<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>djurförsök &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/djurforsok/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 20 Oct 2025 12:31:31 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>djurförsök &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kraftig ökning av apor i djurförsök efter covid</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kraftig-okning-av-apor-i-djurforsok-efter-covid/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Oct 2025 05:05:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[djurförsök]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215444</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fler apor används i svenska djurförsök sedan coronakrisen. Makaker har spelat en central roll i utvecklingen av de experimentella covidvaccinen, men forskare spår nu att behovet av apor kommer att sjunka – och att artificiell intelligens kan ersätta vissa djurförsök i framtiden.</strong>

I Sverige, vid Karolinska Institutet, finns Nordens enda primatforskningsanläggning. Vid den forskar man kring cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi och global hälsa. De senaste fem åren har användningen av apor i svenska djurförsök ökat med 88 procent, jämfört med femårsperioden innan.

— <em>Totalt har vi just nu 51 stycken primater</em>, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/efter-pandemin-okad-anvandning-av-apor-i-svenska-djurforsok" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> veterinären Maria Averstad till skattefinansierade SR. <em>Vi har 15 rhesusapor och 36 krabbmakaker.</em>

Inom EU är det <a href="https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/djurforsok/fragor-svar-om-djurforsok" target="_blank" rel="nofollow noopener">förbjudet</a> att använda så kallade människoapor, exempelvis schimpanser, i djurförsök. Just makaker är dock också väldigt lika människan genetiskt och därför används dessa ofta inom forskning.
<h3>Hoppas på AI-lösning</h3>
Anledningen till att användningen av apor ökat inom den svenska forskningen beror på coronakrisen, menar vaccinforskaren Karin Loré. I ett stort antal länder, inklusive Sverige, är det lag på att nya läkemedel och även vaccin måste testas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor.

— <em>Förklaringen är pandemin. Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin</em>, säger hon.

Loré tror dock inte att djurförsöken med apor kommer att öka i Sverige, utan troligen gå ner till nivån innan coronakrisen eller lägre än så. Inom EU strävar man efter att minska djurförsök generellt och vaccinforskaren tror att AI kan komma att ersätta en del av djurförsöken i framtiden. AI skulle kunna bidra med exempelvis information kring huruvida ett vaccin sannolikt skulle ge vilken typ av effekter och biverkningar.

— <em>Så jag sätter ändå min förhoppning på att AI kan hjälpa, om inte fullt ut i alla fall en bit på vägen och reducera djurförsök</em>, säger Loré.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Schimpansen Vanilla ser himlen för första gången</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 29 Jun 2023 08:55:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[apor]]></category>
		<category><![CDATA[djurförsök]]></category>
		<category><![CDATA[schimpanser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=153430</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter att ha varit instängd som försöksdjur hela sitt liv fick schimpanshonan Vanilla äntligen komma ut och se himlen för första gången.</strong>

Schimpansen Vanilla har tillbringat sitt liv som försöksdjur vid <em>Laboratory for Experimental Medicine and Surgery in Primates</em> (LEMSIP) som ligger i New York i USA. Efter 29 år som försöksdjur i laboratoriet fick hon äntligen komma ut i friska luften.

Hos fristaden <em>Save the Chimps</em> kliver schimpanshonan något tvekande ut i solen för första gången. Hon uppmanas av alfahanen Dwight, som står med öppna armar och tar emot henne i en kram när hon hoppar ut i friheten. Sedan blickar hon upp mot himlen, en himmel hon ser för första gången.

I hennes ögon kan man ana en förundran över det hon ser när hon tittar upp och det finns en stark tydning som man skulle kunna beskriva som lycka, liknande en mänsklig reaktion. Schimpanser har omkring 98,8 procents DNA-likhet med människor, förklarar Dan Mathews, som är direktör för speciella projekt vid fristaden.

– <em>Nu när Vanilla är ute går hon knappt tillbaka till vårdhemmet. Igår låg hon och solade på en av utomhusplattformarna</em>, berättar Mathews för <a href="https://nypost.com/2023/06/27/tragic-lab-testing-history-of-sky-loving-vanilla-the-chimp/" target="_blank" rel="noopener">New York Post</a>.

<strong>Vanilla föddes 1995</strong> på LEMSIP och ska ha varit försöksdjur till bland annat HIV-tester. Laboratoriet har varit känt för att ha sysslat med omänsklig hantering av djuren, vilket orsakat lidande för dem. Den brittiska primatologen och schimpansexperten Jane Goodall har kallat platsen för ett "helveteshål".

