombination med andra droger – något man kan se hos både yngre och äldre. Ofta handlar det om en blandning med exempelvis bensodiazepiner eller alkohol. Inte heller amfetamin och den syntetiska drogen alfa-PVP är ovanliga att se när det gäller dödsfall. Främst är det män som avlider till följd av droger, där 197 män avled till följd av droganvändning förra året jämfört med 50 kvinnor. Förra året avled dock betydligt färre unga än året innan i Finland. Störst minskning kan man se hos män i åldersgruppen 20-24 år, men även hos den yngre befolkningen, men vad som ligger bakom minskningen är dock oklart, menar rättskemisten Pirkko Kriikku vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). — Jag kan inte med säkerhet säga varför det dog så mycket färre unga i drogförgiftning 2024, men det kan bero på de insatser som gjorts i kommuner och välfärdsområden för att förebygga dödsfall, säger hon till finska statskanalen Yle och fortsätter: — Jag hoppas förstås att denna positiva utveckling fortsätter. Antalet drogrelaterade dödsfall fortsätter dock att öka i andra åldersgrupper. Bland annat kunde man se en ökning, främst bland män, i åldersgrupperna 40-44 år samt 45-49 år.

Färre ungdomar använder droger

Redaktionen — Wed, 17 Sep 2025 10:05:27 +0000

Tillgängligheten av narkotika har ökat i Sverige under 2000-talet. Samtidigt använder allt färre unga droger, visar en ny rapport. Rapporten, som släppts av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), har undersökt tillgänglig statistik kring narkotikaanvändning för att se hur den utvecklats i Sverige. Den visar att det finns mer droger i cirkulation i det svenska samhället än för 20 år sedan. Vidare har också droganvändningen ökat under större delen av 2000-talet – men nu verkar den dock ha minskat de senaste åren. — Det mest överraskande är att det förvisso varit en uppgång av narkotikaanvändningen i Sverige under 2000-talet, men att den har bromsat och till och med börjat backa tillbaka de senaste fem åren, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN, till skattefinansierande SVT. Främst visar rapporten att unga använder droger i allt mindre utsträckning. Det ser man bland annat genom att allt färre personer under 30 år misstänks för narkotikabrott, men också genom att dödligheten för samma åldersgrupp minskat. Även i Europa och USA har droganvändningen minskat bland skolelever de senaste åren. – Vi får ofta får höra att det blir värre och värre bland ungdomar, det är våld och det är problem på HVB-hem och på SIS-institutioner. Det kan vara sant för enskilda individer, men den breda samhällsutvecklingen är en annan, säger han.

Trump överväger militär insats mot Venezuela

Jan Sundstedt — Mon, 15 Sep 2025 12:18:26 +0000

USA:s president Donald Trump har signalerat att han överväger militära åtgärder mot Venezuela för att bekämpa narkotikakarteller och utöva påtryckningar på Nicolás Maduros regering. Spänningarna mellan Washington och Caracas har på senare tid nått nya höjder i takt med en kraftig upptrappning av den amerikanska militära närvaron i Karibien. Sedan Trump återtog presidentskapet har hans administration intensifierat insatserna mot droghandel i Latinamerika, med Venezuela som huvudmål, och nya uttalanden antyder en möjlig militär insats mot Venezuela, rapporterar Reuters. Under sommaren har USA förflyttat över 4 000 soldater, en flotta bestående av flera krigsfartyg (inklusive en kärnvapenubåt) och flera flygplansdivisioner med toppmoderna F-35 stridsflygplan till området runt Venezuela. Den 2 september genomförde amerikanska styrkor en attack mot ett fartyg som enligt Trump transporterade stora mängder narkotika till USA. Attacken resulterade i att 11 personer dödades, och presidenten kopplade insatsen till det venezuelanska kriminella nätverket Tren de Aragua, som klassificerats som en terroristorganisation av den amerikanska regeringen. Under de senaste dagarna har Pentagon beordrat ytterligare tillförsel av tiotals F-35 stridsflygplan till Puerto Rico för att stärka USA:s kapacitet att slå mot narkotikakarteller i Karibien. Trumps administration har också höjt belöningen för information som kan leda till gripandet av Nicolás Maduro - ett drag som ytterligare spänner relationerna mellan USA och Venezuela. [caption id="attachment_211912" align="alignnone" width="640"] Delar av USA:s flotta på väg mot Venezuelas kust tidigare i somras. Foto: X/@Kanthan2023[/caption]

Maduro svarar

Venezuela har fördömt attacken som en "olaglig utomrättslig avrättning" och anklagar USA för en aggressiv hållning gentemot Venezuela, där militära medel utgör det främsta hotet. President Nicolás Maduro har svarat med skarpa varningar och kallat Trumps militära upptrappning för ett "extravagant, oförsvarligt och brottsligt" hot mot Venezuelas suveränitet. — USA:s regering bör överge sin plan på ett våldsamt regimskifte i Venezuela och i hela Latinamerika och respektera suveräniteten, rätten till fred och självständighet, sade Maduro på statlig tv. Maduro har mobiliserat över 15 000 militärer till gränsen mot Colombia och förstärkt landets milis, samtidigt som han uppmanat medborgarna att förbereda sig för ett möjligt militärt angrepp. Militärexperter menar att Trumps förflyttningar av krigsfartyg, ubåtar och flygstyrkor i regionen kan vara en strategi för att pressa Maduroregimen, eventuellt för att skapa ett underlag för ett framtida regimskifte eller en kraftig försvagning av dess makt.

‘We’ll see what happens’:
President Trump on whether the US will strike Venezuela “Venezuela is sending us their gang members, drug dealers, and drugs.” pic.twitter.com/DRHIgqkYnn — Chay Bowes (@BowesChay) September 15, 2025

Regimskifte "ej officiell politik"

Donald Trump har trots den senaste tidens händelser emellertid tonat ned diskussioner om ett aktivt regimskifte i Venezuela. I en kommentar poängterade han att USA inte har regimskifte som officiell politik, men uttryckte sin misstro mot valprocessen i landet, där Maduro pekas ut som segrare i det omstridda presidentvalet 2024. — Vi pratar inte om det, men vi pratar om det faktum att [de] hade ett val som var ett mycket konstigt val, för att uttrycka det milt, sade Trump till reportrar. Kritiker varnar för att den eskalerande spänningen kan leda till en farlig konflikt i ett redan politiskt instabilt Latinamerika, med potentiellt stora humanitära och ekonomiska konsekvenser. Samtidigt pekar försvarsmyndigheter på vikten av att stoppa narkotikaflödet till USA, som man menar har kostat hundratusentals amerikaner livet i överdoser. Framtiden för konflikten är i dagsläget oviss, men allmänheten och regeringar runt om i världen följer noga den fortsatta utvecklingen i Karibien, där USA:s militära närvaro och Trumps retorik kan bli avgörande för regionens stabilitet.