<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>diplomati &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/diplomati/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 05 Jul 2026 07:43:33 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>diplomati &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sverige vill stärka dialogen med Kina efter ministermöte</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-kina-ministermote-wang-yi-stockholm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 Jul 2026 09:23:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[handel]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Maria Malmer Stenergard]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Wang Yi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234626</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard tog på lördagen emot Kinas utrikesminister Wang Yi i Stockholm. Samtalen handlade bland annat om handel, grön omställning, forskning, artificiell intelligens och behovet av att upprätthålla internationell rätt.</strong>

Mötet markerar ett fortsatt försök att förbättra relationerna mellan Sverige och Kina efter flera år av diplomatiska spänningar. Båda sidor betonade vikten av ökad dialog och samarbete, samtidigt som internationella och regionala frågor av gemensamt intresse behandlades.
<h3>Handel och teknik i fokus</h3>
Wang Yi, som även sitter i det kinesiska kommunistpartiets politbyrå, framhöll att Sverige och Kina har en lång historia av utbyte och att länderna under lång tid varit viktiga handelspartner för varandra i Norden respektive Asien. Han sade att relationen enligt Kinas syn bör bygga på ömsesidig respekt, gemensamma intressen och att meningsskiljaktigheter hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

Från svenskt perspektiv sker mötet i ett läge där relationerna till Peking är viktiga men samtidigt politiskt känsliga. Kina är en central handelspartner för många svenska företag, men frågor om säkerhet, geopolitisk påverkan och teknikberoenden har under senare år gjort relationen mer komplicerad.

Malmer Stenergard uppges ha sagt att den svenska regeringen fäster stor vikt vid relationen med Kina och att de bilaterala kontakterna har ökat. Hon ska också ha betonat att Sverige vill stärka dialogen på olika nivåer och använda befintliga samarbetsmekanismer inom bland annat handel, vetenskap och teknik.

I samtalen lyftes särskilt grön omställning, miljöskydd, teknisk innovation, artificiell intelligens och hållbar utveckling som möjliga samarbetsfält. Wang Yi pekade även på att över 10 000 svenska företag i dag bedriver handel med Kina och sade att Peking välkomnar fler svenska företag att ta del av den kinesiska marknaden.
<h3>Känsliga frågor kvarstår</h3>
Samtidigt uttryckte den kinesiske utrikesministern förhoppningen att Sverige ska erbjuda kinesiska företag en ”rättvis, opartisk och icke-diskriminerande” affärsmiljö. Uttalandet kan ses mot bakgrund av att kinesiska bolag under senare år mött ökad granskning i Europa, inte minst inom telekom och strategisk infrastruktur.

Malmer Stenergard ska även ha bekräftat att Sveriges hållning i den så kallade ett-Kina-politiken ligger fast. Frågan är en återkommande prioritet för Peking i möten med europeiska regeringar, särskilt i ljuset av den ökade spänningen kring Taiwan.
<h3>Internationell rätt och multilateralt samarbete</h3>
Båda sidor betonade också vikten av internationell rätt, multilaterala handelsregler och FN-systemet. Wang Yi sade att världen riskerar att glida tillbaka mot ”djungelns lag” om multilaterala mekanismer försvagas, medan den svenska sidan lyfte behovet av att främja fred, utveckling och välstånd i en tid av global osäkerhet.

Kina har nyligen infört visumfrihet för svenska medborgare, något som den svenska sidan välkomnade. Parterna uttryckte även intresse för ökat akademiskt, utbildningsrelaterat och personligt utbyte mellan länderna.

Mötet i Stockholm följer efter Malmer Stenergards besök i Kina förra året, vilket enligt Wang Yi bidragit till att relationerna mellan länderna förbättrats. Hur långt närmandet kan gå återstår dock att se, då Sverige samtidigt behöver väga handelsintressen mot EU:s bredare linje gentemot Kina.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ryska ambassaden i Stockholm har attackerats med drönare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryska-ambassaden-stockholm-attackerats-dronare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Jul 2026 17:36:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234480</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>HELSINGFORS (Xinhua) -- Ryska ambassaden i Sverige uppgav på torsdagen att två drönare hade träffat beskickningen i Stockholm vid 02-tiden lokal tid.</strong></p>
<p>Enligt ett uttalande som publicerades på Telegram släppte den ena drönaren, en quadkopter, en behållare med röd färg inne på ambassadområdet. En andra drönare, som enligt ambassaden bar på en attrapp till en improviserad sprängladdning, föll inne på området nära ambassadbyggnaden.</p>
<p>Ambassaden kallade händelsen inte bara en provokation, utan ”ett öppet försök att skrämma” dess personal.</p>
<p>Ambassaden noterade att liknande incidenter har inträffat tidigare och anklagade svenska myndigheter för att inte säkerställa säkerheten för utländska diplomatiska beskickningar i enlighet med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961.</p>
<p>Enligt ambassaden har svenska myndigheter formellt registrerat tidigare attacker mot beskickningen, men utredningarna har enligt ambassaden inte gett några resultat på mer än två år.</p>
<p>Ambassaden varnade för att ansvaret för ytterligare attacker mot Rysslands diplomatiska beskickning och för deras möjliga konsekvenser skulle ligga hos den svenska sidan.</p>
<p>Svenska myndigheter hade inte omedelbart kommenterat uppgifterna.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Xi Jinping besöker Nordkorea</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/xi-jinping-besoker-nordkorea/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Jun 2026 12:13:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[Kim Jong-un]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Nordkorea]]></category>
		<category><![CDATA[utrikespolitik]]></category>
		<category><![CDATA[Xi Jinping]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232671</guid>

