<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Deutsche Bank &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/deutsche-bank/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 24 Jul 2026 19:45:19 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Deutsche Bank &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Klassiska batterimärket Varta i kris – kan styckas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varta-ansoker-om-insolvens-riskerar-styckas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 25 Jul 2026 06:41:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[batterier]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[Industri]]></category>
		<category><![CDATA[konkurs]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235720</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Den tyska batteritillverkaren Varta ansöker om insolvens och har lämnat in fyra separata ansökningar. Företaget, vars rötter går tillbaka till 1887, riskerar nu att delas upp sedan ägarna avstått från att skjuta till mer kapital.</strong></p>

En talesperson för distriktsdomstolen i Stuttgart bekräftade på fredagen att fyra ansökningar hade kommit in, rapporterar Reuters. Uppgiften återges även av <a href="https://www.zeit.de/news/2026-07/24/kreise-batteriehersteller-varta-stellt-insolvenzantrag" target="_blank" rel="noopener nofollow">den tyska nyhetsbyrån dpa</a>. Varta ansöker om ett insolvensförfarande under egen förvaltning, vilket innebär att ledningen försöker driva verksamheten vidare under rättslig tillsyn medan en lösning för skulder och ägande arbetas fram.

Enligt Varta beror ansökan inte på akut betalningsoförmåga i den löpande verksamheten. Bolaget beskriver i stället åtgärden som ett försök att säkra företagets ekonomiska framtid och möjliggöra en varaktig fortsättning.

Förfarandet omfattar moderbolaget Varta AG samt Varta Microbattery, Varta Micro Production och Varta Storage. Den lönsamma verksamheten för vanliga hushållsbatterier omfattas däremot inte av ansökningarna.
<h3>Ägarna sade nej till mer kapital</h3>
Bakom beskedet ligger ett snabbt försämrat finansieringsläge. Porsche och den österrikiske investeraren Michael Tojner, som blev Vartas indirekta ägare efter den förra rekonstruktionen, ska enligt Reuters ha avstått från att bidra med ytterligare pengar.

Varta uppger att marknadsvillkoren har försämrats tydligt, samtidigt som efterfrågan har försvagats och valutakursförändringar tyngt resultatet. Den mest kännbara motgången kom när Apple beslutade att sluta köpa Vartas uppladdningsbara CoinPower-knappceller till sina AirPods och i stället vända sig till leverantörer i Kina.

Förlusten av storkunden har redan fått direkta följder. Under våren meddelade Varta att produktionen av knappceller i Nördlingen skulle upphöra och att 350 arbetstillfällen försvinner.

Enligt den regionala public service-kanalen <a href="https://www.swr.de/swraktuell/baden-wuerttemberg/varta-droht-endgueltige-zerschlagung-102.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">SWR</a> saknas ett belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro för att hålla hela koncernen igång på längre sikt. Varta har omkring 4 000 anställda globalt, varav cirka 3 000 i Tyskland.
<h3>Fordringsägare vill ta över lönsam del</h3>
Flera stora fordringsägare, däribland Deutsche Bank och fonderna Blantyre, RBC BlueBay och Whitebox, vill nu bryta ut verksamheten för hushållsbatterier och placera den i en ny ägarstruktur. Verksamhetsgrenen säljer de välkända batterier som används i bland annat leksaker, fjärrkontroller och annan hemelektronik och beskrivs som stabil och lönsam.

Michael Tojner har samtidigt visat intresse för mikrobatteriverksamheten, som bland annat tillverkar celler för hörapparater. Det tidigare Varta-bolaget V4Smart, där Porsche äger en majoritet och som tillverkar högpresterande batterier för sportbilar, berörs inte av insolvensförfarandet.

Hur uppdelningen ska genomföras är ännu inte avgjort. Domstolen måste först pröva ansökningarna, samtidigt som nya ägare eller investerare söks till de verksamheter som inte förs över till fordringsägarna.
<h3>Rekonstruktionen räckte bara ett år</h3>
Varta slutförde så sent som våren 2025 en omfattande finansiell rekonstruktion. Porsche och Tojner bidrog då med sammanlagt 120 miljoner euro i kapital och refinansiering, medan skulderna minskades till omkring 230 miljoner euro. De tidigare aktieägarna förlorade sina innehav och Varta avnoterades från Frankfurtbörsen.

