djurskydd – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 29 Jun 2026 10:08:48 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg djurskydd – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Så bedövas nästan alla svenska grisar med koldioxid https://nyadagbladet.se/miljo/sa-bedovas-nastan-alla-svenska-grisar-med-koldioxid/ Mon, 29 Jun 2026 07:34:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234077 Sverige framhålls ofta som ett land med starkt djurskydd. Samtidigt bedövas nästan varje gris som slaktas i landet med koldioxid – en metod som forskare beskriver kan orsaka smärta, rädsla och andnöd innan djuren förlorar medvetandet. För många konsumenter är slakten fortfarande en osynlig del av livsmedelskedjan. Grisköttet ligger förpackat i butik, ofta märkt med svensk flagga och ord som trygghet, omsorg och kvalitet. Det som mer sällan syns är själva bedövningsmomentet: flera grisar förs tillsammans in i en metallbur, sänks ned i en gaskammare och utsätts för mycket höga halter koldioxid. Bedövningen ska göra grisen medvetslös före avblodningen. Det är minuterna och sekunderna innan medvetslösheten som är omstridda. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beskriver hur koldioxid sticker och svider i halsen, samtidigt som grisarna kippar efter luft och bedövningen inte sker omedelbart. Fram till dess att djuren förlorar medvetandet kan de därför uppleva både smärta och stress. Jordbruksverkets officiella statistik visar att 2 579 100 grisar slaktades i Sverige under 2024. En granskning från AB pekar på att koldioxidgas användes vid nästan samtliga slakter. Metoden är därmed inget undantag, utan standard i svensk grisproduktion.

Så går det till

Koldioxidbedövning används framför allt eftersom den passar den industriella hanteringen. Till skillnad från bultpistol eller elektrisk bedövning behöver grisarna inte separeras en och en på samma sätt. De kan hanteras i grupp, vilket SLU beskriver som en tydlig fördel fram till själva bedövningsmomentet. I praktiken drivs flera grisar in i en gondol eller metallbur. Buren sänks sedan ned i en gaskammare med hög koldioxidhalt, ofta omkring 80 till 90 procent. När djuren andas in gasen påverkas andning och blodkemi tills de förlorar medvetandet. Först därefter sker avblodningen, som leder till döden. Den avgörande frågan är vad grisarna hinner uppleva innan de blir medvetslösa. Enligt studier som SLU hänvisar till kan det ta mellan 30 och 60 sekunder innan bedövningen ger full effekt, beroende på bland annat gaskoncentration, sänkningshastighet, ljud, ljus och temperatur. Professor Bo Algers, som ledde den då aktuella SLU-forskningen, beskrev i SVT metoden som ett ”oerhört ångestframkallande sätt för grisen att bedövas på”. — Gasen bränner vid inandning. De försöker få luft genom att klättra uppåt i buren, på varandra, för att få luft, sade han.

Forskare: Smärta, rädsla och andnöd

EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA konstaterade i en vetenskaplig genomgång 2020 att högkoncentrerad koldioxid är starkt obehaglig för grisar och orsakar smärta, rädsla och andnöd. EFSA rekommenderade att exponering för högkoncentrerad koldioxid ersätts med andra gasblandningar. En forskningsöversikt i Frontiers in Veterinary Science beskriver samma problem: koldioxid leder till att grisarna kippar efter luft, skriker och försöker fly innan medvetslösheten inträder. Forskarna pekar ut argon och andra ädelgaser som möjliga alternativ, men betonar samtidigt att även dessa lösningar har praktiska och ekonomiska brister. Den brittiska regeringens Animal Welfare Committee gick längre i sitt utlåtande 2025. Kommittén slog fast att högkoncentrerad koldioxid orsakar undvikbar smärta, andningsnöd och rädsla hos medvetna grisar. Den rekommenderade att metoden förbjuds och att en övergång till andra metoder sker inom högst fem år. [caption id="attachment_234076" align="alignnone" width="640"]Aktivister i Almedalen håller plakat mot koldioxidgasning av grisar. Foto: Katarina Hörlin/Tidningen Djurskyddet[/caption]

Varför används den ändå?

Orsaken är konflikten mellan djurskydd och produktionstakt. Bultpistol och elbedövning kan ge omedelbar medvetslöshet om allt fungerar korrekt, men kräver att djuren hanteras mer individuellt och att utrustningen placeras exakt. Koldioxidens stora fördel för branschen är därför inte att själva inandningen är skonsam, utan att systemet är effektivt, gruppbaserat och anpassat till stora flöden. SLU skriver också att när bedövningen väl inträtt är den ofta långvarig, vilket minskar risken att grisen vaknar före avblodning. Kritikerna menar att detta visar problemets kärna: en plågsam övergång accepteras därför att metoden passar slakteriernas logistiska system. Eurogroup for Animals har tidigare hänvisat till veterinären Lina Gustafssons skildring av arbete på ett svenskt slakteri där flera tusen grisar bedövades med koldioxid varje dag.

