debatt – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 13 Jan 2026 13:35:33 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg debatt – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 ”Trealth är den verkliga rikedomen som västvärlden glömt” https://nyadagbladet.se/debatt/trealth-ar-den-verkliga-rikedomen-som-vastvarlden-glomt/ Tue, 13 Jan 2026 16:02:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219588 Grunden till detta bedrägeri ligger i de ekonomiska abstraktioner som skapats för de förvränger det vi ser, likt speglarna i lustiga huset på Gröna Lund eller Liseberg. Och pengar var bara den första förvrängningen. Under årtionden har finanssektorn lagt uppfinning på uppfinning: derivat, terminer, forwards, optioner, swappar, hedgar, spekulationer, arbitragekonstruktioner, OTC-affärer, börshandlade instrument, bilateral nettning, nominella värden och andra konstruerade påfund. Tillsammans har dessa byggt ett system av "Shadows and Dust" — där vissa uppfinningar, med Warren Buffetts ord, är ”finansiella massförstörelsevapen”.1 Det kapitalistiska väst, förhäxat av dessa uppfinningar, kommer att ha svårt att släppa taget om dem. Men nationer som Kina, som inte är bundna att vörda kapitalismens abstrakta idéer, borde ha bättre förutsättningar att genomskåda de underliggande bedrägerierna. Andra idéer, såsom Trealth – en förkortning av ”true wealth” (verklig rikedom) – kan dock vara till hjälp. Trealth introducerades i boken True Wealth of Nations 2008 och vidareutvecklades senare i boken China Unbeatable? Idén bygger på en sanning känd sedan Aristoteles: pengar i sig är sterila. Verklig tillväxt sker på åkern, i fabriken och i människans sinne. Trealth är en återgång till sunt förnuft — den jordnära visdom som en gång vägledde samhället innan ekonomiska idéer hjärntvättade oss. Liksom Alexander den store som skar av den gordiska knuten, skär trealth igenom illusioner; vi kan känna igen äkta, verkligt värde — och avslöja bedrägerier som planerat åldrande. Ett klassiskt exempel är Phoebus-kartellen (1925–1939), där medlemmarna kom överens om att begränsa glödlampors livslängd till 1 000 timmar och till och med bötfällde dem som överskred detta. Företagens vinster ökade, men trealth lär oss att en glödlampa som håller dubbelt så länge erbjuder dubbelt så stort verkligt värde. I dag byter europeiska biltillverkare stål mot plast i motorer, tar bort oljestickor, gör delar svårservade och så vidare. Garantin löper ut; motorn eller växellådan går sönder och tvingar ägaren till dyra reparationer eller till att köpa en ny bil. Planerat åldrande får vinsterna att skjuta i höjden, men det verkliga värdet minskar. Ett trealth-fokuserat samhälle skulle omedelbart genomskåda att planerat åldrande är destruktivt och förbjuda det. Att tänka med ett trealth-perspektiv drar fram sanningen; vi kan bortse från ”pengar” och se verkligheten. En politik som fokuserar på trealth förstår att politikens uppgift är att underlätta skapandet av sådant vi behöver, som håller länge och som vi kan dela. Skapa trealth. De socialdemokrater som byggde Sveriges välfärdsstat förstod detta intuitivt när de skapade folkhemmet — ett samhälle där staten aktivt främjade medborgarnas välfärd genom bland annat allmän sjukvård, pensioner, barnbidrag och progressiv beskattning, allt i syfte att minska ojämlikhet och höja levnadsstandarden för vanliga människor. Dessa ledare hade en tydlig vision och styrde marknadskrafterna mot att utveckla infrastruktur såsom kraftverk, sjukhus, skolor och universitet. De fattade beslut utifrån ett trealth-tänkande utan att ännu ha ordet. När Tage Erlander därför drev på för statliga åtgärder för att minska arbetslösheten fick han problem och mötte "den samlade nationalekonomiska vetenskapens tryck".2 Hade han haft tillgång till trealth-idén kunde han ha hävdat att ett land blir rikare när människor är sysselsatta med att skapa sådant som verkligen behövs — när landets samlade trealth växer. En senare variant av detta problem är NAIRU (Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment), som hävdar att vi behöver arbetslöshet. Men om arbetslösa människor kan sättas i arbete med att skapa trealth är detta i själva verket något gott. Eller ta påståendet att Kina är ”fast i en deflationscykel”.3 Med ett trealth-perspektiv är detta i själva verket ett tecken på framgång: det skapas så mycket trealth att penningmängden helt enkelt inte ökar i takt med det ökande välståndet! Begrepp spelar en avgörande roll. Det är tydligt att Kina i praktiken har anammat ett trealth-perspektiv. I dag producerar Kina över hälften av världens stål4 och ungefär dubbelt så många STEM-doktorer som USA.5 ”Kina leder världen med över 40 000 km höghastighetsjärnväg — mer än resten av världen tillsammans.”6 I kontrast är USA i dag starkt beroende av import: till exempel av sällsynta jordartsmetaller och magnetmaterial, farmaceutiska ingredienser och verktygsmaskiner. I stället för att exportera verklig rikedom (till exempel tillverkade varor) säljs statsobligationer och finansiella tillgångar för att finansiera handelsunderskottet och betala för importen. Detta speglar ett pengatänkande. Med ett trealth-perspektiv ser vi omedelbart varför detta inte är hållbart i längden: om Kina exporterar trealth måste de få trealth i gengäld — inte löften förklädda till ”pengar”. En nation som styrs av trealth kommer att resa sig, medan en nation som drivs av penningmanipulationer kommer till slut att falla. Trealth är sanning — allt annat är ”Smoke and Mirrors: ”Shadows and Dust”. Ett land som förstår detta kommer att blomstra; ett som ignorerar det kommer så småningom att stanna av, som en motor som fått slut på bränsle. Sverige en gång, och Kina i dag, förstår det som USA tycks ha glömt — att den sanna grunden för välstånd ligger i hederligt arbete, inte i smart stöld. ”Den som har stulit, han stjäle icke mer, utan arbetet hellre, och uträtte med sina händer vad gott är, så att han har något varav han kan dela med sig åt den som lider brist.”7   Stefan Sigfried  
Källor och referenser: 1. CNCB – The value of what Buffett called ‘financial weapons of mass destruction’ is plunging 2. Tage Erlanders memoarer. Del 1901-1939, sid 171-172. 3. GIS Reports – China trapped in a cycle of deflation (January 27, 2025) 4. World Steel Association, 2025 5. CSET 6. Jagran Josh – Top 10 Countries with High-Speed Railway Length (2025) 7. Efesierbrevet 4:28, 1917 års översättning.]]> Kristersson petad när SVT valde debattanter https://nyadagbladet.se/inrikes/kristersson-petad-nar-svt-valde-debattanter/ Fri, 05 Dec 2025 19:29:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218085 När skattefinansierade kanalen SVT valde att ägna halva onsdagens Aktuellt åt en debatt mellan Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson markerade det ett skifte i det politiska landskapet. Det är inte längre Socialdemokraterna och Moderaterna som utgör den centrala konfliktaxeln – utan S och SD. Valet att ställa de två partiledarna mot varandra speglar ett opinionsläge där Sverigedemokraterna i flera mätningar passerat Moderaterna. Sedan 2010 har M krympt kontinuerligt medan SD vuxit till ett brett folkparti. Debatten handlade mindre om partiledarnas längd och mer om deras politiska tyngd. Och oavsett retorisk slagkraft var det Åkesson som gynnades mest av att överhuvudtaget lyftas fram som Anderssons jämbördige motpart. Konfrontationen inleddes med ömsesidiga anklagelser om trollfabriker och tvivelaktiga metoder i sociala medier. Andersson angrep SD:s anonyma kommunikationsarbete som Schibsted-kanalen TV4 granskat i ett uppmärksammat och kontroversiellt undercover-reportage. Åkesson kontrade med påståenden om socialdemokraternas egna dolda propagandakanaler. Båda pekade på verkliga problem hos motståndaren, men ingen vann avgörande poäng.

