Donald Trump – Nya Dagbladet

USA och Kina enas om larmkanal för AI

Emil Fjellstedt — Sun, 27 Sep 2026 11:17:42 +0000

USA och Kina har enats om en direkt larmkanal för AI-incidenter och en formell dialog om tekniken. Samtidigt säger Donald Trump att USA inte tänker bromsa kapplöpningen, och att han inte vill dela amerikanska AI-framsteg med Peking. Överenskommelsen kom ur Kinas president Xi Jinpings tredagars statsbesök i Washington och har bekräftats av båda regeringarna, skriver nyhetssajten RT. Vad kanalen faktiskt ska användas till är dock oklart. Ingen av regeringarna har förklarat vad som räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.

Peking talar om dialog, Vita huset om superintelligens

Kinas utrikesministerium uppgav på lördagen att parterna ska upprätta en kommunikationskanal för "AI-incidenter" och inleda en formell kinesisk-amerikansk AI-dialog om teknikens risker och fördelar. Nästa runda är planerad till november. Vita huset beskriver arrangemanget i liknande ordalag, men med egen terminologi. Enligt Vita huset gäller kanalen incidenter som rör det administrationen nu officiellt kallar superintelligens, förkortat SI. Det är det begrepp Trump numera använder i stället för artificiell intelligens. Idén fanns redan före toppmötet. Förra helgen föreslog finansminister Scott Bessent ett anmälningssystem för AI-incidenter i samtal med Kinas vice premiärminister He Lifeng i New York. Oron gällde allt från cyberangrepp och biologiskt missbruk till felande autonoma system och hot mot kritisk infrastruktur.

Trump vill inte bromsa

Trots den nya kanalen gjorde Trump klart att han inte är beredd att dela amerikanska AI-framsteg med Peking. — Amerikas förenta stater kommer inte att trampa på bromsen, sa Trump till reportrar utanför Vita huset. Han menade att krav på att bromsa utvecklingen skulle undergräva det försprång han säger att USA har. På frågan om ett närmare samarbete med Kina kring AI-utvecklingen var beskedet lika avvisande. — Jag vill hellre inte integrera, eftersom vi leder stort. När man leder öppnar man inte upp för varandra, sa han.

Xi vill ha mänsklig kontroll

Tonen från den kinesiske ledaren var en annan. Xi sa till Trump att länderna visserligen konkurrerar om AI, men att de kan samarbeta ännu mer och bör arbeta tillsammans för att förhindra missbruk. — AI måste hållas under mänsklig kontroll, sa Xi. Han efterlyste ett förhållningssätt med människan i centrum och en bilateral dialog om teknikens risker och fördelar. Kina har drivit liknande principer i sina bredare globala initiativ för AI-styrning.

AI-diskussionen kretsade kring namnbytet

Hur tungt AI-frågan vägde under besöket är ändå osäkert. Trump själv tonade ned den på lördagen. — Vi ägnade inte särskilt mycket tid åt att prata om det, sa han. Enligt Trump handlade mycket av samtalet i stället om hans beslut att byta ut begreppet artificiell intelligens mot superintelligens. Den begränsade överenskommelsen kommer samtidigt som amerikanska teknikchefer och internationella tjänstemän varnar för att allt kraftfullare AI-system kan ta sig förbi befintliga skydd eller utnyttjas för storskaliga cyberangrepp och andra hot. Trump har avfärdat varningar om ett AI-övertagande som en bluff och sagt att den som vinner AI vinner. Inför novemberrundan finns alltså en överenskommelse om en larmkanal, men inget besked om vad som ska räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.

