Digital Services Act – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 01 Sep 2026 08:45:43 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Digital Services Act – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-kommissionen-makt-chatgpt-dsa/ Tue, 01 Sep 2026 09:33:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239037 EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning. Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA. Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven. ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer. Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande. Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller. Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter. Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler. Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras. Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel. För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen. Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening. Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner. Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk. EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant. NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier. Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs. Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.]]> EU:s förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 2 https://nyadagbladet.se/kronikor/eus-forodande-angrepp-pa-yttrandefriheten-del-2/ Thu, 02 Apr 2026 15:04:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226500 Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser. Att skribenters kränkningar av gränser för yttrandefriheten naturligtvis inte sällan förekommer (behandlas då av plattformens egna regler och landets lagar) är en sak, men kraven gällande vad man behandlar här innebär myndigheters ingrepp mot legalt tillåtet innehåll. Att särbehandla sådan information under förevändning att det gäller "borderline" yttranden bör – som den amerikanska utredningen (JCAR) påpekar – inte tillåtas. Enligt en EUIF-rapport från 2023 gällande bl a "våldsam högerextremism" kallades t ex uttrycket "refugees do not belong" för "a white supremacy idea. Sid 91". Att invända mot okontrollerad immigration tolkas alltså lätt som borderline "anti-migrants" och "anti-refugee" retorik. Vilka åtgärder vidtas då vanligen beträffande borderline-material? Ja, där är EU-organet helt klart på vad som ska göras och understryker detta med ett Orwelliskt språkbruk: "EUIF stressed that 'positive interventions'—meaning active censorship measures—'need to be adopted in order to prevent the spread of' this lawful, nonviolative political content, specifically calling for 'downranking' and 'demonetization' of it. Sid. 92f." Man talar i sammanhanget också om metoden att "add friction to access". Google och YouTube försäkrade i sammanhanget myndigheten om, att man just arbetade med sådan de-ranking via sina algoritmer.

Partiskhet och tvång

Partiskhet är en egenskap, som Kommissionen och dess censurapparat tar lätt på. En vänsterorienterad think-tank utnyttjades i arbetet att utforma censurregler. Det holländska inrikesministeriet utsågs inför ett val att vara "trusted flagger" dvs ha rätt att ställa särskilda krav på plattformarna gällande censur av publicerat material. Att utan hänsyn till den klara intressekonflikten bete sig så före ett val, där regeringen självfallet hotades, visar en utpräglad arrogans och likgiltighet för demokratiska regler. Ännu värre var beteendet inför det europeiska parlamentsvalet i juni 2024. Där krävdes och genomfördes särskilda åtgärder för att strängt kontrollera genomförd censur av plattformarna, och vilka dessa naturligtvis godtog. Att Kommissionen aktivt arbetade för striktare censur i ett val, som direkt angick dess arbete och policies, är självfallet en överträdelse av demokratisk kutym. Det säger något om EUs attityd till de europeiska folken, att sådant beteende godtas. Att följa DSA och fastställda regler och bestämmelser för censuren är idag inte frivilligt för plattformarna. Beträffande arbetet under valtider är JCARs omdöme följande: "The European Commission has issued de facto binding political censorship rules for European elections". Plattformarna lyder vanligen de instruktioner, som de får vid sina kontakter med EUs personal, pga de olika hot som finns vid olydnad.

