Djurrätt – Nya Dagbladet

Franska ikonen Brigitte Bardot är död

Jan Sundstedt — Sun, 28 Dec 2025 13:43:30 +0000

Brigitte Bardot, den franska filmlegenden och symbolen för 1950-talets frigjorda sensualitet, har avlidit vid 91 års ålder, meddelade Bardot-stiftelsen på söndagen. Efter en framgångsrik men kortvarig filmkarriär ägnade hon sitt liv åt bland annat djurrättsaktivism. Brigitte Bardot föddes den 28 september 1934 i Paris och växte upp i ett välbärgat, traditionellt katolskt hem. Hon började tidigt inom dans och teater men blev snart en av filmvärldens mest ikoniska figurer. Under sin ungdom blev hon den ultimata sexsymbolen, vars fylliga kurvor och frigjorda livsstil skakade om det konservativa 1950-talet. Hon jämfördes tidigt med Marilyn Monroe och blev allmänt känd under sina initialer BB.

Slog igenom 1956

Hon medverkade i ett femtiotal filmer under sin korta men intensiva karriär. Hon uppnådde stora publikframgångar, men fick begränsat erkännande av kritikerna. 1956 slog hon igenom internationellt som 22-åring i Och Gud skapade kvinnan… (Et Dieu... créa la femme), regisserad av hennes dåvarande make Roger Vadim. Hennes dans i en flytande kjol med slits till midjan blev en ikonisk scen, som cementerade hennes status som filmens nya gudinna och väckte censurens vrede. Sju år senare medverkade hon i Jean-Luc Godards Föraktet (Le mépris), där scener av subtil nakenhet och psykologiskt spel än idag räknas som filmhistoria. Trots framgångarna kämpade Brigitte Bardot med objektifiering och offentlig uppmärksamhet. Hon försökte ta sitt liv vid 26 års ålder och knappt fyllda 40 lämnade hon filmvärlden helt. – Jag visste att min karriär var helt baserad på mitt utseende, så jag beslutade mig för att lämna filmen precis som jag alltid lämnat män: först, uttryckte hon i en intervju 1978.

Au Revoir 💔 Brigitte Bardot 1934 - 2025 pic.twitter.com/kjtvxg4Vuw
— The Martian (@SeeOutThere) December 28, 2025

Djurrätt, fällande politiska domar och kritik mot #MeToo

Efter reträtten flyttade Brigitte Bardot till Saint-Tropez och ägnade sitt liv åt djurrättsfrågor. Hon grundade 1986 stiftelsen Brigitte Bardot Foundation, som arbetade med skydd av bland annat sälungar, elefanter och andra djur samt mot rituella djuroffer och hästslakterier. Stiftelsen blev snabbt en global symbol för djurrättsaktivism.

R.I.P Brigitte Bardot 🤍
During one movie, there was a little goat on set. The owner said hurry up, finish your scene, it’s Sunday, we have to grill it. Brigitte bought the goat & took it to her hotel room. That day in June 1973, age 38, she left cinema to help animals. pic.twitter.com/y5SCXuVZUh — Summer 🌻 (@LadyLeo1976) December 28, 2025

Brigitte Bardot syntes flitigt på löpsedlarna även under senare år. Bland annat med uttalanden som ledde till fem fällande domar för hets mot folkgrupp. Hon tog även avstånd från film- och modevärlden, vägrade plastikkirurgi och kritiserade användningen av päls. I samband med Harvey Weinstein-skandalen år 2017 uttalade hon sig kritiskt mot #MeToo-rörelsen och kallade majoriteten av kampanjen för hycklande och löjlig. – Många skådespelerskor försöker flirta med producenter för att få en roll. Och sedan, så att vi ska prata om dem, säger de att de blev trakasserade. Jag tyckte det var charmigt när män sa till mig att jag var vacker eller att jag hade en fin liten bak. Trots kontroverserna lämnar Bardot efter sig ett kulturarv som sträcker sig från filmens gyllene år till ett liv i kamp för djur och personlig integritet. Brigitte Bardot lämnar efter sig en värld som minns henne både som filmikon och passionerad aktivist.

