dollar – Nya Dagbladet

Brics söker vägar runt dollarn inför toppmötet

Emil Fjellstedt — Tue, 08 Sep 2026 14:48:07 +0000

Brics-länderna diskuterar konkreta betalningsalternativ till den amerikanska dollarn inför toppmötet i New Delhi 12–13 september. Fler avräkningar i nationella valutor och sammanlänkade betalningssystem ska pressa kostnaderna i handeln — men hittills handlar det om samtal och teknisk förberedelse, inte om fattade beslut. Det är Indien som håller ordförandeskapet i gruppen och som driver frågan. Enligt en anonym källa i den indiska regeringen, som den ryska statliga nyhetsbyrån TASS citerar, pågår samtal om betalningar i nationella valutor och om plattformar för centralbankernas digitala valutor. Syftet uppges vara att sänka transaktionskostnaderna i den bilaterala handeln och att fördjupa samarbetet om handel och investeringar inom gruppen. Källan är samtidigt tydlig med gränserna: mekanismerna beskrivs som ett komplement till de befintliga globala betalnings- och avräkningssystemen, inte som en ersättning. Diskussionerna sägs inte vara riktade mot något enskilt land eller någon grupp av länder, utan föras inom samarbetet mellan finansministrar och centralbankschefer. "Det handlar om tekniskt arbete och praktiska mekanismer", uppgav källan enligt TASS.

Två spår som inte är samma sak

I praktiken diskuteras två olika saker. Det ena är att koppla samman de snabbbetalningssystem som redan finns och används dagligen — indiska UPI och brasilianska Pix är de tydligaste exemplen. Det andra är att länka medlemsländernas digitala centralbanksvalutor, ett spår som fortfarande är ett av flera alternativ på bordet. Indiens centralbankschef Sanjay Malhotra har sagt att gränsöverskridande betalningar intresserar alla medlemmar just för att det finns stort utrymme att pressa kostnaderna, och att både digitala centralbanksvalutor och länkade snabbbetalningssystem finns kvar som alternativ. Han har pekat på UPI som exempel på hur snabbt betalningar kan röra sig, och centralbanken har föreslagit att sammanlänkade digitala valutor tas upp vid årets toppmöte. Effekten av en sådan ordning är konkret: fler affärer kan göras upp direkt mellan två nationella valutor. Det minskar beroendet av den amerikanska dollarn och av flera mellanliggande korrespondentbanker. Något gemensamt Brics-mynt behöver inte skapas — en linje som Indiens handelsminister Piyush Goyal öppet har förordat framför ett enat monetärt system.

Små volymer, hög ambition

Indien har redan avtal om handel i lokala valutor med bland andra Förenade Arabemiraten, Mauritius, Maldiverna och Indonesien. Malhotra har samtidigt konstaterat att volymerna i de arrangemangen fortfarande är relativt små. Enligt den indiska regeringskällan handlar arbetet inför toppmötet alltjämt om praktiska mekanismer för att sänka handelskostnaderna, inte om att ersätta den befintliga internationella finansarkitekturen. Nästa hållpunkt är därmed mötet i New Delhi, där Indiens centralbank vill se frågan om länkade digitala valutor på dagordningen.

Dollarn på rekordlåga nivåer

Jan Sundstedt — Mon, 26 Jan 2026 12:00:41 +0000

Den amerikanska dollarn har återigen fallit under 9-strecket mot den svenska kronan. På måndagen handlas 1 USD för 8,95 SEK – en viss återhämtning från lördagen men fortfarande den lägsta nivån på fyra år. Kronans förstärkning mot dollarn förklaras av flera samverkande faktorer. Förväntningar om att Federal Reserve senare under året kan komma att lätta på penningpolitiken har bidragit till att dämpa dollarns styrka, särskilt i relation till valutor där räntetoppen bedöms vara passerad. Samtidigt har återkommande handelsutspel och protektionistisk retorik från USA skapat osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna, vilket periodvis påverkat dollarns attraktionskraft. Därtill har signaler om en något starkare svensk konjunkturutveckling än tidigare väntat stärkt förtroendet för kronan, enligt bedömare på valutamarknaden.

