<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>DNA &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/dna/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 18 Sep 2026 05:21:22 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>DNA &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Mannen trodde att han räddat en tamkatt – det var en okänd vildkattsart</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/mannen-trodde-han-raddat-tamkatt-okand-vildkattart/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Sep 2026 05:21:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[Bolivia]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[katter]]></category>
		<category><![CDATA[vildkatt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240878</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare har namngivit en ny vildkatt i Bolivias molnskog: <em>Leopardus tilcayo</em>. Det är första gången på mer än hundra år som en levande kattart får ett nytt vetenskapligt namn.</strong>

Namnet tilcayo är hämtat från lokalbefolkningens eget ord för den lilla katten, som lever i Yungas – bältet av molnskog på Andernas östsluttning.

Katten är mindre än en genomsnittlig tamkatt: omkring 46 centimeter lång och väger cirka 1,4 kilo. Pälsen är ljusbrun med oregelbundet formade rosetter, enligt Paola Nogales-Ascarrunz, en av forskarna bakom beskrivningen.

Slutsatsen vilar på genetik. Forskarlaget jämförde 38 hela arvsmassor från katter i släktet <em>Leopardus</em>, flera av dem hämtade ur museisamlingar, och kom fram till att det som hittills kallats tigerkatter i själva verket är fem skilda arter, enligt en studie i <a href="https://doi.org/10.1016/j.cub.2026.08.059" target="_blank" rel="noopener nofollow">Current Biology</a>. Tilcayolinjen skilde sig från de övriga för omkring 1,4 miljoner år sedan.

Samtidigt är underlaget om djuret självt magert: två levande individer har undersökts, utöver ett litet antal bilder från kamerafällor. Vad katten äter och hur många som finns kvar i det vilda är i stort sett okänt. Spillningen innehåller rester av små gnagare, och kamerorna antyder att den främst rör sig nattetid.

En av de två individerna är en hane på omkring tio år som sedan 2016 lever på djurhemmet Senda Verde. En man hade hittat honom som unge vid en väg och tagit hem honom i tron att det var en tamkatt.

Yungas hör till regionens mest hotade ekosystem, pressat av skogsskövling, jordbruk, anlagda bränder och gruvdrift. IUCN räknar i dag tigerkatter som två sårbara arter. Delas de upp i fem blir varje linje mindre – och därmed mer sårbar. Forskarna har lämnat sitt underlag till IUCN inför kommande bedömning.

— <em>Även i en så uppmärksammad djurgrupp som kattdjuren finns det fortfarande nya arter att upptäcka</em>, säger Eduardo Eizirik, studiens seniorförfattare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Barn och vuxna delade grav – men sällan blodsband</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/barn-och-vuxna-delade-grav-men-sallan-blodsband/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Aug 2026 06:54:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholms universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238135</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barn som begravdes tillsammans med vuxna under sen vikingatid och medeltid var i de flesta undersökta fall inte nära biologiska släktingar. En ny studie från Stockholms universitet utmanar därmed en vanlig arkeologisk tolkning och pekar på att sociala och religiösa principer ofta avgjorde vilka som fick dela grav.</strong>

Forskarna analyserade DNA från 142 personer som begravts i Sigtuna, Västerhus i Jämtland och Fjälkinge i Skåne. Materialet omfattade 68 barn och ungdomar samt 74 vuxna från 27 enkelgravar och 50 gemensamma gravar, enligt den vetenskapliga <a href="https://doi.org/10.1126/sciadv.aeb8588" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> i tidskriften <em>Science Advances</em>.

När arkeologer har funnit en vuxen och ett barn i samma grav har de ofta tolkat dem som förälder och barn eller som andra nära anhöriga. DNA-resultaten visar att den förklaringen sällan stämde i det undersökta materialet, även på kyrkogårdar där många begravda faktiskt var besläktade med varandra.

— <em>Vi utgår ofta från att en vuxen och ett barn i samma grav är förälder och barn, eller åtminstone nära anhöriga. Men i de flesta fall vi undersökt stämde inte det</em>, säger Maja Krzewińska vid Centrum för paleogenetik, som ledde studien, i ett <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/su/pressreleases/ovanligt-att-dela-grav-med-naera-slaekting-under-medeltiden-3458298" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Barn följde vuxnas begravningsmönster</h3>
Det genetiska materialet gav också forskarna möjlighet att fastställa det biologiska könet hos barn som var för unga för att könsbestämmas utifrån skelettet. Därmed kunde de undersöka om barnens placering på kyrkogårdarna följde samma mönster som de vuxnas.