Planen var att återställa lönsamheten och säkra investeringar i batteriteknik. Drygt ett år senare står bolaget åter inför ett insolvensförfarande. Vartas egen historieskrivning anger 1887 som startår, då föregångaren Accumulatoren-Fabrik grundades i Hagen. Namnet Varta kommer från de tyska orden för försäljning, laddning och reparation av bärbara ackumulatorer.

Bolagets utveckling visar samtidigt att krisen inte enbart kan förklaras av en svagare konjunktur eller utländsk konkurrens. Varta byggde ut produktionen kraftigt i hopp om fortsatt stora beställningar från Apple och tog på sig skulder för expansionen. När efterfrågan på små litiumjonceller mattades och storkunden drog sig ur blev beroendet kostsamt.

För de anställda är den omedelbara frågan hur mycket av produktionen och kunskapen som kan räddas. Baden-Württembergs ekonomiminister Nicole Hoffmeister-Kraut har sagt att målet är att behålla så mycket industriellt värdeskapande, tekniskt kunnande och så många arbetstillfällen som möjligt i regionen. Förfarandet innebär alltså inte att all verksamhet upphör omedelbart, men Varta ser ut att delas upp efter nästan 140 år som ett av Tysklands välkända industriföretag.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny kartläggning av storbankernas penningtvätt åt grovt kriminella</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ny-kartlaggning-av-storbankernas-penningtvatt-at-grovt-kriminella/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ny-kartlaggning-av-storbankernas-penningtvatt-at-grovt-kriminella/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 Oct 2020 05:02:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[JP Morgan Chase]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[kriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[organiserad brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[penningtvätt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=84424</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En omfattande kartläggning visar hur minst 17 000 miljarder tvättats vita via det internationella banksystemet. Bankerna hjälper såväl knarklangare och bedragare som politiker och oligarker att gömma undan sina pengar och möjliggör omfattande korruption och brottslighet.</strong>

Bakgrunden är över 2000 hemliga dokument från USA som läckt till amerikanska <a href="https://www.buzzfeednews.com/article/jasonleopold/fincen-files-financial-scandal-criminal-networks?ref=bfnsplash" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Buzzfeed News</a>. Dokumenten innehåller rapporter om misstänkt penningtvätt och andra olagliga transaktioner och visar hur såväl kriminella som korrupta politiker och företagsledare agerar för att gömma undan sina pengar från myndigheterna eller tvätta dem vita.

Även om summan 17 000 miljarder kronor kan låta ofattbar, så utgör de granskade dokumenten bara 0,02 procent av alla 12 miljoner rapporter som den amerikanska ekobrottspolisen fick in mellan 2011 och 2017. Den verkliga omfattningen av den pengatvätt som sker via banksystemet är med andra ord högst troligen avsevärt mer omfattande.

<em>– Folk vet kanske inte så mycket om penningtvätt och bolag i skatteparadis, men de ser dagligen konsekvenserna eftersom detta är vad som gör att storskalig brottslighet lönar sig – från knark- och vapensmuggling till att sko sig på covid-19-relaterat arbetslöshetsstöd</em>, säger Jodi Vittori, <a href="https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ny-lacka-suspekta-betalningar-for-17-000-miljarder" target="_blank" rel="noopener noreferrer">korruptionsexpert</a> i USA.

<strong>Journalisterna lyfter fram exempel</strong> på personer som indirekt involverats av projekt som relaterat till penningtvätten, bland annat en 31-årig fyrabarnspappa från North Carolina som dog i en överdos av drogen fentanyl där man pekar på hur knarkhandlarna sedan tvättade pengarna via banksystemet. Ett annat exempel som lyfts fram är ukrainskan Nadezjda Kulinitj som dödades när en del av kolgruva kollapsade i samband med att ägarna till gruvan låtit den förfalla och slussat sina enorma vinster utomlands.