Svensk import mot export

Svenska importörer gynnas av en försvagad dollar. Flygbolag, energiföretag och detaljhandlare betalar betydligt mindre för dollarvaror som flygbränsle, olja och amerikanska komponenter. Exportörer som Volvo, Sandvik och SSAB förlorar däremot intäktsvärde i kronor för sin USA-försäljning, vilket pressar marginalerna rejält. [caption id="attachment_183849" align="alignnone" width="640"] Detaljhandeln får lägre kostnader tack vare svag dollar. Foto: iStock/tupungato[/caption]

Analytiker: Risk för fortsatt försvagning

Samtidigt har den svenska kronan stärkts mer än någon annan valuta mot dollarn, en utveckling som bedöms fortsätta. För svenska småsparare kan det således löna sig att idag växla kronor till dollar, alternativt att man har is i magen och avvaktar utvecklingen vad gäller kommande amerikansk statistik om arbetsmarknaden och ränteläget. Flertalet analytiker varnar för en fortsatt försvagning av dollarn under resten av året, med hänvisning till osäkerhet kring centralbankspolitiken och hårdnande handelsretorik. I en nyligen publicerad prognos räknar Handelsbanken med att dollarn kostar 8,68 kronor vid årets slut.

Bitcoin når nytt rekord – värderas över 125 000 dollar

Redaktionen — Sun, 05 Oct 2025 09:43:41 +0000

Den världsledande kryptovalutan fortsätter sin uppgång och slog under söndagen ett nytt all-time high, driven av dollarförsvagning och starka inflöden till bitcoin-ETF:er. Bitcoin steg till 125 689 dollar under söndagen och tangerade därmed ännu en gång nya rekordnivåer. Det tidigare rekordet sattes i mitten av augusti då kryptovalutan nådde 124 480 dollar. Uppgången kommer efter åtta raka dagar av stigningar, understödd av positiv utveckling på amerikanska aktiemarknader och ökande investeringar i bitcoin-ETF:er – börshandlade fonder som gör det möjligt för investerare att få exponering mot bitcoin utan att själva behöva köpa och förvara kryptovalutan. Samtidigt har den amerikanska dollarn försvagats mot flertalet större valutor, delvis på grund av osäkerheten kring en möjlig nedstängning av den amerikanska regeringen. Joshua Lim, analytiker på kryptomäklaren Falcon X, ser ett tydligt samband: — Med många tillgångar på rekordnivåer är det inte förvånande att bitcoin drar nytta av dollarförsvagningen. Sedan årsskiftet har bitcoin stigit över 30 procent, gynnats av en mer kryptovänlig politik under president Donald Trumps administration och ökat institutionellt intresse för digitala tillgångar.

Guldpriset på rekordnivåer

Jan Sundstedt — Sun, 28 Sep 2025 12:13:40 +0000

Under sommaren och hösten i år har guldpriset stigit med över 40 procent, vilket har lett till att det nu handlas nära 3 800 dollar per uns. Den kraftiga uppgången har väckt oro bland ekonomer och investerare. En av de främsta faktorerna bakom prisökningen är USA:s president Donald Trumps politik, som syftar till att minska USA:s statsskuld. Som en del av denna strategi hoppas Trump att försvaga dollarn, vilket gör guld mer attraktivt som en säker tillgång. En svagare dollar gör guld billigare för investerare i andra valutor, vilket ytterligare driver upp efterfrågan. För närvarande kostar en amerikansk dollar cirka 9,40 SEK, vilket är en märkbar värdeminskning på bara några månader. Flera storbanker har höjt sina prognoser för guldpriset. Goldman Sachs förutspår att priset kan stiga till över 4 000 dollar per uns inom ett år, förutsatt att centralbanker fortsätter att köpa guld och att investerare ökar sina positioner i guld. Trots den positiva utvecklingen finns det också varningar. Experter påpekar att guldpriset kan bli volatilt och att en plötslig höjning av räntorna eller en förbättrad global ekonomisk stabilitet kan leda till ett snabbt prisfall. Investerare uppmanas därför att vara försiktiga och inte lägga alla sina tillgångar i guld. Den snabba prisökningen på guld speglar en värld i ekonomisk oro, där trycket på USA:s finanser och dess valutapolitik kan få långtgående konsekvenser världen över.