Det rumänska valet 2024

Kommissionens beteende visar dess uppenbara intresse att motverka EU-kritiska partier och opinioner, och dess inflytande omfattar numera självfallet regeringar och rättsväsende. När en starkt EU-oppositionell politiker – Călin Georgescu – vann första omgången av rumänska presidentvalet och syntes ha goda utsikter att vinna den andra, sades säkerhetstjänster i Rumänien ha upptäckt, att Ryssland genom 25 000 konton i TikTok bedrivit en systematisk påverkan på den inledande valomgången. TikTok kunde dock snabbt fastställa, att sådana konton och en sådan samverkan inte funnits eller skett, vilket företagets interna undersökning och dokument visade. Den mindre påverkan som skett hade genomförts av andra rumänska partier men inte från Rysslands sida. TikTok framförde snabbt denna information till myndigheter och Kommissionen, vilka dock inte brydde sig om materialet. Istället stoppade Högsta Domstolen i Rumänien den andra valomgången beroende på den påstådda inverkan av Ryssland. I det presidentval, som sedan genomfördes 2025, tilläts Georgescu inte delta, och en EU-vänlig politiker vann naturligtvis. Detta visar då på åtgärder från EU, som i kraft gick långt utöver de censuringrepp som Kommissionen vanligen genomför för att främja EU-vänliga partier. Framtiden får utvisa om handlandet här främst berodde på antingen att Rumänien är ett för EUs befolkning rätt okänt land (vilket ökade handlingsfriheten), eller att det var ett engångsbeslut, eller om klart EU-skeptiska kandidater inte längre godtas i de högsta positionerna i medlemsstaterna.

Utnyttjandet av NGOs

Användningen av NGOs som vakthundar för den detaljerade granskningen av plattformarna i ett speciellt land mångdubblar förmågan att observera även små avvikelser från "tillåtna" yttranden på nätet. Sådana NGOs sägs av EU vara objektiva, men eftersom de är utvalda av EU för övervakning kan det betvivlas. De är naturligtvis vänsterorienterade. De kan vara Trusted Flaggers eller arbeta inom EUs Rapid Response System och då ställa krav med prioritet på plattformarna. Dessa NGOs är troligen ofta beroende av offentlig finansiering.