					<description><![CDATA[<strong>PYONGYANG (Xinhua). Kinas president Xi Jinping inledde på måndagen ett statsbesök i Nordkorea.</strong>

Nordkoreas ledare Kim Jong-un och hans hustru Ri Sol Ju tog emot Xi och Peng Liyuan på flygplatsen i Pyongyang. Kim välkomnade Xi när han klev av planet.

Därefter hölls en stor välkomstceremoni på Kim Il Sung-torget. Ledarna tog plats på hedersläktaren medan en salut om 21 skott avfyrades och militärorkestern spelade Kinas och Nordkoreas nationalsånger.

Xi inspekterade den nordkoreanska hedersvakten tillsammans med Kim. Därefter följde en parad.

Festklädda Pyongyangbor, däribland barn och ungdomar, viftade med flaggor, blommor och ballonger. De kinesiska gästerna välkomnades med applåder och hurrarop.

Vägen från flygplatsen till Kumsusans statliga gästhus kantades av vinkande nordkoreaner.

I en artikel i Rodong Sinmun, publicerad inför besöket, skrev Xi att han såg fram emot att träffa Kim för att diskutera ländernas mångåriga vänskap och framtida samarbete.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Jeffrey Sachs till Friedrich Merz: Välj diplomati innan Europa dras in i krig</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/jeffrey-sachs-merz-diplomati-ryssland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Jun 2026 09:01:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[Friedrich Merz]]></category>
		<category><![CDATA[Jeffrey Sachs]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232073</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den amerikanske universitetsprofessorn, ekonomen och diplomaten Jeffrey Sachs uppmanar Tysklands förbundskansler Friedrich Merz att omedelbart inleda direkta samtal med Moskva. I ett öppet brev varnar Columbia-professorn för att Europa och Ryssland rör sig mot ett öppet krig – och kräver att Berlin väljer diplomati framför upprustning.</strong>

Jeffrey Sachs publicerade brevet i <a href="https://www.berliner-zeitung.de/article/jeffrey-sachs-an-bundeskanzler-merz-verhindern-sie-offenen-krieg-mit-russland-10038620" target="_blank" rel="noopener nofollow">Berliner Zeitung</a> och på sin <a href="https://www.jeffsachs.org/newspaper-articles/sj32jtl6876pd8aaeb23y7pzxbyrrp" target="_blank" rel="noopener nofollow">egen webbplats</a> i slutet av maj. Sachs, som är professor vid Columbia University och tidigare rådgivare till FN:s generalsekreterare, riktar texten direkt till Friedrich Merz.

Han beskriver läget som akut och lägger ett särskilt ansvar på Tyskland.

– <em>Europa och Ryssland glider in i ett öppet krig. Och i denna utveckling, herr förbundskansler, är ert ansvar unikt</em>, skriver Sachs.

Sachs påminner Merz om att denne <a href="https://www.intellinews.com/germany-s-merz-joins-calls-for-europe-to-restart-contacts-with-putin-420355/" target="_blank" rel="nofollow noopener">tidigare</a>, tillsammans med Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Frankrikes president Emmanuel Macron, har talat om behovet av att återuppta Europas relationer med Ryssland och kallat Ryssland "ett europeiskt land".

Sachs menar att orden inte har följts av verklig diplomati.

Han frågar i brevet om Merz som förbundskansler har försökt föra ett enda seriöst samtal med Vladimir Putin, eller om den tyska utrikesministern har försökt föra ett sådant samtal med Sergej Lavrov.

– <em>Svaret, såvitt känt, är nej. Inte en enda gång</em>, skriver Sachs.