Sverige, EU och andra länder

Sveriges metodval är inte unikt. Koldioxidbedövning är mycket vanlig vid storskalig grisslakt i Europa. The Brussels Times har rapporterat att högkoncentrerad koldioxid fortfarande är den dominerande metoden i EU och uppskattas användas för omkring två tredjedelar av alla grisar som slaktas i unionen. I England och Wales används metoden enligt Frontiers-översikten för 88 procent av grisarna, medan elektrisk bedövning står för det mesta av resten. I andra delar av Europa används elbedövning fortfarande i större utsträckning, särskilt i mindre anläggningar. EU-kommissionen har samtidigt inte velat införa ett generellt förbud. Enligt The Brussels Times har EU:s djurskyddskommissionär Olivér Várhelyi meddelat att kommissionen inte planerar att förbjuda eller fasa ut högkoncentrerad koldioxidbedövning av grisar. Djurskyddsorganisationer invänder att frivillighet knappast räcker när koldioxidmetoden fortsätter att vara billig, etablerad och tekniskt integrerad i de stora slakterierna.

Från gårdsslakt till industriellt flöde

Historiskt har grisslakt i högre grad skett i mindre skala, lokalt eller på gård, med mekaniska metoder och lägre tempo. När slakten koncentrerats till färre och större anläggningar har tekniken behövt passa flöden där stora mängder djur hanteras varje dag. Det är inom den industriella produktionen som koldioxidmetoden har blivit central. Den löser ett produktionsproblem: hur många flockdjur kan föras genom samma system snabbt, relativt tyst och med låg risk för att vakna före avblodning. Men lösningen skapar samtidigt ett djurskyddsproblem just i den stund då djuren fortfarande är medvetna. Den svenska debatten handlar därför inte bara om en teknisk slaktmetod, utan också om hur mycket lidande som accepteras när livsmedelsproduktion organiseras i industriell skala.]]> Kampanj ska minska djurolyckor orsakade av skräp https://nyadagbladet.se/miljo/kampanj-minska-djurolyckor-skrap/ Thu, 19 Mar 2026 06:45:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224823 35 miljoner skräpföremål slängs på marken i Sverige varje vecka. Håll Sverige Rent lanserar nu projektet "Fan-tass-tiska perspektiv" som sätter djurens skräpskador i centrum. Igelkottar med skärsår, hundar med trampdyneskador, kor som dör av metallskräp – listan över djurskador från nedskräpning är lång. Nästan var fjärde fågelholk i Sverige innehåller skräp som blockerar eller hotar fågelungar. I landets hushåll lever 800 000 hundar och 1,5 miljoner katter som dagligen rör sig i skräpdrabbade miljöer. — Plast är särskilt problematisk då den är långlivad i naturen. Plast kan kväva, ge skärskador eller göra så att djur fastnar, säger Eva Blidberg, sakkunnig på Håll Sverige Rent, till Land.se. Metallskräp på åkrar utgör en särskild fara – kor och hästar som råkar svälja vassa metallbitar riskerar livet, och skadorna upptäcks ofta inte förrän det är för sent. Inom projektet ska man bland annat använda AI-teknik och kameror för att dokumentera hur skräp påverkar djurens vardag samt upprätta ett särskilt idélabb för att hitta lösningar på hur skadorna kan minska. Kampanjen "Fan-tass-tiska perspektiv – ett djuriskt skräpupprop", som finansieras av Postkodlotteriet med försäkringsbolaget Svedea som partner, löper under 2026–2028 med målet att minska skräprelaterade djurolyckor med 10 procent. Ambitionen är också att öka kunskapen om nedskräpningens konsekvenser med 20 procent bland försäkringskunder och 5 procent hos allmänheten.]]> Vanvårdade djur riskerar dö – länsstyrelsen hinner inte https://nyadagbladet.se/inrikes/vanvardade-djur-riskerar-do-lansstyrelsen-hinner-inte/ Thu, 12 Mar 2026 06:33:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224009 Anmälningar om misstänkt djurvanvård har ökat kraftigt. Djurskyddshandläggare varnar för att djur kan dö innan de hinner ut på kontroller. Länsstyrelsen i Stockholms län fick 2 470 anmälningar om misstänkt djurvanvård under 2025, en ökning med cirka 30 procent från året innan. Samtidigt är personalstyrkan oförändrad, vilket innebär att inte alla fall kan utredas tillräckligt snabbt. Li Ekblom arbetar som samordnare och djurskyddshandläggare på länsstyrelsen. Hon bekräftar att situationen