Några slutsatser

I och med att censurorganisationen inom EU inte ens dragit sig för partiska åtgärder av det slag, som kommenterades ovan, bekräftas dess politiska orientering. Från att inledningsvis dess karaktär av ett internt tullfritt område gjorde EU populär inom europeisk höger, har dess senare lagstiftningsarbete, policies och fientlighet mot självständiga nationer och nationalism gjort EU till ett vänsterprojekt. Det som motarbetas och censureras bort enligt ovan som Borderline är t ex genomgående fullt legala högeråsikter. Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger. Det är beklagligt, att många borgerliga partier inom Europas länder ännu inte insett detta. Beträffande de aktiviteter, som granskats här, framgår tydligt, att de aktiva inom censurområdet tolkar regler ytterst fritt och brett och ofta troligen i överensstämmelse med sin ideologiska övertygelse. EUs ledning avser också att alltmer bygga ut systemet, vilket medför att traditionell yttrandefrihet får ett alltmer begränsat utrymme.
Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger.
En viktig fråga är, om Europa rör sig och snart gränsar mot ett system för övervakning av yttranden på nätet, som mycket liknar dem diktaturer använder. Genom att successivt vidga definitioner såsom avseende Hate Speech och omfånget av Borderline-området, tvingas kritiken av dagens samhälle bli allt mera begränsad. Dessutom finns också tydliga tecken på, att EU önskar vidga sitt inflytande över nätet territoriellt, och att man ser det som önskvärt att europeisk lagstiftning i detta avseende gäller i andra delar av världen. Detta är säkerligen ett mål också för FN och allmänt globalister i världen. Dessa personer och organisationer förstår ju, att begränsningar av yttrandefriheten är vital för deras möjlighet att nå sina mål. Så EUs verksamhet på detta fält är – förutom att vara en europeisk katastrof – också en del i byggandet av den mardröm, som politisk globalism innebär.   Dan Ahlmark  
Källor och referenser: 1 European Commission against Racism and Intolerance (ECRI), General Policy Recommendation No 15 on "hate speech" 8.12.2016 2 Disinformation, as defined by the EU, refers to false or misleading information that is deliberately spread to deceive and manipulate public opinion, particularly in the context of online communications. The EU aims to combat this issue through various strategies, including the EU Code of Practice on Disinformation, which seeks to enhance transparency and accountability in digital platforms.]]> EUs förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 1 https://nyadagbladet.se/kronikor/eus-censursystem-riktar-sig-mot-konservativa-och-eu-kritiker/ Tue, 31 Mar 2026 15:22:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225906 Delar av systemet Den verkliga bakgrunden till skapandet av ett effektivt digitalt censursystem inom EU var – vid sidan av de angivna målen – följande, enligt den juridiska kommittén i amerikanska representanthuset (JCAR)1, som noggrant undersökt tillämpningarna av regelsystemet. Kommitténs intresse orsakades främst av att EUs regler påverkade plattformarnas arbete att tillämpa sina egna regler för publicering i USA, med dess starka skydd för yttrandefriheten. Kommittén sade att internet "... threatened the established political order, and by the mid-2010s, the political establishments in the United States and Europe sought to counter rising populist movements that questioned deeply unpopular policies such as mass migration. ... starting in 2015 and 2016, the European Commission began creating various forums in which European regulators could meet directly with technology platforms to discuss how and what content should be moderated .... nonpublic documents produced to the Committee show that for the last ten years, the European Commission has directly pressured platforms to censor lawful, political speech in the European Union and abroad". (Sid 2)2 The EU Internet Forum (EUIF) bildades 2015 för att "address the misuse of the internet for terrorist purposes". Det var en viktig komponent i det system som byggdes upp. Forumet blev dock ett medel brett inriktat på legalt politiskt tal, och EUIF sammanför "American and European conservatives with jihadists and white supremacists and telling platforms to censor them all. Sid 96". Det ger också råd om hur man bäst censurerar "borderline content. Sid 96", vilket är legalt innehåll på nätet gällande exempelvis kritik av EU och allmän populistisk retorik. Det följande året infördes en "Code of Conduct on Countering Illegal Hate Speech Online" som de sociala plattformarna skulle följa. Två år senare infördes "Code of Practice on Disinformation", enligt vilken plattformarna skulle minska graden av "synbarhet" för oönskade inlägg som utgjorde s.k. desinformation. Att efterfölja dessa två regelsystem är numera praktiskt sett obligatoriskt för plattformarna (Sid. 38). Samtidigt började stora EU-nationer att genomföra egen nationell censur. År 2022 skapades en fast organisation för EUs arbete att genomföra olika regler via samverkan med plattformarna, och DSA3 trädde i kraft 2023. Särskilda regler infördes i denna viktiga lagstiftning gällande valperioder: DSA Election Guidelines. I den alltid pågående censuren pressar EU-kommissionen och medlemsstaternas censurmyndigheter plattformarna att särskilt censurera åsikter från höger (i USA kallade "conservative") och anti-etablissemangs­källor (Sid 96). I samband med Disinformation Code och DSA Election Guidelines skapade Kommissionen ett "Rapid Response System" för att snabbt kunna ingripa i samband med val. Speciellt utvalda faktagranskare – t.ex. NGO:er – har rätt att med prioritet begära av en plattform att denna censurerar visst material. Faktagranskarna är pålitligt censurvänliga och vänsterorienterade. Medverkan i dessa grupper och andra skapade av EU hävdades vara frivillig, liksom de åtgärder som diskuterades. JCAR drog dock efter analys slutsatsen att: "The 'voluntary' and 'consensus-driven' European censorship regulatory regime is neither voluntary nor consensus-driven". (Sid 6) Genom hotet att bötfälla företagen med maximalt 6% av dess årliga försäljning i världen kan EU tvinga fram önskat beteende. Böterna för Musks X nådde i år inte riktigt upp till det beloppet. Vid sidan av böter finns ett flertal andra åtgärder: ändringar i algoritmer, lägre ranking och synlighet, ej betalt innehåll och liknande metoder.