Trump hotar Iran med förintelse från FN:s talarstol

Emil Fjellstedt — Wed, 23 Sep 2026 09:45:08 +0000

USA:s president Donald Trump ställde under tisdagen Iran inför ett ultimatum från FN:s talarstol i New York: ett avtal som låter landet byggas upp igen, eller att han "förintar den islamiska republiken". Samtidigt spådde han att en uppgörelse kommer först efter USA:s mellanårsval i november. Hans egen bild av dagens kontakter med Teheran hann dessutom ändras innan kvällen. Trump använde sitt 37 minuter långa tal i generalförsamlingen till att försvara kriget mot Iran, som USA och Israel inledde i februari. Enligt presidenten har kriget hindrat Teheran från att skaffa kärnvapen. Han uppmanade också andra länder att gå samman med USA för att isolera Iran ekonomiskt. Talets mittpunkt var ett val som Trump beskrev som hans eget att fatta: om USA ska anfalla Iran igen eller satsa på ett fredsavtal. — Jag har ett stort beslut att fatta, sade Trump inför generalförsamlingen. Han frågade sedan om ett avtal ska slutas med Iran som låter landet "bygga upp sig och skapa ett mycket större land än det någonsin varit". Alternativet var att han "förintar den islamiska republiken, och gör det snabbt", så att Iran aldrig mer får en chans att "döda och förstöra människor och länder". Därefter skärpte han tonen ytterligare. "Driver jag dem till helvetet, utan någon chans att överleva och utan något hopp om framtida storhet eller generationer?" sade Trump. I samma andetag gav han hotet ett slags tidtabell. "Men jag tror att vi kommer att göra ett avtal direkt efter valet, eftersom det inte är logiskt för dem att inte göra det", sade han. Mellanårsvalet i USA hålls den 3 november.

Tre versioner av samma möte

Efter talet berättade Trump för journalister att amerikanska företrädare haft ett tre timmar långt och mycket bra möte med den iranska delegationen under tisdagen. Han beskrev mötet som mycket produktivt. Senare tycktes presidenten dock backa från den bilden. Han förtydligade att de särskilda sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner träffat medlare, inte iranska företrädare direkt. — Steve och Jared hade ett mycket produktivt möte i dag med Irans medlare, bara medlare, sade Trump. Från Teheran kom ytterligare två besked, och de pekade åt olika håll. Iransk statlig tv uppgav att utrikesminister Abbas Araghchi träffat Witkoff. Irans talesperson Esmail Baghaei sade däremot att förhandlingarna förts via en qatarisk medlare. Därmed gick det under tisdagen inte att fastslå om de båda sidorna över huvud taget suttit i samma rum. Det gällde samma dag som Trump från FN:s talarstol beskrev förintelse som ett av två möjliga utfall.

Kriget som säljargument

Trump presenterade kriget mot Iran som beviset för att hans linje fungerar. USA och Israel inledde offensiven i februari, och enligt presidenten är det just den kampanjen som gör att Teheran i dag saknar kärnvapen. Uppmaningen till generalförsamlingen löd därför inte som en vädjan om vapenvila, utan som ett krav på att andra stater ska ställa sig bakom USA:s ekonomiska isolering av Iran. Fram till mellanårsvalet den 3 november, sade han, ska trycket ligga kvar. Budskapet innehöll samtidigt en tydlig kontrast. Samma land som Trump vill att omvärlden ska strypa ekonomiskt lovade han i talet skulle kunna bli "ett mycket större land än det någonsin varit" – om Teheran går med på ett avtal på amerikanska villkor. Valet han tecknade var därmed inte mellan krig och fred i största allmänhet, utan mellan återuppbyggnad under Washingtons villkor och det han själv beskrev som att förinta den islamiska republiken, och göra det snabbt.

Ukraina, västra halvklotet och Grönland

Trump tog även upp kriget i Ukraina och lovade snabba resultat. — Vi arbetar mycket nära med ledarna för Ryssland och Ukraina, och vi kommer att få det gjort. Det kommer att ske, tror jag, snabbare än folk förstår, sade han. Om det egna närområdet var tonen lika hård som mot Iran. "Om det behövs kommer vi att använda vår oöverträffade militära makt för att säkra USA:s vitala nationella intressen", sade Trump om västra halvklotet. Han pekade också på USA:s agerande i Venezuela som bevis på att Washington inte längre tänker tillåta hot mot landet att "få fäste någonstans på västra halvklotet". USA har dessutom undertecknat ett avtal med Danmark och Grönland som stärker den amerikanska militära närvaron. Ultimatumet mot Iran har därmed fått ett ungefärligt datum: efter den 3 november. Fram till dess vill Trump att omvärlden hjälper till att isolera Irans ekonomi, medan hans sändebud fortsätter samtalen med Teheran eller med Teherans medlare, beroende på vilken version som gäller.

Källor: USA vill öppna två nya baser på Grönland

Emil Fjellstedt — Tue, 22 Sep 2026 07:18:52 +0000

USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig. Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig. Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan. Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.

Bygden vid landningsbanan

I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan. — Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR. — Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han. — Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han. Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq. — Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR. Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".

Inget besked före underskriften

Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet. — Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen. Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".

Den bas som finns kvar

Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer. I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.

