dollarn – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 30 Jul 2026 17:32:32 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg dollarn – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Marknadsanalytikern om energikriget: ”Dollarns ställning står på spel” https://nyadagbladet.se/utrikes/alex-krainer-energikrig-dollarns-stallning/ Thu, 30 Jul 2026 09:17:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236087 Marknadsanalytikern och tidigare hedgefondförvaltaren Alex Krainer menar att krig och konflikter kring energi måste förstås som en del av en större kamp om dollarns ställning och västvärldens finanssystem. I en intervju med den norske professorn Glenn Diesen varnar han för att störningar i olje- och gasflöden kan blottlägga risker i banksektorn. Krainer är författare, marknadsanalytiker och tidigare hedgefondförvaltare. I samtalet återkommer han till sambandet mellan energi, geopolitik och finans. Diesen inleder med att fråga varför energi tycks ha fått en så central plats i konflikter som berör Venezuela, Iran, Ryssland och strategiska sjövägar. Krainer svarar att energins betydelse inte är ny, utan går tillbaka till den moderna stormaktspolitikens framväxt. — Energi har varit den centrala faktorn i imperiekrig under de senaste 120 åren, säger Krainer.

Oljehandel och dollarns ställning

Enligt Krainer är det inte bara kontrollen över råvaran som står på spel. Han menar att olje- och gasprojekt, lån till energibolag och handel i amerikanska dollar tillsammans skapar en struktur där kapitalströmmarna dras mot banker i USA och Storbritannien. Han beskriver hur ett lån från en storbank till ett energibolag, enligt hans resonemang, blir beroende av att oljeintäkter fortsatt kommer in i dollar. Därmed, menar han, kopplas resursutvinning i andra delar av världen till bankernas balansräkningar i väst. — Det här är den moderna kolonialismens mekanism, säger Krainer och hävdar att resursrikedom i slutändan slussas till finansiella centrum som London och New York. — För den finansiella nivån är den stora vinsten att behålla kontrollen över resursrika regioner, säger Krainer. Här ligger, enligt Krainer, den avgörande kopplingen mellan banksystemet och konflikterna kring energi. När stora banker lånar ut till energibolag och lånen ska betalas tillbaka med olje- och gasintäkter i dollar blir fortsatt kontroll över produktion, kontrakt och betalningsflöden en del av bankernas affärsmodell. Bankerna är i hans beskrivning därför inte enbart passiva långivare. Alex Krainer menar att strukturen skapar ekonomiska incitament att bevara en världsordning där resursrika områden är öppna för västerländska bolag och där handeln hålls knuten till dollarn. När den ordningen hotas, hävdar han, uppstår också ett tryck mot politiska ingripanden och krig för att återställa kontrollen. Han ställer detta mot vad han kallar normal och ömsesidig handel mellan länder. USA skulle enligt honom kunna importera och exportera energi utan att samtidigt eftersträva kontroll över resursrika regioner, men han menar att den finansiella logiken ger starka incitament till det motsatta.

Varnar för spridning till banksektorn

Samtalet går därefter över till bankernas exponering. Krainer hävdar att minskade exportintäkter från olje- och gasregioner kan göra lån och andra finansiella positioner osäkra. Han lyfter särskilt fram risken för att stora banker är knutna till varandra genom derivat och andra ömsesidiga åtaganden. Om en systemviktig bank inte kan fullfölja sina åtaganden kan det, enligt Krainer, spridas vidare till andra banker. Han jämför det tänkta förloppet med finanskrisen 2008. — Hela systemet hamnar då under press och riskerar en fullständig systemkollaps, säger Krainer. Han menar att centralbanker i ett sådant läge sannolikt skulle försöka hålla systemet flytande med ny likviditet. Men i hans analys flyttas då problemet från bankernas balansräkningar till hushållens köpkraft. — Att skapa pengar ur tomma intet leder till sist till hyperinflation, varnar Krainer.

