<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>djuphavsbrytning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/djuphavsbrytning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 05 Dec 2025 15:41:21 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>djuphavsbrytning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Norge slopar gruvdrift på havsbotten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/norge-slopar-gruvdrift-pa-havsbotten/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Dec 2025 07:18:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djuphavsbrytning]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[skog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217968</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I statsbudgeten för nästa år har partierna enats om att satsa mer pengar på Norges natur. Bland annat kommer man investera i naturrestaurering och avskaffa den kontroversiella djuphavsbrytningen.</strong>

Det är norska Arbeiderpartiet (Ap), Senterpartiet (Sp), Rødt, Sosialistisk Venstreparti (SV) och Miljøpartiet De Grønne (MDG) som under veckan kommit fram till ett förslag till nästa års statsbudget.

Fokuset har legat på miljö och natur, där man bland annat avsatt över 1,3 miljarder norska kronor till frivilligt skogsskydd - vilket är det högsta någonsin. Enligt uppgift ska dubbelt så mycket skog som idag kunna skyddas. Vidare kommer man att lägga 100 miljoner norska kronor på naturrestaurering.

— <em>De senaste dagarna har budgeten stärkts med en kraftfull satsning på miljön och större utsläppsminskningar</em>, säger SV-ledaren Kirsti Bergstø i ett <a href="https://www.sv.no/blog/2025/12/03/et-gronnere-og-mer-rettferdig-budsjett/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>Djuphavsbrytning stoppas</h3>
Förra året fick den norska regeringen stark kritik från andra politiker och även Världsnaturfonden efter att ha <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/stortinget-rostar-ja-till-djuphavsbrytning/" target="_blank" rel="nofollow noopener">röstat</a> ja till så kallad djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten. Där hoppades man på att kunna utvinna mineraler som kobolt, magnesium, nickel och koppar. Problemet med denna typ av gruvdrift är bland annat att man inte vet exakt hur den påverkar ekosystemen - men alla studier som hittills gjorts visar att det påverkar negativt. Nu väljer man dock att slopa gruvdriften och hoppas istället kunna skydda ekosystemen i havet.

— <em>Det kommer inte att ske någon gruvdrift på havsbotten under hela denna mandatperiod. Vi har förhindrat en potentiell, gigantisk naturkatastrof – och istället valt att skydda livet i ett av de mest sårbara ekosystemen vi har: havet. Det är enormt,</em> <a href="https://mdg.no/politikk/aktuelt/nyhet/enighet-2025" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Ingrid Liland, finanspolitisk talsperson i MDG.

Statsbudgeten kommer att debatteras innan den klubbas igenom, men eftersom alla partier verkar överens förväntas budgeten bli antagen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nya arter upptäckta på Stilla havets botten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-upptackta-pa-stilla-havets-botten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-upptackta-pa-stilla-havets-botten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Jun 2024 13:02:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[arter]]></category>
		<category><![CDATA[djuphavsbrytning]]></category>
		<category><![CDATA[Stilla havet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182702</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under en djuphavsexpedition i Stilla havet har man påträffat ett antal nya arter. Bland annat har man funnit en rosa "havsgris" och en art man tror kan bli upp till 15 000 år gammal.</strong>

Det var i mars som man avslutade en 45 dagar lång forskningsexpedition i östra Stilla havet, bland den så kallade Clarion Clipperton-zonen mellan Mexiko och Hawaii. Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningsinstitutet NORCE, deltog på det brittiska forskningsfartyget James Cook.

Områdena man undersökte var på mellan 3 500 till 5 500 meters djup, en plats som utgör mer än halva jordens yta, men som man vet väldigt lite om i nuläget.

– <em>De här områdena är de minst undersökta på jorden. Uppskattningsvis är endast en av tio djurarter som lever här beskrivna av vetenskapen</em>, säger Dahlgren i ett pressmeddelande.

Med hjälp av en fjärrstyrd farkost fotograferade man djuphavslivet och tog även en hel del prover. En ny art som upptäcktes var en en rosa havsgris, som är en sjögurka från släktet <em>Amperima</em>. Arten rör sig långsamt över havsbotten i jakt på föda och på fötterna har den utväxter som används för att stoppa in mat i munnen.

En annan sjögurka, som kallas "unicumber" på engelska, hör till familjen Elpidiidae och har en genomskinlig kropp där man exempelvis kan se tarmen genom kroppen.

Vidare fann man en bägarformad glassvamp, ett djur som tros ha den längsta livslängden av alla varelser på jorden och kan bli upp till 15 000 år gammal.
<h3>Djuphavsbrytning</h3>
Målet med expeditionen var att kartlägga den biologiska mångfalden i ett område där det planeras för djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten. Djuphavsbrytning planeras i ett antal länder, där bland annat Norge <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/stortinget-rostar-ja-till-djuphavsbrytning/" target="_blank" rel="noopener">röstade</a> ja till att tillåta det tidigare i år. Ett antal studier har dock varnat för att gruvdrift på havsbotten kan orsaka störningar i ekosystemen, något man bland annat kunnat se i Japan där endast två timmars brytning av kobolt gjorde att fiskepopulationen <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/lokala-fiskbestand-drabbas-hart-av-djuphavsbrytning-i-japan/" target="_blank" rel="noopener">minskade</a> med 56 procent.