Houthierna lovar skona all sjöfart i Bab el-Mandeb – utom Saudiarabiens

Emil Fjellstedt — Mon, 21 Sep 2026 08:03:29 +0000

Houthierna lovar att inte röra någon annan nations fartyg i Bab el-Mandeb – med ett enda undantag: Saudiarabien. Beskedet gavs av politbyråledamoten Mohamed al-Bukhaiti i en intervju med AP under söndagen, sedan rörelsen tagit hamnstaden Mocha och nyckelöar som Perim och därmed fått uppsikt över ett sund där omkring 12 procent av världshandeln normalt passerar. Efter framryckningen längs Jemens västkust tidigare i september kontrollerar houthierna det smala nålsöga som binder ihop Röda havet med Adenviken. Enligt al-Bukhaiti tog Washington kontakt när den framryckningen nådde själva sundet. Budskapet tillbaka var, som han beskriver det, ett löfte med en tydlig adressat. — Vi bekräftade att vi inte riktar oss mot USA, eller någon annan nation, i sundet, med det enda undantaget den saudiska fienden, sade han till AP i en Zoom-intervju från Sanaa. — Så förhåller det sig fortfarande. Det är ett politiskt bud lika mycket som en militär försäkran: håll er utanför kriget mot Saudiarabien, så lämnar vi övrig sjöfart i fred. Al-Bukhaiti beskriver operationerna som det motsatta av en avspärrning. — Målet med våra militära operationer är inte att stänga Bab el-Mandeb, utan att säkra fri sjöfart genom sundet för alla, inklusive Jemen, sade han.

Oman som kanal, utan detaljer

Donald Trump uppgav helgen dessförinnan att hans administration "haft diskussioner" med houthierna, utan att ange när. "Houthierna ringde oss, och de vill inte slåss med oss", sade presidenten enligt AP. "De skulle helst se att vi inte var inblandade, och de släpper igenom de flesta fartygen." Någon sådan direkt telefonlinje bekräftar al-Bukhaiti inte. Han talar enbart om indirekta kontakter med amerikanska företrädare via Oman, sultanatet som under lång tid varit medlare mellan parterna. AP har separat rapporterat att Oman stod värd för ett möte mellan amerikanska och houthiska representanter helgen dessförinnan, med hänvisning till en houthitjänsteman och ytterligare en person med insyn i samtalen – båda anonyma eftersom de inte hade tillstånd att uttala sig. Exakt vilken nivå kontakterna legat på, och vad som utlovats, är alltså inte klarlagt. Formen är i alla fall bekant. Det var Oman som 2025 förhandlade fram det eldupphör där USA avbröt sin flera veckor långa bombkampanj mot houthierna i utbyte mot att rörelsen slutade angripa amerikanska fartyg i Röda havet. Den uppgörelsen lämnade Saudiarabien utanför – och det är i den luckan houthierna nu opererar.

Blockad mot blockad

Mot Riyadh gäller raka motsatsen till försäkringarna i sundet. Houthierna har utropat blockad mot saudisk sjöfart i Bab el-Mandeb och Röda havet och angripit saudiskt kopplade fartyg och oljeanläggningar inne i kungadömet. Under lördagen bekräftade Saudiarabien att rörelsen försökt träffa huvudstaden med en ballistisk robot, som enligt den saudiledda koalitionen sköts ner. Anfallen ska enligt al-Bukhaiti fortsätta tills Riyadh häver sin blockad mot houthikontrollerade områden och släpper in fartyg till rörelsens hamnar vid Röda havet. Först därefter är man beredd att förhandla. Skulden för upptrappningen lägger han på Saudiarabien: utlösande var enligt honom en flygattack mot Sanaas internationella flygplats, tillskriven koalitionen, som hindrade ett iranskt plan med en houthidelegation från att landa. Varningen till omvärlden är lika uttalad som löftet. Rörelsen säger sig kunna föra krig på flera fronter "om någon nation blir inblandad i aggressionen mot Jemen vid Saudiarabiens sida". — I dag är Jemen i stånd att föra strid – inte bara en intern konflikt, utan även en internationell, sade al-Bukhaiti.