är allvarlig. — Ja, det är såklart att vi ibland kommer att komma för sent. Att djuren redan kommer hunnit avlida, säger hon till skattefinansierade SR. Konsekvensen är att vissa djur tvingas leva under oacceptabla förhållanden längre än nödvändigt. Även om antalet fysiska kontroller ökade till 132 under 2025, jämfört med 97 året innan, är det långt ifrån tillräckligt för att täcka alla inkomna ärenden. Ökningen syns i hela landet. Totalt registrerades 16 032 anmälningar i Sverige förra året, att jämföra med 15 215 året dessförinnan. Frågan har lyfts till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som via mejl svarar att djurägarna har huvudansvaret. Någon resursförstärkning är inte aktuell. De vanligaste ärendena rör hundar och katter. Ibland löser sig situationen genom ett varnande brev till ägaren, i andra fall måste djuret omhändertas. Trots begränsade resurser uppmanar Ekblom medborgarna att inte sluta larma om misstänkta fall. — Att de ska fortsätta anmäla och lita på att vi gör det vi kan med de resurser vi har, säger Ekblom.]]> Naturvård eller djurplågeri? Danmarks rewilding-projekt i blåsväder https://nyadagbladet.se/miljo/naturvard-eller-djurplageri-danmarks-rewilding-projekt-i-blasvader/ Sat, 04 Oct 2025 06:23:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212834 Att återställa naturen innebär att låta den återgå till det vilda – att släppa kontrollen och låta naturliga processer utvecklas. I Danmark betar kor och hästar fritt året runt som del av ambitiösa rewilding-projekt för att återskapa ursprungliga ekosystem. Metoden har dock skapat en svår balansgång: medan projekten bevisligen gynnar den biologiska mångfalden, väcker de stark kritik från djurskyddsorganisationer som menar att djuren utsätts för onödigt lidande. Knutshoved Odde är en 30 kilometer lång landtunga som ligger nära Vordingborg, cirka 90 kilometer sydväst om Köpenhamn. Området formades under istiden och bestod fram till 1800-talet av naturbetesmarker, vattenhål och våtmarker – något som framgår av historiska kartor. Sedan dess har stora delar omvandlats till jordbruksmark genom dränering, borttagning av stenar och utfyllnad av naturliga sänkor i landskapet. Rewilding-projektet LIFE Clima-Bombin, som startade 2019, syftade främst på att återställa den naturliga miljön som tidigare fanns, och sedan bevara denna – något man nu har lyckats med. Det har man kunnat göra med hjälp av finansiering från EU:s LIFE-fond och den danska miljöskyddsmyndigheten. För att återställa naturmarkerna började man med att återskapa landskapet från grunden. Jordbruksmarken har omvandlats genom att man lagt tillbaka stora mängder stenar och sått frö med vilda gräsmarksarter. — Vi vill återskapa det vi kallar ’Det gamla landet’. Det vill säga landskapet som det såg ut före 1800, när det medeltida landskapet innehöll vattenhål, betesmarker och stora, spridda ekar. Danmark betades intensivt i 6 000 år tills kungen sålde sin mark. Vid 1800-talets början förändrades allt till åkerbruk och mörka skogar. Och då försvann nästan all vår biologiska mångfald, sade Peer Ravn, som är partner i projektet, till Danmarks Naturfredningsforening 2023. Den största förändringen skedde när man tog bort de pumpar som dränerat marken, och nu har det uppstått sex öar efter att man återställt vattenområdena. För att skapa mer biologisk mångfald har man också kor och hästar som betar i områdena året runt. Nu har naturen kommit tillbaka till Knutshoved Odde. Området, som tidigare varit fattigt på växter, blommar nu färgstarkt på sommaren. Sedan våtmarkerna återställdes har allt fler häckande fåglar tagit sig dit varje år. Området är också en viktig livsmiljö för alla arter av Danmarks utrotningshotade amfibier, vars livsmiljöer tidigare hotades av översvämningar. Nu har grodorna en bättre förutsättning med de återställda vattenhålen. Jordbruksmarken har nu gått tillbaka till sitt forna tillstånd – genom att återskapa marken och låta naturen få ett fritt spelrum har den på relativt kort tid tagit plats igen, där biologisk mångfald nu frodas. [caption id="attachment_213838" align="alignnone" width="640"] Vid Saksfjed Vildmark betar korna fritt. Foto: Saksfjed Vildmark/FB[/caption]

