Donald Trump – Nya Dagbladet

USA attackerar återigen Iran – Teheran svarar mot amerikanska baser

Jan Sundstedt — Mon, 31 Aug 2026 11:39:58 +0000

Efter omkring en månad utan kända amerikanska anfall mot Iran bombade USA på söndagen två iranska avfyrningsramper på ön Larak i Hormuzsundet. Iran svarade med robotar och drönare mot baser där amerikanska styrkor verkar i Jordanien. En talesman för USA:s centralkommando, Centcom, har bekräftat angreppet mot Larak, och menar att det iranska Revolutionsgardet planerade för att lägga ut ytterligare sjöminor i Hormuzsundet. Centcom hävdar att USA slog till för att avvärja ett omedelbart hot mot handelssjöfarten. Oberoende källor har ännu inte styrkt de påstådda iranska förberedelserna. Revolutionsgardet uppger att amerikanska anfall dödade och skadade både militärer och civila på Larak, men anger inte hur många som drabbades. Iran avfyrade därefter robotar och drönare mot baserna King Hussein och Al Azraq i Jordanien och kallade insatsen "Straff för angriparen". Jordaniens försvarsmakt uppger att åtta robotar trängde in i landets luftrum. Luftvärnet sköt enligt myndigheten ned samtliga innan de kunde hota människor eller egendom.

Guerre en #Iran : Les #USA bombardent l'île iranienne de Larak, Téhéran menace de représailles pic.twitter.com/auNdzJPkDP
— Medi1TV Afrique (@Medi1tvAfrique) August 31, 2026

Iran hävdar att angreppen orsakade svåra skador på de båda baserna. Amerikanska källor hävdar att luftvärnet stoppade nästan alla inkommande robotar och att det iranska motanfallet inte orsakade några större skador. Irans armé uppger även att ett stort antal drönare angrep amerikanska militära tillgångar vid flygbasen Al Minhad i Förenade arabemiraten, något som landets försvarsdepartement förnekar. Emiratet bekräftar dock att dess flygvapen ingripit mot en drönare som närmade sig från Iran över landets territorialvatten. Revolutionsgardet hävdar dessutom att iranskt luftvärn sköt ned en amerikansk MQ-9 Reaper över Hormuzsundet. USA har inte bekräftat någon sådan förlust och ingen oberoende källa har styrkt påståendet. Donald Trump har även postat en bekräftat AI-genererad video som visar USA:s senaste attacker mot Iran.

New media post from Donald J. Trump
( TS: Aug 30 2026, 10:19 PM ET )‍‌‍‌‌‍‍‍‍‍‍‌‍‍‌‌‌‌‍‍ pic.twitter.com/92fRZBiPza — Commentary Donald J. Trump Truth Social Posts On X (@TrumpTruthOnX) August 31, 2026

Brentoljan steg omkring två procent till närmare 90 dollar per fat under måndagsmorgonen. Fartygsspårningsdata visade samtidigt att endast omkring fem handelsfartyg om dagen passerade sundet under helgen. Genom Hormuzsundet gick före kriget omkring en femtedel av världens oljetransporter. Varje nytt anfall eller minhot påverkar därför rederier, försäkringsbolag och energimarknader långt utanför regionen.

Trump döper om Ontariosjön till ”Lake America”

Emil Fjellstedt — Fri, 28 Aug 2026 07:17:45 +0000

USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna. Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn. Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön. Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.

Kanada vägrar följa namnbytet

Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring. ”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney. Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn. Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.

Del av handelskriget

Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde. Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor. — Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn. Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.

Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar

Emil Fjellstedt — Tue, 25 Aug 2026 07:33:54 +0000

Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater. Ontarios premiärminister Doug Ford sade till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el. — Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier, sade Ford om Trump. Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.

Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”

Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, skriver Global News. Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor. Kanadas premiärminister Mark Carney sade i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.

Ontario har använt elvapnet tidigare

Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium. Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.

Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar

Emil Fjellstedt — Fri, 21 Aug 2026 10:35:00 +0000

USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.

Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets dagliga redovisning. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.

Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.

När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet rapporterade samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.

Ökade under både Trump och Biden

Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.

Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.

En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.

1,17 biljoner i räntekostnader

Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.

Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.

Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR rapporterar att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.

Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.