– <em>Vi behöver mer kunskap om djurlivet för att kunna skydda det. 30 procent av de aktuella havsområdena är skyddade och vi behöver veta om det är tillräckligt för att arterna som lever här inte riskerar att utrotas</em>, säger Dahlgren.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-upptackta-pa-stilla-havets-botten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stortinget röstar ja till djuphavsbrytning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/stortinget-rostar-ja-till-djuphavsbrytning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/stortinget-rostar-ja-till-djuphavsbrytning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jan 2024 16:38:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[djuphavsbrytning]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=170129</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska stortinget röstade ja till att tillåta gruvbrytning på havsbotten, ett beslut som fått mycket hård kritik från flera håll. Norge blir således det första landet i världen att tillåta djuphavsbrytning.</strong>

Redan under förra året meddelade den norska regeringen att man ville öppna upp för djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten för att komma åt mineraler och metaller. Beslutet kritiserades starkt av bland andra Världsnaturfonden WWF eftersom det finns risker med att äventyra ekosystemen på havsbotten.

Ett antal studier <a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmars.2023.1095930/full" target="_blank" rel="nofollow noopener">varnar</a> exempelvis för oåterkalleliga störningar av ekosystemen, men också för att man helt enkelt inte vet vad som kan hända eftersom man har för lite kunskap. I Japan testade man under 2020 att utvinna kobolt från havsbotten under endast två timmar. Forskare valde att undersöka området före koboltutvinningen och ett år efter att man avslutat gruvdriften. Då upptäckte man att den lokala fiskpopulationen minskat med 43 procent. I närliggande områden var minskningen ännu högre och hade minskat med hela 56 procent.
<h3>Miljörörelsen demonstrerade</h3>
Under tisdagen röstade Stortinget ja till att öppna upp sina havsområden för utvinning av djuphavsmineraler, rapporterar norska statskanalen <a href="https://www.nrk.no/nyheter/stortinget-sa-ja-til-omstridt-gruvedrift-pa-havbunnen-1.16708860" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>. Utgången av omröstning var väntad då Arbeiderpartiet och Senterpartiet redan i december meddelade att de kommit överens med Fremskrittspartiet och Høyre om att påbörja projektet.

Miljörörelsen demonstrerade utanför Stortinget och hade även en namnlista med 500 000 underskrifter riktad till bland andra statsminister Jonas Gahr Støre. I november <a href="https://www.marietoussaint.eu/actualites/deepseamining-norway" target="_blank" rel="nofollow noopener">skickade</a> också 120 riksdagsmän och EU-parlamentariker från 19 olika parlament ett brev till Norges politiker med uppmaningen att säga nej till gruvbrytningen.

Området för gruvdriften är mellan Svalbard och ön Jan Mayen, och är 280 000 kvadratkilometer stort. Mineralerna man hoppas utvinna är kobolt, magnesium, nickel och koppar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/stortinget-rostar-ja-till-djuphavsbrytning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lokala fiskbestånd drabbas hårt av djuphavsbrytning i Japan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/lokala-fiskbestand-drabbas-hart-av-djuphavsbrytning-i-japan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/lokala-fiskbestand-drabbas-hart-av-djuphavsbrytning-i-japan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Jul 2023 07:28:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djuphavsbrytning]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=155554</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter endast två timmars test av koboltutvinning utanför Japans kust kan forskare nu konstatera att den lokala fiskpopulationen minskat med upp till 56 procent. Orsaken tros vara att det sediment som rörs upp från havsbotten i samband med brytningen kan göra stora områden otjänliga som vistelseplats och födokälla för fiskarna.</strong>

Djuphavsbrytning handlar om att komma åt mineraler och metaller genom gruvdrift på havsbotten och ett flertal länder planerar nu för att påbörja sådan gruvdrift. Exempelvis har Norge nyligen <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/norge-godkanner-djuphavsbrytning/" target="_blank" rel="noopener">beslutat</a> bedriva detta på en yta som är 281 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar mer än hela Storbritanniens yta.

Denna typ av gruvdrift är ännu outforskad och kritiker menar att man inte vilka risker det kan innebära samt att det i värsta fall kan orsaka oåterkalleliga störningar i havens ekosystem.

Kobolt är en ferromagnetisk metall som främst används vid tillverkning av elbilsbatterier och vissa legeringar. I Japan testade man år 2020 att bedriva koboltutvinning på havsbotten under en kortare period. Nu har forskare undersökt området man använt sig av och tittat på effekterna på miljö och djurliv. Först undersökte man området innan provbrytningen påbörjades, en månad efter och slutligen ett år efter det att provbrytningen ägde rum.

