Den svenska stormaktstiden – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 29 Nov 2024 15:51:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Den svenska stormaktstiden – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Den siste krigarkungen https://nyadagbladet.se/historia/den-siste-krigarkungen/ https://nyadagbladet.se/historia/den-siste-krigarkungen/#respond Sat, 30 Nov 2024 09:05:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=167133 Karl XII, en av Sveriges mest mytomspunna kungar, vars regeringstid präglades av militära triumfer och en dramatisk, mystisk död, fortsätter att intressanta såväl historiker som den svenska allmänheten. Hans korta men händelserika liv är en saga om mod, offervilja och en tragisk slutakt.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 30 november 2023.
Född 1682, besteg Karl XII tronen som femtonåring efter sin fars (Karl XI) död. Han var den siste regenten i det svenska stormaktsväldet, en era som byggts upp av hans företrädare på tronen och han var en kung av sin tid, starkt präglad av den militära kulturen och med en djup känsla av plikt mot sitt folk och rike. Tiden som monark kom snabbt att domineras av det Stora Nordiska Kriget, där hans ledarskap och militära skicklighet ställdes på sin spets. Hans mest berömda triumf var slaget vid Narva 1700, där en underlägsen svensk styrka besegrade en rysk armé mer än tre gånger sin storlek. Denna seger, uppnådd genom vad som brukar beskrivas som taktisk briljans och personligt mod, cementerade Karl XII:s rykte som en av historiens stora militära ledare. Under de följande åren fortsatte Karl XII att leda sitt land i kriget mot flera europeiska makter - inte minst Danmark och Polen och tidigare nämnda Ryssland. Han var en stridbar monark, som personligen ledde sina trupper i fält och ofta deltog i striderna. Hans taktik och mod på slagfältet gjorde honom till en fruktad motståndare och en symbol för svensk styrka och uthållighet. [caption id="attachment_167156" align="alignnone" width="640"] Karl XII i slaget vid Narva. Målning: David von Krafft[/caption] Slaget vid Poltava 1709 blev en ödesdiger vändpunkt som de flesta svenskar har hört talas om. Den svenska armén led ett förkrossande nederlag mot ryssarna under Peter den Store. Efter denna tillbakagång följde en period av svårigheter och nederlag. Karl XII tillbringade bland annat flera år i exil i Osmanska riket, en tid då hans rike samtidigt kämpade för att behålla sin position som europeisk stormakt.

Mystisk död

Karl XII:s död den 30 november 1718 under belägringen av Fredriksten fästning i Norge är fortfarande en av de största gåtorna i svensk historia. Detaljerna kring hans död är alltjämt omtvistade och har gett upphov till många teorier. Enligt vissa rapporter träffades han av en kula i tinningen medan han observerade fiendens positioner, vilket ledde till omedelbar död. Det har också teoretiserats kring om konungen dog av en olyckshändelse, ett attentat eller kanske till och med ett mord ordnat av hans egna i någon form av konspiration. Enligt undersökningar som genomfördes av finska forskare, så sent som 2022, tyder det mesta på att Karl XII dödades av karteschammunition av järn med en diameter på över 20 millimeter. De bedömer det också som troligt att kulan avfyrades från fienden i den norska fästningen. Karl som inte hade någon hustru eller några kända barn efterträddes därför av sin syster Ulrika Eleonora som snart abdikerade till förmån för sin make Fredrik av Hessen. Inte heller de fick några arvingar och näste svenske kung blev istället Adolf Fredrik av Holstein-Gottorpska ätten. Kungens död satte också tydligt punkt för Sveriges stormaktsställning och man blev en mindre inflytelserik aktör på den europeiska scenen.

Hjältekung eller tyrann

Mer än 300 år efter sin död är Karl XII i många kretsar fortfarande ihågkommen som en djärv, offervillig och kompromisslös ledare som sov och åt med sina soldater och levde halva sitt liv i fält. Hans militära bedrifter har hyllats för tapperhet och strategisk genialitet, men de utmattande krigen har också kritiserats för att ha dränerat rikets resurser och lett till dess nedgång som stormakt. Historiker brukar säga att Karls död markerade en definitiv slutpunkt för en era och början på en ny fas i svensk och nordisk historia. [caption id="attachment_167157" align="alignnone" width="640"] Karl XII brukar betraktas som en av Sveriges allra mest betydelsefulla monarker.Foto: Alexey M/CC BY-SA 4.0[/caption] Karl XII:s liv och död har också inspirerat en mängd kulturella och litterära verk. Han har porträtterats som både hjältekung och tyrann och hans beslut och personlighet har analyserats och debatterats i århundraden. Hans plötsliga död är en legend i sig och fortsätter att locka nya generationer av historieintresserade. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Karl XII:s regeringstid var en tid av dramatiska förändringar i Sverige och Europa. Hans militära bedrifter och personliga offervilja, tillsammans med det mysterium som omgärdar hans död, gör honom till en av de mest minnesvärda och diskuterade figurerna i hela den svenska historien. Hans liv och död är dessutom inte bara en del av det nationella minnet utan också ett viktigt kapitel i Europas militärhistoria.]]> https://nyadagbladet.se/historia/den-siste-krigarkungen/feed/ 0 Den svenska stormaktstidens sista strid https://nyadagbladet.se/kultur/den-svenska-stormaktstidens-sista-strid/ https://nyadagbladet.se/kultur/den-svenska-stormaktstidens-sista-strid/#comments Wed, 25 May 2022 19:48:00 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=35001 Hur gick det till när de sista striderna utkämpades under den svenska stormaktstiden? Vad var det som hände? Vad var bakgrunden? Det var några av de frågor Nya Dagbladet ville ha reda på när vi begav oss till Sundsvall för att göra ett filmreportage om slaget vid Selånger 1721, som var det sista slaget under den svenska stormaktstiden. Vi mötte upp med Bent Fridholm och Bern Lindfors från Midälva Genealogiska Förening och Jack Rönnström från Black Powders - Sundsvalls pistolskytteklubb. Det var den 25 maj 1721 som den drygt 7000 man starka ryska hären från kusten intog, brände ned och plundrade staden Sundsvall och närliggande byar. Till stadens försvar fanns endast ett hundratal mannar, varav hälften bönder.
Man kan ju förstå att utgången var given, berättar Bent Fridholm.
Trots det svenska försvarets numerära underlägsenhet valde man att ta striden och lyckades tillfälligt slå tillbaka och hejda fienden. – Löjtnant Lindstedt blev ju tillrådd att ta till harvärjan. De skulle alltså fly fältet eftersom de var chanslösa. Men med bravur så gav han sig an, de anföll ryssarna här, berättar Jack Rönnström. Hur allting slutade får du reda på i vårt filmreportage ovan. Se även bildreportaget från dagen nedan. [envira-gallery id="35772"]]]> https://nyadagbladet.se/kultur/den-svenska-stormaktstidens-sista-strid/feed/ 7