Åkesson pressade i integrationsfrågan

I diskussionen om arbetslöshet och integration fick Åkesson övertaget. Han lyckades pressa Andersson till erkännanden om misslyckad migrationspolitik och använde begreppet "tvångsblandning" för att sätta S i försvarsställning. Andersson avfärdade anklagelserna men hade svårt att leverera övertygande motargument. Statsminister Ulf Kristersson saknades helt i studion – ett faktum som i sig bekräftar Moderaternas försvagade ställning. Ett parti som tappat väljare val efter val får se sin ledare hänvisas till avbytarbänken när public service väljer debattanter. Debattens resultat var två vinnare av olika storlek. Andersson mobiliserade sina SD-kritiska väljare och marginaliserade den traditionella moderata konkurrenten. Men Åkesson tog hem den största vinsten: att av landets mest inflytelserika tv-kanal upphöjas till socialdemokratins enda verkliga utmanare. Det är en position som inte bara kan erövras genom kampanjer – den måste också tilldelas.]]> ”Inkompetenta järnvägsbeslutare” https://nyadagbladet.se/debatt/inkompetenta-jarnvagsbeslutare/ Fri, 21 Mar 2025 10:35:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=202682 Ostlänken blev kvar när de nya stambanorna som skulle gett 2,5 timmars restid mellan Stockholm och med tåg i 320 kilometer i timmen och två timmar till Göteborg. Nu borde ett höghastighetsnät för 400 kilometer planeras. Sedan blev banorna nedgraderade till 250 kilometer i timmen, under påstående från Trafikverket, att det skulle vara billigare. sedan blev första åtgärden av nya regeringen att lägga ned för att spara pengar. Kvarvarande bitar skulle ha pendeltåg och godståg, helt ignorerande kapacitetsförlusten olika hastigheter ger. Nya stambanorna med bara höghastighetståg skulle gett plats för tre gånger fler tåg på de gamla stambanorna genom jämnare hastigheter där. I dag tar det tar det tre timmar och 40 minuter att resa mellan Stockholm och Göteborg och och fyra timmar och 30 minuter att resa mellan Stockholm och Malmö. Det är trekvart respektive en halvtimme längre än de restider som gällde 1998. Då presenterades en stomnätsplan för hela landet hur tågen skulle bli snabbare att resa med 2007. Bara för ett par sträckor har det förverkligats. Tvärtom har nästan alla sträckor längre restider än de hade 1998. Orsaken är att trafiken har ökat, men järnvägen inte byggts ut, så att järnvägen nu ligger vid kapacitetsgränsen, och att underhållsskulden ökat. Bilen och flyget har setts som det moderna, som man satsat på. Ändå är det bara ett par orter med flygfält som har kortare restid med flyg än med tåg efter stomnätsplanen för 2007. Det är järnvägen som ligger i teknikframkanten, och som kan bli billigare och snabbare, inte bilen eller flyget. Järnvägen är miljövänligare och mer ekonomisk. Politiker och planerare bör uppgradera sin kunskap om modern järnvägsteknik.   Hans Sternlycke]]> ”Utbildningen är viktigare än vapnen” https://nyadagbladet.se/debatt/utbildningen-ar-viktigare-an-vapnen/ Wed, 05 Mar 2025 16:54:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=201507 Norge. Det har hänt flera gånger i Finland. Medan andra länder infört strängare vapenlagar har svenska regeringspartiers flörtande med amerikanska landsbygdsideal och vapenkultur i stället banat väg för mass- och skolskjutningar. Gärningsmannen som stod bakom attentatet i Örebro där tio människor dödades, bar tre jaktgevär på ryggen, varav ett halvautomatiskt. Debatten har gått varm om de halvautomatiska vapnen som godkändes för jakt 2023. Att regeringen nu vill skärpa vapenlagarna efter attentatet är tillbörligt. Men det är också politiskt opportunistiskt eftersom de själva tidigare lobbat för de regler de nu förbjuder. Den politiska kappvändningen blir ännu mer flagrant mot bakgrunden att flera av regeringspartierna för några månader sedan öppet verkade för ännu generösare regler för vapeninnehav. I stället för att enbart diskutera vapentyper bör grunden till hur gärningsmannen ens erhållit sin vapenlicens uppmärksammas - nämligen genom den jägarexamen han avlagt. I dagens Sverige kan du få ett infall på en fredagsmorgon och anlända till en kursgård samma dag, för att på söndagen ha din jägarexamen i handen. Det stora ansvaret som ett liv med vapeninnehav innebär bör inte kunna baseras på impulser och nyckfullhet såsom dagens helgutbildningar möjliggör. Ingen kan säga om våldsdådet i Örebro hade kunnat förhindras med hårdare regler för jägarexamen och vapenlicens. Men det bör stå utom alla tvivel att det hade minskat risken för att fel person skulle få tillgång till militära vapen med ödeläggande kapacitet. Det vore osmakligt om Örebrofallet ledde till en diskussion om hur seriösa majoriteten av Sveriges jägare är och att de inte ska drabbas på grund av att en desperat person valde att skapa en tragedi. Vissa saker är för viktiga för att kringgå försiktighetsprincipen. Även om 277 034 av de 277 035 jägare som löste jaktkort senaste säsongen vore exemplariska, räcker det uppenbarligen med att en person tappar besinningen för att konsekvenserna ska bli ödesdigra. Just nu pågår en utredning för en modernare jaktlagstiftning, vilket är på tiden eftersom nuvarande jaktlag är från 1987. Ramverket till flera delar i jaktlagen grundlades redan 1938 vilket gör den förlegad i många avseenden. Det är alltså ett ypperligt tillfälle för regeringen att lägga till uppdraget att utreda hur jägarutbildningen kan bli mer omfattande och seriös. Ett av kraven borde rimligtvis vara att innehållet inte ska kunna korvstoppas över en helg, utan bör inhämtas över ett antal veckor eller månader.