Exempel på tillämpningar av existerande regler

De som inom EU-kommissionen genomför censurarbetet bedöms av JCAR se på befolkningarna på följande sätt: "They think … citizens are stupid, unable to decide for themselves what to believe and what not to". En sådan syn torde gälla även censorerna inom olika länder. Inför det första valet – i Slovakien – efter att DSA införts, fick plattformarna exempelvis information om att "befolkningen tenderar att tro på konspirationsteorier och falska beskrivningar". Att radikalt och falskt underskatta människors förmåga att bedöma och värdera information är troligen den ursäkt censorer behöver för att utan samvetskval utföra sitt arbete. Den största faran med EUs censur är att medborgarna inte får relevant information om viktiga ämnen som kan förändra deras val – gällande antingen deras eget land eller EU i dess helhet. Myndigheter, både nationellt och i EU, tystar dem man betecknar som motståndare. Detta syns gälla i särskilt tre fall: (A) åsikter om nationell suveränitet och/eller EU-medlemskapet, (B) klart högerinriktade åsikter, eller (C) kritiska åsikter om den ideologiska blandning av postmodernism, kritisk teori och delar av marxism som ofta kallas kulturmarxism4 – en ideologi som EU stöttar eftersom den samverkar med EUs mål. EU-kommissionen har det dominerande målet att skapa en federal union, vilket en betydande minoritet av medborgarna i många medlemsstater ogillar. Partier och anhängare som motarbetar EU kan naturligen av kommissionens och många medlemsstaters digitala övervakningspersonal ses som fiender. Eftersom en del av motståndarna dessutom hyllar traditionellt frihetliga, klassiskt liberala eller höger-libertarianska åsikter, blir fiendskapen inte mindre till sådana rörelser och skribenter. Att censuren främst riktas mot material som strider mot de censur-anställdas egna åsikter hjälper dem sannolikt att med gott samvete utföra sitt uppdrag. Även satirer och memes elimineras. Om man vill ha en bild av åsikterna inom EUs organisation räcker det att granska dem som dominerar i de NGO:er EU använder för sitt Rapid Response System – deras klara vänsterinriktning är talande för hela censurorganisationen. I workshops ledda av EUIF 2022 använde man en amerikansk tankesmedja för att varna för inflytelserika konservativa skribenter som Jordan Peterson och Ben Shapiro – vars arbete klart ligger inom det legalas ram – med hänvisning till att de på nätet tjänade som inkörsport för "anti-feminist, misogynistic, and Manosphere content. Sid 93f". Genom att viktiga begrepp som dis-/mis-/mal-information i många fall saknar praktiskt klara och användbara definitioner, påverkas hanteringen av censurfrågorna. Vem som beslutar blir mycket viktigt, och subjektiviteten ges för stort spelrum. Detta är fördömligt beträffande så politiskt känsliga frågor. Fortsättning i Del 2.  
Källor och referenser: 1 The Foreign Censorship Threat Part II – judiciary.house.gov 2 Alternativ länk via Scribd (om hinder att nå rapporten) 3 Digital Services Act – EUR-Lex 4 Om kulturmarxism – Newsvoice]]> USA ska finansiera yttrandefrihetsinitiativ i Europa https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-ska-finansiera-yttrandefrihetsinitiativ-i-europa/ Tue, 10 Feb 2026 09:57:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221171 Trump-administrationen planerar att använda statliga medel för att främja yttrandefrihet i västerländska demokratier. Satsningen riktar sig mot europeiska länder där Washington anser att onlineregleringar inskränker den fria debatten. En högt uppsatt amerikansk tjänsteman vid utrikesdepartementet meddelade på måndagen att USA ska finansiera insatser för yttrandefrihet i allierade länder. Beskedet kom under ett besök i Europa där Sarah Rogers, undersekreterare för offentlig diplomati, träffar tjänstemän och andra aktörer i Dublin, Budapest, Warszawa och München. — Jag vill främja yttrandefrihet i västerländska allierade demokratier, och det är vad min bidragsgivning kommer att göra, sade Rogers under en paneldiskussion i Budapest. Amerikanska tjänstemän har kraftfullt motsatt sig europeiska regleringar som EU:s Digital Services Act (DSA) och Storbritanniens Online Safety Act (OSA). Washington hävdar att regelverken kväver yttrandefriheten, särskilt gällande kritik mot invandringspolitik, samtidigt som de ålägger amerikanska teknikföretag betungande krav.

