Det globala syd – Nya Dagbladet

”Västs hyckleri fördjupar klyftan till det globala syd”

Osignerad — Tue, 24 Mar 2026 16:14:10 +0000

Många europeiska politiker har konstaterat att kunskapen om och förståelsen för hur det globala syd ser på världen – och i synnerhet på Väst – är bristfällig i de västerländska samhällena. Min primärforskning om USA:s interventioner i det globala syd bekräftar att detta stämmer. Forskningen fokuserar på perspektiv och erfarenheter från det globala syd och bygger på över 400 intervjuer och samtal med akademiker, forskare, statsöverhuvuden, ministrar, diplomater, ledare för organisationer inom civilsamhället, tidigare barnsoldater och religiösa ledare från mer än 20 olika länder. Trots skilda bakgrunder och erfarenheter delar de en gemensam uppfattning: Väst framställer det globala syd på ett manipulativt och vilseledande sätt. Bilden präglas av bristande historisk förståelse, ett ensidigt fokus på kriser och konflikter samt en förvrängd bild av orsakerna till fattigdom och industriell underutveckling. Bland högt uppsatta regeringstjänstemän och intellektuella råder en utbredd uppfattning om att västerländska journalister och forskare som besöker deras länder vägrar föra samtal om frågor som berör deras verklighet – exempelvis hur påtvingade västerländska politiska linjer ses som verktyg för att hindra industriell utveckling, och hur vissa västmakter anses ligga bakom flertalet väpnade konflikter och destabilisering av deras kontinenter. Nobelpristagaren och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf gav uttryck för frustration över att stora medier som BBC, CNN och Reuters i första hand intervjuar västerländska representanter från västerländska organisationer om komplexa frågor kring krig och konflikter i Västafrika – trots att dessa har begränsad kännedom om problematiken. Detsamma gäller många västerländska forskare, som ofta bortser från den genuina expertkunskap som finns vid ländernas egna universitet och politiska institutioner. Följden är att allmänheten och beslutsfattarna i Väst – och i synnerhet inom EU – får en förvrängd bild av vad som sker i det globala syd. Utan sanning som grund är det svårt att utforma kloka politiska beslut, och relationen till det globala syd försvagas. [caption id="attachment_41465" align="alignnone" width="1170"] Donald Trump vid FN:s generalförsamling. Foto: The White House/Public domain[/caption]

Desinformation föder hyckleri och dubbelmoral

Klyftan mellan Väst och det globala syd trädde tydligt i dagen i samband med den väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Trots diplomatiskt tryck från Väst valde många länder i det globala syd att i FN inte rösta för den västerländska fördömelsen av Rysslands invasion. Många kommentatorer i Väst tolkade detta som stöd för Ryssland, utifrån den förenklade logiken att den som inte är med oss är mot oss. En noggrannare analys av debatten i det globala syd ger dock en mer nyanserad bild.

När västerländska ledare, forskare och journalister talar om att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, demokratin och mänskliga rättigheter, klingar det ihåligt för många i det globala syd – och uppfattas snarast som hyckleri och dubbelmoral.

Väst ses som en aktör som ignorerar eller förminskar sina egna kränkningar av internationella konventioner. Att USA ensamt har stått bakom hundratals illegala militära interventioner under de senaste 70 åren – inklusive olagliga bombningar, statskupper och störtandet av demokratiskt valda ledare – är välkänt i det globala syd. Bland de senaste exemplen som brukar kallas illegala interventioner återfinns Natos ingripande i Kosovo (1999), USA:s invasion av Irak (2003), kriget mot Libyen (2011) och Frankrikes militära inblandning i Elfenbenskusten (2011). När västerländska ledare avfärdar anklagelser om hyckleri och dubbelmoral uppfattas det i det globala syd som ett dubbelt hyckleri. Och ju mer västerländska akademiker, journalister och medier tiger om Västs egna brott mot folkrätten, desto tydligare framstår medskyldigheten.