"Västkusten" som förhandlingskort

Samtidigt håller houthierna dörren på glänt. Mahdi al-Mashat, ordförande i rörelsens högsta politiska råd, sade under söndagen i ett tal på årsdagen av maktövertagandet i Sanaa 2014 att "vi har inte stängt dörren till fred". Al-Bukhaiti är samtidigt tydlig med varför tonläget nu kan vara både försonligt och kompromisslöst på en gång: med kontroll över Jemens västkust har maktbalansen enligt honom förskjutits till Sanaas fördel, och Saudiarabien har "förlorat sitt viktigaste kort: västkusten". Vad beskedet i praktiken är värt avgörs av två saker som ingen part ännu svarat på: om Washington nöjer sig med att stå utanför, och om Riyadh är berett att släppa in fartygen till houthiernas hamnar.

Trump: USA har fått ”permanent kontroll” över Grönland – Köpenhamn och Nuuk säger tvärtom

Markus Andersson — Sat, 19 Sep 2026 14:46:00 +0000

USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot lördagen att ett avtal med Danmark och Grönland ger USA "permanent kontroll" över säkerheten och "alla andra behov" på Grönland — utan kostnad och utan slutdatum. I Köpenhamn och Nuuk beskrivs exakt samma dokument som en uppdatering av det försvarsavtal som redan gäller sedan 1951, och de ansvariga politikerna slår fast att Grönlands status inte ändras.

Trump tillkännagav avtalet klockan 00.12 GMT natten mot lördagen. Enligt hans egen beskrivning garanterar uppgörelsen att USA "FÖR ALLTID" ska ha full förmåga att göra vad som är nödvändigt på Grönland, och att ingen amerikansk motståndare någonsin kan få en bas, militär närvaro eller känsliga investeringar på ön utan Washingtons uttryckliga skriftliga godkännande. Han kallar det ett "Infinite Life"-avtal — ett avtal utan slut — och skriver att arbetet med att bygga upp en stor militär närvaro inleds omedelbart.

Den danska regeringen hade beskrivit samma uppgörelse i betydligt torrare ordalag. I en pressrelease från Statsministeriet den 17 september heter det att USA, kungariket Danmark och Grönland väntades underteckna avtalet under fredagen, att det stärker det befintliga Defense of Greenland Agreement från 1951, och att USA får utökad tillgång till Pituffik Space Base samt till ytterligare platser på Grönland för militära och civila ändamål. I samma text slås fast att Grönland förblir en del av kungariket, att självstyret och den territoriella integriteten bevaras och att det inte blir något amerikanskt ägande av Grönland.

"Grönland är inte till salu och kan inte tas"

Gapet mellan de två beskrivningarna blev inte mindre när de nordiska politikerna själva kommenterade uppgörelsen under fredagen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen avvisade varje tolkning som handlar om överlåtelse.

— Det ändrar inte Grönlands status. Grönland är inte till salu, och Grönland kan inte tas, sade hon.

Grönlands landsstyreformand Jens-Frederik Nielsen var lika kortfattad.

— Grönland förblir Grönland. Vi förblir ett folk med rätt att bestämma vår egen framtid, sade han.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen placerade avtalet i den rättsliga ram som redan finns och menade att förhandlingsresultatet innebär att 1951 års försvarsavtal med USA uppdateras. Enligt honom har man lyckats möta USA:s säkerhetsbehov utan att kompromissa med rikets territoriella integritet.

Någon punkt där Washington och Köpenhamn förenas i beskrivningen finns alltså inte. Trump säljer in uppgörelsen som historisk och evig kontroll över ett landområde; de danska och grönländska företrädarna beskriver ett utvidgat basavtal inom en oförändrad statsrättslig ordning. Vad avtalstexten faktiskt reglerar — och hur "ytterligare platser" ska tolkas i praktiken — har ingen av parterna redovisat offentligt i detalj.

Ritter: "We had all this already"

Att USA redan hade rätt att verka militärt på Grönland är den invändning som den amerikanske underrättelseveteranen Scott Ritter omedelbart riktade mot presidentens tillkännagivande. Knappt tre timmar efter Trumps inlägg svarade Ritter: "We had all this already. 1951 Treaty. You're an idiot."

Det är en sakinvändning lika mycket som en förolämpning. 1951 års avtal gav USA rätt att upprätta och driva baser på Grönland, och Pituffik är den existerande amerikanska rymdbasen på ön. Det nya avtalet utvidgar tillgången — men bygger enligt den danska regeringens egen beskrivning vidare på samma traktat som Ritter hänvisar till.