Domesticerade betande djur

Just de betande djuren är en central del av naturrestaureringen då de utför så kallade "naturliga störningar" som liknar de som fanns när fler större betesdjur levde fritt i Europa. Just området Knutshoved Odde är ett avslutat och lyckat projekt där man använt sig av betande djur, men långt ifrån det enda rewilding-projektet i Danmark. Projektet Saksfjed Vildmark är ett pågående, och relativt nytt projekt – som startades 2023. Det är ett område på 800 hektar på södra Lolland, som även här tidigare var jordbruksmark. Där har man återställt våtmarker, sått vilda arter och även här infört betande boskap och hästar. Området är ett Natura 2000-område och beskrivs vara ett av de största rewilding-projekten som pågår i Danmark. Jordbruksmarken är borta och nu är platsen rik på arter och biologiskt mångfald, något man menar gjorts möjligt till stor del från de betande djuren. Vid Saksfjed Vildmark finns idag Gallowaykor, Exmoorhästar och Taurosboskap. De betar ner växtligheten och därmed hindrar igenväxning, trampar upp jord och främjar den biologiska mångfalden. – Även om vi inte ser djuren så kan vi se att de har varit här. De har gjort en stig genom det här tidigare vasshavet. Hästarna har kliat sig på den här björken, de har skrapat med hovarna på marken så att det blivit sandblottor, och de har betat av de gröna löven upp till över en meters höjd vilket gör att det blir ett halvöppet landskap, berättar Jens Thorvig Andersen, som är naturförmedlare vid området, för Naturpodden. Eftersom de ekologiska förutsättningarna har förändrats de senaste hundra åren har också koldioxid- och kväveutsläppen ökat dramatiskt. Detta medför att större och snabbväxande växter tar över landskapet, som exempelvis gräs, tistlar och nässlor. Men när stora djur betar påverkar det landskapet och ger små växter större fördelar att frodas.

Svältande djur skjuts

Det finns fler pågående rewilding-projekt i Danmark, där man använder sig av betande djur för att främja den biologiska mångfalden. Djuren får leva helt fritt inom invallade ytor och får ofta inget tillskott av foder, vilket i praktiken innebär att de måste klara sig själva. Djuren har heller inte samma krav om tillsyn som det normalt kräver och lever i princip sina liv utanför människans händer – som endast ser efter dem på avstånd. Detta har väckt stark kritik, särskilt mot Molslaboratoriet, som är ett slags fältlaboratorium i nationalparken Mols Bjerge på sydöstra Jylland. Där har man sedan 2016 låtit boskap och hästar gå fritt året om i ett rewilding-projekt, men det har inte gått helt felfritt. Under 2023 rapporterades det om svält hos djuren och att maten som fanns i naturen helt enkelt inte räckte till. En stor del av växtligheten är också giftig för hästar och kreatur, som exempelvis harginsten. Alla djur som riskerade att svälta ihjäl sköts istället – totalt 67 procent av djuren mellan åren 2019-2020. – På Molslaboratoriet blir djuren aldrig äldre än sex år, sade hästveterinären Lotte Bøgedal till Djurskyddet under 2023. Det är främst Molslaboratoriet som fått stark kritik gällande sina betande viltlevande djur, och det är oklart om alla rewilding-projekt har exakt samma förutsättningar för djuren. Däremot verkar en gemensam komponent vara just att djuren sköter sig själva, utan stödfodring, året runt. [caption id="attachment_213840" align="alignnone" width="640"] Hästar som betar fritt i augusti i år vid Molslaboratoriet. Foto: Molslaboratoriet/FB[/caption]

Djur- eller naturskydd

Alla dessa projekt som arbetar med naturrestaurering i Danmark kan se tydliga fördelar med de åretruntbetande djuren i form av en rik och varierad natur som återuppstått – men djurskyddsfrågan blir samtidigt komplex och utmanande, särskilt i ett samhälle där djurens rättigheter väger tyngre och tyngre. Risk för svält och lidande kan inte uteslutas när djuren lever i princip som vilda djur, men samtidigt kan de inte klassas som vilda eftersom de är både inhägnade och domesticerade. Det blir helt enkelt en djurskyddslagsfråga, eftersom det i praktiken skulle vara olagligt för exempelvis en privatperson att hålla djur på liknande sätt. I Danmark har man djurskyddslagar, bland annat står där att djurens behov alltid ska tillgodoses, vilket inkluderar tillgång på föda. Däremot klubbade man igenom en ny lag under 2021 som kan tillåta djur som lever inhägnade i nationalparker att ”reglera sitt bestånd naturligt efter födotillgång”. För att implementera lagen måste man dock ansöka om dispens från djurskyddslagen. Enligt Bøgedal hade fältlaboratoriet åtminstone inte fått någon sådan dispens under 2023. Morten DD Hansen, som arbetar på Molslaboratoriet, menar att kritiken inte är "oväntad" men pekar trots det mot att det inte är olagligt att hålla djur som man gör vid fältlaboratoriet. "Det är många som tycker det är synd om djuren, men vi prioriterar att låta djuren leva så vilt som det alls är möjligt och interagera med den varierade naturen så oreglerat som möjligt. Det bedrivs forskning i djurens beteende och när detta arbete är färdigt publiceras det naturligtvis", skriver han till Djurskyddet.