Det stora ansvaret som ett liv med vapeninnehav innebär bör inte kunna baseras på impulser och nyckfullhet såsom dagens helgutbildningar möjliggör.
En längre jägarutbildning skulle utöver djupinlärning också ge möjlighet för systemet att plocka upp signaler om olämpliga kandidater. Hittas de redan i detta skede finns goda chanser att undvika tragedier. I tillägg till detta skulle en psykologisk lämplighetsprövning innan man får avlägga jägarexamen vara en ytterligare säkerhetsåtgärd. Efter de två skolskjutningarna i Finland 2007 och 2008 infördes kontroller av mental hälsa för de som ansökte om tillstånd för halvautomatiska vapen. Detta borde lämpligtvis gälla samtliga personer som ansöker om vapenlicens eftersom det naturligtvis går att begå terrordåd med en älgstudsare eller ett handeldvapen också. Under remissrundorna för den nyliga utredningen En ändamålsenlig vapenlagstiftning kan man skåda hur jägarförbunden propagerar för friare vapenlagar medan Brottsförebyggande rådet varnar för riskerna med fler och farligare vapen ute i samhället. Ändå följer politikerna ideligen jägarförbundens önskemål. Tendensen att intresseorganisationerna utövar massivt inflytande på jakt- och vapenpolitiken har debatterats i årtionden. Med facit i hand kan man konstatera att utan jägar- och skytteförbundens idoga påverkansarbete skulle många av landets generösa vapenlagar aldrig realiserats. Det är därför av yppersta vikt att jägarförbunden välkomnar ett förslag om en mer seriöst upplagd jägarutbildning som en garant för en mer kompetent framtida jägarkår. Regeringen har nu på sitt bord att göra sitt yttersta för att våldsdådet i Örebro inte ska upprepas. Det finns tio familjer som för alltid kommer att vara märkta av denna incident. Samhället bör hjälpas åt för att detta blir den enda och sista gången. Inget fritidsintresse, jakt eller annat, borde få gå före medborgarnas säkerhet. Om detta måste vi alla enas.   Misha Istratov]]> ”Vi sitter i samma båt” https://nyadagbladet.se/debatt/vi-sitter-i-samma-bat/ https://nyadagbladet.se/debatt/vi-sitter-i-samma-bat/#respond Wed, 03 Jul 2024 11:17:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=184234 ”Vi sitter i samma båt. Akta dig, nu kommer det en våg. Vi håller hårt om varann, och önskar att stormen försvann.” Med lättsam rytm och vacker melodi förmedlar upprepandet av frasen ”samma båt” den levande känslan när människor tillsammans ställs inför svårigheter och utmaningar. Världen idag är inte en särskilt fredlig plats. Trög återhämtning i den globala ekonomin, intensifierade regionala oroshärdar och utövande av maktpolitik och mobbning är återkommande. Avsaknaden av global fred, utveckling, säkerhet och politisk styrning fördjupas. Konflikt och krig, svält och fattigdom, terrorism, cyberattacker och klimatförändringar är både gamla och nya problem som ofta överlappar varandra. Ställda inför denna globala kris bör det inte längre råda några tvivel om att alla länder sitter i samma båt. Endast genom att förenas och hjälpa varandra kan vi stå emot de stormiga vågorna och segla tillsammans mot en ljus framtid. Den nya eran kräver nya idéer. Ställd inför människohistoriens vägskäl och seklets stora förändringar föreslog Kinas president Xi Jinping år 2013, att världen borde bygga en global gemenskap av delad framtid, något som även besvarade omvärldens, historiens, tidens stora fråga: ”Vart ska mänskligheten?” Visionen lyste upp vägen framåt när andra famlade efter lösningar. Det övergripande målet i att bygga en global gemenskap av delad framtid, är att bygga en öppen, inkluderande värld av varaktig fred, universell säkerhet, miljövänlighet, skönhet och gemensamt välstånd. Målet grundar sig i hela mänsklighetens gemensamma värderingar, och kan förverkligas genom främjandet av en ny typ av internationella relationer som grundläggande väg framåt. Med Belt and Road Initiative skapas en praktisk plattform och med Global Development Initiative, Global Security Initiative samt Global Civilization Initiative byggas viktiga stöd. Här syns tydligt hur det har utvecklats från idé till ett omfattande vetenskapligt system, från rent kinesiskt initiativ till internationellt samförstånd, och från vacker vision till konkret resultat. Fler och fler länder inser idag att den rätta vägen framåt för att stödja fredlig utveckling, win-win-samarbete och en förbättrad global styrning vore att bygga en global gemenskap av delad framtid. Precis som Shakespeare skrev i pjäsen Romeo och Julia: ”Det vi kallar ros skulle dofta lika ljuvligt med annat namn”, så återfinns i de flesta civilisationer visdomsord om att bygga en global gemenskap av en delad framtid. Det hittar man exempelvis i det arabiska ordspråket: ”Vill du gå snabbt, gå ensam. Vill du gå långt, gå tillsammans”, eller i det islamiska begreppet Umma, som i den islamiska teorin om internationella relationer betyder “gemenskap” i sin grundform. Vi finner det också i den kanadensiska filosofen Marshall McLuhans förutsägelse om att världen kommer att bli en ”Global By”, i den traditionella afrikanska filosofin Ubuntu: ”Jag är för att Vi är”, och i det tyska uttrycket: ”Att jobba ensam är som addition, medan att jobba ihop är som multiplikation”. Dessa återspeglar hur lika olika regioner eller länder ser på tanken om gemenskap, solidaritet och win-win samarbete. Sverige har lagstiftat en rättighet som kallas Allemansrätten, vilken inbegriper rätten för alla människor att vistas i och färdas genom naturen, plocka bär, svamp och blommor, oavsett vem som äger marken. Allemansrätten förkroppsligar strävan efter ett öppet och inkluderande samhälle där harmonisk samexistens mellan människor och natur försvaras, vilket stämmer överens med idén om bygga en global gemenskap av delad framtid. Sverige framhöll också begreppet hållbar utveckling redan på 1970-talet och har sedan dess aktivt vidtagit åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, helt i linje med visionen om global gemenskap med delad framtid där världen är miljövänlig, ren och vacker. Sverige var det första västlandet att upprätta diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina, och även det första i världen att underteckna bilateralt investeringsskyddsavtal med Kina efter landets Öppning och Reform. Under de gångna 74 åren av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige har utbyte och nära samarbete inom olika områden ägt rum och gett fruktbara resultat. De två länderna har fram till idag bibehållit ett starkt ekonomiskt samarbete, och har länge varit varandras största handelspartner i Asien respektive Norden. Under de senaste åren har företag från Kina och Sverige utvecklat ett välintegrerat samarbete inom områden såsom biltillverkning, energieffektivisering, miljöskydd och smarta städer, vilket effektivt främjat hållbara utvecklingsprocesser i de båda länderna. Universitet och forskningsinstitut har stärkt dialog och kommunikation med varandra för bättre ömsesidig utveckling inom områden som naturvetenskap, ingenjörsteknik och artificiell intelligens. De två folken har satt i själva verket redan skridit till verket med att bygga en global gemenskap