Dödshjälp – Nya Dagbladet

Barn under 12 år fick dödshjälp i Nederländerna

Markus Andersson — Wed, 24 Jun 2026 09:56:16 +0000

Ett svårt sjukt barn under 12 år har fått dödshjälp i Nederländerna. Det är första gången ett sådant fall rapporteras sedan reglerna utvidgades till barn mellan ett och tolv år. Uppgiften finns i årsrapporten från den nederländska granskningskommissionen LZA/LP&K, som granskar sena aborter och livsavslutande åtgärder för nyfödda och barn. Anmälan kom in i slutet av förra året och har därefter behandlats under 2026. Hälsominister Sophie Hermans tog upp fallet när hon överlämnade rapporten till det nederländska parlamentet. Varken barnets ålder, kön eller diagnos har offentliggjorts, rapporterar den nederländska nyhetssajten DutchNews. Bakgrunden är en regeländring från 2024, då Nederländerna öppnade för att även barn mellan ett och tolv år kan omfattas i särskilda fall. Före ändringen saknades ett regelverk för svårt sjuka barn i den åldersgruppen. Nederländerna var 2002 först i världen med att legalisera dödshjälp under särskilda villkor. Barn från tolv års ålder omfattades också tidigt av regelverket, förutsatt att de själva kunde begära dödshjälp och att särskilda krav var uppfyllda. Nyfödda omfattades senare av särskilda regler, medan gruppen ett till tolv år först inkluderades 2024, enligt en genomgång publicerad i Archives of Disease in Childhood.

Strikta villkor

Enligt riktlinjerna ska det handla om ett barn med utsiktslöst och outhärdligt lidande, där det inte finns någon rimlig möjlighet att lindra lidandet på annat sätt. Föräldrarna måste vara involverade och ge sitt samtycke. Den nederländska regeringen beskriver regelverket som en sista utväg i de mest extrema fallen. — Ibland är ett barn så svårt sjukt att föräldrarna och läkaren tillsammans bedömer att det inte finns något annat alternativ än att avsluta barnets liv, skriver regeringen på sin informationssida om reglerna för barn mellan ett och tolv år. Den nederländska kommissionen skriver att utgångspunkten är att en livsavslutande åtgärd ska vara ”den enda möjligheten” att häva barnets utsiktslösa och outhärdliga lidande, och att läkaren ska ha agerat enligt gällande medicinsk uppfattning. — Läkaren ska involvera barnet, i den mån det är kapabelt, i beslutet och måste vara övertygad om att barnets liv inte avslutas mot dess vilja, enligt de riktlinjer som återges av DutchNews. När kommissionen har granskat ett sådant ärende går bedömningen vidare till åklagarmyndigheten. Där görs en självständig prövning av om läkaren följt reglerna, medan kommissionens slutsats väger tungt. När reglerna utvidgades räknade nederländska politiker med att det skulle röra sig om ett mycket litet antal fall, omkring fem till tio barn per år.

”Säg ett villkorslöst nej till eutanasi”

Osignerad — Thu, 02 Apr 2026 10:31:38 +0000

Den 26 mars år 2026 klockan 6 på kvällen avlivade spanska staten en 25-årig kvinna, Noelia Castillo Ramos. Hennes organ skördades omgående till vad som ansågs var mer behövande personer. Hennes föräldrar var fattiga och skiljde sig. Noelia hamnade på ett statligt hem för ungdomar. Där blev hon gruppvåldtagen och trakasserad upprepade gånger. Förövarna gick fria. Hon försökte ta sitt liv genom att hoppa från ett hus, men hon överlevde och blev delvis förlamad. Hon hamnade i svår depression och som så många andra deprimerade ville hon dö. Författaren Albert Camus skrev att varje normal människa har någon gång i livet funderat på självmord. Väldigt många människor, särskilt unga människor hamnar i depressioner i vår tid. Det är inte konstigt med all den förvirrade och manipulativa desinformation de utsätts för av omgivningen. Noelias situation var ovanligt svår, och särskilt för en ung människa kan det vara svårt att se att även den mest hopplösa situation kan vända och livet kan trots allt – hemskt nog – bli värt att leva igen. Men det kan ta tid, många gånger åratal, ibland decennier. Den svenska författaren Pär Lagerqvist beskrev ungdomen som den absolut värsta tiden i sitt liv. Utan ett vidare perspektiv och en längre livserfarenhet kan livet vara svårt i sig, även utan påtagliga trauman. Men att påstå att det kan vara bra att avsluta sitt eget liv, för att slippa problem och lidande innebär en premiss: att livet i sig inte har något inneboende värde. Livet blir villkorat av yttre faktorer och omständigheter, som värderas subjektivt. Detta öppnar dörren för en farlig relativisering – de skäl som skulle kunna rättfärdiga assisterat självmord kan i förlängningen även innebära andra former av rättfärdigande för att släcka ett människoliv. I slutänden blir de "tillräckliga orsakerna" för att legitimera döden godtyckliga: fattigdom, handikapp, arbets- och bostadslöshet, o.s.v. Den kanadensiska staten har redan avlivat 100 000 människor på sådana godtyckliga grunder.