Donald Trump utlyser ”ekonomisk D-dag” mot Iran

Jan Sundstedt — Thu, 20 Aug 2026 12:20:39 +0000

USA:s president Donald Trump utlyser vad han kallar en "ekonomisk D-dag" mot Iran och kräver att USA:s allierade hjälper till att isolera landet. Presidenten hotar samtidigt med omfattande ekonomiska följder för de stater, banker och företag som fortsätter handeln. Donald Trump offentliggjorde kampanjen på Truth Social på onsdagen. Han beskrev satsningen som de mest omfattande ekonomiska sanktionerna som USA någonsin har riktat mot ett land och anklagade Iran för att ha försuttit möjligheten att nå en uppgörelse. Varningen omfattar länder vars banker, företag, flygplatser eller myndigheter ger Iran möjlighet att hålla ekonomin igång. Trump pekade särskilt ut oljesmuggling, kontantöverföringar, växlingskontor, fartygsregister och bulvanföretag. Presidenten angav däremot varken vilka länder USA tänker straffa eller vilka åtgärder som väntar. USA:s finansdepartement hade på torsdagen inte offentliggjort något motsvarande nytt Iranpaket bland sina senaste åtgärder.

Hotar iranska handelspartner

Trumps formuleringar öppnar framför allt för sekundära sanktioner. USA kan därigenom försöka stänga ute utländska banker och företag från amerikanska marknader eller det dollardominerade finanssystemet om de fortsätter göra affärer med Iran. Kina framstår som den viktigaste möjliga måltavlan eftersom kinesiska företag köper en stor del av Irans återstående oljeexport. Al Jazeera rapporterar att även Irak och Turkiet hör till de handelsvägar som Washington kan försöka påverka. Förenade arabemiraten stoppade dagen före Trumps besked sina handels- och finansförbindelser med Iran efter anklagelser om iranska robotangrepp, något som bestämt förnekas av Teheran. [caption id="attachment_224866" align="alignnone" width="640"] Kontroll över handelsvägarna i Hormuzsundet är högprioriterat för Donald Trump och USA. Foto: NASA.[/caption] Irans utrikesminister Abbas Araghchi svarade på torsdagen att Trumps kampanj försöker avleda uppmärksamheten från USA:s statsskuld och stigande räntekostnader. Han beskrev påtryckningarna som ekonomisk terrorism och hävdade att de hotar världsekonomin och andra staters suveränitet. USA har redan infört omfattande sanktioner mot Irans olje-, sjöfarts- och finanssektorer. Kampanjens praktiska betydelse avgörs därför först när Washington redovisar vilka ytterligare straffåtgärder som ska införas och om hoten även riktas mot stora handelspartner som Kina.

Grönland sätter stopp för amerikanska borrplaner

Emil Fjellstedt — Mon, 17 Aug 2026 06:23:22 +0000

USA:s växande intresse för Grönlands naturresurser har nu blivit en konkret konflikt på öns östkust. Det amerikanska oljebolaget Greenland Energy tog iland utrustning innan tillstånden var klara – och Grönlands regering har nu satt stopp för den planerade borrstarten. Donald Trump har under flera år gjort klart att han ser Grönland som strategiskt viktigt för USA. Han har talat om att köpa ön av Danmark, ta den med militär makt eller nå en uppgörelse. I maj hävdade hans Grönlandssändebud Jeff Landry att amerikansk oljeproduktion på ön kunde komma igång inom ungefär tio månader. I juli förde det amerikanska oljebolaget Greenland Energy iland borrutrustning inför planerade provborrningar i Jameson Land på östra Grönland, utan att den lokala prövningen var färdig. Det utlöste en ”kraftig varning” från den grönländska regeringen, och planerna stoppades. Bolagets vd Robert Price hade dessförinnan sagt vid ett lokalt möte att Grönland hade gett tillstånd att ta iland utrustningen. Enligt The Guardian var den uppgiften felaktig. Kort före den planerade borrstarten meddelade myndigheterna att den nödvändiga tillståndsprocessen inte kunde slutföras i tid och att godkännanden därför inte kunde ges.

Viktig natur står på spel

Jameson Land är ett stort sammanhängande låglandsområde på Grönlands östkust, där markerna går ned mot fjordarna. Den typen av öppet lågland är ovanlig på Grönland, som i övrigt till stor del domineras av branta och bergiga landskap. Området har en rik fauna. Där finns en av Östgrönlands största och tätaste populationer av myskoxar. Spetsbergsgäss och vitkindade gäss häckar också i sådana mängder att området har internationell betydelse. Två av våtmarkerna på halvön har dessutom internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen, det internationella avtalet om skydd av värdefulla våtmarker. Det är dessa naturvärden, tillsammans med de sociala konsekvenserna för lokalsamhällen, som grönländska myndigheter nu ska pröva innan någon borrning kan tillåtas. En oljeutvinning skulle innebära transporter, arbetsmaskiner och borrverksamhet i eller nära ett område med känsliga våtmarker och viktiga djurhabitat. Just den möjliga påverkan på naturen är en central del av den miljöprövning som ännu inte är klar.