av delad framtid genom praktiskt samarbete och ömsesidig nytta. Dagens Kina främjar modernisering i kinesisk stil med nya utvecklingskoncept för innovation, grön omställning, öppenhet, samverkan och gemenskap. Sverige är idag ledande inom teknisk innovation, miljöskydd och grön hållbar utveckling. Våra två länder har en tydlig samsyn i utvecklingsfrågor, samt en mycket stark ekonomisk komplementaritet och samarbetspotential. Dessutom råder enighet i våra två länders syn på flertalet globala och regionala oroshärdar, frihandel, klimatförändringar med mera. Ett samarbete mellan Kina och Sverige för att bygga en global gemenskap av delad framtid bidrar till ökat välstånd för våra två folk, och kommer även att kunna bidra till fredlig utveckling i vår omvärld. För att uppnå målet, bör Sverige och Kina utgå från ömsesidig respekt och gemensam nytta för att stärka politiska förhandlingar, förståelse och förtroende. De bör aktivt värna om varandras kärnintressen och viktiga angelägenheter, skapa grund för traditionellt samarbete och kultivera samarbete inom nya framväxande områden som teknisk och vetenskaplig innovation, grön och koldioxidsnål teknik, artificiell intelligens, samt kulturutbyte och kommunikation. Det föreligger givetvis många utmaningar och risker, likt starka vindar och stormiga vågor på vägen framåt. Emellertid, så länge vi håller fanan högt för global gemenskap av delad framtid, tror på oss själva, hjälper varandra och åker hand i hand, så kommer mänsklighetens färja att färdas vidare, lugnt, långt och mot bättre framtid, precis som i sången: ”Akta dig, nu kommer det en våg. Vi håller hårt om varann, och önskar att stormen försvann.”   Cui Aimin]]> https://nyadagbladet.se/debatt/vi-sitter-i-samma-bat/feed/ 0 ”Den flata kritiken av Irakkriget visar på massmedias dubbelmoral” https://nyadagbladet.se/debatt/den-flata-kritiken-av-irakkriget-visar-pa-massmedias-dubbelmoral/ https://nyadagbladet.se/debatt/den-flata-kritiken-av-irakkriget-visar-pa-massmedias-dubbelmoral/#comments Fri, 24 Mar 2023 13:53:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=145935 Medias rapportering kring tjugoårsdagen av den oprovocerade västerländska attacken mot Irak, som förstörde landet och dödade mellan några hundratusentals och en dryg miljon irakier, var intressant av flera skäl. Dels för att den var mikroskopisk till exempel jämfört med uppmärksamheten som samtidigt ägnades åt ICC:s arresteringsorder mot Putin, medan den trevlige och gemytlige farbror Bush Jr. turnerar med föreläsningar på de främsta universiteten. Det främsta skälet är dock att den verkliga händelsen i stort sett inte finns i samtida historieskrivning. Vad som istället finns är “misstag” och "försök" till "demokratisk intervention". Attacken mot Irak kritiseras i västerländsk media nästan uteslutande för att ha varit ett godhjärtat försök till demokratisk humanism, men “ett misstag” eller “en blunder”. I Nazityskland fanns en liknande kritik mot generalstaben för att anfallet mot Sovjetunionen var ett ogenomtänkt “misstag” och en “blunder”, men det betyder förstås inte att man principiellt motsatte sig det, eller intog någon moraliskt meningsfull ståndpunkt. De västerländska intellektuella som kritiserar Rysslands attack mot Ukraina med motiveringen att det var en “blunder”, ett välvilligt “misstag” är förstås spårlöst obefintliga och istället betonar man att det är en illegal terrorattack som är fel - oavsett om den lyckas eller inte. När fienden begår brott inser vi utan svårigheter att två plus två är fyra. När det gäller oss själva, däremot, är det en annan femma. En av The Guardians texter inför tjugoårsdagen av aggressionen mot Irak, skriven av Patrick Wintour, är representativ för fenomenet. Här beskrivs attacken som en nästan obeskrivligt välvillig intervention med de ädlaste av avsikter. Och faktiskt “verkar det spela mindre roll ifall kriget startades baserat på en lögn, en förvrängning eller en ärligt menad premiss. Det var en blunder”. Vi kan försöka föreställa oss hur allmänheten hade reagerat ifall en rysk kommentator “invände” mot invasionen av Ukraina med samma nonsens-motivering. Wintour avslutar med att beskriva attacken som “det största försöket av liberal interventionism sedan Vietnam”, då USA illegalt och öppet angrep landets bondebefolkning först via proxy, och sedan invaderade och bombade landet och resten av Indokina till stenåldern, och dödade närmare 3 miljoner vietnameser. Alltså har Wintour tekniskt sett rätt om kontinuiteten av Västs ideologi, “liberal interventionism”, i alla fall utifrån rådande nyspråkslexikon som sedan länge ersatt vanligt språk inom den akademiskt utbildade världen.1 Det är faktiskt rätt roande att noggrannare granska brittiska The Guardian som, liksom den extremt pretentiösa intelligentian i Sverige, tar sig själv på så stort allvar när man i själva verket är patetiska kloner av Pravda från dess värsta dagar. “Bushs tro att Irak kunde förvandlas till en demokrati” visade sig vara “illa genomtänkt”, förklarar Martin Chulov, som förstärker propagandasystemets grundsatser genom att passivt anta att det faktiskt var syftet med invasionen.2 Dan Sabbagh, tidningens krigs- och militärspecialist, kom med sin svidande kritik: invasionen “försämrade Storbritanniens anseende”. Varför? Nämligen, enligt Sabbagh, på grund av enstaka sporadiska rapporter om att “brittiska soldater utövade ‘våldsamma och fega’ övergrepp mot irakier”. Detta är perfekt propaganda, verkligen förfinad. Det får Sabbagh att framstå som kritisk mot makten, när han i själva verket ynkligt skyller på förhållandevis marginella problem. De verkliga brotten sker inte av brittiska Joe six-pack som skickats över till öknen och misshandlar lokalbefolkningen. De verkliga brotten sker i Amerikas och Europas huvudstäder, där de faktiska besluten om militär aggression fattas. Man bör tillägga att ryssarna använder sig av samma trick. Således hålls seriösa och uppstyltade rättegångar mot enskilda ryska soldater som begått brott mot ukrainska civila, och detta uppmärksammas mycket. Vi alla vet vad vi ska tycka om sådant; det är endast ett sätt att distrahera uppmärksamhet från de verkliga brottslingarna, politikerna. Dan Sabbagh, och övriga västerländska journalister, är mycket väl medvetna om detta, och resten av världen uppskattar och försöker behärska den professionella teknik av desinformation som Väst förfinat till en konst.3 [caption id="attachment_145942" align="alignnone" width="1170"] Foto: Christopher Hubenthal/CC BY 2.0[/caption]   Också The Guardians systertidning, The Observer, tryckte aspirerande agitprop, skriven av Peter Beaumont. Han börjar med att konstatera att “de moraliska likheterna” mellan invasionen av Irak och Ukraina “är mycket komplexare än Putin-apologeter hävdar”. Han har rätt, men oavsiktligen: Rysslands invasion, om än helt illegal, var totalt och medvetet framprovocerad, till skillnad från invasionen av Irak, såsom massiv dokumentation visar, om än denna sällan når en allmän läsekrets. Beaumont går vidare med att fördöma det oprovocerade angreppet mot Irak som “dumdristig, fal”, allra främst eftersom det