I slutänden blir de "tillräckliga orsakerna" för att legitimera döden godtyckliga: fattigdom, handikapp, arbets- och bostadslöshet.

Eutanasi säljs i våra dagar in som något frihetligt. "Du har rätt att dö, det är din kropp, du bestämmer själv när du ska dö." Som om detta inte redan var en grundläggande mänsklig rättighet! Det vädjar till människors vilja till autonomi. Men det är bedrägligt. Som om jag inte visste att jag har rätt att ta mitt liv. Det är rent Orwellskt nyspråk att påstå att jag inte har rätt att ta mitt liv men staten har det, och kan i sin altruism hjälpa mig om jag vill dö. Den svenske författaren August Strindberg hade alltid gift hemma, så att han på ett enkelt vis skulle kunna avsluta sina dagar om han så önskade. Detta är något helt annat än att säga att staten har rätt att ta ditt liv. Vi minns den hemska så kallade pandemin, då anhöriga inte fick träffa sina äldre på sjukhus. Det finns gott om uppgifter om vanvård, experimentella och tvivelaktiga behandlingsmetoder under de åren i global skala. Men de anhöriga kunde inget göra. Allt skedde bakom stängda dörrar. Det är knappast något som ingav förtroende för vården, och borde vara skäl nog att absolut inte tillåta att samma vårdapparat får befogenheter att ta våra medmänniskors liv.

Det är rent Orwellskt nyspråk att påstå att jag inte har rätt att ta mitt liv men staten har det, och kan i sin altruism hjälpa mig om jag vill dö.

Vad skulle då kunna hända bakom stängda dörrar? Tänk dig själv att du hamnar i en olycka, eller blir sjuk. Fullproppad med morfin och smärtstillande droger spelas det in en film där du säger att du inget hellre önskar än att få somna in. Detta tas som bevis på att du vill bli avlivad. Eller så är det en lätt sak att göra en video med hjälp av AI-teknik där du intygar att du inget hellre vill än att dö. För guds skull! Detta är raka vägen till helvetet! Och den är som vanligt kantad av goda föresatser: ditt välmående, din frihet, din rätt att inte behöva lida och så vidare. Basunera ut rätten att leva istället för att tala om rätten att dö. Men den här dödskulten har smugit sig på inom flera områden. Idag är det i det närmaste en "självklarhet" att man avlivar hunden om den anses lida. Detta har programmerats in i folks huvuden. Lider ditt husdjur så ska det avlivas. Precis som att lidande är något onaturligt främmande som inte är en naturlig men sorglig del av jordelivet. Nästa gång din vän klagar på återkommande migrän, ska vi då erbjuda vederbörande en dödsspruta så hen slipper lida? Fler länder inför nu eutanasi. Ingen kan förneka att det är en agenda, och den agendan syftar inte till ditt bästa, utan till staternas rätt att avliva sina medborgare utifrån variabla kriterier. Om den inte redan finns där, så låt oss dra en tjock röd linje här, och säg ett villkorslöst nej till detta. Staten får under inga omständigheter ta livet av våra medborgare. Markus Andersson