Resultaten visar att både pojkar och de flesta flickor begravdes enligt principer som liknade de vuxnas. I Västerhus, där män och kvinnor vanligen placerades på olika sidor av kyrkogården, följde även barnen samma könsuppdelade mönster.

— <em>Barnen verkar inte ha behandlats som en särskild kategori. I döden följde de samma sociala och religiösa principer som vuxna män och kvinnor</em>, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi och ledare för projektet där studien genomfördes.

Forskarna drar slutsatsen att könsroller tycks ha etablerats tidigt, men framhåller samtidigt att begravningssederna rymde viss flexibilitet. Resultaten pekar också på att större släktnätverk kan ha varit betydelsefulla för hur de tidiga kristna samhällena organiserades.

Ett ovanligt tydligt släktmönster hittades kring en ung kvinna på kyrkogården i Västerhus, känd som Lady 56. Genom DNA kunde hon knytas till fem nära släktingar på samma kyrkogård: sina föräldrar, sin bror och sina två döttrar. De hade dock begravts på olika delar av området och inte tillsammans med henne.

DNA-studien förändrar därmed bilden av medeltidens gemensamma gravar. Att människor vilade sida vid sida behöver inte betyda att de tillhörde samma kärnfamilj. I stället framträder ett samhälle där tro, kön och social gemenskap kunde väga tyngre än biologiskt släktskap när de döda fick sin plats, <a href="https://www.su.se/nyheter/nyhetsartiklar/2026-07-13-ovanligt-att-dela-grav-med-nara-slakting-under-medeltiden" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Stockholms universitet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>DNA-test: Flera kedjor sålde fuskhonung</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/dna-test-flera-kedjor-salde-fuskhonung/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Apr 2026 07:33:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[Coop]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[DNA-test]]></category>
		<category><![CDATA[honung]]></category>
		<category><![CDATA[konsument]]></category>
		<category><![CDATA[Lidl]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsfusk]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228318</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Konsumenter som vill ha äkta honung bör undvika stora delar av utbudet i svenska butiker, visar en ny undersökning. DNA-test kan nu med större säkerhet än tidigare avslöja vilken honung som är äkta.</strong>

Testfakta har på uppdrag av Honungsringen, finansierat av Jordbruksverket, analyserat tolv flytande honungar från svenska butiker. Endast fem bedömdes ha DNA-profiler som stämmer överens med äkta honung. Sju visade större avvikelser, enligt Schibsted-kanalen <a href="https://www.tv4.se/artikel/6Ds8rDiThYrrG0RUp32AIS/honungsfusket-i-butikerna-bara-fem-av-tolv-klarade-testet" target="_blank" rel="nofollow noopener">TV4</a>.

Testet bygger på DNA-analys som upptäcker biologiska fingeravtryck från växter, bin och mikroorganismer. När honung späds ut med sockerlösning eller hettas upp hårt förändras profilen. Metoden är nyligen ackrediterad och ger därmed större tyngd åt resultaten än tidigare tester.
<h3>ICA och flera kedjor underkända</h3>
Tre av Icas egna märken fick underkänt: ICA I love ECO Ekologisk Honung, ICA Honung och ICA Basic Flytande honung. Även Garant EKO, Lune de Miel, Eldorado och Svensk Honungsförädling misslyckades i testet. Bäst klarade sig Svensk Landskapshonung, följt av Änglamark och Gårdshonung.

I ett mejl till TV4 medger ICA:s kvalitetschef Niklas Larsson att kedjan utreder frågan.

<em>"Vi tar detta på allvar och har inlett en dialog med våra leverantörer för att utreda vad som kan ha hänt"</em>, skriver han.

Testfaktas vd Klaus Hahn menar att obalansen mellan efterfrågan och produktion skapar incitament för fusk.

— <em>Efterfrågan är större än produktionen. Det visar sig i fusk eller ovarsam produktion</em>, säger han.
<h3>Långt ifrån nytt problem</h3>
Problemet är välkänt i branschen. I maj 2025 <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/importerad-fuskhonung-saljs-i-svenska-butiker/" target="_blank" rel="noopener nofollow">visade</a> ett test från Biodlingsföretagarna att 36 av 40 importerade honungssorter i själva verket var sirap. Endast fyra svenskproducerade produkter klarade sig.