Trump hotar Brics-länderna: ”Kommer möta 100-procentiga tullar”

Markus Andersson — Tue, 03 Dec 2024 08:26:45 +0000

Donald Trump tänker inte acceptera någon Brics-valuta som konkurrerar med den amerikanska dollarn – då är 100-procentiga handelstullar att vänta. ”Det finns ingen chans att Brics kommer att ersätta den amerikanska dollarn i internationell handel, och alla länder som försöker bör vinka adjö till Amerika”, deklarerar den blivande presidenten. ”Idén om att Brics-länderna försöker röra sig bort från dollarn medan vi står och tittar på är ÖVER. Vi kräver ett åtagande från dessa länder att de varken kommer att skapa en ny Brics-valuta eller stödja någon annan valuta för att ersätta den mäktiga amerikanska dollarn, annars kommer de att möta 100-procentiga tullar och bör förvänta sig att säga adjö till att sälja till den underbara amerikanska ekonomin”, deklarerar han på plattformen Truth Social. Brics-alliansen utgörs bland annat av ekonomiskt betydelsefulla länder som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien och under valrörelsen gick Trump till val på att införa omfattande handelstullar mot de som påstås hota den amerikanska ekonomin – hot som trappats upp den senaste veckan. Ledande politiker i Brasilien och Ryssland har föreslagit att gruppen bör skapa en gemensam Brics-valuta för att minska den amerikanska dollarns dominans i den globala handeln, även om man ännu inte enats om hur en sådan ska se ut och fungera. Huruvida Donald faktiskt har för avsikt att införa handelstullar mot länderna i fråga är inte helt säkert – det skulle också kunna vara en förhandlingstaktik.

"En förhandlare"

Den republikanske senatorn Ted Cruz tror att så är fallet och pekar på att amerikanska hot om tullar mot Mexiko och Kanada ”omedelbart lett till åtgärder” som gynnat USA på olika sätt. Trumps nominerade finansminister Scott Bessent är inne på samma spår och menar att Trump ”i slutändan är en förhandlare”. – Det är att eskalera för att deeskalera, påstår han. I praktiken innebär tullarna att en inhemsk skatt tas ut på varor när de kommer in i landet – proportionellt mot värdet på importen. En bil som importeras till USA till ett värde av 50 000 dollar, och som omfattas av en 25-procentig tullavgift, skulle alltså få en avgift på 12 500 dollar. Om Trumps hot blev verklighet skulle tullavgiften på bilen ovan istället bli 50 000 dollar – lika mycket som bilen kostar i inköpspris. Den tillträdande presidenten har tidigare sagt till sina väljare att handelstullar ”inte kommer att vara en kostnad för er – utan en kostnad för ett annat land” något många ekonomer menar är missvisande.

Elon Musk kallar den amerikanska dollarn ”en bluff”

Redaktionen — Tue, 10 Oct 2023 17:30:25 +0000

Tesla-miljardären och X-ägaren Elon Musk har kommenterat USA-dollarns nuvarande tillstånd och kallar den för en "bluff". Musk svarade på ett inlägg på X, tidigare Twitter, där frågan ställdes om vilken bluff som är så normaliserad att vi inte inser att det är en bluff. "Fiatvaluta", svarade Musk, och syftade på statligt utgiven valuta såsom dollarn eller kronan som stöds av statsskulder snarare än av en begränsad resurs som guld eller bitcoin.

Fiat currency
— Elon Musk (@elonmusk) October 1, 2023

Under den senaste veckan har vissa skeptiker varnat för att den ökande amerikanska skulden kan leda till en inflationär "dödsspiral" för dollarn, vilket i sin tur driver upp bitcoinpriset. Sedan den höga statsskuldsättningen under coronapolitiken har dollarn stått inför ökad inflation. För att bekämpa inflationen har USA:s centralbank höjt räntorna snabbt under 2022 och in i 2023. Dock finns det farhågor om att de högre räntorna på den nationella skulden kommer att leda till ökade framtida utgifter och inflation. I september passerade USA:s nationella skuld 33 biljoner dollar för första gången, enligt siffror från USA:s finansdepartement. Många inom bitcoin- och kryptocommunityn har uppmärksammat Musks kommentar om dollarn som ett tecken på att Tesla-miljardären återigen stöder bitcoin.

Realize that our entire economic system is a shared belief.
It’s not laws of physics. So other myths are emerging. Neither is an absolute and final truth. https://t.co/BEZ0GeKVO3 — CTO Larsson (@ctoLarsson) October 3, 2023

"Inse att hela vårt ekonomiska system bygger på en gemensam trosuppfattning", svarade bitcoininvesteraren och teknikutvecklaren Anders Larsson på Musks kommentar. Det ryktas att Musk planerar att omvandla X till ett finansbolag, vilket påminner om hans ursprungliga plan för X.com, som senare blev PayPal. PayPal införde under 2021 stöd för bitcoin och kryptovalutor, vilket då bidrog till en prisökning för valutorna.