Återintroducering av vilda djur

I Sverige och andra delar av Europa har man arbetat med att återintroducera visenter i skogarna i just naturvårdssyfte. Tanken är att det ska gynna biologiskt mångfald genom att bland annat motverka igenväxning och skapa livsmiljöer för många hotade arter. I Sverige är återintroduceringen fortfarande i en förstudiefas. Skillnaden där är dock att visenter är en vild art som tidigare funnits i de svenska skogarna, samtidigt som djuren som hålls fria i Danmark är domesticerade djur. Argument från ett djurskyddsperspektiv kan därmed vara att visenter är skapade för det vilda, samtidigt som de andra djuren är allt för domesticerade för att klara sig själva. Dessutom överväger man i Sverige att stödfodra visenterna till en början, för att minska risken för svält. Trots kritiken fortsätter de danska rewilding-projekten att utvecklas framgångsrikt. Medan resultaten för den biologiska mångfalden är tydligt positiva, kvarstår utmaningen med hur djurens välfärd ska garanteras i dessa halvvilda miljöer. Debatten speglar en större diskussion om var gränsen går mellan naturens egna processer och människans ansvar för de djur som människan en gång domesticerade.]]> Djurskyddet vill visa hur djur lider av fyrverkerier https://nyadagbladet.se/inrikes/djurskyddet-vill-visa-hur-djur-lider-av-fyrverkerier/ https://nyadagbladet.se/inrikes/djurskyddet-vill-visa-hur-djur-lider-av-fyrverkerier/#respond Sat, 14 Dec 2024 17:06:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195397 Djurskyddet Sverige vill uppmärksamma det lidande och den rädsla fyrverkerier orsakar för tusentals djur varje år. Genom kampanjen "Levande bevis" samlar organisationen in vittnesmål från djurägare för att sätta fokus på problemet. Debatten om fyrverkerier har pågått i många år, med fokus på farliga olyckor, vårdslöst användande och dess negativa påverkan på såväl vilda som tama djur. Djurskyddet Sverige framhåller att trots djurskyddslagen, som ska skydda djur mot onödigt lidande, drabbas tusentals djur varje år av fyrverkeriernas effekter. Exempelvis dör djur av chock orsakad av smällare och raketer, vilket får organisationen att förespråka ett nationellt förbud. – För att förenkla och stärka skyddet så föreslår vi ett nationellt förbud till gagn för både djur och miljö – en tydlig lösning som skapar klarhet och trygghet för alla, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare hos Djurskyddet Sverige, i ett pressmeddelande.

Regleringar varierar mellan kommuner

Många djurägare vittnar om att deras djur blir rädda, vilket orsakar stort lidande. De flesta djur har känsligare hörsel än människor, och även vilda djur påverkas negativt. Skräcken får dem ofta att fly från ljud och ljus, vilket kan leda till att de hamnar på vägar eller överger sina bon. Fåglar reagerar också kraftigt på de höga ljuden och ljusen. I dag krävs tillstånd för att skjuta raketer och smällare med pinne, en regel som infördes 2019 för att minska antalet olyckor. För att använda andra typer av fyrverkerier måste man vara minst 18 år, och reglerna varierar mellan kommuner. I vissa kommuner är det exempelvis tillåtet att skjuta utan tillstånd endast på nyårsnatten.