— <em>Vi visste att det fanns fusk, men vi är chockerade över omfattningen</em>, sade Yngve Kihlberg på Biodlingsföretagarna då.

Honungsringens ordförande Fabian Lindhé konstaterar att spårbarheten är för dålig – honungen passerar genom så många led att det blir omöjligt att garantera innehållet. Han varnar för att äkta honung riskerar att prispressas bort från butikerna, vilket slår mot landets biodlare och i förlängningen pollineringen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skelettfynd kan vara den verklige d’Artagnan från De tre musketörerna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/skelettfynd-verklige-dartagnan-tre-musketorerna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Mar 2026 12:11:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Nederländerna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226131</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under renoveringsarbeten i en kyrka i Maastricht kan arkeologer ha gjort ett sensationellt fynd: skelettet av den verklige d’Artagnan – musketören som Alexandre Dumas gjorde odödlig i sin klassiska roman.</strong>

Kroppen påträffades när en del av golvet i Peter och Paul-kyrkan i Maastricht sjunkit ihop. Under reparationsarbetena hittade arbetarna ett skelett begravt under altaret – på vigd mark, en plats traditionellt reserverad för personer av hög rang.

— <em>Jag ringde omedelbart till Wim, för han har jobbat med d’Artagnan i över 20 år</em>, sade diakon Jos Valke till den lokala tv-kanalen <a href="https://www.l1nieuws.nl/nieuws/3130751/spectaculaire-vondst-in-maastrichtse-kerk-alles-wijst-op-skelet-van-wereldberoemde-dartagnan" target="_blank" rel="noopener nofollow">L1 Nieuws</a>.

Tre indicier pekar mot att det kan röra sig om Charles de Batz-Castelmore – den franske officer som bar titeln d’Artagnan och vars äventyrliga liv inspirerade Dumas till romanen “De tre musketörerna”. Det första är ett franskt mynt från 1600-talet som hittades bredvid kroppen. Det andra är en muskötkula vid bröstkorgen – precis som historiska källor beskriver hur d’Artagnan dog. Och det tredje är platsen i sig: att begravas under altaret var en hedersbetygelse förbehållen den absoluta eliten.
<h3>Spion och musketör för Solkungen</h3>
Den verklige d’Artagnan var spion och musketör åt kung Ludvig XIV – Solkungen – och en av den franska kungamaktens mest betrodda officerare. Den 25 juni 1673 stupade han vid belägringen av Maastricht, träffad av en muskötkula i halsen. Han var då i övre medelåldern.

Trots d’Artagnans berömmelse förblev hans sista viloplats ett 350 år gammalt mysterium. Historiska källor nämner att han begravdes i Maastricht efter slaget, men den exakta platsen gick förlorad med åren. Kyrkor byggdes om, gravar flyttades och dokumentationen från 1600-talet är lúckig. Det dröjde två århundraden innan Alexandre Dumas år 1844 gav d’Artagnan odödlighet i romanform – inspirerad av en tidigare bok om musketören från 1700.

Den pensionerade arkeologen Wim Dijkman har ägnat 28 år åt att spåra graven. När skelettet påträffades tillkallades han omedelbart.

— <em>Det här är en otroligt spännande historia. Det handlar om den mest kände och berömde personen kopplad till Maastricht. Men jag är alltid mycket försiktig. Jag är vetenskapsman</em>, sade Dijkman.

Skelettet har flyttats till ett arkeologiskt institut i Deventer. DNA-prover har nu <a href="https://www.theguardian.com/world/2026/mar/25/skeleton-three-musketeers-dartagnan-alexandre-dumas" target="_blank" rel="noopener nofollow">skickats</a> till München för jämförelse med kända ättlingar till d’Artagnans far.

— <em>Det har verkligen utvecklats till en undersökning på högsta nivå. Vi vill vara helt säkra på att det är d’Artagnan</em>, sade Dijkman.

