<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Djurvälfärd &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/djurvalfard/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 03 Jul 2026 06:41:33 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Djurvälfärd &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Getter lyssnar bättre än man kan tro</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/getter-lyssnar-battre-an-man-kan-tro/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2026 07:16:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[Djurvälfärd]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[getter]]></category>
		<category><![CDATA[The Guardian]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234507</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Getter verkar inte bara förstå när det vankas mat – de kan också snappa upp åt vilket håll en människas röst är riktad. I en ny studie använde tamgetter röstens riktning för att oftare hitta rätt hink med gömd mat.</strong>

Getter har rykte om sig att vara envisa, nyfikna och ganska svårövertalade. Men när det finns mat i närheten kan de tydligen också vara förvånansvärt uppmärksamma lyssnare.

I försöket testades 29 getter med två likadana hinkar på var sin sida om en träskärm. En forskare gömde okokt pasta i den ena hinken, utan att geten kunde se vilken. När hinkarna sedan ställdes fram satt forskaren dold bakom skärmen och var antingen tyst, riktade rösten bort från båda hinkarna eller pratade glatt i riktning mot hinken med maten.
<h3>Rösten pekade mot pastan</h3>
Resultaten, som publicerades i tidskriften <a href="https://api.crossref.org/works/10.1098/rsos.260097">Royal Society Open Science</a>, visar att djuren gick mot hinken med mat i omkring 60 procent av fallen när rösten riktades mot den.

I det viktigaste försöket stod forskaren nära den tomma hinken, men pratade glatt i riktning mot hinken med belöningen. Professor Simon Townsend vid Zürichs universitet beskriver det som ett röstbaserat pekande – inte ett finger mot maten, utan rösten åt rätt håll.

— <em>Det här är en vokal form av pekande</em>, säger han till <a href="https://www.theguardian.com/science/2026/jun/17/goats-can-find-food-following-human-voice-study">The Guardian</a>.

När forskaren var tyst, eller riktade rösten bort från båda hinkarna, klarade sig getterna däremot inte bättre än slumpen. Då låg träffsäkerheten på 47 respektive 49 procent, enligt studien.

Forskarna drar slutsatsen att getter utan särskild träning kan uppmärksamma riktningen i en dold människas röst och använda den för att lösa en uppgift. Studien omfattar tamgetter, en av våra äldsta husdjursarter.
<h3>Inte bara hundar</h3>
Förmågan att följa mänskliga signaler har ofta diskuterats i relation till hundar. Enligt forskarna har getter tidigare visat sig kunna följa pekgester, skilja på känslolägen i mänskliga röster och föredra positiva ansiktsuttryck framför negativa.

Townsend menar att fynden visar att fler arter än väntat kan ha kommunikativa drag som liknar människans.

— <em>Det här är ännu ett fint exempel på hur vi långsamt plockar isär vad som egentligen är speciellt med mänsklig kommunikation. När vi tittar börjar vi se allt fler likheter med andra arter</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Danmark slopar jordbruksministerpost efter 130 år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/danmark-slopar-jordbruksministerpost/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Jun 2026 05:57:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Christian Rabjerg Madsen]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[Djurvälfärd]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232632</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Danmark har för första gången sedan 1896 ingen renodlad jordbruksminister. Efter regeringsombildningen delas ansvaret för jordbruksfrågorna mellan fem departement.</strong>

Störst ansvar får det nya Ministeriet för natur och djurvälfärd, lett av socialdemokraten Christian Rabjerg Madsen. Han säger att han inte ser negativt på förändringen.

— <em>Även om det kan finnas saker vi ser olika på kommer lantbruket med mig att få en minister som håller fast vid de höga gröna ambitionerna, samtidigt som jag lägger vikt vid det goda samarbetet</em>, säger han till <a href="https://www.berlingske.dk/politik/ny-minister-begraeder-ikke-farvel-til-landbrugstitel-det-er-oplagt?referrer=RSS" target="_blank" rel="noopener nofollow">Berlingske och nyhetsbyrån Ritzau</a>.

Beslutet togs efter en valrörelse där frågor om grisuppfödning, grundvatten och jordbrukets kväveutsläpp stod i fokus. Enligt Berlingske/Ritzau har ett kommande nationellt förbud mot bekämpningsmedel och kraven på renare dricksvatten fått många lantbrukare att oroa sig för sin konkurrenskraft på den europeiska marknaden.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Doft av lavendel fick grisarna på lekhumör</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/doft-lavendel-grisar-lekhumor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 29 May 2026 07:12:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Djurvälfärd]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[grisar]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges lantbruksuniversitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231895</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lite lavendel, anis eller tall i halmen räckte för att väcka grisarnas nyfikenhet. I en ny studie från SLU blev djuren mer lekfulla när vardagsmiljön fick nya dofter.</strong>

I studien, som <a href="https://www.slu.se/nyheter/2026/doftsatt-halm-okar-grisars-lekbeteende/" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i tidskriften <em>Animal</em>, följde SLU-forskarna 1 600 grisar på en kommersiell gård, från tio veckors ålder fram till slakt. Forskarna undersökte om doftsatt halm kunde göra grisarnas vardag mer stimulerande.

Forskarna använde eteriska oljor med dofter som lavendel, anis och tall, och jämförde dem med kontrollgrupper där halmen behandlats med doftfri mineralolja.

— <em>Vi vill med studien belysa hela bilden; inte enbart hur vi undviker negativ välfärd, utan hur man med lämpliga biologiska medel kan påverka grisar i positiva aspekter – till exempel att öka naturligt beteende som lek och se hur de utforskar sin omgivning</em>, säger Maria Vilain Rørvang, universitetslektor vid SLU och huvudförfattare till studien.

Grisarna luktade mer på den doftsatta halmen, lekte mer med den och visade också mer lekbeteende med varandra. Enligt forskarna kan sådan lek tyda på att grisarna mår bra.

— <em>Det är intressant att se hur grisarnas nyfikenhet väcks när de får lukta på annat än vad de vanligtvis känner. Deras lekbeteende, när de tar halmen i sin mun och hoppar runt likt hundar gör, kan dessutom vara en indikator på ett positivt känslotillstånd</em>, säger Maria Vilain Rørvang.

Forskarna framhåller att halm redan är viktigt för att stimulera grisar, men att intresset kan avta över tid. Genom att ge halmen nya dofter kan materialet bli mer spännande och locka fram grisarnas naturliga behov av att böka, lukta och utforska.

Forskarna såg däremot inga tydliga förbättringar när det gällde andra välfärdsmått, som svansskador, öronskador eller nedsmutsning. Fler studier behövs därför för att se hur metoden fungerar i olika typer av produktionsmiljöer.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