– <em>Det var ett hemskt laboratorium och djurrättsaktivister protesterade mot det i årtionden</em>, säger Mathews. <em>Schimpanserna där tittade på TV och såg aldrig dagens ljus.</em>

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/PuJTam2-zoU" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

&#160;

Tillsammans med sex andra schimpanser, inklusive Vanillas syster Shake, fick djuren komma till fristaden efter att laboratoriet till slut stängts ner. Nu får schimpanserna leva ett gott liv där de kan klättra, svinga sig i rep, äta god mat samt även måla. Det som däremot möjligen väger tyngst är friheten från buren i laboratoriet.

– <em>Vanilla har en lång framtid framför sig, hon kan leva här i ytterligare 30 eller 40 år</em>, säger Mathews. <em>Hon verkar upprymd över att ha sin egen värld, att äntligen ha det som är närmast en naturlig livsmiljö. Hon omfamnar det.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studien: 1500 kor ska hållas inne i 18 månader</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/studien-1500-kor-ska-hallas-inne-i-18-manader/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/studien-1500-kor-ska-hallas-inne-i-18-manader/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 29 Apr 2023 07:11:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djurförsök]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=148750</guid>

					<description><![CDATA[<strong>1500 kor ska hållas inomhus under 18 månader för att studera hur de påverkas. Anledningen är bland annat att Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) sedan en tid tillbaka verkat för att ta bort den betesrätt som finns i Sverige för kor, och har tillsammans med Växa Sverige lyckats få igenom ett godkännande av studien till Uppsala djurförsöksetiska nämnd.</strong>

Redan 2021 ansökte föreningen Växa Sverige tillsammans med LRF om att få påbörja en studie för att undersöka hur det påverkade 2500 kor att hållas inne under en längre period, även under betesperioden. Ansökan gjordes till Göteborgs djurförsöksetiska nämnd som genast <a href="https://www.mitti.se/nyheter/forskning-pa-kor-stoppas-6.96.30399.2908e64f17" target="_blank" rel="noopener">stoppade</a> projektet. Motivationen till detta var att man konstaterade att man redan vet att kor mår bra av att vistas utomhus, genom bland annat tidigare forskning, samt att det därmed inte var motiverat att utsätta djuren för lidande för att utreda något som redan var känt, och som heller inte skulle kunna bidra med förbättringar för djur i framtiden.

I januari i år återkom man med en ny ansökan, men denna gång till Uppsala djurförsöksetiska nämnd, där man nu minskat antalet kor till 1500. Studien skulle innebära att korna är inomhus 24 timmar om dygnet under 18 månader. Syftet har angetts vara att ”undersöka om, och i så fall hur, mjölkkors välfärd förändras månad för månad under en 18 månaders period av stallvistelse”, <a href="https://tidningen.djurskyddet.se/2023/02/uppsala-djurforsoksetiska-namnd-avslar-vaxa-sveriges-ansokan-att-fa-forvagra-1-500-kor-sommarbete/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Djurskyddet som tagit del av ansökan.

Skälet bakom ska vara att studien bör utföras eftersom Sverige bör öka sin självförsörjning av mejeriprodukter, men att nuvarande betesregler i vissa fall har en negativ inverkan. Nämnden sade förvisso att "nyttan i studien skulle kunna överväga lidandet för djuren", men också att man anser att "sökande inte belägger detta på ett övertygande sätt" och avslog därför ansökan.

I april gjordes en tredje ansökan, även denna gång till Uppsala djurförsöksetiska nämnd, där man på nämndens begäran ändrat och specificerat sig något mer.

<strong>Nu har ansökan godkänts</strong> vilket innebär att 1500 kor på svenska gårdar kommer att hållas inomhus i lösdriftstall under 18 månader, även under sommarhalvåret. Sju djurbesättningar har i nuläget rekryterats fram, skriver Växa Sverige i ett <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/vaexa-sverige/pressreleases/groent-ljus-foer-vaexas-djurvaelfaerdsstudie-3245666" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a>. Dessa ligger i Västra Götalands, Jönköpings, Kalmar, Gävleborgs och Uppsala län. Sedan ska man se hur korna påverkas av detta och förutspår att detta kommer att påverka Sveriges framtida mjölkproduktion stort.

– <em>Som ansvarig för studien är jag nöjd med att nämnden gjort en gedigen prövning av vår ansökan och kommit fram till samma slutsatser som vi om den rådande kunskapsbristen</em>, menar Växas försöksledare Fredrik von Unge.