[caption id="attachment_162162" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/Jeffrey-Sachs.jpg"><img class="size-medium wp-image-162162" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/10/Jeffrey-Sachs-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Jeffrey Sachs. Foto: PES Group Committee of the Regions/CC BY 2.0[/caption]
<h3>Kräver direkt kontakt med Putin</h3>
Sachs vädjan kretsar kring tre åtgärder: direkt dialog med Putin, återöppnade diplomatiska kanaler och ett fredsspår byggt på ukrainsk neutralitet.

– <em>Öppna en dialog med president Putin. Skicka er utrikesminister till Moskva eller bjud in Rysslands utrikesminister till Berlin. Öppna åter de OSSE-kanaler som Tyskland har låtit förtvina</em>.

Sachs anser att Berlin i stället har låtit sig dras djupare in i en militär logik. Han kritiserar krav på fler vapen, större krigskapacitet och hårdare markeringar mot Moskva.

Enligt honom har Tyskland därmed blivit "en pådrivare snarare än en bromskloss" för ett europeiskt storkrig.

Sachs skriver också att sättet att försvara Ukraina inte är fortsatt död och förödelse, utan "fred på villkor som är godtagbara för alla parter".

En sådan lösning skulle enligt honom innebära att striderna stoppas längs en vapenstilleståndslinje, att Ukraina återgår till neutralitet och att Nato permanent avstår från ytterligare expansion österut.

[caption id="attachment_214288" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/Putin-Valdai.jpg"><img class="size-medium wp-image-214288" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/Putin-Valdai-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Valdai Discussion Club[/caption]
<h3>Varnar för ekonomisk självskada</h3>
Brevet innehåller även en hård kritik mot Tysklands ekonomiska kurs efter brottet med Ryssland. Sachs skriver att den tyska industriekonomin byggde på handel med Ryssland och billig rysk energi.

Efter sabotaget mot Nord Stream och avbrottet i de normala handelsrelationerna köper Tyskland i stället dyrare naturgas från USA, framhåller han, och beskriver utvecklingen som "industriellt självmord" och varnar för att tyska nyckelbranscher tappar konkurrenskraft.

Han kopplar kritiken till den tyska upprustningen och menar att hundratals miljarder euro riskerar att flyttas från investeringar i digitalisering, artificiell intelligens, halvledare och energiinfrastruktur till vapen.

<em>– Dessa vapen kan inte köpa någon säkerhet som diplomatin inte kan uppnå till en bråkdel av kostnaden, skriver Sachs.</em>

[caption id="attachment_216344" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/11/Patriot-Friedrich-Merz.jpg"><img class="size-medium wp-image-216344" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/11/Patriot-Friedrich-Merz-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Jeffrey Sachs budskap till förbundskansler Friedrich Merz är tydligt: De-eskalering i motsats till krigshets. Montage. Foto: DoD/Brian Kimball, European People's Party/CC BY 2.0[/caption]

Sachs pekar också på flera historiska vägval som enligt honom har fört Europa mot dagens konflikt. Han nämner Natoutvidgningen efter den tyska återföreningen, toppmötet i Bukarest 2008, Minsk II-avtalet, Nord Stream och fredsförhandlingarna i Istanbul våren 2022.

Hans slutsats är att Tyskland måste erkänna sin egen roll och återgå till en politik som söker avspänning snarare än eskalation.

– <em>Ett förhandlat fredsavtal baserat på ukrainsk neutralitet är den realistiska vägen ut ur katastrofen, och återupprättandet av normala ekonomiska relationer med Ryssland är den realistiska vägen ut ur Tysklands industriella nedgång</em>.

Brevet avslutas med en direkt uppmaning till Friedrich Merz: – <em>Det är dags för diplomati, herr förbundskansler. Valet är ert</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Donald Trump riktar ny hälsning till Grönland efter USA-protester i Nuuk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/trump-gronland-halsning-nuukprotester/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 May 2026 11:56:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Grönland]]></category>
		<category><![CDATA[Jeff Landry]]></category>
		<category><![CDATA[Nuuk]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231412</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Donald Trump har på nytt riktat uppmärksamhet mot Grönland genom en hälsning på Truth Social. Inlägget kom efter förra veckans besök av USA:s särskilda sändebud för Grönland och invigningen av ett nytt amerikanskt konsulat i Nuuk – en händelse som ledde till protester från lokalbefolkningen.</strong>

Den amerikanske presidenten delade under fredagskvällen en bild med texten "Hello, Greenland!" på Truth Social, <a href="https://knr.gl/da/nyheder/trump-sender-ny-hilsen-til-groenland-efter-opsigtsvaekkende-uge" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> grönländska KNR.

Bilden visar en jättelik Trump bakom ett grönländskt landskap som ska föreställa omgivningen kring Tasiilaq. Inlägget följde på Trumps särskilda sändebud Jeff Landrys besök i Nuuk.