Trumps anspråk på Grönland är inte nytt. I en intervju med New York Times i januari i år sade han att ägarskapet är avgörande, eftersom ägarskap ger något som inte kan uppnås genom ett hyresavtal eller ett fördrag, och att det kunde bli ett val mellan Nato och Grönland. Redan i januari 2025 svarade dåvarande landsstyreformand Múte B. Egede att Grönland tillhör grönländarna och aldrig kommer att vara till salu. Trump hade då inte uteslutit ekonomisk eller militär press.

Kritikerna ser ett mönster av överansträngd stormakt

Samma natt som Grönlandsutspelet skrev Ritter även om USA:s linje i kriget i Ukraina, i ett inlägg om ett amerikanskt sanktionspaket. Han beskrev politiken som "imperial overreach" och menade att kriget skulle upphöra i samma stund som USA slutade uppfylla vad han kallar Lindsey Grahams mordiska arv. Resultatet av lagstiftningen blir enligt Ritter ingenting annat än fler döda ukrainare och ett betydligt minskat amerikanskt inflytande, eftersom Brics-länderna redan avvisat tanken på att följa amerikanska sanktioner. Uttalandet gällde Ukraina, inte Grönland.

Varningarna kommer också från regeringshåll i Europa. Slovakiens premiärminister Robert Fico varnade i torsdags för att väst letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, och avvisade att Slovakien ska dras in i strid med hänvisning till artikel 5. Läget har enligt honom aldrig varit så allvarligt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig.

De ekonomiska följderna av den amerikanska maktutövningen är dessutom mätbara på ett annat håll. Sedan USA gick i krig mot Iran har oljeinfrastrukturen och flödet genom Hormuzsundet störts kraftigt, och bensinpriserna i USA har stigit med upp till 50 procent, vilket i sin tur förvärrat matinflationen. När Trump i juli återinförde sjöblockaden mot Iran i Hormuz rusade oljepriset — WTI med 9,42 procent till 78,14 dollar.

Vad som faktiskt står i Grönlandsavtalet, och vilken av de två beskrivningarna av det som håller när den amerikanska militära uppbyggnaden inleds, återstår att se. Trump har lovat att den börjar omedelbart.

Krigen pressar svensk diesel mot 24 kronor litern

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 09:13:27 +0000

Kriget i Iran och ukrainska attacker mot ryska raffinaderier stramar åt den internationella dieselmarknaden. Nu rör sig de svenska drivmedelspriserna med världsläget: dieseln närmar sig 24 kronor litern och räkningen växer för åkerier, lantbrukare och pendlare. För den som måste köra blir varje höjning konkret. Circle K och OKQ8 har höjt dieseln med 90 öre. Ett åkeri som tankar 30 000 liter i månaden får därmed betala 27 000 kronor mer, medan lantbrukaren mitt i skörden och landsbygdspendlaren möter samma utveckling i mindre skala. Circle K, OKQ8 och Preem redovisar dieselpriser nära 24 kronor från den 16 september. Premiumdieseln ligger på drygt 24,50. Bensin 95 prissätts till strax över 18,50 efter höjningar på 75 och 60 öre under två dagar, sammanlagt 1,35 kronor. Det rör sig om företags- och listpriser; skyltade pumppriser för privatkunder kan vara lägre.

Ryska raffinaderier står stilla

De Rosneft-ägda raffinaderierna i Syzran och Saratov har stoppat processningen efter ukrainska drönarattacker. Syzrans huvudenhet har skadats och reparationerna beräknas ta minst en månad. Hälften av Rysslands sex största dieselproducerande raffinaderier har tvingats skära ned kraftigt eller stänga under september. IEA uppger att ett ryskt raffinaderi i genomsnitt träffades var tredje dag under årets första åtta månader. Ryssland, normalt världens näst största dieselexportör, har begränsat exporten och förlängt sitt exportförbud till den 30 september. Mer av bränslet stannar därmed på den ryska hemmamarknaden samtidigt som tillgången utanför landet krymper. Trycket kommer från flera håll. Premien för europeiska dieselterminer över Brentolja nådde rekordnivåer i början av september, och attacker mot raffinaderier i både Ryssland och Mellanöstern har stramat åt en redan pressad global raffineringskapacitet. Kriget i Iran drar i samma riktning. Regeringen har sänkt skatten med tre kronor litern inklusive moms från den 1 juli, vilket innebär att den aktuella uppgången inte kan skyllas på Stockholm.