”<em>Lagar som infördes för att stoppa den ekonomiska brottsligheten har istället möjliggjort för den att blomstra. Så länge en bank meddelar att de kan ha underlättat för kriminella aktiviteter så gör de sig själva och sina chefer immuna mot åtal. Att de larmar om suspekta aktiviteter ger dem på ett effektivt sätt ett fripass att kunna fortsätta flytta pengarna och samla in sina avgifter</em>”, skriver journalisterna.

<strong>Trots den ökade byråkratin</strong> för vanliga konsumenter under senare år till följd av utökad lagstiftning som menas ska förebygga penningtvätt, pekar man på att lagstiftningen i praktiken samtidigt inte stoppar banker att möjliggöra för kriminella att tvätta sina pengar och att det är extremt ovanligt att amerikanska myndigheter på allvar slår mot bankerna. I de fall man gör detta så handlar det som regel om överenskommelser med böter som konsekvens - inte om att bankernas chefer arresteras och fängslas.

”<em>Men utredningen visar också att även efter att de åtalats och bötfällts för finansiell misskötsel så fortsatte banker som JPMorgan Chase, HSBC, Standard Chartered, Deutsche Bank och Bank of New York Mellon att flytta pengar åt misstänkta brottslingar</em>”, konstaterar man.

Några exempel som tas upp är hur de internationella bankerna flyttat pengar åt ett Dubai-baserat företag som hjälpt talibanerna med penningtvätt, att man hjälpt kazakiska oligarker att förflytta stora summor som plundrat befolkningen och hur rena blufföretag som lurat sina investerare på hundratals miljoner fått hjälp av bankerna att flytta sina tillgångar.

<strong>Bankerna i sin tur menar</strong> att de inte kan kommentera specifika fall på grund av banksekretessen, men är enligt lag tvingade att skicka in en notering när penningtvätt eller andra misstänkta finansiella transaktioner sker. Miljontals av dessa noteringar finns i en enda databas som finanspolisen har tillgång till. Allmänheten har dock ingen möjlighet att komma åt den här informationen.

<em>– Drogkarteller kan flytta miljontals dollar genom amerikanska banker och fattiga människor kastas i fängelse för innehav. Om du är rik och har bra kontakter så kan du göra extremt stor skada på samhället och samtidigt säkerställa att alla dess ekonomiska fördelar tillfaller dig</em>, konstaterar den demokratiske senatorn Ron Wyden om den uppdagade penningtvätten.

Varför amerikanska myndigheter inte slår ner hårt på bankerna när man är mycket väl medvetna om att dessa frekvent används för att underlätta för grovt kriminella verksamheter kan enligt en expert på penningtvätt handla om att pengarna når för många fickor och att bankerna eller deras kriminella kunder mutar eller på andra sätt får lagstiftare och myndighetspersonal att låta deras verksamhet fortgå.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ny-kartlaggning-av-storbankernas-penningtvatt-at-grovt-kriminella/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Uppgifter: Deutsche Bank försåg Kinas elit med gåvor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/uppgifter-deutsche-bank-forsedde-kinas-elit-med-gavor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/uppgifter-deutsche-bank-forsedde-kinas-elit-med-gavor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Oct 2019 12:05:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[mutor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=66332</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den tyska storbanken Deutsche Bank ska under flera år ha mutat högt uppsatta politiker i Kina med dyra gåvor.</strong>

Avslöjandet mot Deutsche Bank har skett efter en gemensam granskning från den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung samt amerikanska New York Times.

Enligt tidningarna ska Deutsche Bank under 20 års tid ha mutat den kinesiska politiska eliten med miljongåvor. Bland annat ska en icke namngiven kinesisk president fått en kristalltiger och en ljudanläggning från Bang &#38; Olufsen till ett värde av nästan 200 000 kronor. En annan premiärminister fick en kristallhäst av banken och hans son bjöds på golfresor och en resa till Las Vegas. Banken anställde även över 100 släktingar till kommunistpartiets ledarskap.

<strong>Gåvorna var ett sätt för banken</strong> att försöka vinna avtal och etablera sig i Kina, skriver <a href="https://www.nytimes.com/2019/10/14/business/deutsche-bank-china.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">New York Times</a>.

Deutsche Banks förre vd Josef Ackermann försvarar bankens gåvor till den politiska eliten i Kina.