Prognos om inflation och stagnation

Diesen tar också upp Gulfstaternas relation till USA och frågar om förändrade säkerhetspolitiska förhållanden kan påverka kapitalflöden till amerikanska marknader, bland annat till AI-sektorn. Alex Krainer menar att ett avståndstagande från dollarn eller förstörda energianläggningar skulle kunna få långtgående följder. Mot slutet berättar Krainer att han själv stött på tillfälliga problem med att tanka efter hemresan. Han använder händelsen som utgångspunkt för en bredare varning om brist, prisbildning och marknadsingripanden. — Varje imperium på väg ned har försökt böja ekonomins lagar efter sin egen vilja – och alla har till sist misslyckats, säger Krainer. Hans slutsats är att världen enligt honom går mot en period av hög inflation och ekonomisk stagnation.]]> Belt and Road – Kinas väg ut ur dollarfällan https://nyadagbladet.se/utrikes/belt-and-road-kinas-vag-ut-ur-dollarfalla/ Thu, 28 May 2026 15:25:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231292 Belt and Road är Kinas stora satsning på handelsvägar, hamnar, järnvägar, energiprojekt och transportkorridorer mellan Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Initiativet handlar inte bara om byggprojekt, utan om hur handel, finansiering och geopolitisk självständighet hänger samman. Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative 2013. Världsbanken beskriver satsningen som ett omfattande program för handel, investeringar och regional integration, med stora konsekvenser för infrastrukturen och utvecklingen i berörda länder. Den strategiska betydelsen ligger i att fysisk infrastruktur avgör vilka länder som kan handla, investera och försörja sig utan att vara beroende av de kanaler som domineras av andra makter. Vägar, järnvägar, hamnar och energikorridorer är därför inte neutrala tekniska projekt, utan delar av världsekonomins maktstruktur. [caption id="attachment_231286" align="alignnone" width="640"]Karta över kinesiska Belt and Road-projekt 2018. Karta över kinesiska Belt and Road-projekt 2018. Karta: Lena Appenzeller, Sabine Hecher, Janine Sack/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

En parallell väg genom världsekonomin

Kina är starkt beroende av sjövägar som går genom trånga passager som Hormuzsundet och Malackasundet. Sådana flaskhalsar kan utnyttjas för att störa kinesisk handel i ett skarpt konfliktläge. Landbaserade rutter genom Centralasien, hamninvesteringar och järnvägar minskar därför sårbarheten gentemot sjömakter med förmåga att kontrollera handelsflöden. I en längre intervju med Tucker Carlson fördjupar ekonomen Richard Werner denna analys. Werner är professor i bank- och finansfrågor och är bland annat känd för sin forskning om kreditgivning och för att ha myntat uttrycket ”quantitative easing” på 1990-talet. Han beskriver Belt and Road som Kinas moderna svar på en världsordning där USA:s valuta, finansinstitutioner och sjömilitära makt länge har gett Washington ett avgörande inflytande över andra länders utvecklingsvägar. — Det handlar å ena sidan om logistik för att säkra stabila och effektiva försörjningsvägar mellan Kina och resten av världen, säger Werner i intervjun.

Vägen bort från dollarn

Den andra delen av frågan rör dollarn. Sedan USA 1971 övergav dollarns direktkoppling till guldet – den så kallade Nixonchocken – växte ett system fram där dollarn behöll sin centrala roll genom oljemarknaden, amerikanska statspapper och Bretton Woods-institutionernas efterkrigsordning. Kina tjänade länge stora summor i dollar på sin export och placerade en betydande del av reserverna i amerikanska statspapper. Det passade USA, men innebar samtidigt att Kina hamnade i en strategisk beroendeställning: landets överskott bands till ett finansiellt system där Washington behöll den institutionella kontrollen. — Projektet fungerar även som ett sätt för Kina att göra sig oberoende av dollarn, säger Werner om Belt and Road. Petrodollarsystemet knöt oljehandeln, särskilt via Saudiarabien, till dollarn och ledde till att överskott återinvesterades i amerikanska statspapper. Denna ordning utmanas i dag av Kina, BRICS-länderna och andra stater som söker alternativ till dollardominansen. [caption id="attachment_231288" align="alignnone" width="640"]Federal Reserve Bank of New York i New York. Federal Reserve Bank of New York i New York. Foto: Kidfly182/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

Statspapper som ett löfte

Ett av de mest tekniska men centrala resonemangen rör amerikanska statspapper. Utländska stater som köper amerikanska statsobligationer får inte nödvändigtvis en fysisk tillgång. Federal Reserve Bank of New York beskriver själv sina förvarings- och kontotjänster åt centralbanker, regeringar och internationella institutioner. Om statspapper och reserver hålls i amerikanska system blir de inte bara finansiella tillgångar, utan också möjliga verktyg för kontroll. — När andra länder köper amerikanska statspapper får de i praktiken bara ett löfte om framtida betalning, säger Werner. Denna insikt växte fram i Kina. Landet kunde inte i längden samla på sig dollaröverskott och återinvestera dem i ett system där USA samtidigt behöll den institutionella kontrollen över infrastrukturen. Belt and Road erbjöd en annan användning av dollarreserverna: att finansiera konkreta projekt i länder som Kina vill knyta närmare sig.