Äldreboenden gav dödsinjektioner till boende med behandlingsbara sjukdomar

Emil Fjellstedt — Wed, 25 Mar 2026 11:08:22 +0000

Skattefinansierade kanalen SVT:s Uppdrag granskning har granskat över tusen IVO-ärenden och avslöjar att det palliativa läkemedlet Robinul – avsett enbart för döende patienter – ges regelbundet till boende på svenska äldreboenden som inte befinner sig i livets slutskede. Robinul tillhör de starkaste läkemedlen inom palliativ vård. Det ges som injektion – ofta som en del av det så kallade palliativa kitet – för att minska slemproduktionen hos patienter i livets slutskede och på så sätt lindra de plågsamma andningsljud som kallas dödsrossel. Eftersom patienten normalt inte kan svälja i det skedet ges läkemedlet via spruta. Riktlinjerna är entydiga: Robinul ska uteslutande ges till patienter med sänkt medvetandegrad som befinner sig i livets absoluta slutskede. Granskningen visar att läkemedlet i en rad fall har getts till boende som varken är medvetslösa eller döende. I ett av fallen filmade barnbarnen sin farmor Ulla-Britt medan hon drack kaffe och åt choklad. Under samma period fick hon flera dagliga Robinul-injektioner på äldreboendet Blomsterfonden. Ulla-Britt var inte döende – hon hade en behandlingsbar lunginflammation. Ansvarig vårdgivare var Familjeläkarna i Saltsjöbaden. Gunnar Eckerdal, överläkare diplomerad i palliativ medicin, granskade Ulla-Britts journaler: — Det här är ett lex Maria-fall, hon fick fel behandling, konstaterar han. En anhörig, som själv är sjuksköterska, berättar om sin mamma och den fruktansvärda törsten som präglade hennes sista tid: — Hon led fruktansvärt av törst och det enda hon orkade säga var 'vatten, vatten'. Från Jönköping vittnar en annan anhörig om hur åldern i sig tycktes avgöra behandlingen: — Vi påpekar att hon är astmatiker. Trots det vägrar läkaren ändra sin bedömning, med hänvisning till hennes ålder. Jo, hon är gammal. Men det är ingen diagnos i sig.

Professor i palliativ medicin: "Låter allvarligt"

Linda Björkhem-Bergman, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet, är tydlig med vad regelverket kräver: — Om man använder det som en del av det palliativa kitet, då ska patienten vara döende, säger hon. Om UG:s fynd tillägger hon: — Jag tycker att det låter allvarligt om man ger Robinul på det sättet. En sjuksköterska i Uppsala pekar på ett strukturellt problem i hur läkemedlet ordineras och administreras på äldreboendena: — Det blir tyvärr upp till sjuksköterskor att förstå vad de ger, varför och när. Karolinska institutet startar nu en studie för att kartlägga hur Robinul faktiskt används på svenska äldreboenden och om de medicinska riktlinjerna följs.

Franska politiker säger ja till aktiv dödshjälp

Redaktionen — Wed, 28 May 2025 08:52:35 +0000

Frankrikes parlament har röstat för att legalisera aktiv dödshjälp, vilket gör det möjligt för vårdgivare att hjälpa svårt sjuka patienter att avsluta sina liv. Lagförslaget godkändes i nationalförsamlingen med 305 röster mot 199, medan en separat lag om rätt till palliativ vård antogs enhälligt. Den nya lagen, kallad "lagen om livets slut", beskrivs av regeringen som "ett etiskt svar på behovet av att stödja sjuka och lidande". Den tillåter medicinska team att besluta om en patient kan få tillgång till en dödlig substans, antingen genom självadministrering eller med hjälp av vårdpersonal. För att kvalificera sig måste patienten vara över 18 år, ha franskt medborgarskap eller uppehållstillstånd och lida av en "allvarlig, obotlig och livshotande sjukdom" som orsakar "outhärdlig fysisk eller psykisk smärta" utan lindring. Patienten måste också uttrycka sin vilja fritt och informerat. Förslaget stöddes av president Emmanuel Macrons centristiska ledamöter och vänstern, medan konservativa och nationalistiska partier motsatte sig det. Socialistledamoten Stéphane Delautrette kallade beslutet för ”historiskt” och jämförde det med när aborträtten infördes eller dödsstraffet avskaffades. – Det franska folket är redo för detta, och vi är skyldiga dem detta möte med historien.