Trump pekar på Ukraina

USA:s president Donald Trump lade skulden på Ukraina när han talade med journalister i Doonbeg i Irland den 13 september. — Herr Zelenskyj måste göra en sak: Han måste sluta slå ut dieselbränsle i Ryssland, sade Trump. — Slå inte ut dieselbränsle. Det skadar hela världen, tillade han. Det är Trumps påstående. Attackerna har slagit mot den ryska produktionen, men störningarna i Mellanöstern är en stor faktor bakom att den globala marknaden stramas åt. Regeringens bedömning är att Sverige främst riskerar högre priser, inte brist på drivmedel. Landet har egen raffinaderikapacitet och använder till stor del Nordsjöolja – men priset vid svenska pumpar sätts inte i ett svenskt vakuum.

Vi behöver ingen AI-reglering – lämna säkerheten åt oss, säger Nvidias Jensen Huang

Markus Andersson — Wed, 16 Sep 2026 12:05:24 +0000

Nvidias grundare och vd Jensen Huang avvisar varje form av ny AI-reglering. Under tisdagen slog han fast på Salesforce-konferensen Dreamforce att säkerhet är ett ingenjörsproblem, inte ett juridiskt, och att marknadskrafterna redan räcker för att hålla osäkra produkter borta från kunderna.

För Huang är artificiell intelligens ingenting främmande och obegripligt. AI är inte något slags "alien mind", som minst en säkerhetsforskare vid OpenAI har beskrivit tekniken, utan hårdvara och mjukvara byggd av människor. Därmed kan den också styras av människor — och av de lagar som redan finns.

— Säkerhet är ett ingenjörsproblem, inte ett juridiskt, säger Huang.

— Vi utvecklar ju mjukvara. Vi utvecklar ju datorsystem. Det är ett komplicerat datorsystem, men i grunden är det ett datorsystem, fortsätter han.

Slutsatsen han drar av den beskrivningen är att lagstiftarna kan hålla sig borta. Någon särskild AI-lagstiftning behövs inte, och Huang ser över huvud taget litet behov av nya lagar. Den fria marknaden pressar enligt honom bolagen att inte släppa produkter som inte håller.

— Om vi inte är säkra på att produkterna är säkra gäller samma sak för oss som för alla andra företag. Om ni bygger en produkt eller en tjänst och inte är säkra på dess funktion, förmåga eller säkerhet, så släpp den inte. Det är en väldigt självklar sak att göra, säger han.

"Vi behöver inga nya lagar"

Huang beskriver i stället en bransch som ska hålla sitt eget tempo.

— Man håller igen tills man är säker på att man släpper något som marknaden kommer att uppskatta. Marknadskrafterna finns redan där. Vi behöver inga nya lagar. Vi behöver inga nya regler, säger han och tillägger att motsättningen mellan innovation och fart å ena sidan och säkra produkter å den andra är falsk.

— Så spring så fort ni kan. Men om ni vid någon tidpunkt känner att företaget är utom kontroll, eller att produkten inte kommer att bli säker, ta en paus och se till att det blir rätt, säger Huang.

Nvidia har byggt hårdvaran bakom AI sedan långt före ChatGPT och gör i dag även öppna modeller, agenter, harnesses och sandboxes, skriver TechCrunch, som återger uttalandena. Huang har själv drivit öppna vikter som en konkurrensmässig motvikt mot de proprietära AI-labben. Branschens egen självreglering, som TechCrunch menar är den väg som nu tar form, berörde han inte.

Invändningarna i källtexten

TechCrunch pekar samtidigt på att även bolag med de bästa avsikter skickar ut felaktiga produkter: CrowdStrike-haveriet 2024 stoppade tusentals flygningar, och Meta har betalat 18 miljarder dollar i en förlikning om sociala mediers skador på barn. Enligt samma artikel har AI redan orsakat skada, från en OpenAI-modell som ska ha hackat sig in hos Hugging Face till stämningar mot AI-bolaget efter att unga människor tagit livet av sig i anslutning till långa samtal med dess chatbot. TechCrunch skriver att Huang kan ha rätt i att befintlig produktansvarslagstiftning kan omfatta AI — men bara om tillräckligt många fall hinner prövas i domstol.

En cynisk läsning, skriver TechCrunch, är att en man vars bolag lever på AI-boomen knappast efterfrågar regler som bromsar försäljningen. Huang själv säger sig vara mer ambitiös än någonsin, och att himlen är taket — för Nvidia, för varje bransch och för varje land.