<em>– Det var en del i att göra affärer i det landet. På den tiden var det så man gjorde,</em> säger Ackermann till New York Times.

<strong>Ifjol betalade Deutsche Bank</strong> 16 miljoner dollar i en uppgörelse med amerikanska myndigheter som granskat bankens mutor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/uppgifter-deutsche-bank-forsedde-kinas-elit-med-gavor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Deutsche Bank går med på miljardförlikning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-gar-med-pa-miljardforlikning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-gar-med-pa-miljardforlikning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Oct 2017 05:12:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[Libor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=43230</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den tyska storbanken Deutsche Bank har gått med på att betala 1,8 miljarder kronor för sin inblandning i den så kallade Liborskandalen.</strong>

Genom förlikningen kommer Deutsche Bank att betala 220 miljoner dollar, motsvarande 1,8 miljarder kronor. Enligt New Yorks chefsåklagare Eric Schneiderman har Deutsche Bank manipulerat Libor och andra räntor i USA och Storbritannien.

Deutsche Banks agerande i skandalen har skadat 45 delstater i USA, som alla varit en del av att få Deutsche Bank att gå med på förlikningen, enligt Eric Schneiderman.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-gar-med-pa-miljardforlikning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Deutsche Bank straffas för penningtvätt i Ryssland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-straffas-penningtvatt-ryssland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-straffas-penningtvatt-ryssland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Jan 2017 11:21:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[penningtvätt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=34176</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den tyska storbanken Deutsche Bank har gått med på att betala 5,6 miljarder kronor i en förlikning med amerikanska och brittiska myndigheter för påstådd penningtvätt i Ryssland.</strong>

Krisen fortsätter för <a href="http://nyadagbladet.se/tag/deutsche-bank/" target="_blank">Deutsche Bank</a>. Ett <a href="http://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kan-gora-sig-av-med-10-000-anstallda/" target="_blank">knackigt 2016</a> avslutades med att banken betalade nästan 64 miljarder kronor i en förlikning med det amerikanska justitiedepartementet för försäljningen av tveksamma värdepapper.

Nu fortsätter amerikanska, och brittiska, myndigheter att straffa banken. Under måndagen och tisdagen ålade amerikanska och brittiska myndigheter Deutsche Bank att betala sammanlagt nästan 5,6 miljarder kronor i en förlikning för påstådd penningtvätt i Ryssland. Enligt myndigheterna ska Deutsche Bank har varit medveten om otillåten "spegelhandel" och fört ut 88 miljarder kronor från Ryssland.

<strong>Under de senaste</strong> åren har två av Tysklands största bolag, biltillverkaren Volkswagen och Deutsche Bank, straffats hårt av amerikanska myndigheter i vad flera tyska politiker beskriver som ett ekonomiskt handelskrig från USA mot Tyskland. Det återstår att se om handelskriget fortsätter under president Donald Trumps administration.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-straffas-penningtvatt-ryssland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Deutsche Bank kräver mutfond på 1,4 biljoner från europeiska skattebetalare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kraver-mutfond-pa-1-4-biljoner-fran-europeiska-skattebetalare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kraver-mutfond-pa-1-4-biljoner-fran-europeiska-skattebetalare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Oct 2016 16:23:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=32322</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den ständigt krisande Deutsche Bank kräver nu att EU avsätter en gigantisk mutfond för att rädda banken och det finansiella systemet från kollaps.</strong>

Nyheterna kommer efter att den brittiske vd:n John Cryan varnat för en snabb omstrukturering efter en offentliggjord vinst på två procent i bankens redan svaga position.

Enligt tysk massmedia så ska Deutsche Banks chefsekonom David Folkerts-Landau ha sagt att motsvarande över 1,4 biljoner svenska kronor kan vara tillräckligt för att rekapitalisera bankerna - pengar som alltså kommer tas från de europeiska skattebetalarna. Han sade också att Europa är "allvarligt sjukt" och att regler måste böjas för att undvika en ekonomisk krasch och katastrof, rapporterar <a href="http://www.express.co.uk/news/world/725839/Deutsche-Bank-demands-133-billion-bail-out-from-EU-taxpayers" target="_blank">Daily Express</a>.