France is advancing a Euthanasia Bill and in this proposal, Doctors won’t be allowed to refuse a request seeking assistance in ending their life, at the risk of being prosecuted for ‘obstruction.’
The attempt to exclude mental illness and intellectual disabilities was rejected. https://t.co/R65kYNsbin pic.twitter.com/YEFpqZyEVs — Jammer (@acrossthemersey) April 30, 2025

Kan träda i kraft nästa år

Patrick Hetzel (Les Républicains) var dock inte alls lika lyrisk, utan varnade för riskerna med att tillåta assisterat självmord. – Det är en illusion och till och med farligt att ens överväga en legalisering av dödshjälp utan att först ha säkerställt fullgod tillgång till palliativ vård, argumenterade han. Tidigare har Frankrike tillåtit passiv dödshjälp och djup sedering, men för att få aktiv dödshjälp krävdes resor till grannländer som Schweiz. Även om parlamentet gett sitt godkännande ska lagen nu granskas av senaten och återvända till nationalförsamlingen och förväntas komma att träda i kraft tidigast någon gång under nästa år. I länder som Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Spanien och Portugal är aktiv dödshjälp redan tillåten, och i Tyskland och Schweiz tillåts läkarassisterade självmord. Även i Storbritannien ska landets politiker snart ta ställning till ett lagförslag om att tillåta dödshjälp. Kritiker menar dock att assisterat självmord och aktiv dödshjälp riskerar att underminera människovärdet och öppna för gråzoner där sårbara personer, som äldre, sjuka eller funktionsnedsatta, kan känna sig pressade eller tvingade att avsluta sina liv.

This letter, in today’s Times, stopped me in my tracks.
The assisted dying Bill will affect all of society, in ways that have barely been considered. pic.twitter.com/GywdI0ZdMN — Prof Katherine Sleeman (@kesleeman) May 18, 2025

Riskerar bli en snabb och billig lösning

Det varnas också för att rättssäkerheten brister och att livsslutsvården i stället bör stärkas. Flera experter har pekat på att tillgången till palliativ vård är ojämn, och att dödshjälp riskerar att bli en snabb och billig lösning istället för att erbjuda lindring, omsorg och stöd till dem som behöver detta mest. I flera länder ges dödshjälp inte bara till personer med obotliga och smärtsamma fysiska åkommor – utan även till de som lider av psykisk sjukdom, om denna anses medföra ett outhärdligt lidande. Här har dock kritiker pekat på att psykiska sjukdomar ofta är behandlingsbara – och att personer som befinner sig i mentala kriser måste få vård och hjälp att bli bättre, snarare än hjälp att ta sina liv. Experter har också betonat att den som lider av en djup depression eller liknande svår psykisk ohälsa inte är kapabel att själv fatta livsavgörande beslut, och att det finns en reell risk att psykiskt sjuka och mycket sårbara individer pressas eller övertalas att tro att döden är det bästa alternativet för dem. I Kanada, där reglerna är bland de mest liberala i världen, stod medicinskt assisterad dödshjälp för nära fem procent av samtliga dödsfall i landet under 2023.

Finlands läkarförbund fortsatt emot dödshjälp

Sofie — Fri, 17 May 2024 11:25:49 +0000

Under finländska läkarförbundets sammanträde på torsdagen gjordes det klart att man fortsatt motsätter sig legalisering av eutanasi. Man anser bland annat att landets hälso- och sjukvårdssystem inte är redo för en sådan lagstiftning. Ett medborgarinitiativ har samlat in över 50 000 underskrifter i syfte att legalisera dödshjälp, något som också ska röstas om i riksdagen. Undersökningar visar att fyra av fem finländare, och över hälften av landets sjukskötare, är för en sådan lagstiftning. Vid torsdagens sammanträde diskuterade läkarförbundet frågan, eftersom riksdagen behöver ha ett ställningstagande från landets läkare innan man röstar i frågan. Vid tidigare initiativ i frågan har förbundet sagt nej. Svaret blir att man fortfarande motsäger sig att legalisera eutanasi, skriver man i ett pressmeddelande. Där pekar man på att en sådan lagstiftning skulle innebära en "grundläggande värdeförändring" samt öppna för en "oförutsedd utveckling". "Det är läkarnas uppgift att använda den moderna medicinens möjligheter för att skydda liv och behandla lidande, inte att avhjälpa vårdsystemets brister genom dödshjälp eller läkarassisterat självmord. Att en annan människa avslutar sitt liv är en komplex samhällsfråga, och debatten om detta bör baseras på en allmänt förstådd terminologi och adekvat kunskap om olika alternativ för vård i livets slutskede", skriver man.