Microsofts vd Satya Nadella lade under måndagen tonvikten någon annanstans när han talade vid All-In Summit.

— Kina borde ta samma säkerhetsfrågor på lika stort allvar som USA, eller hur? Varför skulle det vara annorlunda där? Kina kommer ju också att få samma problem med hackning, säger Nadella.

Om Huang säger nej till all ny AI-reglering kan han enligt TechCrunch vara inflytelserik nog att få sin vilja igenom. Enligt tidningen visade han också denna vecka att han rent bokstavligt har president Trumps öra.

Trump avfärdar uppmaningen att sakta ner AI: ”Hela saken är en bluff”

Markus Andersson — Tue, 15 Sep 2026 13:20:04 +0000

USA:s president Donald Trump avfärdar uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och kallar domedagsbilden en bluff. Peking bemöter samtidigt de amerikanska AI-ledarnas bromskrav med en varning för skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens – men från en helt annan utgångspunkt än den amerikanske presidenten.

Under måndagen slog Donald Trump fast att AI-utvecklingen inte ska bromsas. Enligt presidenten är det enda kontrollsystem tekniken behöver "en stark och smart president med hög IQ" – en beskrivning som han anser att han själv uppfyller "med råge".

I det skriftliga uttalandet hävdar Trump också att hans administration har hindrat personer inom AI-branschen från att göra skadliga eller potentiellt skadliga saker. Han pekar ut Anthropics vd Dario Amodei som någon som nu låtsas vara en "perfekt liten ängel" och påminner bolagen om att staten redan har "enorm straffrättslig och regulatorisk makt" över dem. Något konkret exempel på vad administrationen ska ha stoppat ger han inte.

Trump beskriver motståndet mot AI och datacenter som en "sjuk konspiration" som endast gynnar Kina. Han avslutar med en varning till "konspirationsteoretiker, förrädare och de som läcker uppgifter". Senare återkom han med uppmaningen att inte "döda den gyllene gåsen".

[caption id="attachment_240598" align="alignnone" width="640"] Trump hävdar att USA redan har tillräckliga straffrättsliga och regulatoriska maktmedel mot AI-bolagen och att presidenten är det enda skyddsräcke som behövs. Bild: Truth Social via @kimmonismus/X.[/caption]

AI-cheferna vill vinna tid

Utspelet riktas mot Dario Amodeis essä från den 12 september. Nya Dagbladet rapporterade tidigare om hur Amodei, OpenAI-chefen Sam Altman och Elon Musk ställt sig bakom en långsammare utveckling av de mest avancerade AI-modellerna.

Amodei vill inte stoppa modellträning eller teknisk utveckling. Bromsen är alltså ingen total paus. Han föreslår i stället inbäddade granskare med omfattande tillgång till bolagens system, samordnade säkerhetsstandarder mellan ledande företag i demokratiska länder och en global överenskommelse där efterlevnaden kan kontrolleras.

Som hotbild beskriver han hur en mer kapabel men fortfarande felriktad svärm av AI-agenter inom sex till tolv månader skulle kunna bygga ett varaktigt botnät och orsaka skador för hundratals miljarder dollar. Samtidigt betonar han att en inbromsning inte får kosta USA dess försprång och förespråkar fortsatta exportkontroller av avancerade chip till Kina.

Peking varnar för "illvillig konkurrens"

Kinas utrikesdepartement fick en uttrycklig Reutersfråga om bromsuppmaningarna från Amodei, Altman och Musk. Talespersonen Guo Jiakun svarade att AI är en teknik av avgörande betydelse för hela mänsklighetens välbefinnande.

"Alla parter bör gemensamt främja en öppen och inkluderande utveckling av AI för det goda och för alla. Skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens kommer bara att försvåra arbetet för en sund global AI-styrning, vilket inte ligger i någons intresse", sade Guo.

Det officiella svaret angriper därmed konfliktlinjen kring AI-kapplöpningen, men slår inte fast att Amodeis säkerhetsrisker är påhittade. Tyngdpunkten ligger på öppenhet, inkludering och samarbete, i direkt motsats till en ordning där teknisk säkerhet kopplas till exportbegränsningar och stormaktskonkurrens.