Resultaten från München väntas avgöra om graven verkligen tillhör den man som sedan 350 år lever vidare som litterär legend – ett skelett, en muskötkula och en man som dog precis på den här platsen, för exakt 350 år sedan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskarnas nya IVF-metod: Barn med DNA från tre personer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskarnas-nya-ivf-metod-barn-med-dna-fran-tre-personer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Jul 2025 13:40:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[IVF]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209520</guid>

					<description><![CDATA[<strong>   Åtta barn rapporteras ha fötts i Storbritannien med DNA från en mor och en far – och ytterligare en person. Metoden har motiverats med att förebygga risken för att ärva livshotande genetiska sjukdomar från föräldrarna.</strong>

Ingreppstekniken beskrivs i brittiska medier som banbrytande och blev möjlig efter att Storbritannien ändrade lagstiftningen på området 2015. Den brittiska fertilitetsmyndigheten beviljade den första licensen 2017 till en klinik vid Newcastle University, där läkare varit allra först med att använda tekniken som uppges syfta till att hjälpa kvinnor med mitokondriella sjukdomar att föda friska barn genom konstgjord befruktning.

Fyra pojkar och fyra flickor, inklusive ett par enäggstvillingar, har fötts genom metoden som tekniskt kallas mitokondriell donationsterapi. Barnen ska just nu inte uppvisa några tecken på de mitokondriella sjukdomar som de riskerade att ärva. Ytterligare en graviditet pågår fortfarande.
<h3>Tredje personens gener förs vidare</h3>
”<em>Som föräldrar har vi alltid velat ge vårt barn en hälsosam start i livet. Efter år av osäkerhet gav denna behandling oss hopp – och sedan gav den oss vårt barn ... vi är överväldigade av tacksamhet. Vetenskapen gav oss en chans"</em> säger modern till en av flickorna enligt den brittiska liberala <a href="https://www.theguardian.com/science/2025/jul/16/eight-healthy-babies-born-after-ivf-using-dna-from-three-people" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>.

Mitokondrierna som påverkas av behandlingen utgör 0,02 procent av människans totala DNA, varför forskarna bakom tekniken inte helt omfattar beskrivningen av tekniken som att den ger upphov till ”tre föräldrar”. Samtidigt har mitokondrier sin egen genetiska kod och flickor som föds med hjälp av denna teknik – och som bär på den friska tredje personens/donatorns mitokondrier – kommer att föra vidare dessa gener även till sina eventuella barn.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svensk polis ska spåra brottslingar med dna-baserad släktforskning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svensk-polis-ska-spara-brottslingar-med-dna-baserad-slaktforskning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 May 2025 08:23:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206291</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Från och med den 1 juli får svensk polis möjlighet att använda dna-baserad släktforskning som metod i vissa brottsutredningar. Det meddelade representanter från polisen vid en pressträff under gårdagen.</strong>

<strong><em>– Vi har stora förhoppningar om att det kommer att ge bra resultat i en hel del ärenden</em>, säger Niclas Andersson, chef för utredningsenheten på Nationella operativa avdelningen.</strong>

Metoden gör det möjligt att jämföra dna från en brottsplats med information i släktforskningsdatabaser i syfte att identifiera personer med genetisk koppling till en misstänkt. Polisen uppger att Sverige, tillsammans med USA, nu blir ett av de första länderna i världen som tillämpar metoden inom brottsutredningar.

<em>– Det är ett kraftfullt verktyg som skapar ytterligare möjligheter för oss. Men det kommer bara att användas när alla andra metoder är uttömda</em>, hävdar Andersson i statstelevisionen SVT.

En nationell kartläggning pågår för närvarande för att fastställa under vilka omständigheter dna-släktforskning ska kunna användas. Enligt polisen är metoden avsedd för utredningar som gäller mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.

<em>– Det är åklagare som tar det slutgiltiga beslutet när det får användas,</em> betonar Niclas Andersson.
<h3>"Har vi tur får vi en träfflista"</h3>
Polisen har tidigare använt tekniken i samband med utredningen av dubbelmordet i Linköping, som klarades upp år 2020. Med hänvisning till förundersökningssekretess vill polisen inte kommentera i vilka aktuella fall metoden kan komma att tillämpas.

<em>– Om vi lyckas få fram gärningspersoner genom den här metoden så kommer vi att gå ut med det,</em> fortsätter chefen för utredningsenheten.

Erik Borendal, chef för laboratorieenheten vid Nationellt forensiskt centrum (NFC), uppger att metoden är mer omfattande än standardanalyser och att det därför kan ta tid innan den leder till nya genombrott.