Få vill utföra eutanasi

Inför beslutet uppger man att det gjorts ett noggrant förarbete och bland annat sammanställts tidigare kunskap, men också att man gjort en undersökning bland landets läkare för att se var de står i frågan. I undersökningen, som bygger på 9000 svar, kunde man se att även om stödet ökat under åren är det fortfarande få som faktiskt skulle vara beredda att göra ett assisterat självmord. På påståendet "om eutanasi vore tillåtet i Finland skulle jag ibland själv göra det" svarade endast 13,5 procent "instämmer helt" och 18,3 procent "instämmer delvis". Vidare menar man att ett sådant ingrepp skulle innebära ett stort förtroende för vården bland medborgarna, något som i nuläget är på väg neråt. I en undersökning i mars kunde man exempelvis se att 58 procent hade ganska eller helt förtroende för vården idag. "Detta är en oåterkallelig åtgärd som allvarligt skulle pröva läkaryrkets etiska principer och som skulle kunna ha en betydande inverkan på bland annat läkarnas motivation och patienternas jämlikhet. Finlands Läkarförbund anser inte att det finländska hälso- och sjukvårdssystemet är redo att legalisera eutanasi", skriver man. Regeringen ska rösta om saken, men tidigare år man ofta röstat i linje med läkarförbundets åsikter. Kristdemokraternas riksdagsledamot Päivi Räsänen har också sagt till finska statskanalen Yle att man inte kommer att tillåta legalisering av eutanasi så länge hennes parti sitter i regeringen.

Finska sjukskötare vill legalisera dödshjälp

Sofie — Mon, 13 May 2024 09:05:52 +0000

Mer än hälften av Finlands sjukskötare anser att dödshjälp borde legaliseras. Samtidigt säger en majoritet vara redo att helt eller delvis själva delta i en "eutanasiprocess". I Finland pågår just nu diskussioner kring huruvida man ska legalisera eutanasi, detta efter ett medborgarinitiativ som efterfrågat saken. Tidigare undersökningar visar att cirka 80 procent finländare ställer sig positiva till att införa dödshjälp, samtidigt som 70 procent av finlandssvenskarna gör detsamma. Yrkeshögskolan Diak, Östra Finlands universitet och föreningen Finlands sjukskötare har frågat landets sjukskötare om deras åsikt i eutanasi-frågan. Där har man frågat cirka 1800 sjukskötare i åldern 19–90 år. De preliminära resultaten visar att 62 procent av sjukskötarna är ”helt av samma åsikt” gällande påståendet ”Eutanasi borde legaliseras i Finland”. Vidare svarade 18 procent att man delvis var av samma åsikt, rapporterar finska statskanalen Yle. När det gällde påståendet ”jag skulle vara redo att delta i en eutanasiprocess” svarade 46 procent ja medan 23 procent menade sig delvis kunna delta. Över hälften av sjukskötarna säger att man vid något tillfälle i karriären varit i en situation där en patient eller en patients anhörig tagit upp dödshjälp. Samtidigt anser 38 procent av sjukskötarna att läkare borde hjälpa patienter med assisterat självmord, där 35 procent delvis håller med.

Läkarförbundet mindre positiva

På torsdag, innan regeringen tar ställning i frågan, ska Läkarförbundet i landet delge sina åsikter, men har tidigare sagt nej till eutanasi. Däremot anses stödet ha ökat under åren där siffran i slutet av förra året låg på cirka 29 procent som ställer sig positiva, en siffra som ökat från fem procent år 1993. Läkarförbundets åsikter uppges väga tungt i regeringens beslut. Senast frågan togs upp var 2018. Riksdagen röstade då ner ett godkännande av eutanasi efter att förbundet sagt nej i frågan.

Fyra av fem finländare positiva till aktiv dödshjälp

Sofie — Mon, 15 Apr 2024 08:02:55 +0000

Fyra av fem finländare vill att man inför aktiv dödshjälp i landet. Samtidigt stödjer omkring 29 procent av läkarna ett sådant förslag. I ett medborgarinitiativ vill man att regeringen ska bereda en lag om att tillåta eutanasi (dödshjälp) i Finland. I en undersökning från statskanalen Yle visades att 80 procent finländare ställer sig positiva till dödshjälp. När det gällde finlandssvenskar låg siffran på omkring 70 procent, enligt en undersökning från Åbo Akademi, där omkring 22 procent anser sig vara delvis eller helt av annan åsikt. – Stödet för eutanasi har varit relativt stabilt. Omkring tre fjärdedelar av befolkningen, eller över 70 procent, har länge varit för en legalisering av dödshjälp, säger Juha Hänninen, läkare och chef vid hospiset Terhokoti. När det gäller finländare är män och kvinnor av liknande åsikt gällande eutanasi, men yngre är mer accepterande än äldre. När det istället gäller aktiv dödshjälp för personer med minnessjukdomar, som exempelvis demens, säger över 50 procent att man instämmer eller instämmer ganska mycket i att aktiv dödshjälp bör införas.