kunde “utnyttjas av Moskva” för att påvisa Västs hyckleri – en standardrädsla inom pressen, som helt och hållet struntar i legaliteten av aggression såtillvida vi är ansvariga. Beaumont är särskilt orolig över “statligt sponsrad desinformation, av vilket Kina och Ryssland är de främsta främjarna”. Skillnaden i Väst är att “desinformation” i statens tjänst utförs av journalister utan statligt tvång, till skillnad från deras kloner i de auktoritära fiende-staterna, och därmed är den moraliska och intellektuella nivån hos oss långt mycket lägre.4 Det råkar dessutom hända att Beaumont är pristagare för Orwell Prize. Det finns en särskild ironi i detta svärtande av Orwells namn eftersom Orwell var den som mest klarsynt – i ett censurerat förord – genomskådade denna systematik. Orwell noterade att “Den bittra sanningen” om propaganda i demokratiska samhällen är att “den är huvudsakligen frivillig. Impopulära idéer kan tystas, och opassande fakta undanhållas, utan behovet av officiell censur”. Det här censurerade förordet skrev han för Djurfarmen, en i Väst älskad satir om den ryska Fienden. Att se sig själv i spegeln, däremot, kunde inte gå an.5 Låt oss heller inte glömma att vända blicken även till den svenska propagandan. Även här härmar man det ryska propagandasystemet – som ständigt kritiserar sitt lands krig mot Ukraina på rent pragmatiska grunder – i det att man klagar över att invasionen av Irak var “förbluffande oskicklig och vårdslös”, och att Irak därefter blivit en “språngbräda” åt våra fiender (FOI:s och UI:s Mellanösternexpert, Aron Lund). Hade Väst kommit undan med attacken utan en skråma, hade allt varit OK; åtminstone finns det inga tecken på motsatsen.6 På motsvarande sätt beskrev GP:s ledande utrikespolitiska analytiker invasionen som endast “en historisk strategisk blunder”, Solovyov-style.7 Sydsvenskan inflikade att Västs “invasion av Irak var ett av de största politiska misstagen som gjorts” (Hibba Abbas), “ambitionen att bygga demokrati” – en total lögn – som gick “uselt” (Olle Lönnaeus). Återigen beskådar vi den spektakulära sordin som lagts på västerlänningar, som hindrar oss från att konsekvent fördöma aggression och våld.8 Det har alltså mer eller mindre skapats en hel litterär genre som går ut på att klaga över hur pass illa invasionen av Irak var, eftersom den var så dåligt utförd, och eftersom “Mycket talar” för att den “formade Putins beslut att angripa Ukraina”, som Aftonbladets Wolfgang Hansson uttryckte saken.9 Ingenting mer, alltså. Faktum är att hökarna och duvorna knappt skiljer sig på detta sätt, ett allra högst talande faktum om propagandans monumentala prestationer. För att ta ett exempel, betrakta Jan Guillous läsvärda text på tjugoårsdagen, den med stor marginal absolut mest kritiska av dem alla. Även Guillou beskriver attacken som “USA:s mest kontraproduktiva insats”, i synnerhet Västs “mest kontraproduktiva insats för demokratin”. Det kunde inte finnas en tydligare illustration av medias och intellektuellas samhälleliga roll av att tjäna rådande Makt och Ideologi, än att de, även de mest “kritiska”, enhälligt beskriver ett illegalt aggressionskrig som dödat uppemot en miljon människor, genomfört massiv oljeplundring och så vidare, som en “insats för demokratin”. Inga argument anförs, inga bevis presenteras; att Partilinjen är sann per automatik är så djupt ingrodd hos oss att vi psykologiskt inte kan föreställa oss något annat. Vi bör återigen försöka föreställa oss vad reaktionerna hade varit ifall någon svensk journalist använde sig av denna skandalösa förljugenhet i sin “kritik” av Rysslands attack mot Ukraina.10 Å andra sidan har vi de ledarskribenter och redaktioner som var “så entusiastisk[a] inför kriget att det vid vissa skrivbord senare sattes upp idolbilder på Condoleezza Rice”, som en stödjare av aggression och rått våld, DN:s Isobel Hadley-Kamptz, påpekade. Men hon “var ung” då, och nu har hon bättrat sig. Hon är nu en kritiker av “Irakkriget”. Eller, rättare sagt, kritisk över att “USA gick in” och gjorde bort sig med “en rad olika misstag”, och därför skadade “den amerikanska fria demokratin och i förlängningen demokratin i världen”. Där har vi den stora intellektuella utvecklingen som lyckades åstadkommas på 20 år: noll. Ingen kommissarie ens under det sovjetiska Polens mest autokratiska tid kunde ha varit lika servil mot Politbyrån i Moskva.11 Allt som allt illustrerar denna episod att västerländska och svenska tidningar inte har något principiellt emot aggression, våld, terror och ockupation - ifall vi utför den.   Andi Olluri    
  Källor och referenser: (1) The Guardian, Patrick Wintour, 13 mar. 2023. (2) The Guardian, Martin Chulov, 18 mar. 2023. (3) The Guardian, Dan Sabbagh, 18 mar. 2023. (4) The Observer, Peter Beaumont, 19 mar. 2023. Om Ukraina, se Olluri i Global Politics på fritt urval mellan december 2021 och 2023. (5) George Orwell, Essays, Everyman’s Library, New York (2002), s. 889. (6) SvD, Aron Lund, 20 mar. 2023. (7) GP, Jan Höglund, 20 mar. 2023. (8) Sydsvenskan, 19 respektive 20 mar. 2023. (9) Aftonbladet, Wolfgang Hansson, 21 mar. 2023. (10) Aftonbladet, Jan Guillou, 20 mar. 2023. (11) DN, Isobel-Hadley Kamptz, 22 mar. 2023.]]> https://nyadagbladet.se/debatt/den-flata-kritiken-av-irakkriget-visar-pa-massmedias-dubbelmoral/feed/ 10 ”Återjärnväga bättre än vägelektrifiera” https://nyadagbladet.se/debatt/aterjarnvaga-battre-an-vagelektrifiera/ https://nyadagbladet.se/debatt/aterjarnvaga-battre-an-vagelektrifiera/#comments Tue, 29 Nov 2022 11:36:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=138141 Den nya regeringen vill stoppa bygget av de nya stambanorna, från Stockholm till Jönköping och vidare till Göteborg respektive Malmö, för att de är för dyra och istället föra över pengar från järnväg till väg och flyg. Det vore katastrofalt för klimatet, ekonomin och en fungerande infrastruktur. Istället borde man återjärnväga Sverige. Lägga helsvetsad räls på alla regionbanor med skarvspår för att få upp lönsamhet, hastighet, kapacitet och för att kunna konkurrera med bilismen. 70 miljoner milen räcker för det. Kommunerna längs med nya stambanan borde sammansluta sig för att bygga den själva, precis som i väst med Skagerrakbanan mellan Göteborg och Oslo, för att få en äkta höghastighet på bro med stopp i alla kommuncentra. Skanska har visat att en sådan bana på bro kan byggas för 320 miljarder kronor, och att det kan göras på sex år inklusive planering med två elementfabriker, jämfört med Trafikverkets förslag på traditionell bana på mark som inte blir klart förrän 2045. SJ har visat att den får så tät trafik att den kan självfinansieras på vanliga biljettavgifter och därmed inte belasta statsbudgeten. Ostlänken mellan Järna och Linköping vill regeringen dock bygga för lokaltrafikens skull med 90 miljarder kronor, och även därför att man redan har lagt ner sju miljarder kronor utan ha börjat bygga. Fem och en halv miljard kronor milen när Skanskas förslag ligger på fyra och en kvarts miljard kronor milen. Skagerrakbanan för 400 kilometer i timmen ligger på 3,7 miljarder kronor milen. Där söker man också sex miljarder kronor i lån för förlängning av Bohusbanan till Norge över Idefjorden, för godsets skull. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson säger i en intervju i SVD att han vill se mer investeringar i väg och flyg i stället för på järnväg. Klimatmålet om 70 procents minskning av växthusgasutsläppen till 2030 skall ligga kvar och klaras med elektrifiering av vägtrafiken, inte med att flytta mer trafik till tåg. Det blir ett väldigt dyrt och energislösande sätt att minska klimatbelastning. Det kräver 26 TWh ny el enligt Svenskt näringsliv. Det kan kosta 22 miljarder kronor i investering. Järnvägen är redan elektrifierad och det går bara åt 2,6 TWh el idag, Trafiken står för 30 procent av koldioxidutsläppen. Visserligen är en elmotor tre gånger energieffektivare än en förbränningsmotor, men rullmotståndet är 15 gånger högre för gummidäck än stålhjul. Även en eldriven lastbil fordrar tre gånger mer energi än ett tåg. För att klara lika mycket trafik som ett dubbelspår behövs 15 vägfiler. Det kräver yta och ger högre investeringskostnad och klimatutsläpp. Det tar för lång tid att klara klimatet med vägelektrifiering. Det går snabbare att överföra trafik till järnväg. Till slutet av det här decenniet har vi förbrukat koldioxidbudgeten för att klara 1,5-gradersmålet, och inte göra delar av jorden obeboeliga av för hög hetta eller varmfuktighet till sekelskiftet. Om vi hade agerat när de första stora larmen kom på 80-talet hade omställningen inte blivit svår. Nu krävs det krishantering och samma handlingskraft som vid corona-epidemin. I stället har politikerna haft vackert miljötal och i praktiken agerat klimatförnekare. Elflyg, som infrastrukturministern tror på, klaras viktsmässigt bara med små plan, 30 passagerare och 30 mil. De kan användas för matarflyg i Norrland, men inte för södra Sverige. Där och till Oslo och Köpenhamn är höghastighetståget snabbare – och bekvämare. Om man räknar in tiden för resan till och från flygfältet och väntetiden där. Om man skall byta plan tar det så lång tid att tåget är snabbare på längre sträckor inom Norden.   Hans Sternlycke]]> https://nyadagbladet.se/debatt/aterjarnvaga-battre-an-vagelektrifiera/feed/ 8 ”Vad hände med demokrati och mänskliga rättigheter under pandemin?” https://nyadagbladet.se/debatt/vad-hande-med-demokrati-och-manskliga-rattigheter-under-pandemin/ https://nyadagbladet.se/debatt/vad-hande-med-demokrati-och-manskliga-rattigheter-under-pandemin/#comments Tue, 30 Aug 2022 15:15:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=130416 Den 21 december 2021 bildades Partiet MoD i Bagarmossen utanför Stockholm i frustration över politiker som inte stod upp för mänskliga rättigheter och demokrati under den så kallade pandemin Detta i en tid då de som kallades “ovaccinerade” hängdes ut som farliga smittbärare och vår statsminister uppmanade allmänheten att ta en “krampaus” från alla som inte “vaccinerat” sig mot covid-19. MoD bestod redan från start av människor från höger till vänster, från söder till norr, som enades om att stå upp för mänskliga rättigheter och demokrati tillsammans. I början handlade det främst om att protestera mot de diskriminerande “covidbevisen”, den osäkra och ineffektiva massvaccineringen med mRNA-sprutor, som gett rekordmånga biverkningar, samt om att stärka yttrandefriheten och stoppa censuren av kritiska röster gällande hanteringen av pandemin. Vi kräver nu även att de uppskattningsvis över 100 000 svenskar som drabbats av allvarliga biverkningar, av det som sålts in som säkra och effektiva vaccin ska få hjälp och stöd. Vi kräver vidare att grundlagen, som har skyddat oss från strängare restriktioner under pandemin ska stärkas, inte ändras för att ge regeringen mer makt, vilket nu utreds. Slutligen ska de som är ansvariga för denna ofattbara tragedi och skandal med miljontals svenskar som pressats att ta mRNA-injektionerna ställas till svars. De politiker som medvetet har splittrat människor för att driva igenom ovetenskapliga och omänskliga restriktioner om att bära munskydd, isolera oss socialt och uppmanat människor att inte krama de som kallats ovaccinerade är inga ledare. Ledare enar folk och värnar folkets bästa och låter sig inte styras av globala läkemedelsbolag eller korrupta och folkmordsanklagade ledare i överstatliga organisationer som WHO till exempel. Alla dessa frågor är sådant som enar oss som gått med i MoD. Vi är även överens om att vi tror på mer nationellt och lokalt självstyre, i stället för att ge bort våra resurser och makt till överstatliga, odemokratiska organisationer som EU, WHO och Nato. Dessa går inte att lita på gällande mänskliga rättigheter och demokrati. Vi står även enade i flera andra frågor som vi lyfter i vårt valmanifest. Arbetet med att ta fram ett mer omfattande partiprogram pågår och det bygger på de motioner som någon av våra tusentals medlemmar inkommer med. Inom MoD är vi övertygade om att utan fria medier och en öppen debatt är risken mycket stor att avgörande beslut om vårt lands och vår kroppsliga suveränitet kan köras över av en tillfällig opinion, som drivits på av starka krafter, med hjälp av rädsla och hot. Med tanke på att de styrande på bara några månader, med hjälp av massiv propaganda genom media, dagliga presskonferenser och vilseledande uppräkning av döda helt utan sammanhang, lyckades pressa miljontals vuxna och barn att ta de ej färdigtestade injektionerna mot covid-19 med falska löften om att de skulle vara säkra och effektiva vaccin, kan vi inte lita på att folk ens i en hyfsat upplyst demokrati kommer att värna mänskliga rättigheter i ett sådant läge. Många människor som befann sig under den masshypnos som skapades under pandemin var helt med på och bidrog aktivt till att utesluta den del av befolkningen, som helt utan grund utpekades som en samhällsfara därför att de av olika skäl valt att avstå de villkorligt godkända injektionerna som felaktigt påstods skydda mot covid-19 och som tidigt visade sig ge exceptionellt många biverkningar. De flesta människor protesterade inte när vaccinpassen infördes utan deltog tvärtom i evenemang trots att en stor del av befolkningen nekades inträde på helt ovetenskapliga grunder. Ett avgörande lågvattenmärke för de styrande var när Sveriges statsminister Magdalena Andersson på en presskonferens före jul 2021 meddelade att det var dags att “ta en krampaus från människor som du inte är absolut säker på att de har vaccinerat sig”. På samma sätt som under pandemin kan opinionen fås att svänga snabbt, om än tillfälligt, med massiv propaganda gällande avgörande frågor som svenskt medlemskap i Nato eller som när Sverige med en knapp majoritet 1994 röstade för att gå med i EU efter massiv opinionsbildning för ett medlemskap. För att motverka kapitalstarka intressens påverkanskampanjer behöver vi bildade människor och oberoende medier. Sakliga och nyanserade reportage från de etablerade medierna, vare sig de är privatägda eller har en public service funktion, blir alltmer sällsynta och under "pandemin" havererade det som skulle vara en tredje statsmakt helt när de istället för att ställa kritiska frågor till regeringen agerade som maktens megafoner.