Landry, republikansk guvernör i Louisiana, anlände till Nuuk söndagen den 17 maj.

Under måndagen träffade han Grönlands regeringsledning, däribland regeringschefen Jens-Frederik Nielsen och utrikesansvarige Múte B. Egede. Landry lämnade Nuuk på onsdagskvällen.

Besöket följde på månader av spänningar kring Trumps återkommande uttalanden om amerikansk kontroll över Grönland. USA har samtidigt visat ett ökat diplomatiskt intresse för ön.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">President Trump posts on Truth Social:</p>
Hello, Greenland! <a href="https://t.co/LXvzceLY0V">pic.twitter.com/LXvzceLY0V</a>

— Donald J Trump Posts TruthSocial (@TruthTrumpPost) <a href="https://twitter.com/TruthTrumpPost/status/2057950948153049266?ref_src=twsrc%5Etfw">May 22, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Protester vid konsulatet</h3>
Bakgrunden till demonstrationerna var invigningen av USA:s nya konsulat i Nuuk. Uppemot 1 000 personer demonstrerade utanför byggnaden under invigningen.

Demonstranterna gick genom stadskärnan och ropade "Grönland tillhör grönländarna", innan de vände ryggen mot konsulatet i tyst protest. Grönlands regering har tidigare avvisat tanken på att ön skulle kunna köpas eller kontrolleras av USA.

Efter mötet med Jeff Landry sade Jens-Frederik Nielsen att regeringen höll fast vid sitt budskap: Grönland och det grönländska samhället ska respekteras. Landry har samtidigt betonat USA:s intresse för området.

I en intervju med Sermitsiaq sade han att USA behöver återuppbygga sin närvaro på Grönland och kopplade Donald Trumps intresse till öns läge på det västra halvklotet.

Trumps hälsning ger ytterligare laddning åt den redan känsliga diplomatiska dragkampen mellan Washington, Nuuk och Köpenhamn.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Uppgifter: Iran avvisar nya fredssamtal med USA</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-avvisar-nya-fredssamtal-usa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Apr 2026 12:33:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Vapenvila]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228059</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Iran kommer inte att delta i en ny förhandlingsrunda med USA. Beskedet kommer från utrikesdepartementets talesperson Esmaeil Baghaei, bara dagar innan den nuvarande vapenvilan löper ut på onsdag.</strong>

– <em>Vi planerar inte att delta i en andra omgång av samtal,</em> säger Baghaei till Reuters.

Enligt Teheran har USA brutit mot vapenvilan genom att införa en marin blockad – något som visar att Washington inte menar allvar i sina diplomatiska kontakter.

– <em>Vi kommer inte att acceptera löften utan handling,</em> säger han.

Iran anklagar samtidigt president Donald Trump för att sprida osanningar om förhandlingsläget.

USA:s president Donald Trump har nästan dagligen påstått att Iran aktivt deltar i samtal och inom kort kommer att godta alla amerikanska krav. Enligt Baghaei är det rena lögner, avsedda att manipulera oljemarknaden.

Påståendet från Trump tycks ha viss effekt på oljepriset då priset på Brentolja fortfarande ligger på under 100 dollar per fat.
<h3>"Vi startade inte det här kriget"</h3>
Iran betonar att vissa frågor inte är förhandlingsbara.

– <em>Vi startade inte det här kriget, och alla våra åtgärder har utgjort legitimt självförsvar för att skydda vår suveränitet,</em> säger Baghaei.

Teheran motsätter sig särskilt att diskutera sitt missilprogram och det kärntekniska programmet. Program som man ser som grundbulten för landets självförsvar mot Israel och USA.

Spänningarna har förvärrats ytterligare sedan USA under söndagen <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/vapenvilan-bruten-usa-angriper-iranskt-fartyg-iran-slar-tillbaka-med-dronarattacker/" target="_blank" rel="noopener">beslagtog ett iranskt lastfartyg</a>. En taleman för den iranska militären varnar för att landet är redo att vidta åtgärder mot amerikanska styrkor om situationen eskalerar.

Vapenvilan löper ut på onsdag – och med Irans besked om att avstå från nya samtal är det oklart vad som väntar därefter.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Irans president skriver öppet brev till det amerikanska folket</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/irans-president-oppet-brev-amerikaner/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 09:43:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Iranavtalet]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Masoud Pezeshkian]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226475</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den 1 april 2026 publicerade Irans president Masoud Pezeshkian ett öppet brev på X riktat till det amerikanska folket. Brevet offentliggjordes timmar innan USA:s president Donald Trump höll ett planerat nationellt tal om Mellanöstern.</strong>

I brevet avvisar Pezeshkian bilden av Iran som ett säkerhetshot och kallar det en politisk konstruktion skapad för att rättfärdiga militär dominans och vapenstimulerande politiska intressen.