Läkare: Komplex fråga

Innan regeringen tar ställning till frågan ska även Läkarförbundet delge sina åsikter i frågan. Vid tidigare ställningstaganden har man hittills sagt nej till eutanasi. Däremot menar Läkarförbundets verksamhetsledare Janne Aaltonen att läkarnas åsikter kring frågan ska ha förändrats de senaste årtiondena. – I en undersökning som gjordes 1993 höll 5 procent av läkarna helt med om att eutanasi bör tillåtas, nu i vår är motsvarande siffra 29 procent, säger hon till Yle. Vidare menar hon att frågan är komplex då läkarnas verksamhet dels bör ha legitimitet bland folket, som uppenbarligen vill införa eutanasi, dels måste läkare också fatta beslut gällande sin egen yrkeskunskap samt etik. Harriet Finne-Soveri, som är geriatriker och professor, samt har vårdat dödssjuka människor under flera år, menar att två frågor bör utredas ordentligt innan man legaliserar eutanasi. Först måste man försäkra sig om att vård i livets slutskede fungerar som den ska, alltså den så kallade palliativa vården. – Har man verkligen resurser för att garantera människor en så bra död som man över huvud taget kan tänka sig? Får alla rätt mediciner, psykologiskt och medmänskligt stöd?

Läkarförbundet ska fatta beslut

Vidare pekar hon mot läkarnas plikt att utföra dödshjälpen, något endast 13 procent av läkarna idag säger sig kunna tänkas delta i, enligt en undersökning från Läkarförbundet. – Det är ganska förståeligt. Man har sökt sig till yrket för att hjälpa människor att ha ett bättre och längre liv, och plötsligt ställs man inför frågan om att vara en del av ett maskineri som hjälper människor dö, säger Finne-Soveri. Den 16 maj ska Läkarförbundets delegation samlas i Helsingfors för att fatta beslut om ställningstagande till aktiv dödshjälp. Därefter kommer regeringen att behandla frågan. Senast ett medborgarinitiativ gällande eutanasi behandlades (2018) röstade man emot med rösterna 128–60, trots att flera av riksdagsledamöterna tidigare uppgivit sig stå bakom en lagändring. En förklaring trots vara att Läkarförbundets dåvarande negativa inställning vägde tyngst.

Isländska politiker vill införa dödshjälp

Sofie — Wed, 13 Mar 2024 14:03:23 +0000

Ledamöter från Framstegspartiet på Island har lagt fram ett nytt lagförslag om dödshjälp. Det är det första förslaget gällande eutanasi som någonsin tagits fram i landet. Det var Katrín Sigríður J. Steingrímsdóttir, som är reserv för partiet vid landets parlament Alþingi, som presenterade det nya förslaget som skapats av fem ledamöter från partiet. Hon menar att eutanasi borde vara ett alternativ som är tillgängligt för de som är i behov av det. – Jag tror att de flesta av oss har upplevt att ha nära och kära med obotlig sjukdom och hantera smärta, säger hon enligt Iceland Review. Jag anser att detta alternativ bör vara tillgängligt för människor i denna situation, eftersom detta är en fråga om personlig frihet och en humanitär fråga på samma gång, och jag tycker att det är mycket viktigt att Alþingi har möjlighet att låta experter lämna in omdömen i denna fråga. Dödshjälp, eller assisterat självmord, är lagligt i Nederländerna, Schweiz, Luxemburg och Tyskland. Steingrímsdóttir menar att förslaget bygger på den nederländska lagen, men att det fortfarande finns många etiska frågor som ska besvaras. Bland annat anser hon att man bör lägga till en klausul som ger läkare möjlighet att välja bort att ge denna form av hjälp. Hon vill också respektera andra människors övertygelser, både på religiösa eller moraliska grunder. Däremot beskriver hon ämnet som en "hjärtefråga". – Ett ämne som dödshjälp är kärnan i min politik, som kombinerar liberalism och en humanitär syn, vilket är min politiska ledstjärna, säger hon.