Terrorismen som instrument

Många i Väst förvånas av att talet om kampen mot terrorism ofta uppfattas som hyckleri i det globala syd. Förklaringen är den utbredda uppfattningen att USA i synnerhet systematiskt använder terroristorganisationer som verktyg för att driva sina intressen – från att göra stater beroende av amerikansk underrättelsetjänst för att avvärja planerade terrorattacker, till att aktivt bruka militanta grupper som ombud i konflikter. Dessa perspektiv växte gradvis fram från 1950-talet, när vissa västmakter började stödja extremistiska religiösa grupper i syfte att underminera de mer sekulära, nationalistiska regeringarna i Västasien och Nordafrika. Islamistiska grupper betraktades som ett effektivt motgift mot sekulära regimer. Muslimska brödraskapet vann mark på 1950-talet som motkraft till Egyptens sekulära regering under Abdel Nasser, och på liknande sätt pekas det ofta på att Hamas under 1980-talet växte fram med indirekt israeliskt stöd – i syfte att underminera det mer sekulära Palestinska befrielseorganisationen (PLO). Med de nära banden mellan USA och Saudiarabien spred sig wahabitismen under 1980-talet och expanderade genom regionen. USA:s direkta stöd till mujahedin i Afghanistan och Pakistan under samma decennium anförs ofta som det tydligaste exemplet på hur religiösa extremistgrupper kan omvandlas till effektiva ombud i krig. Syrien lyfts fram som ett mer aktuellt exempel på hur västerländskt stöd till extremistgrupper, i kombination med amerikansk underrättelseverksamhet och flygbombningar, fällde den Assad-ledda regimen. Att en tidigare al-Qaida-kopplad ledare sedermera blev Syriens nye president – med västerländskt stöd – förstärker dessa uppfattningar ytterligare. Ett annat fall är Östturkestans islamiska rörelse (ETIM), som syftar till att lösgöra Kinas Xinjiangprovins och upprätta ett islamiskt kalifat. Gruppen har genomfört över 1 000 terrorattacker i Kina, och många i det globala syd ser ett tydligt samband mellan ETIM och USA – en bild som förstärks av att "Östturkestans exilregering" har sitt säte i Washington D.C. och erhåller amerikanskt stöd.

USA–Israel–Gaza–Iran-konflikten fördjupar klyftan

Liksom vid omröstningen om fördömandet av Rysslands invasion av Ukraina fick fördömandet av Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 begränsat stöd från det globala syd i FN. Precis som med reaktionen på den ryska invasionen handlar detta inte nödvändigtvis om stöd för Hamas, utan snarare om en protest mot västerländskt hyckleri och dubbelmoral. Med västerländskt stöd i ryggen har Israel under decennier brutit mot internationella konventioner genom militära angrepp mot grannländer och utvidgning av illegala bosättningar på Västbanken. I det globala syd råder övertygelsen att vilket annat land som helst hade drabbats av massiva ekonomiska sanktioner och hot om militärt ingripande om det agerat på liknande sätt. [caption id="attachment_215103" align="alignnone" width="1170"] Ruiner i Gaza efter israeliska bombningar. Foto: Jaber Jehad Badwan/CC BY 4.0[/caption] Situationen i Gaza fördjupar ytterligare klyftan mellan Väst och det globala syd. För många i det globala syd framstår det som att flertalet västerländska ledare passivt bevittnar ett folkmord i direktsändning, medan de upprepar mantrat att Israel har rätt att försvara sig.

Hyckleri och dubbelmoral framstår ännu tydligare vid de israeliska och amerikanska militära angreppen mot Iran: medan folkrätten kränks genom illegala attacker mot en suverän stat, reciterar samma västerländska ledare ett nytt mantra – att Iran inte får utveckla kärnvapen – utan att presentera bevis och utan att nämna Israels kärnvapenprogram.