Planer på finansiering av allierade organisationer

Enligt en rapport i Financial Times förra veckan har Rogers diskuterat med företrädare för det brittiska oppositionspartiet Reform UK om att finansiera tankesmedjor och välgörenhetsorganisationer som stödjer president Donald Trumps MAGA-politik. En talesperson för utrikesdepartementet bekräftade inte den specifika finansieringen, men beskrev planen som "en transparent och laglig användning av resurser för att främja amerikanska intressen och värderingar utomlands". USA utfärdade i januari visumförbud mot en tidigare EU-kommissionär och fyra personer som arbetar mot "desinformation", vilka Washington anklagar för att ha censurerat amerikanska sociala medieplattformar. Europeiska ledare fördömde förbuden och försvarade Europas rätt att lagstifta om hur utländska företag verkar lokalt. Trump-administrationens nationella säkerhetsstrategi från december anklagade europeiska ledare för att censurera yttrandefrihet och undertrycka opposition mot invandringspolitik.]]> EU-kommissionen ville ha techföretagens hemliga vaccindata – lovade att dölja informationen för allmänheten https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-kommissionen-ville-ha-techforetagens-hemliga-vaccindata-lovade-att-dolja-informationen-for-allmanheten/ Wed, 04 Feb 2026 11:10:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220824 Mejlet, daterat den 30 oktober 2020, skickades från en hög tjänsteman vid kabinettet för dåvarande vicepresident Věra Jourová till chefer på Facebook, Google, Twitter, Microsoft och TikTok. Av mejlet framgår att avsändaren bad om data och analyser som företagen samlat in om vaccindesinformation – information som EU lovade att hålla strikt konfidentiell. "Det skulle vara mycket värdefullt om ni kunde tillhandahålla – i syfte att utforma en bra och riktad arbetsplan för att bekämpa covid-vaccindesinformation – data och information om hur ni bedömer situationen med vacciner, huvudnarrativ, användarnas reaktioner", skrev tjänstemannen enligt det läckta dokumentet. Avsändaren bad också om "trender och prognoser" för att förstå "intensiteten i kampanjen mot covid-19-vaccinering och var saker och ting kan vara på väg".

Von der Leyen informerad

Särskilt anmärkningsvärt är mejlets avslutning. Där understryker avsändaren att förfrågan görs "med godkännande från vicepresident Jourová" och "med kännedom hos ordföranden" – det vill säga kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Mejlet ber också plattformarna att bekräfta sin "beredskap att erbjuda utrymme på era plattformar för officiella nationella eller EU-kanaler och information relaterad till covid-19". Dessutom efterfrågas information om "relevanta uppdateringar av era användarvillkor eller innehållsmodereringspraxis (promotion / demotion)" kopplat till vaccinering. Dokumentet ingår i en större samling som House Judiciary Committee erhållit genom stämningsorder till tio techföretag. Rapporten, med titeln "The Foreign Censorship Threat, Part II", släpptes den 3 februari och löper över 140 sidor med bilagor.

Kommittén hävdar "decennielång kampanj"