IMF-systemet som kontrollmekanism

Belt and Road måste också förstås mot bakgrund av IMF:s och Världsbankens roll i utvecklingsländer. Dessa institutioner har i praktiken ofta tvingat länder till åtstramningar, skuldsättning och utförsäljningar, snarare än att bidra till genuint självständig utveckling. Som exempel tar Werner upp Asienkrisen 1997–1998 och Thailand, där han själv säger sig ha analyserat läget på uppdrag av Asiatiska utvecklingsbanken. Thailand drogs in i ett dollarberoende genom fast växelkurs, kortfristig upplåning i dollar och efterföljande valutakris. När landet sedan blev sårbart kom IMF in med villkor om åtstramningar och försäljning av tillgångar. — Det var uppenbart ett system för att sänka landet, säger Werner. Mönstret fungerar som en kontrollmekanism: först skapas en skuldfälla, sedan kommer krisen, därefter krävs åtstramningar och försäljningar till utländska aktörer. Ur det perspektivet blir Belt and Road ett alternativ till den västerländska institutionella modellen. — Belt and Road-initiativet har erbjudit, och erbjuder fortfarande, ett alternativ till detta rovaktiga system, säger Werner. [caption id="attachment_231287" align="alignnone" width="640"]Containerterminal i Yangshan-hamnen utanför Shanghai. Containerterminal i Yangshan-hamnen utanför Shanghai. Foto: Bruno Corpet/Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0).[/caption]

Infrastruktur som finansiellt oberoende

Infrastruktur är därför en väg till finansiellt oberoende. Genom Belt and Road kan Kina både hjälpa mottagarländer att bygga fysisk infrastruktur och använda sina reserver på ett sätt som minskar beroendet av amerikanska statspapper. För mottagarländerna kan projekten erbjuda vägar, broar, hamnar och järnvägar som stärker den egna ekonomin. För Kina blir de en väg till försörjningssäkerhet, inflytande och minskat dollarberoende. — Inom ramen för initiativet lånade Kina ut pengar till andra länder, men för specifika projekt som bygger upp infrastruktur och därför också hjälper dessa länder, säger Werner. Satsningen har samtidigt mött motåtgärder. Länder som velat ansluta sig har utsatts för politiskt tryck från USA och EU. Italien, som under en period var anslutet till Belt and Road, är ett exempel på hur kontroversiellt det är när västländer knyter tätare band till Kina genom infrastruktur.

Iran och flaskhalsarna kring Kina

Iran ingår i samma större mönster. Landet är en strategisk energipartner för Kina, och konflikter kring Iran handlar inte enbart om regional säkerhetspolitik. De berör också försörjningsvägar, energiflöden och försöken att störa Kinas eurasiska nätverk. — Ett krig mot Iran skulle kunna ses som en del av de motåtgärder som egentligen riktas mot Kina, säger Werner. Den som kontrollerar pengar, skulder, handelsvägar och transportflöden kan också påverka andra länders politiska handlingsutrymme. Belt and Road framstår därmed inte enbart som ett kinesiskt prestigeprojekt, utan som ett försök att skapa en parallell infrastruktur för handel, finansiering och utveckling. Frågan är därför större än Kina. Den handlar om huruvida utvecklingsländer även i framtiden ska vara beroende av dollar, IMF-program och sjövägar kontrollerade av USA:s allierade – eller om de ska kunna välja andra finansiella och fysiska vägar in i världsekonomin.]]> Professorn: Kidnappningen av Maduro handlade om Kina – inte olja https://nyadagbladet.se/analys/professorn-kidnappningen-av-maduro-handlade-om-kina-inte-olja/ Wed, 07 Jan 2026 10:44:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219370 Den amerikanske presidenten Donald Trumps planerade statsbesök i Kina i april blir årets viktigaste geopolitiska händelse och kan avgöra maktbalansen mellan stormakterna för flera år framåt. Det menar den Kinabaserade analytikern Xueqin Jiang, som med hjälp av spelteori har förutsagt flera större geopolitiska händelser de senaste åren – från Trumps valseger till attacken mot Iran. I en intervju med den norske statsvetaren Glenn Diesen förklarar professorn hur USA:s strategi handlar om att tvinga Kina till underkastelse i det globala finanssystemet, och varför Europa riskerar att gå under i processen. Glenn Diesen inleder intervjun med att konstatera att professor Jiang träffat rätt i flera av sina tidigare prognoser och frågar vad som gör analyserna så träffsäkra. — Jag använder spelteori och ser i princip geopolitik som ett spel mellan olika aktörer som försöker maximera sitt eget intresse. Jag tittar egentligen inte på ideologi utan fokuserar på egenintressen, förklarar Jiang. För 2026 är professorns blick riktad mot ett datum i synnerhet: april månad, då Donald Trump genomför sitt första statsbesök i Kina under sin andra mandatperiod. — Relationen mellan USA och Kina blir den stora frågan för 2026. Ryssland och kriget i Ukraina är i princip avgjort och har stabiliserats. Men vad som verkligen är osäkert är förhållandet mellan USA och Kina, säger Jiang.