Han lyfter fram 1953 års CIA-stödda statskupp mot Irans demokratiskt valda regering som startpunkten för det fientliga förhållandet mellan de två länderna – ett förhållande som, enligt honom, fördjupats av det amerikanska stödet till Shahen, stödet till Saddam Hussein under 1980-talets krig och jahrelånga sanktioner.

Brevet är återgivet i sin helhet nedan:

<strong><em>I Guds namn, den Nåderike, den Barmhärtige</em></strong>

<em>Till det amerikanska folket, och till alla dem som – mitt i en flod av förvrängningar och konstruerade berättelser – fortsätter att söka sanningen och strävar efter ett bättre liv:</em>

<em>Iran – med just detta namn, denna karaktär och denna identitet – är en av världshistoriens äldsta kontinuerliga civilisationer. Trots sina historiska och geografiska fördelar vid olika tidpunkter har Iran aldrig, i sin moderna historia, valt aggressionens, expansionens, kolonialismens eller dominansens väg. Även efter att ha uthärdat ockupation, invasion och ihållande press från stormakter – och trots att landet besitter militär överlägsenhet gentemot många av sina grannar – har Iran aldrig inlett ett krig. Ändå har landet beslutsamt och modigt stött tillbaka dem som anfört det.</em>

<em>Det iranska folket hyser ingen fientlighet mot andra nationer, inklusive det amerikanska, europeiska eller angränsande länders folk. Även inför upprepade utländska ingripanden och påtryckningar under sin stolta historia har iranier konsekvent dragit en tydlig skiljelinje mellan regeringar och de folk de styr. Detta är en djupt rotad princip i iransk kultur och kollektivt medvetande – inte en tillfällig politisk ståndpunkt.</em>

<em>Att framställa Iran som ett hot är därför varken förenligt med historisk verklighet eller med nutida observerbara fakta. En sådan uppfattning är en produkt av de mäktigas politiska och ekonomiska nycker – behovet av att konstruera en fiende för att rättfärdiga påtryckningar, upprätthålla militär dominans, hålla vapentillverkning vid liv och kontrollera strategiska marknader. I en sådan miljö: om ett hot inte existerar, uppfinns det.</em>

<em>Inom detta sammanhang har USA koncentrerat flest styrkor, baser och militär kapacitet runt Iran – ett land som, åtminstone sedan USA:s grundande, aldrig har inlett ett krig. De senaste amerikanska angreppen som genomförts från just dessa baser har visat hur hotfullt en sådan militär närvaro verkligen är. Inget land som konfronteras med sådana förhållanden skulle naturligtvis avstå från att stärka sin försvarsförmåga. Det Iran har gjort – och fortsätter att göra – är ett avvägt svar grundat i legitimt självförsvar, och inte på något sätt ett inledande av krig eller aggression.</em>

<em>Relationerna mellan Iran och USA var ursprungligen inte fientliga, och de tidiga kontakterna mellan det iranska och amerikanska folket präglades inte av fientlighet eller statskupp – en olaglig amerikansk kupp 1953. Vändpunkten var interventionen som syftade till att hindra nationaliseringen av Irans egna resurser. Den kuppen störde Irans demokratiska process, återinförde diktatur och sådde djup misstro mot amerikansk politik bland iranier. Denna misstro fördjupades ytterligare av det amerikanska stödet till Shahens regim, stödet till Saddam Hussein under 1980-talets påtvingade krig, införandet av de längsta och mest omfattande sanktionerna i modern historia och – slutligen – oprovocerade militära angrepp, två gånger, mitt under pågående förhandlingar.</em>

<em>Ändå har inget av dessa påtryckningar lyckats försvaga Iran. Tvärtom har landet stärkts på många områden: läskunnigheten har tredubblats – från cirka 30 procent före den islamiska revolutionen till över 90 procent idag; den högre utbildningen har expanderat dramatiskt; betydande framsteg har gjorts inom modern teknik; sjukvården har förbättrats och infrastrukturen har utvecklats i en takt och omfattning som inte går att jämföra med det förflutna. Det är mätbara, observerbara verkligheter som står fristående från konstruerade berättelser.</em>

<em>Samtidigt får sanktionernas, krigets och aggressionens destruktiva och omänskliga konsekvenser för det motståndskraftiga iranska folkets liv inte underskattas. Det fortsatta militära våldet och de senaste bombningarna påverkar djupt människors liv, attityder och perspektiv. Det avspeglar en grundläggande mänsklig sanning: när krig tillfogar oersättlig skada på liv, hem, städer och framtider, förblir inte människor likgiltiga inför de ansvariga.</em>