Många danskar ser positivt på legalisering av dödshjälp

Sofie — Sun, 08 Oct 2023 10:02:24 +0000

Över 70 procent av danskarna vill att aktiv dödshjälp ska legaliseras, enligt en undersökning av Epinion. I nuläget är aktiv dödshjälp eller eutanasi förbjudet i Danmark. Debatten kring ämnet har samtidigt gått het bland annat efter att medborgarförslaget "Legalisering af aktiv dødshjælp" fick 50 000 underskrifter i maj i år. Enligt en ny undersökning ska en stor del av danskarna ställa sig positiva till att legalisera eutanasi, rapporterar statskanalen DR. Undersökningen som åsyftas genomfördes av Epinion under perioden 14 augusti - 23 augusti i år med 1056 intervjuer med danskar i åldrarna 18 år och uppåt. 72 procent av danskarna säger där ja till att göra aktiv dödshjälp lagligt, medan 10 procent säger nej och 18 procent inte har tagit ställning. När Danmarks etiska råd uttalade sig om saken under 2012 ansåg man att det borde förbli olagligt, då endast två av rådets 17 medlemmar ansåg att dödshjälp borde legaliseras. Även Danska läkarföreningen ser negativt på förslaget där man pekar på att "eutanasi är en behandling vars framgång är beroende av att patienten dör". – Läkarens och sjukvårdssystemets roll är att hjälpa patienter - att läka, behandla, lindra - inte att döda patienter, säger Camilla Rathcke, ordförande i Lægeforeningen. I juni i år uttalade sig statsminister Mette Frederiksen i frågan där hon uttryckte stöd för en legalisering. – Jag är också medveten om att till exempel Etiska rådet upprepade gånger har uttalat sig emot det. Själv har jag en helt annan uppfattning, sade hon vid tillfället. Under onsdagen uttalade sig etiska rådet på nytt gällande saken där man fortsatt säger bestämt nej till legalisering av aktiv dödshjälp i Danmark. – Jag är orolig för att vi, om vi inför dödshjälp, kommer att försvaga vårt ansvar för varandra och de svagaste och att vi inte kommer att kunna garantera palliativ vård, säger rådets ordförande Leif Vestergaard.

Ett av tjugo dödsfall i Nederländerna nu genom assisterat självmord

Sofie — Wed, 12 Apr 2023 04:40:08 +0000

Så mycket som ett av tjugo dödsfall skedde förra året i Nederländerna genom eutanasi. Sammanlagt tog 8 720 personer sina liv med hjälp av aktiv dödshjälp, vilket är fem procent av alla dödsfall i landet under året och en ökning på 13,7 procent. Det är The Regional Euthanasia Testing Committees (RTE) som kontrollerar dödshjälpen i Nederländerna och även bedömer att läkarna uppfyllt alla krav som behövs. Utskottet har dock enbart noterat ett fåtal fall där läkare inte uppfyllt alla kriterier, vilket är omkring 0,15 procent av alla fall. Däremot har man ännu inte utfört någon forskning eller undersökningar kring varför antalet avlidna till följd av dödshjälp ökar i landet, men menar att människor tar "mer ansvar" för sina liv. – Vi blir mer individualistiska och tar mer och mer ansvar för våra egna liv. Dessutom blir vi generellt sett mindre konservativa när det gäller den här typen av frågor, säger utskottets ordförande Jeroen Recourt till The Times. Sammanlagt var det 115 personer som led av enbart psykiska problem och fick beviljad dödshjälp, vilket är samma siffra som 2021. – I praktiken ser man att psykiskt lidande långsamt vinner mark, även om det fortfarande är en minoritet, säger Recourt. Professor Kevin Yuill, vd för Humanists Against Assisted Suicide and Euthanasia, beskriver siffrorna som "skrämmande" och pekar på att dödshjälp mer och mer ses som en social lösning snarare än något som används för medicinska problem. – Vad vi i allt högre grad ser är att döden ironiskt nog är ett "livsstilsval" för dem som är rädda för att leva. Detta är minst sagt oroande, säger Yuill. Under 2022 fick även 29 par beviljad dödshjälp tillsammans, vilket professorn menar indikerar att något inte står rätt till eftersom det är osannolikt att deras medicinska patologier stämt så perfekt överens att de med blott detta motiv kunnat välja att dö tillsammans. Jeroen Recourt är dock mindre oroad över saken och menar att det snarare är en trygghet för människor att veta om att om "saker verkligen går fel så är dödshjälp ett alternativ". – Jag tycker att det är en betryggande tanke, betonar Recourt.