En storuppgörelse om dollarn

Enligt professor Jiang handlar Trumps Kinastrategi ytterst om att säkra den amerikanska dollarns ställning i världsekonomin. Professorn drar en historisk linje tillbaka till 1971, då Richard Nixon kopplade loss dollarn från guldmyntfoten. För att stabilisera valutans värde etablerade Nixon dels petrodollarsystemet med Saudiarabien, dels öppnandet av Kina för amerikanskt inflytande. — Vad Amerika gjorde på 1980-talet var att överföra teknologi och expertis till Kina, öppna sin marknad så att Kina skulle bli beroende av den amerikanska dollarn. I några decennier fungerade detta förhållande riktigt bra, förklarar Jiang. Men sedan började USA enligt professorn missbruka sin privilegierade position – tryckte för mycket pengar, drog på sig enorma skulder genom krigen i Mellanöstern och drabbades av finanskrisen 2008–2009. Kina började oroa sig för dollarns stabilitet och sökte alternativ, bland annat genom att internationalisera yuanen och etablera Shanghai Gold Exchange. — Detta destabiliserar nu den amerikanska dollarn. Så vad Trump vill göra är att tvinga Kina att fortsätta köpa amerikanska dollar. Kom ihåg att om Kina skulle dumpa alla sina amerikanska statsobligationer så skulle det bli en statsskuldskris i USA, säger Jiang.

Venezuela – en attack mot Kina

Professor Jiang menar att USA:s agerande i Venezuela måste förstås i ljuset av rivaliteten med Kina. Genom att ta kontroll över Latinamerikas resurser hoppas Trump kunna tvinga Kina att köpa olja och mineraler – silver, guld, litium, koppar – från det västra halvklotet, och därmed i amerikansk valuta. — Det är ett storspel som pågår där Trump för alla dessa krig runt om i världen för att strypa den kinesiska ekonomin så att Kina blir beroende av västra halvklotet för sin resursförsörjning och tvingas köpa mer amerikanska dollar, förklarar Jiang. Glenn Diesen invänder att denna tvångsstrategi riskerar att ge motsatt effekt – att Kina istället vänder sig till Ryssland och andra partners. Jiang håller delvis med men pekar på att Ryssland inte kan tillgodose Kinas energibehov. — Kina importerar tre fjärdedelar av all sin olja utifrån. Hälften av det kommer från Mellanöstern, 20 procent från Ryssland. Om Kina i morgon kunde importera all sin olja från Ryssland skulle de göra det. Men Ryssland har inte kapaciteten, säger Jiang. Situationen liknar enligt professorn en "ömsesidigt säkerställd förstörelse" – om USA stryper Kinas oljeförsörjning kan Kina å sin sida dumpa amerikanska statspapper och orsaka finanskaos. — Föreställ dig en stege över en avgrund. Både Kina och USA försöker klättra uppför stegen, och det vore i bådas intresse att klättra tillsammans samtidigt. USA insisterar av någon anledning på att vara högre upp än Kina. Om USA går för långt och lämnar Kina långt efter destabiliseras stegen och båda faller i avgrunden, förklarar Jiang.