Kopplingar till Trumps krets

Bolaget har flera band till personer i Trumps politiska och ekonomiska miljö. Enligt The Guardian sitter en amerikansk marinveteran som arbetar med missilförsvarsprojektet Golden Dome i styrelsen, medan miljardären Kenneth Griffin – som bidrog till Trumps andra installationsceremoni – köpte nio procent av aktierna i april. Det är fortfarande oklart om Greenland Energy alls får tillstånd att borra i Jameson Land. Grönländska myndigheter ska först pröva projektets miljömässiga och sociala följder. Om bolaget får klartecken kan borrningen enligt myndigheternas besked tidigast börja vintern 2027 – långt efter Landrys löfte om snabb oljeproduktion.

CNN: USA:s högste general söker väg ut ur Iran-kriget

Jan Sundstedt — Sun, 09 Aug 2026 12:25:08 +0000

WASHINGTON (Xinhua) -- USA:s högste general Dan Caine har enligt CNN under de senaste veckorna privat sagt till andra ledande rådgivare till president Donald Trump att Washington måste hitta en väg ut ur kriget med Iran. Dan Caine ska enligt CNN ha framfört sin syn på kriget till Donald Trump då militära alternativ för att trappa upp konflikten kan få motsatt effekt och flygstridskrafter ensamma sannolikt inte kan uppnå Trumps uttalade mål, uppger CNN med hänvisning till tre källor med insyn. Donald Trump har konsekvent förefallit ovillig att sätta in marktrupper i Iran och har satsat på att flyganfall ensamma kan få Teheran att acceptera en uppgörelse på hans villkor. Caine och andra i Trumps regering bedömer dock privat att ett sådant resultat är osannolikt, enligt uppgifterna. CNN:s rapport kom dagen efter att Trump sagt att USA:s samlade ammunitionslager fortfarande är tillräckliga, men att tillgången på vissa ammunitionstyper är "något mer ansträngd". Enligt Pentagondata som återges av Xinhua har 18 amerikanska militärer dödats och 687 skadats i kriget mot Iran. Motståndet bland amerikaner mot kriget har samtidigt ökat, enligt flera opinionsmätningar. En Washington Post–Ipsos-mätning visade att 68 procent ansåg att kriget inte var "värt att utkämpa", medan en Reuters/Ipsos-mätning visade att ungefär en tredjedel stödde kriget. Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att några förhandlingar mellan Iran och USA inte pågår. Han bekräftar att meddelanden förmedlas via mellanhänder, men att samtal inte kan återupptas innan USA enligt Iran har upphört med vad Teheran beskriver som brott mot den tidigare överenskommelsen. Araghchi sade också att samtal med Oman om en ny farled i Hormuzsundet fortsätter, men att en sådan överenskommelse i sig inte skulle innebära att sundet öppnas.

Iran avvisar Trumps påstående om nära uppgörelse

Redaktionen — Sun, 02 Aug 2026 08:32:07 +0000

TEHERAN (Xinhua) -- Iranska militära källor förnekar USA:s president Donald Trumps uppgift att Teheran har bett Washington att pausa sina attacker. Enligt den iranska nyhetsbyrån Mehr kallar källorna påståendet för "en ny lögn". De militära källorna beskrev också Trumps uttalande på Truth Social som ett desperat försök att sätta press på Gulfstaterna. Enligt källorna befinner sig Irans väpnade styrkor fortsatt på högsta beredskapsnivå och är fullt förberedda. Tidigare sade Trump att han hade gått med på att avvakta med nya attacker mot Iran. På Truth Social uppgav han att USA hade blivit ombett av Iran och andra länder i Mellanöstern att hålla inne med attacker, eftersom ramarna för en uppgörelse enligt honom hade fastställts. Trump varnade samtidigt för att beslutet berodde på att en överenskommelse snabbt kunde nås.

Greene: ”Trump har förrått oss alla”

Markus Andersson — Sun, 02 Aug 2026 07:46:59 +0000

Marjorie Taylor Greene har samlat flera tidigare Trumpallierade och förklarar att en ny America First-rörelse har börjat. I gruppen finns bland andra Tucker Carlson, Thomas Massie och Joe Kent, som samtliga har vänt sig mot president Donald Trump med anledning av kriget mot Iran. Den tidigare kongressledamoten från Georgia publicerade på lördagen en bild från sammankomsten. Runt bordet sitter, utöver Greene, medieprofilen Tucker Carlson, kongressledamoten Thomas Massie och Joe Kent, som i mars avgick som chef för USA:s nationella antiterrorcentrum. Även Greenes make Brian Glenn samt Carolyn Massie och Heather Kent syns på bilden. ”Vi sade inga fler utländska krig och vi menade det”, skriver Greene. Hon anklagar Trump för att ha förrått sina tidigare anhängare och säger att rörelsen ska vara till för amerikaner ”till höger, vänster och i mitten”.