Samla bevis på lidande

Kampanjen syftar till att samla in vittnesmål från djurägare vars djur påverkas negativt av fyrverkerier. Målet är att väcka opinion och driva på en förändring. Varje inskickat bevismaterial tilldelas ett unikt "bevisnummer" tillsammans med en kort redogörelse för hur djuret påverkas av smällarna. – Genom att samla in djurens vittnesmål skapar vi en tydlig bild av lidandet och ger politikerna en chans att agera. Det är dags att sätta djurens välmående före gamla vanor och verka för en förändring som gör skillnad på riktigt, säger Hagelstedt.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/djurskyddet-vill-visa-hur-djur-lider-av-fyrverkerier/feed/ 0 Tockarp Ekogård får hedersomnämnande för arbete med kor och kalvar https://nyadagbladet.se/miljo/tockarp-ekogard-far-hedersomnamnande-for-arbete-med-kor-och-kalvar/ https://nyadagbladet.se/miljo/tockarp-ekogard-far-hedersomnamnande-for-arbete-med-kor-och-kalvar/#respond Wed, 13 Sep 2023 07:12:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=158670 Tockarp Ekogård får Djurskyddet Sveriges hedersomnämnande 2023 för sitt innovativa arbete med kossors och kalvars välfärd. Den är en av ett fåtal gårdar som låter kalvar och kor gå tillsammans flera veckor innan de skiljs åt. Dessutom arbetar de för kornas betesrätt, något bland annat Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) verkar för att få bort. Inom den svenska mjölkindustrin är det vanligast att man separerar kalven från kon direkt, eller ofta inom ett dygn, från födseln. Tockarp Ekogård i Karlshamn har dock tänkt annorlunda med sin mjölkproduktion. För ett par år sedan tog de steget att investera i ett system som gör att kor och kalvar kan gå tillsammans i flera veckor innan de skiljs åt. Nu har gården i Blekinge fått hedersomnämnande från Djurskyddet Sverige på grund av sina insatser för kor och kalvars välfärd. "Mjölkbranschen är i förändring och höga krav på lönsamhet ska kombineras med konsumenternas krav på djurvälfärd. Att separera ko och kalv direkt efter födseln har länge varit norm inom mjölkproduktionen, vilket är något Lola och Anton Ivarsson på Tockarp Ekogård beslutade sig för att ändra på", skriver Djurskyddet i ett pressmeddelande. Gården får också beröm för att man prioriterar kors rätt till bete och utevistelse, något som Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) sedan en tid tillbaka verkat för att ta bort. Bland annat påbörjade man i våras, tillsammans med föreningen Växa Sverige, en studie där 1500 kor på svenska gårdar tvingas vara inomhus under 18 månader, det vill säga även under sommarhalvåret. Syftet var att ”undersöka om, och i så fall hur, mjölkkors välfärd förändras månad för månad under en 18 månaders period av stallvistelse” eftersom man anser att Sverige bör öka sin självförsörjning av mejeriprodukter och nuvarande betesregler i vissa fall kunde ha "negativ inverkan". "Korna på Tockarp ges möjlighet att beta mer än vad regelverket säger", skriver Djurskyddet. Systemet på Tockarp Ekogård efterliknar interaktionen som kor och kalvar har i det fria. Idén kom från dottern Anna, skriver man i ett inlägg på Facebook. – Vi vill kunna vara öppna och visa vår verksamhet och ha en bra och öppen dialog med alla intressenter. Det här priset är ett fint stöd för vår verksamhet, sa Lola Ivarsson när priset delades ut.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/tockarp-ekogard-far-hedersomnamnande-for-arbete-med-kor-och-kalvar/feed/ 0 Djurskyddet Sverige släpper album på Spotify https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-djur-slapper-album-pa-spotify/ https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-djur-slapper-album-pa-spotify/#respond Sun, 04 Jun 2023 07:15:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=150671 Djurskyddet Sverige har släppt ett ljudalbum där bland annat en häst, en ko och en kanin hörs. Organisationen har beslutat släppa albumet för att det ska bli lättare för andra att stötta dem och djuren när inflationen ätit upp alla pengar. I och med den rekordhöga inflationen, som gjort det svårare för de flesta i landet, har organisationen Djurskyddet funderat ut nya sätt för människor att kunna stötta deras verksamhet, utan att ge pengar. När ljudspåren lyssnas på går intäkterna för streaming tillbaka till organisationen, och därmed djuren. Albumet Chill for Change är en samling av tio white noise-ljud av och även för djur. Där kan man lyssna på exempelvis ljudspåren Hen Zen, Snooze Dog eller Swine Siesta. "I takt med lågkonjunkturens framfart ville vi hitta nya sätt för människor att stötta och göra skillnad för djuren. Genom att streama albumet kan man nu ge – men utan att ta från egen ficka", skriver Djurskyddet. White noise, eller vitt brus, är i enkelhet en speciell typ av avspänningsljud som åtskilliga använder sig av, exempelvis när de ska sova. – Det här albumet är som ett sorts pensionsspar för djuren, det kommer att generera pengar så länge kanalen finns kvar och därmed gynna vårt jobb under lång tid framöver, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet Sverige, i ett pressmeddelande. Albumet finns att lyssna på via Spotify.