Skräckscenario för Europa

Diesen frågar hur Europa passar in i denna bild, inte minst mot bakgrund av kriget i Ukraina. Professor Jiang målar upp ett dystert scenario. — Framtiden är uppenbar. Europa kommer att militarisera mot Ryssland, även om det strider mot folkets intressen. Folket kommer att bli mycket upprört över återmilitariseringen – man ser redan massiva protester i Tyskland, säger Jiang. Enligt professorn har de europeiska ledarna fastnat i en självförstärkande bubbla där de fortfarande tror att Rysslands ekonomi snart kollapsar och att Putin störtas. — EU är bara denna väldiga, självförstärkande byråkrati, och de är inte kapabla att föreställa sig ett nederlag. De kan inte föreställa sig andra möjligheter. De är helt säkra, absolut säkra, på att om de bara väntar en dag till så är kriget över och de har vunnit, säger Jiang. Professorn jämför situationen med första världskriget, där miljoner dog för att ledare inte kunde erkänna att de hade fel. — De har inte råd att erkänna att det kanske var fel att skicka Boris Johnson för att sabotera fredssamtalen mellan Kiev och Moskva. Att spränga Nord Stream-ledningen kanske var fel. Att reta Ryssland i 20 år genom att utvidga Nato till dess gränser kanske var fel. Dessa människor vägrar faktiskt erkänna att de har fel och är villiga att offra sina egna nationer för att slippa erkänna det, säger Jiang. Krigets slutpunkt blir enligt professorn Odessa, där Nato kommer att misslyckas med att försvara staden mot en rysk belägring. — Nato kommer att tvinga européer att ta värvning eller tvångsrekryteras för att dö i Odessa, de kommer vägra, och det kommer bli inbördeskrig i hela Europa. Men det här kommer inte hända i år. Det är en tidsram på ytterligare 5–10 år, men det är en långsam död för Europa, förutspår Jiang.

Trump – en maffiaboss i Vita huset

Glenn Diesen tar upp frågan om Trump är en rationell aktör. Professor Jiang beskriver den amerikanske presidenten i mycket kritiska ordalag. — Han lever inte i vår värld. Han lever i sin egen värld, Trump-världen, och allt är låtsas. I hans värld tror han att om han kan manifestera en idé, om han kan få tillräckligt många att tro på idén, så blir den verklighet, säger Jiang. Professorn menar att Trump i grunden är en "maffiaboss" snarare än en traditionell statsledare, och att han prioriterar tv-mässiga framträdanden framför strategiskt tänkande. — De försökte länge ge Trump dagliga briefingar där han uppdaterades om geopolitik. Först var det en sida, och de insåg att han inte ens hade koncentrationsförmåga för en sida. Så de gjorde det till ett stycke och insåg: herregud, han kan inte ens läsa ett stycke. Så de kom på att den här killen tittar på tv hela tiden. Om man vill ha Trumps uppmärksamhet måste man gå på Fox News och berätta det för honom där, säger Jiang. Aktionen i Venezuela, där Maduro kidnappades av amerikanska specialstyrkor, exemplifierar enligt professorn denna prioritering av "optik" framför strategi. — I Trumps värld, i hans huvud, tror han bokstavligen att han nu kontrollerar Venezuela eftersom han har Maduro i sina händer. Det är bokstavligen vad han tror, säger Jiang.