Enligt den republikanskt ledda kongresskommittén visar dokumenten att EU-kommissionen sedan 2015 bedrivit en "decennielång kampanj" för att kontrollera det globala internet. Kommittén hävdar att över 100 möten bakom stängda dörrar har ägt rum mellan kommissionen och plattformarna sedan 2020. "Trots att det ofta framställts som en kamp mot så kallad hatpropaganda eller desinformation har EU-kommissionen arbetat för att censurera sann information och politiskt tal om några av de viktigaste politiska debatterna i modern historia – inklusive covid-19-pandemin, massmigration och genusfrågor", skriver kommittén i rapporten. En central del av kommitténs argumentation är att plattformarnas innehållsregler av praktiska skäl måste vara globala. När EU pressar företagen att ändra sina regler påverkar det därmed även vad amerikanska användare får se och publicera, menar kommittén. Dokumenten visar enligt rapporten att TikTok 2024 ändrade sina globala Community Guidelines specifikt för att uppfylla EU:s Digital Services Act (DSA). De nya reglerna inkluderar förbud mot "kodade uttalanden" som "normaliserar ojämlik behandling" och "media presenterat ur sitt sammanhang".

Trump-administrationen: Visumsanktioner mot EU-tjänstemän

Rapporten kommer i ett redan spänt läge mellan USA och EU i frågor om digital reglering. I december 2025 beslutade Trump-administrationen att förbjuda fem europeiska medborgare, däribland den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton, från att resa in i USA. Utrikesminister Marco Rubio anklagade dem för att ha lett "organiserade ansträngningar att tvinga amerikanska plattformar att censurera amerikanska åsikter". Breton, som var ansvarig för den inre marknaden och drivande bakom DSA, svarade på sanktionerna genom att likna dem vid McCarthyism. "Till våra amerikanska vänner: Censuren finns inte där ni tror", skrev han på X. EU-kommissionen har försvarat DSA och hävdar att reglerna tillämpas rättvist och utan diskriminering. I ett uttalande efter Trump-administrationens sanktioner slog kommissionen fast att "EU är en öppen, regelbaserad inre marknad med suverän rätt att reglera ekonomisk verksamhet i linje med våra demokratiska värderingar".

Ny hearing i kongressen

House Judiciary Committee höll under onsdagen en ny hearing med titeln "Europe's Threat to American Speech and Innovation: Part II", där personer vittnade om påstådd europeisk censur av amerikanskt innehåll. Samtidigt som rapporten släpptes genomförde fransk polis en razzia mot X:s kontor i Paris och kallade företagets ägare Elon Musk och tidigare vd:n Linda Yaccarino till förhör i april. EU-kommissionen bötfällde i december 2025 X med 120 miljoner euro för påstådda brott mot DSA – de första böterna någonsin under den nya lagen.