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-djur-slapper-album-pa-spotify/feed/ 0 Spanien antar ny djurskyddslag – exkluderar yrkeshundar och lantbruksdjur https://nyadagbladet.se/utrikes/spanien-antar-ny-djurskyddslag-exkluderar-yrkeshundar-och-lantbruksdjur/ https://nyadagbladet.se/utrikes/spanien-antar-ny-djurskyddslag-exkluderar-yrkeshundar-och-lantbruksdjur/#respond Wed, 22 Mar 2023 08:17:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=145507 Spaniens nya djurskyddslag gör bestraffning av djurplågeri hårdare och djurägare får inte längre lämna sina djur ensamma hur lång tid som helst. Det stärkta djurskyddet omfattar dock inte yrkeshundar, som exempelvis hundar som används vid jakt, och heller inte lantbruksdjur. Även tjurfäktning ska fortsättningsvis vara lagligt i landet. Spanien har godkänt en ny djurskyddslag. Djurplågeri kan nu bestraffas med böter på mellan 500 och 200 000 euro och man kan riskera fängelse i upp till tre år, där maxstraffet tidigare varit 18 månader. Skulle en ägare skada sitt djur ska djuret fråntagas denne och flyttas till ett djurskydd. Landet förbjuder även djuraffärer där djur kan säljas kommersiellt, enbart registrerade uppfödare ska tillåtas att föda upp och sälja djur. Att använda djur på cirkus blir också förbjudet. Lagen kommer att förbjuda tuppfäktning, men man kommer däremot fortsättningsvis att tillåta tjurfäktning. Lagen ska också innebära att hundägare måste genomgå en kort utbildning som går att erhålla online eller på plats och är gratis. Djurägare måste även försäkra sina djur. Det blir också olagligt att lämna sin hund ensam i mer än 24 timmar och sin katt i mer än tre dagar. – Det är en mycket viktig dag eftersom parlamentet slutgiltigt har godkänt den första lagen om djurrätt (sedan återupprättandet) av vår demokrati, deklarerade Ione Belarra, minister för sociala rättigheter och ledare för det vänsterradikala partiet Podemos i samband med omröstningen i det spanska parlamentet. Den nya lagen gäller dock inte för alla djur utan exkluderar yrkeshundar och lantbruksdjur. Det innebär att jakthundar, polishundar och fårhundar inte omfattas av den nya lagen, ej heller kor, får, getter eller grisar. Lagen har skapat stora debatter i landet där man i parlamentet diskuterat flitigt gällande speciellt yrkeshundar. Varje år överges nämligen tusentals hundar i samband med jakt i landet och djurrättsorganisationer menar att lagen skulle varit behövlig för att stoppa det massiva antalet övergivna hundar. I landet har även förekommit stora protester gällande just behandlingen av jakthundar. I sista stund röstades dock jakthundarnas inkluderande ner och kritiker menar att det är ett utfall efter lobbyverksamhet från landets organiserade jaktförbund. Bland annat det Kungliga spanska jaktförbundet menade att det i praktiken skulle innebära ett slut för jakt med hundar i Spanien om jakthundar inkluderades i lagen. Under 2022 rapporterades det exempelvis in att 12 295 jakthundar övergivits av sina ägare, men det spanska djurskyddspartiet PACMA menar att siffran troligtvis är betydligt högre eftersom de inte fått uppgifter från alla organisationer i landet. De menar att åtskilliga föreningar heller inte vågar lämna ut uppgifter eftersom det riskerar att jägare då väljer att avliva sina hundar, istället för att lämna in dem till diverse djurskyddsorganisationer efter jakt. PACMA konstaterar också att bristen på statistik är större i de regioner där jakt är mer utbrett.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/spanien-antar-ny-djurskyddslag-exkluderar-yrkeshundar-och-lantbruksdjur/feed/ 0 Djurklippen du aldrig ska dela på sociala medier https://nyadagbladet.se/miljo/djurklippen-du-aldrig-ska-dela-pa-sociala-medier/ https://nyadagbladet.se/miljo/djurklippen-du-aldrig-ska-dela-pa-sociala-medier/#comments Sun, 02 May 2021 10:30:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=86863 På sociala medier sprids ofta klipp på både tama och vilda gulliga djur. Många delar och kommenterar hur gulliga djuren är. Men är det så gulligt egentligen? I själva verket kan det vara så att de är livrädda. När djurklipp sprids på sociala medier bör du tänka en extra gång innan du delar eller kommenterar. Det kan vara så att djuret eller djuren i klippen är livrädda och det som tolkas som gulligt egentligen är en panikreaktion. Här listar Djurskyddet råd att tänka på när du tittar på klipp och bilder av djur på sociala medier. Kaninen som badar i vasken är livrädd Med öronen vilande på kanten och vattnet som spolas på magen tycks kaninen njuta som om den vore på ett SPA. Just det här specifika klippet har haft 12 489 899 visningar. Men kaninen spelar faktiskt död. En chockreaktion när överlevnadsinstinkten har slagit in. Helt onaturligt för kaniner att ligga på rygg och tvättas med schampo i en vask. Minnesregel: finns ett djur som ligger blickstilla i klippet? Det kan vara en