<em>Det väcker en grundläggande fråga: Vilka av det amerikanska folkets intressen tjänas egentligen av detta krig? Förelåg det något objektivt hot från Iran som motiverat ett sådant agerande? Tjänar massakern på oskyldiga barn, förstörelsen av cancerbehandlande läkemedelsanläggningar eller skrytet om att bomba ett land "tillbaka till stenåldern" något annat syfte än att ytterligare skada USA:s globala anseende?</em>

<em>Iran förde förhandlingar, nådde ett avtal och uppfyllde samtliga sina åtaganden. Beslutet att dra sig ur det avtalet, trappa upp mot konfrontation och genomföra två angrepp mitt under pågående förhandlingar var destruktiva val fattade av den amerikanska regeringen – val som tjänade en utländsk angripares villfarelser.</em>

<em>Attacker mot Irans vitala infrastruktur – inklusive energi- och industrianläggningar – riktar sig direkt mot det iranska folket. Utöver att det utgör ett krigsbrott får sådana handlingar konsekvenser som sträcker sig långt bortom Irans gränser. De skapar instabilitet, ökar mänskliga och ekonomiska kostnader och vidmakthåller spänningscykler som sår frön av bitterhet som kommer att bestå i år. Det är inte ett tecken på styrka – det är ett tecken på strategisk villrådighet och oförmåga att nå en hållbar lösning.</em>

<em>Är det inte också så att Amerika har gett sig in i denna aggression som ett redskap för Israel, påverkad och manipulerad av det regimen? Är det inte så att Israel, genom att konstruera ett iranskt hot, söker avleda den globala uppmärksamheten från sina brott mot palestinierna? Är det inte uppenbart att Israel nu siktar på att bekämpa Iran till siste amerikanske soldat och siste amerikanske skattebetalarens dollar – och välter bördan av sina villfarelser på Iran, regionen och USA självt i jakten på illegitima intressen?</em>

<em>Är "America First" verkligen bland den amerikanska regeringens prioriteringar idag?</em>

<em>Jag inbjuder er att se bortom desinformationsmaskineriet – som är en integrerad del av denna aggression – och istället tala med dem som besökt Iran. Lägg märke till de många framgångsrika iranska invandrare – utbildade i Iran – som nu undervisar och forskar vid världens mest prestigefyllda universitet, eller bidrar till de mest avancerade teknikföretagen i väst. Stämmer dessa verkligheter överens med de förvrängningar ni berättas om Iran och dess folk?</em>

<em>Världen står idag vid ett vägskäl. Att fortsätta på konfrontationens väg är mer kostsamt och meningslöst än någonsin tidigare. Valet mellan konfrontation och engagemang är både verkligt och avgörande; dess utfall kommer att forma framtiden för kommande generationer.</em>

<em>Under sin årtusenden långa, stolta historia har Iran överlevt många angripare. Allt som återstår av dem är vanärade namn i historien, medan Iran består – motståndskraftigt, värdigt och stolt.</em>

Masoud Pezeshkian valdes till Irans president i juli 2024 och tillhör den reformvänliga falangen inom det iranska politiska systemet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Kinesisk modernisering skapar nya möjligheter för världen”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/kinesisk-modernisering-nya-mojligheter-varlden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Mar 2026 13:22:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Folkkongressen]]></category>
		<category><![CDATA[handel]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225669</guid>

					<description><![CDATA[Sedan början av 2026 har ledare från flera länder – däribland Sydkoreas president Lee Jae-myung, Finlands statsminister Petteri Orpo, Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz – i snabb följd besökt Kina, åtföljda av omfattande affärsdelegationer från respektive land. Det växande intresset för att besöka Kina speglar förtroende för landets ekonomiska utveckling och goda framtidsutsikter.

Nyligen avslutades Kinas nationella folkkongress och Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens ("de två sessionerna") framgångsrikt, där riktlinjerna för den 15:e femårsplanen antogs. Detta markerar inledningen på en ny fas i Kinas modernisering. Sessionerna sänder tre viktiga signaler om hur Kinas modernisering kan tillföra stabilitet och nytt momentum till världsekonomin.
<h3>Utvecklingssignal</h3>
Kina avser fortsätta hålla fast vid högkvalitativ tillväxt och samtidigt utgöra en stabiliserande kraft i världsekonomin. Regeringen har satt ett pragmatiskt och proaktivt BNP-tillväxtmål för 2026 på 4,5–5 procent, med fokus på teknologidriven produktivitet genom innovation, stärkt realekonomi och ett avancerat industrisystem. Samtidigt betonas stimulans av inhemsk efterfrågan genom ökad konsumtion, satsningar på levnadsstandard och välfärd.