Filmerna avslöjar: Kycklingar äter varandra levande i Kronfågels fabrik

Sofie — Tue, 05 Dec 2023 18:13:08 +0000

Skadade och sjuka fåglar äter och pickar på varandra, visar dolda filmer från en kycklingfabrik som ägs av svenska Kronfågel. Filmerna visar hur sjuka kycklingar får ligga flera timmar i backar innan de avlivas, vilket bryter mot svensk djurskyddslagstiftning. På Kronfågelägda Swehatch kläckeri i Skåne kläcks ungefär en halv miljon slaktkycklingar. Efter att de ruvats i ett skåp tas de till sortering, där man sorterar bort de sjuka, missbildade eller skadade fåglarna för avlivning. I filmerna syns nykläckta kycklingar som ligger tätt tillsammans i backar som sorterats bort. En del av djuren som är svårt skadade äter varandra levande. I en del av filmsekvensen äter en kyckling från en annan kycklings öppna buk. Filmerna, som bland annat publicerats av TV4-nyheterna, är inspelade med dold kamera av en aktivist från organisationen Djurrättsalliansen. Aktivisten tog tidigare i år anställning hos Swehatch i syfte att dokumentera hur kycklingarna behandlades. – Vi gör det här för att synliggöra djurens livsöden och det som djuren utsätts för i vårt samhälle i dag. Det ska inte få ske i det dolda och då att det här är ett av de sätt som måste till, säger Malin Gustafsson som är talesman för Djurrättsalliansen, till TV4. I filmerna ses kycklingar rullas runt på transportband och ösas runt i backar. De sjuka djuren placeras sedan i backar som staplas ovanpå varandra. Tidskoderna på filmerna visar att djuren flera gånger får ligga i upp till tre timmar innan de till slut avlivas med gas. Enligt djurskyddslagen får man inte utsätta djur för onödigt lidande eller obehag när de ska slaktas eller avlivas.

❗️AVSLÖJANDE: Misär på Kronfågels kläckeri Genom att ha arbetat undercover kan Djurrättsalliansen nu visa hur svenska kycklingars första dag i livet ser ut. De slungas runt i en maskin, sprutas ut på rullband, äter på varandra, kläms mellan backar och lämnas att plågas i timmar. pic.twitter.com/LqOBbnmYzx
— Djurrättsalliansen (@DRAlliansen) December 4, 2023

Rutinmässigt lidande

Det är länsstyrelsen som ansvarar för att tillse att slakterier följer djurskyddslagen. Det var senast 2012, det vill säga elva år sedan, som länsstyrelsen i Skåne genomförde en kontroll på Swehatch kläckeri, enligt TV4-nyheterna. Länsstyrelsen menar att detta beror på underbemanning. Kronfågels VD Fredrik Strømmen menar att man har "djurvälfärd som första prioritet och högsta mål" vid sina anläggningar och pekar mot att det kan bero på ett produktionsstopp som skedde tidigare i år, och att detta inte innebär ett långvarigt missförhållande. – Då är allt fokus på att få igång produktionen igen. Då är det viktigt att rutinerna följs. Men här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, säger Strømmen. Djurrättsalliansen menar dock att Kronfågel borde ta ansvar för vad de utsätter djuren för och inte komma med "dåliga ursäkter". – Det handlar inte om ett enskilt tillfälle utan vad djuren rutinmässigt tvingades genomlida under den period vi arbetade på kläckeriet, säger Gustafsson.

Regeringen lanserar ny djurskyddslag

Osignerad — Sat, 20 Jan 2018 15:49:55 +0000

Nyligen lade regeringen ett förslag om en uppdaterad och moderniserad djurskyddslag till lagrådsmyndigheten. "Den nya lagen inleds med en ny bestämmelse som gör det tydligt att lagen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur". Så skrev landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, på DN Debatt den 10 januari. Riksdagsledamoten Jens Holm (V) skriver att lagstiftningen är "efterlängtad" men kritiserar i ett mejl nya utredningar: "Visst tar regeringen vissa steg framåt men de viktigaste frågorna väljer de att fortsätta att utreda. Det gäller exempelvis pälsindustrin som dagligen bryter mot nuvarande lags krav om djurens rätt till ett naturligt beteende". Gällande just mink skriver Bucht och Lövin bland annat: "Flera utredningar /.../ har visat att hållningen av mink haft betydande problem avseende möjligheterna till naturligt beteende. Regeringen har därför beslutat att /.../ ge Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera välfärden hos minkar inom pälsdjursproduktionen". Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Största protesten mot pälsindustrin i år

Osignerad — Wed, 16 Nov 2016 03:39:02 +0000

Tusentals djurrättsaktivister deltog i helgen i en marsch i Oslo för att protestera mot pälsindustrins angrepp mot djur. Marschen, som årligen hållits de senaste 12 åren, anordnades av den norska djurrättsorganisationen NOAH tillsammans med aktivister från den internationella djurrättsorganisationen Peta. Över 13 000 personer beräknades ha deltagit i årets marsch, som var den största demonstrationen mot pälsindustrin i Europa under 2016. Målet med marschen är att sätta stopp för pälsindustrin där djur fängslas och ibland blir elchockade, slagna och flådda levande. – Pälsindustrin dömer oräkneliga djur till ett obeskrivligt lidande och en fruktansvärd död, antingen genom att bli flådda levande, sparkade till döds eller avlivade med elchocker, säger Mimi Bekhechi, Petas direktör för internationella program. – Det finns helt enkelt ingen ursäkt för att bära resterna av ett torterat djur, och Peta stödjer Europas största demonstration i dess kamp att förbjuda pälsindustrin. Danmark, Finland, Norge, och Sverige är några av de största pälsproducenterna i Europa och har fått kritik för att pälsdjur utsätts för grymma angrepp i länderna.