panikreaktion. Dela inte. Sengångaren på axeln Vilda djur ska inte sitta på människors axlar eller ens vara i närheten av människor som kan röra dem. Ordnar en researrangör så att besökarna kan klappa eller komma så nära vilda djur att de äter direkt ur handen har djuret vid någon tidpunkt i sitt liv brutits ner och tvingats låta sig hanteras. Bilder tillsammans med vilda djur tas alltid på djurets bekostnad. Minnesregel: är det ett vilt djur som hålls i eller hanteras av människor? Dela inte. Utklädda djur Djur behöver nödvändigtvis inte lida av att klä ut sig men frågan är hur fotosessionen har gått till. Människor delas i åsikter här. Vissa tycker att det inte är värre än att ta på en hund en sele eller att sadla en häst, men vissa menar att det beror på vad djuret är tränat till. En hund är tränad till att ha sele eller halsband samtidigt som många djur inte är tränat att ha tomteluva på sig. Minnesregel: är djuret utklätt så att det inte kan röra sig normalt? Dela inte. Små barn som drar i hundar Det kan vara jättegulligt att visa sitt barn kravla runt på en stor hund och dra den i öronen och kinderna. Men detta är inte en bra början för barn att lära sig umgås med djur. Även om det inte händer något allvarligt i klippet så utsätts hunden för obehag och det uppmuntrar föräldrar att låta sina barn bete sig så mot djur. Minnesregel: drar barn i ett djur och djuret låter det hållas? Att inget händer är helt och hållet tack vare djurets förmåga att hantera något den inte skulle ha behövt utsättas för. Dela inte. Supersmå fluffiga djur som ramlar omkull När en liten fluffig hund med stort huvud ramlar kan det se väldigt gulligt ut, men kom ihåg att djur inte är leksaker utan levande varelser som avlats fram för att svara mot vårt ”gullighetsbehov”. Deras stora huvuden och ögon i förhållande till den lilla kroppen har redan från start hindrat dem från att röra sig obehindrat. Dela inte. Skratta åt stereotypier Stereotypier som ser ”konstiga” eller ”roliga” ut dyker ofta upp på olika filmsekvenser som delas. Det finns till exempel klipp på en hamster som gör back flips och filmer där man musiksatt olika beteendestörningar. Dela inte. Fnissa åt fysiologiska fel Många klipp med djur som har fysiologiska fel finns ute på sociala medier. Till exempel getter som svimmar. De kallas ”fainting goats” och är faktiskt ett fel hos getterna och inget att skratta åt. Flera filmer med djur som till exempel har amputerade ben finns också. Det kan vara väldigt välgjort och med goda intentioner men hur känns det när benen växer fel, och hur är det med naturligt beteende och normalt liv? Samma sak gäller amputerade hundar som ska gå på frambenen, hur påverkar felbelastningen övriga kroppen och hur är livskvaliteten? Dela inte. Tänk kritiskt innan du gillar Tänk efter innan du gillar eller sprider ett klipp. Fråga dig om det du ser verkligen är kompatibelt med god djurvälfärd och kärleksfull behandling av djur? Kanske ser det roligt ut när en hund som placerats bredvid två kaniner vilka gnager på morötter i en soffa och inte får något tittar bort och ser ut som att den skäms? Hunden är precis så obekväm av situationen som den ser ut att vara. Dela inte. En bild säger mer än tusen ord Varför är det då så farligt om vi delar eller gillar ett klipp där ett djur och ett barn busar även om barnet kanske är lite hårdhänt på barns vis? Hunden bet ju inte barnet och det är väl fint att kunna visa hur tålmodiga djur kan vara? Därför att alla bilder och filmer sänder ut signaler om vad som är okej och ute. Om ett klipp visas mer än 12 miljoner gånger världen över sprids bilden att detta är ett sätt att umgås med djur. Alla kan göra misstag av ren okunskap och därmed utsätta djuren för obehag. Ju färre klipp på djur som sprids och misstolkas som gulliga och ju mer medvetna vi blir, desto bättre för alla djur.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/djurklippen-du-aldrig-ska-dela-pa-sociala-medier/feed/ 4 Utrotningshotad tigerstam har fördubblats i Nepal https://nyadagbladet.se/miljo/utrotningshotad-tigerstam-har-fordubblats-i-nepal/ https://nyadagbladet.se/miljo/utrotningshotad-tigerstam-har-fordubblats-i-nepal/#comments Mon, 08 Oct 2018 13:38:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=55066 På bara nio år har antalet tigrar i Nepal fördubblats. Orsaken sägs bland annat vara den nepalesiska statens djurskyddsreformer. 2009 fanns det endast 121 bengaliska tigrar i Nepals djungel. 2018, nio år senare, har tigerstammen nästan fördubblats till 235 tigrar, vilket är positivt för den biologiska mångfalden, särskilt eftersom den bengaliska tigern klassas som "utrotningshotad" av Internationella naturvårdsunionen, IUCN. Bakom ökningen av tigerstammen finns djurskyddsreformer från den nepalesiska staten. 2010 kom ett flertal länder med tigerstammar, däribland Nepal, överens om att arbeta för att fördubbla respektive lands tigerpopulation till år 2022, rapporterar AP. ]]> https://nyadagbladet.se/miljo/utrotningshotad-tigerstam-har-fordubblats-i-nepal/feed/ 2