Samma regelverk tillämpas även i Sverige

Digital Services Act gäller även i Sverige, där Post- och telestyrelsen är nationell samordnare och Mediemyndigheten en av tillsynsmyndigheterna. Enligt EU-kommissionen syftar lagen till att motverka olagligt innehåll och skydda användare, medan kritiker menar att den ger myndigheter för stort inflytande över vad som får publiceras på nätet. Kommittén uppger att den fortsätter sin utredning och planerar att föreslå lagstiftning för att skydda amerikanska medborgares yttrandefrihet från utländsk påverkan.]]> Så ska EU diktera informationsflödet på sociala medier https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sa-ska-eu-diktera-informationsflodet-pa-sociala-medier/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sa-ska-eu-diktera-informationsflodet-pa-sociala-medier/#comments Sat, 26 Mar 2022 13:32:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=120229 Under en nyligen anordnad konferens klargjorde EU-kommissionen att en ny lag, som ska bekämpa vad man benämner som "falska nyheter" och "desinformation" på sociala medier, är på snar ingång i unionen. Medborgarrättsaktivister uttrycker nu oro för att lagen kan ha en isande effekt på det demokratiska samtalet. "Digital Services Act" (DSA) som lagen kallas, innebär bland annat kraftiga böter för sociala medieföretag som inte lyder Bryssels nya riktlinjer för vilka nyheter som får delas eller inte delas av EU:s medborgare. Den 17 mars anordnade EU-kommissionen Ditchley Conference som ett led i förberedelserna för den nya lagstiftningen. Ett av de mest framträdande anförandena hölls av den danska politikern Margrethe Vestager (Radikale Venstre), verkställande vice ordförande i kommissionen med ansvar för ”ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”, är en av dem som arbetat mest aktivt med förslaget. – Vi förstår nu vilket inflytande digitala plattformar och sociala medier har på våra samhällen. Detta blir ännu mer framträdande i detta krig som också utkämpas online, menade Vestager under sitt tal med hänvisning till den pågående konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Kommissionären menar själv att informationskriget från EU:s sida syftar till att befrämja "kvalitetsjournalistik" och "genuina fakta" och att "skapa ordning på internet". – Tillgången till kvalitetsjournalistik och genuina fakta är avgörande för en demokrati. EU arbetar aktivt med att få tillbaka den demokratiska kontrollen i våra händer. Med lagen om digitala tjänster och lagen om digitala marknader kommer vi mycket snart att anta lagstiftning som kommer att skapa ordning på internet. Det kommer att tillämpa grundläggande regler för att säkerställa en pålitlig onlinemiljö. Detta kommer att ha positiva följdeffekter för internet globalt, menar Vestager. – Snart kommer vi, tillsammans med demokratiska partners runt om i världen, att lansera en deklaration för internets framtid som beskriver en gemensam ny vision för teknisk utveckling. – En fri värld endast i en säker värld, fortsatte hon. Konferensen anordnades tillsammans med Ditchley Foundation vars chef är James Arroyo, tidigare ledare för digital transformation inom utrikespolitik och nationell säkerhet för den brittiska regeringen. Den irländska EU-parlamentarikern Deirdre Clune (European People's Party EPP) förklarar för Newstalk att lagförslaget troligen kommer att antas under året. – Företag som inte vidtar åtgärder och inte fungerar effektivt i enlighet med de regler som sätts upp kommer att bli föremål för sanktioner, säger Clune. Frän kritik förekommer samtidigt bland annat från medborgarrättsgruppen European Digital Rights som uttrycker oro över att DSA:s starka krav på borttagning av olagligt innehåll kommer att ha en "isande effekt" på yttrandefriheten genom att det pressar företag att ta bort allt innehåll som flaggats som olagligt - oavsett om det faktiskt är olagligt eller inte.  
Fakta: Digital Services Act Digital Services Act (DSA) är ett lagförslag från Europeiska kommissionen för att modernisera e-handelsdirektivet för olagligt innehåll, transparent reklam och desinformation. Den överlämnades tillsammans med Digital Markets Act (DMA) av Europeiska kommissionen till Europaparlamentet och rådet den 15 december 2020. Redan i sitt anbud från 2019 till Europeiska kommissionens ordförandeskap föreslog kommissionens ledare Ursula von der Leyen föreslog en "ny lag om digitala tjänster". Det uttryckliga syftet med DSA och DMA är bland annat att modernisera e-handelsdirektivet som antogs 2000. I praktiken kommer detta att innebära ny lagstiftning om olagligt innehåll, transparent reklam och desinformation. DSA-förslaget bibehåller den nuvarande regeln enligt vilken företag som är värd för andras data inte är ansvariga för innehållet om de inte faktiskt vet att det är olagligt - men lägger till undantaget att när olagligt innehåll flaggats måste företag ta bort det. DSA skulle införa nya skyldigheter för plattformar att avslöja för tillsynsmyndigheter hur deras algoritmer fungerar, om hur beslut om att ta bort innehåll tas och om hur annonsörer riktar sig till användare. Många av dess bestämmelser gäller endast plattformar som har mer än 45 miljoner användare i Europeiska unionen. Plattformar som Facebook, Googles dotterbolag YouTube, Twitter och TikTok skulle uppfylla den tröskeln och bli föremål för de nya skyldigheterna. Företag som inte följer de nya skyldigheterna riskerar böter på upp till 6 procent av sin årliga omsättning. För att bli lag krävs ett godkännande av Europeiska rådet och Europaparlamentet.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sa-ska-eu-diktera-informationsflodet-pa-sociala-medier/feed/ 10