Kina har under lång tid stått för omkring 30 procent av den globala tillväxten och är världens näst största konsumtionsmarknad. I ett världsläge präglat av geopolitisk osäkerhet och ökade regionala konflikter kan en stabil kinesisk högkvalitativ tillväxt få stor betydelse för den globala utvecklingen.
<blockquote>I ett världsläge präglat av geopolitisk osäkerhet och ökade regionala konflikter kan en stabil kinesisk högkvalitativ tillväxt få stor betydelse för den globala utvecklingen.</blockquote>
<h3>Öppningssignal</h3>
Kina kommer att fortsätta sin breddade ekonomiska öppenhet och fungera som ett sammanhållande "kitt" för globalt samarbete. Marknadstillträde kommer att utvidgas, främst inom tjänstesektorn, men även inom områden som telekom, bioteknik och helt utlandsägda sjukhus. Samtidigt kommer den digitala sektorn gradvis att öppnas och negativlistan för gränsöverskridande tjänstehandel att förkortas.

Regelverk, myndigheter och kataloger för utländska investeringar ska reformeras för att ge utländska företag likvärdiga villkor och uppmuntra till återinvesteringar och lokal produktion. Under de senaste decennierna har Kinas ekonomiska tillväxt varit nära sammanlänkad med landets öppnande mot omvärlden. Ambitionen är att Kina inte bara ska vara en "global fabrik", utan också en "global marknad" som gynnar hela världen genom ömsesidigt samarbete och ökad institutionell öppenhet.
<h3>Innovationssignal</h3>
Kina kommer att påskynda sin ambition att uppnå större självständighet inom vetenskap och teknologi genom proaktiva satsningar på att utveckla framtidsindustrier inom kvantteknik, biotillverkning och avancerad AI. Genom att dela innovationsresultat med andra länder strävar Kina efter att fungera som "motor" för global industriell uppgradering.

Under de kommande fem åren beräknas de nationella investeringarna i forskning och utveckling öka med i genomsnitt minst 7 procent per år, samtidigt som initiativet "artificiell intelligens+" fortsätter att utvecklas för att främja nya former av den AI-drivna ekonomin. Under de senaste åren har multinationella företag som Scania, AstraZeneca, Volkswagen och Siemens fortsatt att expandera sin forskning och ingenjörskapacitet i Kina.
<blockquote>Kinas innovation och hållbarhetsarbete kommer inte bara att omforma den egna ekonomin, utan också påverka det globala innovationslandskapet och den gröna omställningen.</blockquote>
I inledningen av den 15:e femårsplanen framhåller Kina att stabil ekonomisk utveckling och ökad öppenhet ska ligga till grund för fortsatt breddat och fördjupat internationellt samarbete där alla samverkande parter gynnas. För Sverige och Kina innebär det möjligheter till praktisk samverkan, särskilt inom grön koldioxidsnål teknik, biomedicin och intelligent tillverkning. Båda sidor bör ta tillvara dessa möjligheter och tillsammans skriva ett nytt kapitel i det ömsesidigt gynnsamma samarbetet mellan Kina och Sverige.

&#160;

<em>Zhou Limin, Kinas ambassadör i Sverige</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikansk personal fast i Irak efter iranska motangrepp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikansk-personal-fast-i-irak-efter-iranska-motangrepp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 12 Mar 2026 11:00:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224038</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sedan USA:s utrikesdepartement för drygt tio dagar sedan beordrade icke-nödvändig personal att lämna Irak har USA haft betydande svårigheter att genomföra evakueringen. </strong>

<strong>Militära evakueringsflygningar från Bagdad försenades med dagar på grund av det farliga säkerhetsläget – och i Erbil fick brittiska Royal Air Force kliva in när USA:s militär saknade möjlighet att agera.</strong>

Evakueringen av amerikansk personal inleddes den 2 mars, fyra dagar efter det att Israel och USA i strid med internationell rätt den 28 februari inlett fullskaliga flyganfall mot Iran.

USA:s utrikesdepartement beordrade då icke-nödvändig personal att lämna inte bara Irak utan även Bahrain, Qatar, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Jordanien.

Dagen därpå avsatte departementet upp till 40 miljoner dollar för evakueringsflygningar.