Det globala syd måste tas på allvar

Många västerländska politiker, akademiker och medier förstår kanske inte hur det globala syd uppfattar det västerländska hyckleriet och dubbelmoralen. Om så är fallet lurar de omedvetet sig själva – och detta kan bli ytterst farligt i ett internationellt system som balanserar på randen till ett tredje världskrig. Oavsett om man håller med eller inte är det avgörande att ta det globala syds perspektiv på allvar. Det globala syd är hem för över 80 procent av världens befolkning och bidrar med omkring 60 procent av den globala ekonomiska produktionen mätt i köpkraft. Det är ett växande maktblock med tilltagande inflytande på den internationella scenen. Sydafrika väckte i januari 2024 talan mot Israel vid Internationella domstolen i Haag, med anklagelse om folkmord i Gaza. Som ett land med sin egen historia av apartheid och kolonialt förtryck är Sydafrika ett av många länder i det globala syd som kräver internationell rättvisa. Värt att notera är också att Internationella brottmålsdomstolens chefåklagare Karim Khan – med rötter i det globala syd (Pakistan) – utfärdade en arresteringsorder mot Israels statsminister Netanyahu och försvarsminister Gallant för krigsbrott i Gaza. Dessutom har framstående juridiska experter och människorättsexperter från det globala syd – däribland John Dugard, Navi Pillay och Hina Jilani – varnat för att fortsatt politiskt och militärt stöd från västerländska länder till Israel kan utgöra ett tyst medansvar för folkmord. Deras bedömning grundar sig på en rättsprincip från Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget, som fastslog att även de som passivt samtyckte till brott mot mänskligheten kan hållas individuellt ansvariga – även utan direkt inblandning. Med andra ord är det numera mer tänkbart att västerländska ledare kan gripas och ställas inför rätta för brott mot mänskligheten, av inflytelserika aktörer i det globala syd.

EU–globala syd-klyftan gynnar USA

I takt med att spänningarna ökar mellan EU och USA gynnas Washington av att klyftan mellan EU och det globala syd fortsätter att fördjupas. Ett mer isolerat EU blir svagare internationellt, och på lång sikt riskerar unionen att bli den stora förloraren i det globala maktspelet. För att förhindra detta bör EU:s medlemsstater genomföra radikala förändringar i sin utrikespolitik och genomdriva strukturella reformer inom berörda forskningsinstitutioner.

Sluta projicera hyckleri

Det första och mest uppenbara steget är att europeiska politiker upphör med att framstå som hycklare på den internationella scenen i förhållande till det globala syd. Genom att öppet erkänna EU-ländernas egna kränkningar av internationella konventioner och hålla sig rättsligt ansvariga kan Europa bygga trovärdighet för att upprätthålla det internationella regelbaserade systemet. På samma sätt bör EU fördöma alla länder som bryter mot folkrätten – inklusive USA och Israel.

Utrikespolitisk rådgivning med flera perspektiv

En annan relativt enkel reform är att partiledningar, över hela det politiska spektrumet, säkerställer att deras utrikespolitiska rådgivare inte kan manipulera partiets politik. Sedan andra världskriget har USA investerat kraftigt i att infiltrera och påverka politiska partier i Europa och utanför. Det första fallet var det italienska valet 1948. Enligt CIA-agenten F. Mark Wyatt, som var en central aktör i operationen, markerade detta inledningen på en bredare amerikansk strategi som expanderade och förfinades med åren. Tecken på detta syns nu i Grönland, där USA påverkar opinionen i syfte att ta kontroll över öterritoriet. Partiers utrikespolitiska rådgivare bör bestå av experter som inkorporerar så många perspektiv som möjligt och agerar utan dolda agendor – så att det är den folkvalda politiska ledningen, och inte utsedda rådgivare med särintressen, som fattar besluten.