För att motverka kapitalstarka intressens påverkanskampanjer behöver vi bildade människor och oberoende medier.
MoD samarbetar gärna med de partier som står upp för mänskliga rättigheter och demokrati och som är beredda att tillmötesgå våra grundläggande krav som handlar om mänskliga rättigheter, demokrati, medicinsk valfrihet, yttrandefrihet och alliansfrihet. MoD:s övriga politik och valmanifest tas fram av våra medlemmar, som ger förslag på och röstar fram de motioner vi ska lyfta. Som medlem i MoD har du stor möjlighet att påverka vår politik framöver. Just nu samlar vi engagerade medborgare från hela Sverige samt avhoppade politiker och före detta medlemmar från samtliga riksdagspartier. Dessa modiga avhoppare är hellre med i MoD än i sina gamla partier, då dessa svikit grovt när det gäller att värna vår demokrati och vår rätt att bestämma över vårt lands och våra kroppars suveränitet. För den som har tröttnat på de etablerade partierna och deras tomma löften och fagra ord finns nu ett nytt tvärpolitiskt parti som har som ambition att ena människor över åsiktskorridorer och landsändar. Med en vision om att bygga ett nytt folkhem tillsammans med fokus på folkhälsa, fred och frihet. Där vi har nationellt och lokalt självbestämmande över avgörande frågor i vårt land och i våra liv. Varmt välkommen att vara med du som vågar.   Andreas Sidkvist, ordförande Partiet MoD]]> https://nyadagbladet.se/debatt/vad-hande-med-demokrati-och-manskliga-rattigheter-under-pandemin/feed/ 2 ”Friheten berövas oss – och måste återtas” https://nyadagbladet.se/insandare/friheten-berovas-oss-och-maste-atertas/ https://nyadagbladet.se/insandare/friheten-berovas-oss-och-maste-atertas/#comments Thu, 20 Jan 2022 15:48:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=115517 Friheten återtas Sanningen segrar Hypnosen släpper Folket reser sig Friheten återtas Via skrämsel och lögner i massmedia har människor hamnat i hypnos och är under massformering. Men liksom mörkret försvinner i ljuset kommer sanningen att segra över lögnerna. Folket kommer att vakna upp och återta sin förlorade frihet. Detta är min senaste dikt om den så kallade pandemin, i vars namn friheten nu tas från människor i en rasande takt runt om i världen. Grunden till att detta sker – hypnos och massformering – har belysts väl av Mattias Desmet professor i klinisk psykologi. Enligt Desmet har en "fritt flytande ångest" i samhället förstärkts via skrämsel om covid-19. Detta har lett till hypnos hos många människor, vilket tillsammans orsakat ett tillstånd av masspsykos eller "massformering". I detta har man vänt sig till ledare, vilka presenterat en lösning som medför befrielse från ångesten och samhörighet med personer i samma situation – sprutan och covidpasset. Detta tillstånd av massformering sker parallellt med att allt fler fakta framkommer som slår sönder agendan för att massinjicera befolkningen. I den senaste sessionen av Stiftung Corona Ausschuss i en intervju (4:25 in i klippet) med filosofie doktorn i respiratorfarmakologi och före detta vicepresidenten för allergi- och andningsforskningsavdelningen vid Pfizer – Mike Yeadon, framgår chockerande uppgifter om allvarliga effekter av massinjiceringarna enligt data från det amerikanska rapporteringssystemet VAERS. De ökande övergreppen mot människorna väcker samtidigt allt mer motstånd. Det är en apokalyptisk tid vi lever i. Detta var också temat i det tal som Robert F Kennedy Jr höll i Milano den 13 november 2021 - ett historiskt tal i samma anda som hans farbror John Kennedy hade i Berlin 1963. Robert F Kennedy Jr ikonstaterar att ingen regering som tagit makt från sin befolkning, frivilligt återlämnar den. Denna gång har makten använt en låtsaspandemi för att globalt utöka kontrollen av mänskligheten. Genom social distansering och andra restriktioner har man slagit sönder kultursektorn och annat kitt som binder samman och stärker människor. I kulturen ligger en viktig nyckel till befolkningsmotstånd mot ockupation. Det pågår nu en invasion av främmande makt. Inte i fysisk form men genom att makthavare tar ifrån mänskligheten dess fri- och rättigheter. Robert F Kennedy Jr konstaterar i sitt tal i Milano att mänskligheten måste slå tillbaka det pågående fientliga maktövertagandet. Han avslutar med att säga att om han måste dö för detta, ”...I'm gonna die with my boots on.” Min inledande dikt skrevs efter att nya restriktioner införts olagom till jul. Restriktioner, vilka som det mesta under ”pandemin”, emanerar från lögner på global nivå. Lögner som backas upp av köpt och korrumperad forskning, pådyvlas Folkhälsomyndigheten, omvandlas till regeringsbeslut och sprids via massmedia. En av de allvarligaste lögnerna är förvanskningen av begreppet ovaccinerad. I aktuell statistik över vårdade på IVA redovisar Folkhälsomyndigheten att det är främst är ovaccinerade som utgör patienterna. Men sanningen är en annan – det handlar egentligen nästan bara om personer som tagit sprutan. Detta beror på att man definierar en person som ovaccinerad tills det gått mer än 14 dagar efter dos 2. Man luras, för att inte säga ljuger, med statistik. Och det är till och med så att många följdeffekter av sprutan inträffar just inom tidsspannet två veckor efter dos 2 - effekter som man förstås inte vill ska komma fram till befolkningen. Etik, moral och juridik har hamnat på soptippen. Rivstarten för detta skedde redan den 8 januari 2021, då pandemilagen infördes – en överträdelse av grundlagen. Åtföljt av ytterligare restriktioner under året och den 1 december ramlade vårt land över stupkanten ner i ofrihetens avgrund. Den stavades vaccinpass. Dessa är olagliga och bryter totalt mot landets demokratiska tradition och värden. Parallellt med detta var det hundra år sedan införandet av kvinnlig rösträtt. Det som 2021 skulle bli ett stolt jubileumsfirande av demokrati i Sverige, blev i stället rena motsatsen. Ett svart år för friheten