Den 6 mars avgick ett evakueringsflyg från Dubai till Washington med cirka 182 ambassadanställda och anhöriga, tillsammans med 51 privata amerikanska medborgare.
<figure class="wp-block-image">

[caption id="" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/amman-us-embassy-jordan-1170x600-1.jpg"><img src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/amman-us-embassy-jordan-1170x600-1.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> USA:s ambassad i Amman, Jordanien. Foto: Xinhua/Mohammad Abu Ghosh[/caption]</figure>
<h3>Uppgifter: RAF involverat</h3>
I samband med att USA:s konsulat i Erbil utsattes för häftiga iranska angrepp tvingades personalen söka skydd.

Då amerikansk militär saknade möjlighet att genomföra evakueringen fick enligt uppgifter brittiska Royal Air Force (RAF) transportera konsulatpersonalen till säkerhet.

Utrikesdepartementet kommenterade säkerhetsläget återhållsamt.

— <em>Specifika operativa detaljer kan vi inte kommentera, men USA:s mission i Irak vidtar i allmänhet alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa säkerheten för vår diplomatiska personal och våra anläggningar</em>, sade en talesman för departementet.

En departementstjänsteman uppgav att begäran om avresa godkändes snabbt när ambassaden väl formellt begärt det.

— <em>Ambassaden i Bagdad begärde avresa, och departementet godkände begäran inom timmar för att minska vår närvaro och skydda personalen</em>, sade tjänstemannen.
<h3>Drönarattack mot diplomatisk stödanläggning</h3>
Natten till den 10 mars attackerades Bagdad Diplomatic Support Center – en stödanläggning nära den amerikanska ambassaden – av sex drönare.

Fem av drönarna sköts ner, men en träffade ett område nära anläggningens vakttorn. En uppföljande attack bekräftades natten till den 11 mars.

— <em>Attacken mot Bagdad Diplomatic Support Center kan vi bekräfta – Iran-stödda terroristmiliser genomförde angreppet under natten,</em> sade en talesman för USA:s utrikesdepartement.

Tre säkerhetsvakter fördes till sjukhus för undersökning efter incidenten.

— <em>Vakterna fördes till sjukhus för medicinsk utvärdering eftersom de befann sig nära platserna som träffades,</em> uppgav en tjänsteman.

Anläggningen bevakas av lokalt anställda entreprenörer och inte direkt av den amerikanska regeringen. Samtliga amerikanska regeringstjänstemän uppges ha identifierats och redovisats.
<figure>

[caption id="" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/iran-attack-oil-refinery-bapco-bahrain-crop.jpg"><img src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/iran-attack-oil-refinery-bapco-bahrain-crop.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Brand vid oljeraffinaderi i Bahrain efter en iransk drönarattack. Foto: Xinhua[/caption]</figure>
<h3>Uppgifter: Islamic Resistance tar på sig ansvaret</h3>
Enligt uppgifter till nyhetssajten Politico tog departementets toppledning direkt kontroll över evakueringsoperationen – ett arbete som vanligtvis sköts av konsulat- och byråtjänstemän.

Den 7 mars attackerades USA:s ambassad i Bagdad. Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio hade tre dagar tidigare meddelat att de amerikanska attackerna mot Iran intensifieras.

Den 9 mars publicerade ambassaden ett uttalande om att ingen prioritet väger tyngre för Donald Trump, och den amerikanske utrikesministern Marco Rubio uppger att säkerheten för amerikanska medborgare har högsta prioritet.

Rörelsen Islamic Resistance in Iraq har tagit på sig ansvaret för attackerna mot de amerikanska anläggningarna i Irak.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Schweiz: USA och Israel bröt mot folkrätten när de attackerade Iran</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/schweiz-usa-israel-folkratt-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 09 Mar 2026 04:20:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[folkrätten]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Schweiz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223635</guid>

					<description><![CDATA[<strong>GENÈVE (Xinhua). Schweiz försvarsminister Martin Pfister uppger att USA och Israel brutit mot folkrätten genom sina angrepp mot Iran. Det schweiziska förbundsrådet kräver att alla inblandade parter omedelbart upphör med våldet och skyddar civilbefolkningen.</strong>

I en intervju i söndags med dagstidningen Tages-Anzeiger uttryckte den schweiziske försvarsministern Martin Pfister oro över det eskalerande läget i Mellanöstern.

Pfister förklarade att förbundsrådet anser att attackerna mot Iran strider mot folkrätten, eftersom de bryter mot förbudet mot våldsanvändning. Han uppmanade alla inblandade parter att stoppa våldet och skydda civilbefolkningen.

Pfister tillade att Schweiz under senare år arbetat för att hålla kommunikationskanalerna öppna mellan USA och Iran, men att "tyvärr är det ett faktum att sådana ansträngningar inte alltid lyckas".

Innan USA och Israel attackerade Iran hade de två parterna – USA och Iran – genomfört två omgångar indirekta samtal i Genève, den 17 februari respektive den 26 februari.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