Enligt Folkerts-Landau så måste Europa handskas med sina ekonomiska problem mycket snabbt för att undvika en krasch som spås komma väldigt snart.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kraver-mutfond-pa-1-4-biljoner-fran-europeiska-skattebetalare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Deutsche Bank kan göra sig av med 10 000 anställda</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kan-gora-sig-av-med-10-000-anstallda/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kan-gora-sig-av-med-10-000-anstallda/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 16 Oct 2016 17:04:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[finanskris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=32005</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den krisande storbanken Deutsche Bank planerar att göra kraftiga nedskärningar i sin amerikanska verksamhet för att minska bankens utgifter.</strong>

Det har stormat rejält kring Deutsche Bank under året. De ekonomiska problemen har bland annat kretsat kring böterna på <a href="http://nyadagbladet.se/ekonomi/mer-ekonomiska-problem-deutsche-bank/" target="_blank">14 miljarder dollar</a> som banken ålagts att betala av USA:s justitiedepartement på grund av utfärdandet av riskabla bolånebaserade säkerheter. Banken förhandlar för närvarande om en uppgörelse med justitiedepartementet, vilket kan innebära att banken tvingas ändra sitt tillvägagångssätt i USA, avslöjar tyska <a href="https://www.welt.de/wirtschaft/article158777400/Deutsche-Bank-soll-Geschaeft-in-den-USA-abgeben.html" target="_blank">Welt am Sonntag</a>.

I ett åtgärdsprogram planerar Deutsche Bank att göra kraftiga nedskärningar i sin amerikanska verksamhet. Uppemot 10 000 anställda, av bankens över 100 000 anställda, riskerar att få stryka på foten när banken ska försöka att minska sina utgifter, uppger amerikanska medier.

<strong>Deutsche Bank har</strong> inte bekräftat Welt am Sonntags uppgifter om de planerade nedskärningarna och inget formellt beslut har fattats av banken.

Mellan 2015 och 2016 sjönk Deutsche Banks aktiekurs med hela 60 procent, vilket gjorde den till en av de lägst värderade internationella bankerna i världen. Ekonomer har <a href="http://nyadagbladet.se/ekonomi/chefsekonom-sjukdomsforklarar-europas-banker/" target="_blank">sedan tidigare</a> påpekat att banker som Deutsche Bank kan komma att gå omkull om man inte får kapital från den tyska staten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/deutsche-bank-kan-gora-sig-av-med-10-000-anstallda/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>George Soros miljardblankade Deutsche Bank</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/george-soros-miljardblankade-deutsche-bank/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/george-soros-miljardblankade-deutsche-bank/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Sep 2016 13:24:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[George Soros]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31664</guid>

					<description><![CDATA[<strong>George Soros hedgefond och Londonbaserade hedgefonden Marshall Wace satsade miljardbelopp mot Deutsche Bank på att aktiekursen för stora långivare skulle falla ytterligare.</strong>

Båda satsningarna gjordes kort efter att det framkom att Storbritannien kommer att lämna EU. De båda hedgefonderna rapporterade då in blankningspositioner strax över rapporteringspliktsnivån på 0,5 procent av kapitalet, eller investeringsnivåer precis under 1 miljard kronor, rapporterar <a href="http://www.di.se/artiklar/2016/6/28/soros-miljardblankar-storbank/">Dagens Industri</a>.

<strong>När marknaden stängde</strong> så hade Deutsche Banks aktier förlorat omkring 20 procent av sitt värde, även om kursen kort där efter återhämtade sig något.

Sedan det blev klart att det blir ett utträde ur EU för Storbritannien så har bankerna varit de största förlorarna, värst har det dock varit för just Deutsche bank som tvingats brottas med problem och fortfarande försöker återhämta sig efter den senaste finanskrisen. 2015 gick man exempelvis med förluster på 7,5 miljarder dollar.

<strong>Man har satsat</strong> aktivt på att minska kostnader och personalstyrkan och mellan 2015 och 2016 så sjönk aktiekursen med hela 60 procent, vilket gjorde den till en av de lägst värderade internationella bankerna i världen. Analytiker på Goldman Sachs befarar att bankerna kommer att förlora 32 miljarder euro på Brexit fram till 2018, enligt Bloomberg.