Bryt ekokamrarna inom forskning och media

En mer komplex men nödvändig förändring är att västerländska akademiker och journalister bryter sig ur sina ekokamrar och börjar engagera sig med kritiska perspektiv och analyser från det globala syd. Den överväldigande majoriteten av de källor som citeras i västerländsk forskning och media härstammar från amerikanska medieföretag, forskningsinstitut, tidskrifter och tankesmedjor med nära kopplingar till amerikanska statliga institutioner. Denna trend förstärktes 1948 med inrättandet av USA:s Office for Policy Coordination (OPC), med syfte att bedriva informationskrigföring och ideologisk påverkan. Det är väl dokumenterat av CIA:s tidigare chefshistoriker Michael Warner, som påpekar att populärkulturen ingick i den amerikanska strategin för att forma opinionen i Europa. Effekterna syns i dag tydligast i USA-kontrollerade akademiska tidskrifter, mediekoncerner, filmindustrin och teknikjättarnas ägarskap och kontroll över kunskap och teknologi.

Akademiska citeringssystem och digitala algoritmer påverkar i hög grad vilka intellektuella perspektiv som förstärks – i praktiken väger det ofta tyngre att citera sekundärkällor från amerikanska forskare publicerade i välrankade amerikanska tidskrifter, än att citera primärkällor från forskare i det globala syd med direkt tillgång till primärdata och lokal sakkunskap.

Att delta i konferenser vid amerikanska elituniversitet om frågor som rör det globala syd anses dessutom mer prestigefyllt än att delta i konferenser i det globala syd självt – trots att lokala experter besitter vida större kontextuell kunskap om regionala frågor. Att förändra detta kräver betydande resurser och en uppgörelse med djupt rotade vanor. Men bara genom att aktivt öppna sig för kunskap och perspektiv från det globala syd kan EU överbrygga den växande klyftan. Ursprungligen publicerad i Politiken. Dr. Niels Hahn, PhD i Development Studies med fokus på USA:s interventioner

Stubbs varning: ”Vi kommer att förlora mot globala Syd”

Isac Boman — Wed, 03 Sep 2025 08:19:20 +0000

När SCO-alliansen samlar stormakter som Indien, Kina och Ryssland ser Alexander Stubb hur en ny världsordning tar form. Finlands president varnar för att Västvärldens svar – strafftullar och konfrontation – bara påskyndar den historiska maktförskjutningen. Finlands president Alexander Stubb uppmanar till en mer "värdig" och samarbetsinriktad utrikespolitik gentemot det globala Syd. Hans budskap riktar sig särskilt till USA och kommer i ett känsligt läge – mitt under de hårdaste handelsspänningarna på åratal mellan Washington och New Delhi. — Mitt budskap, inte bara till mina europeiska kollegor utan särskilt till USA, är att om vi inte utvecklar en mer samarbetsinriktad och värdig utrikespolitik gentemot det globala Syd, länder som Indien, kommer vi att förlora det här spelet, sa Stubb. Presidenten pekade på det nyligen genomförda toppmötet för Shanghai Cooperation Organisation (SCO) i Tianjin, där Indiens premiärminister Narendra Modi deltog tillsammans med ledare från Kina och Ryssland. — Mötet är en bra påminnelse till oss alla i det globala Väst om vad som står på spel. Vi försöker bevara resterna av den gamla världsordningen, konstaterade han.

“If Europe and America don’t have a more cooperative foreign policy towards the Global South and India, then we will lose. The SCO meeting in China is a reminder to the West about what is at stake,” declares Finland’s President Alex Stubb pic.twitter.com/aV2pJmMyTw
— Shashank Mattoo (@MattooShashank) September 3, 2025

Nära band med Trump

Stubbs uttalande får extra tyngd eftersom han anses ha ovanligt goda relationer med president Trump och de två knöt band under en sju timmar lång golfrunda på Mar-a-Lago i Florida i mars. Trump har bland annat kallat Stubb för en "ung, kraftfull man" och sagt att: "vi ville ha dig här eftersom du är någon som vi alla respekterar". Jan Hallenberg från Utrikespolitiska institutet säger till nyhetsbyrån AFP att Stubbs position är unik: — Bland små länder finns ingen motsvarighet överhuvudtaget. Han har fått unik tillgång till Trump som ingen annan från ett mindre europeiskt land någonsin har haft. I augusti följde Stubb med Ukrainas president Volodymyr Zelensky till Vita huset för samtal om kriget med Ryssland.