Ett år efter tidpunkten för brytningsprovet hade den lokala fiskpopulationen enligt <a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/PIIS0960982223008151.pdf" target="_blank" rel="noopener">studien</a> minskat med 43 procent. I närliggande områden var minskningen ännu högre och hade minskat med hela 56 procent. Den främsta orsaken till denna kraftiga minskning av fisk tros bero på så kallade sedimentplymer, alltså att det sediment som rörs upp från botten i samband med brytningen gör stora områden otjänliga som både vistelseplats och födokälla för fiskarna. Forskarna tittade även på hur korallrev eller svampar påverkades men hittade inga tecken på påverkan, men menar att dessa livsformer fortfarande mycket väl kan påverkas om brytningen pågår under längre tid.

Travis Washburn, en av författarna till studien, är förvånad över resultaten eftersom brytningsprovet trots sin mycket korta varaktighet, på endast två timmar, ändå kunde påverka området.

– <em>Jag antog att vi inte skulle se några förändringar eftersom gruvprovet var så litet. De körde maskinen i två timmar, och sedimentplymerna rörde sig bara några hundra meter</em>, säger Washburn enligt <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2023/07/230714113452.htm" target="_blank" rel="noopener">Science Daily</a>. <em>Men det var faktiskt tillräckligt för att förändra saker och ting.</em>

Det behövs dock mer forskning för att ta reda på mer om hur gruvdrift på havsbotten påverkar ekosystemen, menar Washburn.

– <em>Vi kommer att behöva mer data oavsett, men den här studien belyser ett område som behöver mer fokus. Vi måste titta på den här frågan i större skala, eftersom dessa resultat tyder på att effekterna av gruvdrift i djuphaven kan bli ännu större än vi tror</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/lokala-fiskbestand-drabbas-hart-av-djuphavsbrytning-i-japan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norge godkänner djuphavsbrytning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/norge-godkanner-djuphavsbrytning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/norge-godkanner-djuphavsbrytning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Jun 2023 07:27:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djuphavsbrytning]]></category>
		<category><![CDATA[mineraler]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=153332</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norge har beslutat godkänna djuphavsbrytning för att kunna bryta mineraler på havsbotten. Gruvdriften kan komma att bedrivas på en lika stor yta som Storbritannien. Beslutet får skarp kritik från bland annat WWF som menar att det är en "svart dag för norsk natur".</strong>

Havets djup och dess botten är de ekosystem som är mest outforskade men man har under en tid tittat på hur man ska kunna komma åt de eftertraktade mineraler och metaller som finns på djuphavsbotten. Så kallad djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havets botten, har kritiserats av bland annat Världsnaturfonden WWF för att <a href="https://www.havet.nu/djuphavsbrytning---ett-vansinnesprojekt" target="_blank" rel="noopener">vara</a> "vansinne" eftersom man riskerar att äventyra ekosystemen.

Flera studier och rapporter varnar också för följderna som riskerar att komma med djuphavsbrytning där man bland annat pekar <a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmars.2023.1095930/full" target="_blank" rel="noopener">på</a> att det kan bli "oåterkalleliga" störningar för havens ekosystem samt att det marina livet kommer att behöva stå inför stora <a href="https://www.soest.hawaii.edu/soestwp/announce/news/scientists-urge-caution-further-assessment-of-ecological-impacts-above-deep-sea-mining/" target="_blank" rel="noopener">utmaningar</a> de närmaste 100 åren.

Nu har den norska regeringen trots rådande kritik och varningar beslutat tillåta djuphavsbrytning, rapporterar <a href="https://www.natursidan.se/nyheter/norge-oppnar-for-gruvdrift-pa-havsbotten/" target="_blank" rel="noopener">Natursidan</a>. Det man ska bryta är magnesium, kobolt, koppar, nickel och speciella jordartsmetaller som används i exempelvis batterier.

<strong>Ofta används djuphavsbrytning</strong> som ett sätt att "utnyttja samhällets oro för klimatkrisen", menar Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF Sverige i en <a href="https://www.wwf.se/pressmeddelande/ny-rapport-framtidens-behov-av-mineraler-kan-tackas-utan-djuphavsbrytning/" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> som släpptes förra året.

— <em>Förespråkare för djuphavsbrytning försöker utnyttja samhällets oro för klimatkrisen som en motivering till att vi måste bryta mineraler från djuphavens botten. Vi måste snabbt ställa om till förnybar energi, men inte på bekostnad av stora, orörda djuphavsekosystem med rik biologisk mångfald och som även är viktiga kolsänkor</em>, sade han.

Ytan man föreslår att man ska bedriva gruvdrift i är 281 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar mer än hela Storbritanniens yta.

Beslutet får också skarp kritik från WWF Norge som menar att landet "inte tar internationella avtal för naturen på allvar".

– <em>Det är en svart dag for norsk natur</em>, konstaterar generalsekreteraren Karoline Andaur. <em>Medan allt fler länder gör ansvarsfulla val och ber om ett moratorium, går Norge mot strömmen och öppnar upp havsområden större än Storbritannien för att ödeläggas av gruvindustrin.</em>

Även Ryssland, Kanada och Nauru har planer på djuphavsbrytning. Sverige har tidigare sagt nej till gruvdrift på havsbotten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/norge-godkanner-djuphavsbrytning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