Den hållningen ska skiljas från den betydligt mer polemiska linjen i den statligt närstående tidningen Global Times. I en opinionsartikel kallas Amodeis förslag ett "kallakrigsupplägg" för AI. Tidningen tolkar exportkontrollerna, åtgärderna mot modelldestillation och skyddet mot stöld av modellvikter som försök att innesluta Kina, utvidga USA:s försprång och utestänga landet från AI-styrningen. Det är tidningens geopolitiska tolkning, inte ett formellt regeringsbeslut.

Trump skämtade med Nvidia-chefen

Under All-In Summit i Los Angeles talade Trump via telefon medan Nvidias vd Jensen Huang stod på scenen. Presidenten skämtade om att Huang kan utveckla världens mest avancerade datorchip, som ingen kan kopiera på tio år, men inte lyckas få honom på högtalaren.

Därefter kallade Trump AI-domedagsbilden och motståndet mot datacenter för en bluff. Datacentren är enligt honom de kommande 20–25 årens olja: de gör delstater rikare och kan blåsa nytt liv i lokalsamhällen som tidigare varit på nedgång. Han upprepade också sin tes att "den som vinner AI vinner" och framställde en fortsatt amerikansk utbyggnad som avgörande i konkurrensen med Kina.

Samtidigt var budskapet inte helt utan förbehåll. Trump sade att utvecklingen måste hanteras försiktigt och att aktörerna måste agera ansvarsfullt. Men försiktigheten fick enligt honom inte bli ett svepskäl för att stoppa en industri som han beskrev som större än internet. Robotar och AI kommer inte att ta över världen, hävdade presidenten.

De amerikanska AI-ledarna vill alltså vinna tid utan att ge upp USA:s tekniska försprång. Trump avfärdar riskbilden med hänvisning till industrin, kapplöpningen och sin egen presidentmakt. Peking angriper i stället konfrontationen och konkurrenspolitiken runt samma bromskrav, medan Global Times öppet beskriver åtgärderna mot Kina som inneslutning. De säger nej från varsin sida av AI-kapplöpningen.

Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister

Emil Fjellstedt — Tue, 15 Sep 2026 09:31:03 +0000

Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade. Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin. Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen. Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.

Skadade baser i åtta länder

Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien. Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada. Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.

Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet

Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen. Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder. Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.

Trump lovar 5 000 dollar per vuxen amerikan – om republikanerna behåller kongressen

Emil Fjellstedt — Thu, 10 Sep 2026 08:30:22 +0000

USA:s president Donald Trump lovar en utbetalning på 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare – men bara om republikanerna behåller både representanthuset och senaten efter valet i november. Pengarna ska spenderas inom landet, och hur notan ska betalas är fortfarande oklart. Löftet gavs under ett republikanskt konvent i Dallas på onsdagen, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. – Om Republikanerna vinner både representanthuset och senaten kommer jag, tack vare vår enorma styrka och ekonomiska framgång, att ge varje vuxen amerikansk medborgare 5 000 dollar, sade Trump. Presidenten knöt utfästelsen till vad han beskriver som landets ekonomiska styrka och framgång, och liknade utbetalningen vid ett företags utdelning till aktieägarna. Namnet han själv gav den, enligt nyhetsbyrån AP, är "the Trump Dividend". Ett villkor angavs redan på plats: – Det enda förbehållet är att utdelningen vi gör måste spenderas i USA, sade Trump.

Oklar finansiering

Något beslut om utbetalningen finns inte. USA-korrespondenten Carl Fridh Kleberg uppskattar kostnaden till omkring 1 200 miljarder dollar och konstaterar att det inte framgått var pengarna ska tas ifrån. AP påpekar att kongressen måste godkänna en sådan utbetalning, och citerar Marc Goldwein vid tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget, som säger att presidenten saknar befogenhet att skicka pengar till amerikaner på egen hand: "Vi har inga överskott att dela ut". Inom en timme började löftets räckvidd krympa. Vicepresident JD Vance antydde enligt AP dels att de rika inte skulle omfattas, dels att utbetalningen skulle kunna finansieras med tullintäkter – intäkter som enligt samma källa är långt mindre än den utlovade summan. Utdelningen är alltså villkorad av ett valresultat, inte av ett budgetutrymme. Den republikanske senatorn Bernie Moreno från Ohio skrev på X sent på onsdagen att han ska ha ett lagförslag redo så att "the Trump Dividend" kan antas omedelbart efter valet den 3 november. Blir det av avgörs då om löftet om 5 000 dollar per vuxen amerikan är ett vallöfte eller en utgiftspost.