Iran – slutspelet

Enligt professor Jiang är Iran det yttersta målet för Trumpadministrationen, men presidenten försöker först maximera sina personliga fördelar. — Trump är transaktionell. Han kommer att invadera Iran vid någon tidpunkt, men han vill maximera sin egen personliga nytta. Miriam Adelson har lovat Trump 250 miljoner dollar om han ställer upp för en tredje mandatperiod, säger Jiang. Alla pusselbitar läggs nu på plats, menar professorn – protester i Iran, specialstyrkor på plats, ekonomisk utmattning genom sanktioner. — Det verkliga problemet är om Trump ger order om en fullskalig invasion av Iran. Israel vill ha regimskifte i Iran, och det enda sättet det kan ske är med markstyrkor. Flygattacker räcker inte. Israel kan inte göra det ensamma, de behöver amerikanska markstyrkor, säger Jiang. Professorn förutspår att 2026 blir ett år av eskalering, men att den fulla kulmen kanske kommer först 2027. — Slutspelet är Iran. Kina är kanske näst sista bossen innan Iran. Men om jag skulle slå vad tror jag att Kina och USA kommer att nå en storuppgörelse, avslutar professor Jiang. Glenn Diesen kommenterar att om de två stormakterna kan enas så kan andra pusselbitar falla på plats – men påminner om ett arabiskt uttryck: "När elefanterna slåss trampas gräset ned, men när elefanterna älskar plattas det också till". https://www.youtube.com/watch?v=ORyCS0r2Tpg]]> Kinas centralbank skärper kampen mot kryptovalutor https://nyadagbladet.se/ekonomi/kinas-centralbank-skarper-kampen-mot-kryptovalutor/ Sun, 07 Dec 2025 09:05:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218026 Den kinesiska centralbanken varnar för ökad spekulation i virtuella valutor och riktar särskild kritik mot stablecoins som anses utgöra risker för penningtvätt och illegal kapitalflykt. Den hårda hållningen kommer samtidigt som USA aktivt satsar på att stärka dollarns globala dominans genom dollar-baserade stablecoins, vilket skapar en växande geopolitisk spänning mellan de två ekonomiska stormakterna. Kinas centralbank, People's Bank of China (PBOC), meddelade förra lördagen att landet kommer att intensifiera kampen mot virtuella valutor och relaterade finansiella aktiviteter, rapporterar Reuters. Vid ett samordningsmöte om reglering av virtuella valutor konstaterade centralbanken att spekulationen i kryptovalutor nyligen har ökat på grund av olika faktorer, vilket skapar nya utmaningar för riskkontrollen. — Virtuella valutor har inte samma juridiska status som fiatvaluta och kan inte användas som lagligt betalningsmedel på marknaden, framhöll centralbanken i ett uttalande. Verksamhet kopplad till virtuella valutor klassificeras som "illegala finansiella aktiviteter" enligt PBOC.

Oro för stablecoins

Centralbanken riktade särskild kritik mot stablecoins och menar att dessa inte uppfyller kraven för kundidentifiering och åtgärder mot penningtvätt. Risken är stor menar banken att stablecoins används för illegal verksamhet som penningtvätt, bedrägeri och obehöriga gränsöverskridande överföringar av kapital. I slutet av oktober sade centralbankschefen Pan Gongsheng vid Financial Street Forum i Peking att stablecoins "ökar sårbarheten i det globala finansiella systemet och undergräver den monetära suveräniteten hos vissa mindre utvecklade ekonomier", enligt rapporter från South China Morning Post och Bloomberg. Pan betonade att banken fortsatt kommer att slå ned på handel och spekulation i inhemska virtuella valutor, samtidigt som utvecklingen av utländska stablecoins följs noga.

Geopolitisk dimension i valutakrig

Kinas hårda hållning mot stablecoins sker i en tid då USA aktivt satsar på att stärka dollarns globala position genom dessa digitala valutor. I juli 2025 antog USA den så kallade GENIUS Act, som enligt World Economic Forum kräver att stablecoins ska backas 100 procent av amerikanska statsobligationer eller dollar. USA:s finansminister Scott Bessent har enligt Atlantic Council sagt att "vi kommer att behålla USA:s dominans som reservvaluta i världen, och vi kommer att använda stablecoins för att göra det". För närvarande är 99 procent av alla stablecoins knutna till den amerikanska dollaren, vilket enligt Bank for International Settlements förstärker dollarns globala räckvidd. Den totala stablecoin-marknaden har vuxit till över 240 miljarder dollar och förväntas enligt Standard Chartered nå 2 biljoner dollar till 2028. Som svar på detta överväger Kina att lansera yuan-baserade stablecoins offshore via Hongkong, rapporterar East Asia Forum. Zhou Xiaochuan, tidigare chef för PBOC, varnade vid Lujiazui Forum 2025 för att GENIUS Act:s spridning av dollarn globalt skulle öka dollariseringen och medföra "många negativa biverkningar", enligt World Economic Forum. Handel med kryptovalutor har varit förbjuden i Kina sedan 2021. Trots förbudet visar branschdata att bitcoin-utvinning tyst har gjort comeback i landet, där både privatpersoner och företag utnyttjar billig el och snabb datacenterutbyggnad i energirika provinser.]]>