Efter finanskraschen – nu dominerar kontanter i Libanon

Isac Boman — Sat, 04 Feb 2023 08:04:31 +0000

Tre år av ekonomisk kris och kaos har sargat den libanesiska finanssektorn. En konsekvens är att såväl privatpersoner som företag numera nästan uteslutande använder sig av kontanter - i synnerhet amerikanska dollar. När Reuters journalist besöker växlingskontoret i Bekaa Valley noterar man ständigt ringande mobiltelefoner och hur anställda skriker ut olika växlingskurser samtidigt som kunderna flockas med sina plastsäckar fyllda med den lokala valutan – i syfte att byta dessa mot amerikanska dollar. – Välkomna till Libanons Wall Street, skrattar ägaren som också har ett maskingevär som skydd mot eventuella rånförsök. Dysfunktionella banker har frusit tillgångar på tiotals miljarder dollar i landet och förvägrar sina kunder även de mest grundläggande tjänsterna, något som i vissa fall lett till att upprörda kunder hotat bankpersonal med vapen – bara för att kunna komma åt sina egna pengar. Numera genomförs nästan all handel och alla transaktioner med kontanter – men den lokala valutan har mellan 2019 och 2022 blivit extremt svag och förlorat 97 procent av sitt värde sedan 2019. Istället är det nu amerikanska dollar som efterfrågas. Även staten övergår till kontanter Till och med den svaga libanesiska centralstaten håller på att övergå till en kontantbaserad ekonomi och landets finansministerium överväger att tvinga alla handlare att betala tullavgifterna med kontanter. Elektronikhandlaren Omar Chehimi har fått ställa om sin verksamhet helt och kan numera bara beställa små partier som betalas med de kontanter han har tillgängliga – eftersom bankerna inte längre utfärdar krediter för större inköp. – Till och med företagen vi köper av som Samsung och LG gör bara kontanta affärer med oss. Landets finanssystem ska ha förlorat omkring 72 miljarder dollar de senaste åren, och även om Internationella valutafonden IMF och andra överstatliga organ krävt olika ”reformer” för att ”återuppliva banksektorn” har landets makthavare hittills inte velat gå dem till mötes, skriver Reuters. Nassib Ghobril, chefsekonom vid banken i Byblos uttrycker samtidigt en oro över att den amerikanska dollarn nu helt dominerar Libanons ekonomi och att landets inhemska valuta fortsätter att minska i värde.

Svagaste kronan mot dollarn på 17 år

Osignerad — Wed, 21 Aug 2019 14:31:34 +0000

Den svenska kronan har dalat länge och når nu sin svagaste nivå mot dollarn sedan 2002. På tisdagseftermiddagen kostade en dollar 9,72 kronor. Det skriver TT. Kronan tappar även mot euron, som under tisdagseftermiddagen kostade 10,77 kronor. Med undantag för några få korta toppar tidigare i år når kronan den svagaste eurokursen sedan sommaren 2009. Samtidigt är Sveriges skuldnivå bland hushållen mycket hög – 90 procent av BNP. Detta att jämföra med USA som tidigare hade 100 procent men nu är nere på 70. Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån

Ryssland dumpar amerikanska statsobligationer

Osignerad — Mon, 22 Oct 2018 08:51:18 +0000

På bara några år har Rysslands centralbank minskat sitt innehav av amerikanska statsobligationer markant. Den ryska centralbanken har på bara några år markant minskat sitt ägande av amerikanska statsobligationer. År 2011 ägde Ryssland obligationer för 180 miljarder dollar, vilket hade minskat till 14 miljarder i augusti i år. Anledningen är inte enbart de amerikanska sanktionerna mot Ryssland, utan även ekonomiska skäl. Istället för amerikanska obligationer kommer man istället rikta in sig på guld och på kort sikt att lägga pengarna i bankkonton, rapporterar RT. Just nu utgör ädelmetall 18 procent av centralbankens utländska reserver, vilket enligt RT betyder att ädelmetaller snart kan utgöra en lika stor del av reserverna som dollarn i form av statsobligationer med mera. Även Indien och Turkiet har genomfört stora minskningar av sina dollarinvesteringar.