We said no more foreign wars and we meant it and supported Donald Trump because he made that promise. But he’s betrayed us all. Our commitment is America First for all Americans, right, left, and center. The movement has begun. pic.twitter.com/mZXadw0kBr
— Former Congresswoman Marjorie Taylor Greene🇺🇸 (@FmrRepMTG) August 1, 2026

Har öppnat för ett tredje parti

Sammankomsten kommer efter att både Greene och Carlson offentligt har talat om att utmana USA:s två etablerade partier. I en intervju med Piers Morgan den 30 juni sade Greene att en grupp profiler från både höger och vänster skulle kunna bilda ett parti med amerikanska intressen i centrum. Carlson gick längre i en intervju med Columbia Journalism Review i juli. ”Det kommer att bli ett tredje parti, och jag ska göra allt jag kan för att få det till stånd”, sade han. Något partinamn, program eller någon formell organisation har dock ännu inte presenterats. Greenes besked gäller än så länge en ”rörelse”, inte ett registrerat parti.

Iran-kriget förenar gruppen

Den gemensamma nämnaren är motståndet mot USA:s krig med Iran. Greene har under en längre tid anklagat Trump för att överge löftet om att avsluta amerikansk inblandning i utländska krig. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur hon beskrev presidentens linje som ett svek mot MAGA-rörelsens ideal. Kent lämnade Trumpadministrationen den 17 mars. I sitt avskedsbrev skrev han att han inte med gott samvete kunde stödja kriget. Han hävdade att Iran inte utgjorde något omedelbart hot mot USA och uppmanade presidenten att ändra kurs. Massie förlorade i maj Republikanernas primärval i Kentucky mot den Trump-stödde Ed Gallrein. Han sitter dock kvar i representanthuset mandatperioden ut. Valförlusten följde efter hans kritik mot kriget och hans krav på att Epstein-dokumenten skulle offentliggöras. Carlson beskrev då resultatet som ett tecken på att MAGA-koalitionen höll på att splittras. Trump har i sin tur försvarat kriget med att det är nödvändigt för att hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Han har också gått till hårda personangrepp mot flera av de tidigare allierade som kritiserat honom. Den nya samlingen visar att missnöjet nu har fått en mer organiserad offentlig form. Det återstår däremot att se om gruppen försöker bygga ett parti inför mellanårsvalet eller fortsätter som en lös politisk rörelse utanför Republikanerna.

Trump säger uppgörelse klar – Hamas ska avväpnas

Emil Fjellstedt — Fri, 31 Jul 2026 08:16:25 +0000

USA:s president Donald Trump säger att hans fredsråd har nått en uppgörelse om att Hamas och andra väpnade grupper i Gaza ska avväpnas. Enligt planen ska avväpningen ske i etapper och kopplas till ett israeliskt trupptillbakadragande. Trump beskrev uppgörelsen som historisk i ett inlägg på Truth Social. Enligt Reuters gäller den fullständig avväpning av Hamas och andra väpnade grupper i Gaza. Den amerikanske presidenten uppgav att processen ska genomföras i flera steg. I takt med att grupperna avväpnas ska israeliska styrkor dra sig tillbaka, medan en internationell stabiliseringsstyrka och en palestinsk polisstyrka tar ansvar för säkerheten.

Plan för avväpning inom två veckor

SVT rapporterar med hänvisning till Al Jazeera att en konkret plan för avväpningen ska vara klar inom två veckor. Tunga vapen, tunnlar och anläggningar för vapentillverkning ska enligt uppgifterna förstöras. Planen innebär också att Gaza på sikt ska styras av ett teknokratiskt palestinskt organ med koppling till det amerikanskt ledda fredsrådet.

Genomförandet är osäkert

Hamas har skrivit under överenskommelsen tillsammans med förhandlare från fredsrådet och medlarländerna Egypten, Qatar och Turkiet. Israel hade på fredagsmorgonen inte kommenterat avtalet. Hamas har samtidigt uppgett att avväpningen förutsätter att Israel börjar dra sig tillbaka från Gaza och att återuppbyggnaden av området går framåt. De centrala delarna av uppgörelsen återstår därmed att genomföra.