<em>– Det är en utvidgad analys som är mer omfattande än normalanalysen vi gör på NFC. När man väl har fått dna-spår då laddar man upp den i en släktforskningsdatabas. Har vi då tur så får vi ut en träfflista på personer som har ett visst släktskap.</em>
<h3>Oro för missbruk</h3>
Alla ser dock inte positivt på utvecklingen och många menar att det finns betydande risk för missbruk. Metoden har kritiserats för att kunna inkräkta på den personliga integriteten, och eftersom släktforskning bygger på genetiska kopplingar finns en risk att även personer utan misstanke omfattas av brottsutredningar.

Kritiker ifrågasätter också hur dna lagras, hur länge det sparas och vem som i slutändan får tillgång till informationen. Det finns även farhågor om att tekniken kan komma att användas i betydligt fler och mindre allvarliga typer av brott än vad som ursprungligen presenterades.

Borendal kan inte heller svara säkert på huruvida det i efterhand är möjligt att få sina DNA-uppgifter bortgallrade från databaserna om man inte vill medverka - men "förutsätter" att sådana rutiner finns i någon form.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Genetikföretag i konkurs – kundernas DNA kan säljas vidare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/genetikforetag-i-konkurs-kundernas-dna-kan-saljas-vidare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Apr 2025 10:02:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203594</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Gentestföretaget 23andMe har ansökt om konkurs – och nu varnas användare för att deras DNA-data kan säljas vidare. Kaliforniens justitieminister och integritetsexperter uppmanar konsumenter att omedelbart radera sin information för att skydda sig.</strong>

23andMe är ett amerikanskt företag som erbjuder genetisk testning till kunder. Där skickar man in DNA genom salivprover som sedan analyseras för att ge information kring exempelvis arv och ursprung.

Nu har företaget meddelat att man ansökt om konkurs för att sälja sina tillgångar. I och med konkursansökan uppmanade Kaliforniens justitieminister användare att genast radera sina data eftersom det annars finns risk att de kommer att säljas.

– <em>Jag påminner invånarna i Kalifornien om att överväga att åberopa sina rättigheter och instruera 23andMe att radera sina data och förstöra alla prover av genetiskt material som innehas av företaget</em>, säger han i ett uttalande.

Sekretesspolicyn för 23andMe lyder: ”<em>Om vi är inblandade i en konkurs, sammanslagning, förvärv, omorganisation eller försäljning av tillgångar kan dina personuppgifter komma att nås, säljas eller överföras som en del av den transaktionen</em>”.
<h3>"Radera, radera, radera"</h3>
Företaget har omkring 15 miljoner personers DNA i sina databaser och experter menar att situationen utgör en mardröm för integriteten som kan få kaskadeffekter. Ett stort antal liknande tjänster har blomstrat under åren, som exempelvis Ancestry och FamilyTreeDNA, och osäkerheten kring 23andMe:s data belyser också riskerna med alla genetiska testtjänster.

– <em>DNA-data kan användas för att identifiera dina släktingar och förfäder, avslöja familjehemligheter och ge ledtrådar om sjukdomar som du har eller kan vara predisponerad för. Om uppgifterna når vissa försäkringsgivare kan de neka dig täckning eller ta ut mer för liv-, invaliditets- eller långtidsvårdsförsäkring på grund av din genetik</em>, säger Ginny Fahs, chef för produktutveckling för Consumer Reports Innovation Lab till <a href="https://www.washingtonpost.com/technology/2025/03/24/23andme-dna-privacy-delete/" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Washington Post</a> och fortsätter:

– <em>Det här är några av de mest värdefulla uppgifterna som finns om dig; du har rätt att vara orolig för att det kan vara upp till grepp</em>.

Även Sara Geoghegan, seniorrådgivare på Electronic Privacy Information Center, varnar för användarnas integritet och uppmanar konsumenterna att genast radera sina uppgifter.