Sverige har sedan en tid tillbaka haft lag på att kor ska få komma ut under sommaren och ha så kallad "betesrätt". LRF påbörjade redan 2020 en aktion mot att börja plocka bort kornas möjlighet till bete och menade att man istället ska ha lösdrift inomhus, något Natursidan <a href="https://www.natursidan.se/nyheter/lrf-vill-att-mjolkkor-frantas-ratten-till-utevistelse/" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om. Förbundet har fått stark kritik på grund av det, där exempelvis eko-bönder <a href="https://www.altinget.se/miljo/artikel/lrf-vill-slippa-beteskrav-%C2%A0haard-kritik-fraan-ekobonder#.X4ftEH3BFaI.twitter" target="_blank" rel="noopener">menade</a> att det var "skamligt". Även Kristdemokraterna och Moderaterna har exempelvis i en enkät från Djurskyddet under 2022 svarat att man är för ett avskaffande av betesrätten.

– <em>Vi hoppas att studien ger en tydlig och vetenskaplig grund för en god djurhållning under årets alla dagar. För en sak vet vi sedan gammalt: friska och välmående djur producerar mer och bättre</em>, säger Peter Kofoed, chef för LRF Mjölk.

Studieresultatet förväntas vara klart under 2024.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/studien-1500-kor-ska-hallas-inne-i-18-manader/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>13</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>15 miljoner för bättre djurskydd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/15-miljoner-battre-djurskydd/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/15-miljoner-battre-djurskydd/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Nov 2016 08:51:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[djurförsök]]></category>
		<category><![CDATA[djurskydd]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=32354</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2017 om 15 miljoner kronor årligen 2017-2020 till kompetenscentrum för 3R-frågor. Centret ska stödja de djurförsöksetiska nämnderna och stärka djurskyddet genom samordning och kompetensutveckling på djurförsöksområdet.</strong>

3R-centret kommer att samla in, bearbeta och sprida information om alternativa metoder och medverka i beredningen av statliga forskningsanlag riktade till området.

–<em> Det här är ett riktigt glädjebesked som vi får från regeringen som nu verkligen visar att Sverige prioriterar det oerhört viktiga arbetet med att utveckla metoder för att ersätta djurförsök,</em> säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens rätt.

3R-centret är också en viktig del i genomförandet av EU-direktivet om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål.

3R står för:

Replace: Att där det är möjligt ersätta djurförsök med andra metoder som inte inkluderar djur.
Reduction: Att göra det möjligt för forskare att få ut tillräckligt med data från en mindre mängd använda djur.
Refinement: Att förfina metoderna för att minimera eventuell smärta och obehag hos försöksdjuren.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/15-miljoner-battre-djurskydd/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brasilien förbjuder djurförsök för kosmetika</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/brasilien-forbjuder-djurforsok-for-kosmetika/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/brasilien-forbjuder-djurforsok-for-kosmetika/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 26 Apr 2015 18:56:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djurförsök]]></category>
		<category><![CDATA[djurplågeri]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20039</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Förra veckan förbjöds djurförsök för kosmetika i Brasilien, som därmed sällar sig till EU, Norge, Israel och Indien som redan har liknande lagar, rapporterar Djurens rätt.</strong></span>

Koalitionen Be Cruelty-Free Brazil som har arbetat för ett sådant förbud varnar dock att lagen inte är så heltäckande som man kun­nat önska och innehåller kryphål – "ingredienser med okända ef­fekter" inkluderas inte av förbudet och det blir inte heller förbjudet att sälja importerade, djurtestade varor i landet.

En representant säger dock att det är ett viktigt första steg och att man arbetar med landets parlament för att förbättra lagen och göra den mer heltäck­ande.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/brasilien-forbjuder-djurforsok-for-kosmetika/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Indien ersätter djurförsök</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/indien-ersatter-djurforsok/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/indien-ersatter-djurforsok/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Mar 2014 15:24:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djurförsök]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16715</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Indien förbjuder djurförsök på hushållsprodukter, rapporterar <span style="line-height: 1.5em;">Times of India. </span></strong></span>

<span style="line-height: 1.5em;">Detta sedan <em>Bureau of Indian Standards </em></span><em>Committee</em><span style="line-height: 1.5em;"> ersatt det sista kravet på djurförsök med andra metoder efter påtryckningar från flera djurrättsorganisationer.</span>

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/indien-ersatter-djurforsok/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