Trump försvarar tullarna

Varningen från Finlands president kommer när USA just infört 50-procentiga strafftullar på indisk import – hälften motiverade med Indiens oljeköp från Ryssland. Tullarna, som trädde i kraft 27 augusti, drabbar särskilt Indiens textil- och diamantindustrier och försvaras av Trump själv. — Vi kommer bra överens med Indien, men i många år var det ett ensidigt förhållande... Indien tog ut enorma tullar av oss, de högsta i världen, sa presidenten och lyfte fram hur amerikanska motorcykeltillverkaren Harley Davidson inte längre kunde sälja sina produkter i Indien på grund av en 200-procentig tull på motorcyklar.

— Så vad händer? Harley Davidson åkte till Indien och byggde en motorcykelfabrik. Nu behöver de inte betala några tullar.

Med Indien som alltmer vänder sig mot Öst och stärker banden med Kina och Ryssland, tycks Stubbs varning inte bara handla om handelsvolymer utan om Västvärldens framtida politiska inflytande i en värld där maktbalansen snabbt håller på att förskjutas.

EU:s utrikeschef: ”Omvärlden betraktar oss som hycklare”

Isac Boman — Wed, 06 Mar 2024 09:52:24 +0000

Europeiska unionens högste utrikespolitiske representant, Josep Borrell, menar att västvärldens dominans ”definitivt är över” och att spänningarna mellan EU och det globala syd försämrats ytterligare på grund av hur EU-länderna agerat och reagerat i samband med krigen i Ukraina respektive Gaza. – Många i det ’globala syd’ anklagar oss för ’dubbelmoral’, varnar han. Under säkerhetskonferensen i München lyfte EU:s säkerhetschef Josep Borrell fram fyra frågor som han menar är av yttersta vikt att fokusera på geopolitiskt för EU-länderna under den närmaste tiden. Tre av dem handlade om fortsatt och intensifierat stöd till Ukraina, att få slut på Israels invasion av Gaza samt att EU-länderna måste stärka sitt försvar och öka vapentillverkningen. Den fjärde frågan handlade dock om det ”globala syd” – ett samlingsnamn som vanligtvis avser hela Latinamerika, Afrika, Karibien och delar av Oceanien samt Asien förutom Israel, Japan och Sydkorea, och hur dessa uppfattar västvärldens agerande och reaktioner på krigen i Ukraina och Gaza som hycklande och präglade av dubbelmoral. – Om de nuvarande globala geopolitiska spänningarna fortsätter att utvecklas i riktning mot ’väst mot resten av världen’, riskerar Europas framtid att bli dyster. Den västerländska dominansens era är definitivt över. Även om detta har förståtts i teorin har vi inte alltid dragit alla praktiska slutsatser av denna nya verklighet, förkunnar han.

"Måste slå tillbaka"

– Kombinationen av angreppskriget mot Ukraina och kriget i Gaza har avsevärt ökat denna risk, vilket vi nyligen har sett i Sahel och på andra håll i Afrika. Många i det ’globala syd’ anklagar oss för ’dubbelmoral’. Borrell menar vidare att Ryssland har lyckats utnyttja situationen och syds missnöje mot västvärlden - och att frågan måste få mycket hög prioritet. – Vi måste slå tillbaka mot detta narrativ men också ta itu med denna fråga inte bara med ord: under de kommande månaderna måste vi göra en massiv insats för att återvinna förtroendet hos våra partners, deklarerar han. Att västvärlden unisont fördömt Rysslands invasion av Ukraina och levererat vapen för hundratals miljarder till landet - samtidigt som många EU-länder valt att ta Israels betydligt dödligare invasion och bombningar av Gaza i försvar, har mötts med stor skepsis och förvåning i många utomeuropeiska länder och setts som ett bevis för att stödet för Ukraina bara handlar om geopolitiska intressen, och inte om att värna om folkrätten eller civilbefolkningens liv.