– <em>Det faktum att konsumenterna inte kan veta alla sätt som deras uppgifter kan användas på är mycket skadligt</em>, <a href="https://www.washingtonpost.com/business/2025/03/25/23andme-data-dna-bankruptcy/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Geoghegan. <em>Radera, radera, radera. Konsumenterna bör radera sina konton medan de fortfarande kan.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Eskilstunamördare kunde dömas med ny teknik</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/eskilstunamordare-kunde-domas-med-ny-teknik/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Mar 2025 07:35:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=202785</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En man som tidigare friats i tingsrätten har nu dömts för ett mord i Eskilstuna. Genombrottet i det "kalla fallet" kom tack vare ny DNA-teknik.</strong>

Den 21 november 2018 sköts en man ihjäl på öppen gata i stadsdelen Nyfors i Eskilstuna. Utredningen hämmades länge av bristande bevisning och tystnad från både vittnen och misstänkta.

Nu meddelar polisen att en 23-årig man har dömts för mordet. Det var hösten 2023 som fallet fick ny fart, då utredaren Yakup Irak valde att analysera äldre fynd med hjälp av den nya tekniken DNAxs, som nyligen introducerats i Sverige.

–<em> Man måste vara ständigt nyfiken på hur ny teknik och nya metoder kan appliceras på det fall man utreder, samtidigt som man regelbundet granskar och analyserar det material som finns</em>, säger Irak i ett <a href="https://polisen.se/aktuellt/nyheter/ost/2025/mars/fallande-dom-for-mord-i-eskilstuna/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

En DNA-träff från ett par handskar som hittades längs flyktvägen blev avgörande och fick ett vittne att börja samarbeta. Trots att tingsrätten friade 23-åringen, har hovrätten nu fällt honom för mordet och dömt honom till sju års fängelse.
<h3>Rejäl straffrabatt</h3>
Utredaren Yakup Irak hoppas att ärendet kan inspirera fler att återuppta olösta fall, där tystnadskultur och bevisbrist tidigare satt stopp.

– <em>Jag har alltid trott på att vi ska få en fällande dom</em>, säger han.

Straffvärdet för mordet motsvarade enligt rätten egentligen 16 års fängelse, men på grund av straffrabatter och sin låga ålder vid mordet får mördaren istället sju års fängelse. Åklagaren hade yrkat på nio år men säger sig ändå vara nöjd med utfallet]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Integritetsskyddsmyndigheten kritiserar tilltänkt dna-register</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/integritetsskyddsmyndigheten-kritiserar-tilltankt-dna-register/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/integritetsskyddsmyndigheten-kritiserar-tilltankt-dna-register/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Oct 2023 08:37:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[biometri]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[Integritetsskyddsmyndigheten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164000</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kritiserar förslaget om att ge polisen tillgång till ett passregister kombinerat med dna. Bland annat pekar myndigheten på risken att registret kan komma att missbrukas eller nyttjas av obehöriga.</strong>

I somras <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/06/sou-202332/" target="_blank" rel="nofollow noopener">presenterade</a> regeringen en utredning där man lämnat förslag som skulle innebära större befogenheter för polisen att använda biometri i utredningar, som exempelvis register med fingeravtryck, dna, ansiktsbilder och röstupptagningar. Ett av förslagen var att koppla ihop denna typ av information tillsammans med passregistret.

IMY anser att den här typen av biometriska uppgifter är mycket integritetskänsliga och riktar stark kritik mot regeringens förslag.

"<em>Uppgifterna är också beständiga, det är till exempel inte möjligt att byta fingeravtryck.</em> <em>Hamnar uppgifterna i orätta händer är integritetsförlusten svår att reparera. I lagstiftningen om dataskydd har därför biometriska uppgifter ett särskilt starkt skydd</em>", <a href="https://www.imy.se/nyheter/imy-avstyrker-forslaget-att-gora-passregistret-till-ett-biometriskt-register/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> myndigheten i ett pressmeddelande.

Vidare pekar IMY särskilt mot risken med att skapa ett passregister med tillhörande biometrisk data eftersom det bland annat kan komma att nyttjas av obehöriga och missbrukas.

– <em>Att göra passregistret till ett biometriskt register som får användas i ett brottsbekämpande syfte skulle vara en stor och principiell förändring. Dataskyddsregelverket tillåter inte att den här typen av känsliga uppgifter används så generellt och odifferentierat inom brottsbekämpningen om personer som varken är misstänkta eller dömda för brott, </em>säger Lisa Zettervall som är jurist på IMY.