George Soros har tidigare tjänar enorma summor pengar på valutaspekulation, 1992 satsade han mot det brittiska pundet och beräknas ha tjänat mer än en miljard dollar på detta.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/george-soros-miljardblankade-deutsche-bank/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mer ekonomiska problem för Deutsche Bank</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/mer-ekonomiska-problem-deutsche-bank/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/mer-ekonomiska-problem-deutsche-bank/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 23 Sep 2016 14:08:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[finanskris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31522</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Deutsche Bank som redan beskrivs som världens mest riskabla bank av Internationella valutafonden har ännu större ekonomiska problem än vad som tidigare varit känt.</strong>

Enligt Wall Street Journal och Bloomberg så vill det amerikanska justitiedepartementet nämligen bötfälla storbanken med 14 miljarder dollar för sin roll i emissionsgarantier och utfärdandet av riskabla bolånebaserade säkerheter.

<strong>Enligt New Yorker</strong> så hade Deutsche Bank räknat med böter på mellan två och tre miljarder dollar, något som nu alltså blir betydligt mer än så, och det kan svida ordentligt för storbanken även om det av experter bedöms som sannolikt att man möts någonstans i mitten och att banken kanske bara behöver betala omkring sju miljarder dollar.

Även sex, sju eller åtta miljarder dollar skulle dock vara mer än vad banken har budgeterat för rättegångskostnaden under hela året och tidigare fall tyder på att det är där någonstans det hela kan landa. Dessutom är man part i ytterligare ett mål som handlar om bankens inblandning i pengar som försvunnit ut ur Ryssland mellan 2011 och 2015. Hur mycket man tvingas betala i det fallet är fortfarande oklart, men även där bedöms det handla om miljarder dollar.

<strong>Om det blir </strong>ytterligare ett högt belopp att betala för storbanken så är kritiker oroliga för att banken måste rekapitaliseras med hjälp av pengar från den tyska regeringen. Deutsche Bank har tidigare beskrivits som en av de absolut viktigaste kontributörerna till det globala banksystemet och av supporters så ses banken i allmänhet som allt för viktig för att tillåtas gå omkull.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/mer-ekonomiska-problem-deutsche-bank/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Chefsekonom sjukdomsförklarar Europas banker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/chefsekonom-sjukdomsforklarar-europas-banker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/chefsekonom-sjukdomsforklarar-europas-banker/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 Jul 2016 09:50:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=30274</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De europeiska bankerna är i väldigt dåligt skick och är i akut behov av 1,4 biljoner kronor. Den analysen kommer från Deutsche Banks chefsekonom David Folkerts-Landau.</strong>

Enligt Folkerts-Landau är de europeiska bankerna i akut behov av en räddningsfond, som skulle uppgå till över 1,4 biljoner kronor. Han pekar främst på de italienska bankerna som de mest utsatta.

–<em> EU behöver omgående en räddningfond på 150 miljarder euro för att rekapitalisera sina banker, särskilt de i Italien. Europa är för tillfället extremt sjukt och måste börja ta itu med sina problem extremt snabbt,</em> säger David Folkerts-Landau i en intervju med tyska Die Ziet, enligt Bloomberg, och tillade.

– <em>Jag är ingen domedagsprofet, jag är realist</em>.

<strong>Det handlar om att</strong> de europeiska bankerna är kraftigt belånade och bara de italienska bankerna har lån på uppemot 360 miljarder euro, motsvarande 3,4 biljoner kronor.

Flera ekonomer har tidigare pekat på att EU måste "baila" ut bankerna, det vill säga förse dem med statligt kapital för att de inte ska gå omkull, liknande det som USA gjorde under finanskrisen 2008, då flera storbanker och andra företag fick pengar av den amerikanska staten för att undvika att gå i konkurs.

<strong>Även svenska banker</strong> har pekats ut som några av de <a href="http://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-banker-ligger-samst-till/" target="_blank">högst belånade</a> i världen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/chefsekonom-sjukdomsforklarar-europas-banker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