<em>– Vi bedömer att det här förslaget strider mot såväl svensk grundlag som EU-rätten och avstyrker därför att förslaget genomförs</em>, säger hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/integritetsskyddsmyndigheten-kritiserar-tilltankt-dna-register/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Två miljoner år gammalt DNA uppges ha hittats på Grönland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tva-miljoner-ar-gammalt-dna-uppges-ha-hittats-pa-gronland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tva-miljoner-ar-gammalt-dna-uppges-ha-hittats-pa-gronland/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 22 Jan 2023 08:15:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[Grönland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=140923</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare tror att man hittat världens äldsta DNA, som uppges vara två miljoner år gammalt. Proverna hittades på Grönland och visar ett tidigare oupptäckt djur- och naturliv vilket enligt en forskare i studien där man analyserat dem, innebär ett nytt kapitel i den förhistoriska tiden.
</strong>

På Grönland har forskare hittat det äldsta DNA som någonsin återfunnits. Proverna hittades på den geologiska Kap København-formationen och uppges vara omkring två miljoner år gamla. Det tidigare äldsta DNA man <a href="https://www.nature.com/articles/s41586-021-03224-9" target="_blank" rel="noopener">hittat</a> var från en mammut i Sibirien som uppges ha varit 1,3 miljoner år gammal.

Eske Willerslev, professor vid Köpenhamns universitet och University of Cambridge, chef för Lundbeck Foundation GeoGenetics Centre, och en av ledarna i <a href="https://www.nature.com/articles/s41586-022-05453-y" target="_blank" rel="noopener">studien</a>, menar att man nu öppnat upp ett nytt kapitel av urgammal förhistoria.

– <em>Dna kan försämras snabbt men vi har visat att vi under rätt omständigheter nu kan gå längre tillbaka i tiden än någon kunde ha vågat föreställa sig. Nu öppnar sig ett nytt kapitel av den förhistoriska tiden, ett kapitel som sträcker sig ytterligare en miljon år tillbaka i tiden och för första gången kan vi titta direkt på dna från ett två miljoner år gammalt ekosystem</em>, <a href="https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=20002&#38;typ=artikel" target="_blank" rel="noopener">säger</a> han enligt Uppsala Universitet.

I teamet ingick 40 forskare från Danmark, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Norge, USA och Tyskland. Där ingick svenske Ian Snowball, professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, vars uppgift var att åldersbestämma Kap København-formationen.

– <em>Det var väldigt spännande att vara en del av arbetet och att åldersbestämma sedimentavlagringarna där det här rekordgamla DNA:t samlades in. Med hjälp av många olika kompetenser har vi tillsammans lyckats öppna ett helt nytt kapitel i evolutionens historia</em>, säger Snowball.

Detta förhistoriska DNA har nu använts för att kartlägga ett ekosystem som existerade på Grönland för två miljoner år sedan. Klimatet ska vid den tiden ha varierat mellan arktiskt och tempererat, men trots att man vid den tiden benämner tidsepoken som istid var klimatet omkring 10 till 17 grader varmare än idag. När det var tempererat byggdes sedan den geologiska formationen upp.

Forskarna har samlat in DNA från olika djur, växter och mikroorganismer och förvånades över att se det rika djur- och växtliv som fanns då. Bland annat fann man att det vid denna tid fanns skogar av exempelvis poppelträd och granar, som idag är vanligare på lägre breddgrader. Det ska ha blandats med exempelvis björkar som fortfarande växer på Grönland idag. Djurlivet bestod av exempelvis harar och lämlar, men det fanns också djur som förvånade forskarna med spår av både mastodonter, ett idag utdött elefantdjur, och renar, djur som inte ska ha kunnat överleva där.

– <em>Renar, enligt paleontologer, borde inte ha överlevt</em>, säger Willerslev till tidskriften <a href="https://www.nature.com/articles/d41586-022-04377-x" target="_blank" rel="noopener">Nature</a>. <em>De borde inte ens existera på den tiden.</em>

Forskarna hoppas att man ska kunna göra liknande upptäckter i andra delar av världen för att i sin tur kunna få en ökad förståelse för variationen i klimatet och ekosystemen.

”<em>Våra resultat öppnar nya områden av genetisk forskning, och visar att det är möjligt att spåra ekologin och utvecklingen av biologiska samhällen från två miljoner år sedan med hjälp av forntida dna</em>”, står det att läsa i studien.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tva-miljoner-ar-gammalt-dna-uppges-ha-hittats-pa-gronland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