och för Sverige. Assisterande professor Björn Hammarsköld har med hänvisning till både gällande lagar i Sverige och EU-skyddade rättigheter samt vetenskap, begärt att regeringen drar tillbaka både vaccinpass och övriga restriktioner eller att regeringen omedelbart avgår. Vaccinpass har inget med hälsa att göra utan ingår i en helt annan agenda. En agenda om att maximera kontrollen av mänskligheten. Och historien går igen – förintelse hotar och jämförelsen är given. De ovaccinerade betraktas som vår tids judar. Det talar den israeliske läkaren Sorin Schapira om i en intervju. Dessutom är åtgärderna mot covidviruset i sig så farliga att de kan utgöra ett hot mot alla människor. Vid överanvändning av antibiotika blir fler och fler bakterier resistenta och kan inte behandlas. Detsamma kan komma att hända med covid-19 – SARS Cov-2. Massinjiceringarna riskerar att stressa fram nya och farligare mutationer. Vissa går så långt som att mänsklighetens existens kan vara hotad, bland annat Geert Vanden Bossche, virolog och filosofie doktor med mångårig erfarenhet från toppositioner inom läkemedelsindustrin. Se en intervju med honom om temat, från och med cirka 45 minuter, här. Läget i världen har också sammanfattats väl i en artikel på NewsVoice som beskriver vad som skett i världen under den så kallade pandemin och vad som kan komma att hända framöver. Bland annat baserat på Mike Yeadons vittnesmål och analyser landar man tydligt i ett slutläge om total global individ- och populationskontroll. Slutsatsen är given – människors frihet på jorden måste återtas snarast. Nu krävs att:
  • Injiceringarna stoppas
  • Vaccinpass och övriga restriktioner upphör
  • Smittan får ha sin gång så att immunförsvaren hos människorna stärks
  • Människor och samhällen repatrieras
Se vidare min vitskrift 2021-11-19, Världen ett ”Absurdistan”, i vilken jag sätter in frågan i ett helhetsperspektiv.   Gunnar Söderberg]]> https://nyadagbladet.se/insandare/friheten-berovas-oss-och-maste-atertas/feed/ 3 ”Låt elever utvecklas individuellt” https://nyadagbladet.se/debatt/lat-elever-utvecklas-individuellt/ https://nyadagbladet.se/debatt/lat-elever-utvecklas-individuellt/#comments Tue, 28 Dec 2021 11:06:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=114132 Jag fick se Lärarförbundets rankning av bästa skolkommunerna i landet och blev förfärad över att min egen hemkommun Botkyrka sjunkit från plats 251 till plats 283 bara senaste året. Visst går det att spekulera i lärarbrist och att det är en kommun med många utlandsfödda barn; men är det hela sanningen? Varför har kommunen halkat ännu längre ned på listan? Jag har själv mina misstankar byggt på egen erfarenhet. Min äldsta son gick i grundskolan på en kommunal skola i Botkyrka från slutet av första klass till och med årskurs nio. Skolan där han gick i låg- och mellanstadiet uppfattade jag som bra och han verkade trivas samt hade mestadels bra lärare, men högstadieskolan var en ren katastrof! Det fanns ingen studiero och eleverna saknade helt respekt för lärarna. De elever som behövde studiero blev hänvisade till att sitta själva i biblioteket. Ensamma och utvisade för att de skötte sig. Vad är det för approach och pedagogik?
Hur kan vissa skolor tillåta att en handfull bråkstakar förstör för övriga elever i klassen?
  Självklart skapar en sådan arbetsmiljö överlag både dåliga studieresultat och förtvivlade lärare. Vem vill jobba i en sådan arbetsmiljö? Hur är det för de studiemotiverade eleverna att bli förvisade till biblioteket där de inte har någon möjlighet att få hjälp av läraren? Det är knappast förvånande om dessa elever då känner sig nedslagna och tappar motivationen. Sonen kämpade på och gick ur nian med goda resultat, men sa sedan att det var skönt att den perioden var över. Skönt att det var över? Som om högstadiet var en plåga? Ska våra barn ha det så? Förtjänar de inte uppskattning, uppmuntran och studiero i klassrummet samt lärarnas uppmärksamhet? Mina två yngre barn har jag därför valt att placera i en privatskola där de satsar stort på studiero, respekt för både lärare och kamrater och återkopplar direkt till berörda föräldrar om elever inte sköter sig. Vid tillräckligt allvarliga företeelser kan de även bli avstängda under ett par dagar. Det är heller inte okej att komma insläntrande i klassrummet efter att lektionen börjat, då får de stanna utanför samt får ogiltig frånvaro för den lektionen. Lärarna arbetar även med att hjälpa eleverna efter deras förmåga; de som har det svårt får extra stöd och de som har det lätt får mer utmaningar och hindras inte i sin utveckling. Det är något de kommunala skolorna har väldigt svårt att se; elever med särskild begåvning. Dessa barn får ofta sitta uttråkade på lektionerna och lyssna på genomgångar av sådant de redan kan utantill. Detta fick min mellanson uppleva redan på lågstadiet. Han älskade matematik och att räkna i matteboken, men han blev ofta hindrad eftersom han inte fick ligga före de andra barnen i matteboken. Vad är det för inställning? Varför ska inte barn med särskild begåvning få den hjälp just de behöver? Den extra utmaningen som gör att de inte tröttnar på skolan. För det är exakt det som annars händer. De börjar skolka. Självklart kan man inte sätta samma höga mål för alla barn, för alla är vi individer, men det är precis lika fel att underskatta deras förmåga och endast rätta sig efter dem som får kämpa mest som att sätta för höga mål för de som behöver extra stöd. Dessa barn måste också synas och få all den hjälp de behöver för att uppnå godtagbara resultat, men det är helt uppåt väggarna att sätta samma nivå för hela klassen. Oftast en mellanmjölksnivå som endast passar en viss andel av klassen, där en del tycker det är för svårt och andra blir uttråkade eftersom nivån då blir för låg. Så hur ska vi nu agera för att alla barn ska synas och få den hjälp och de utmaningar de behöver på individnivå? En lösning skulle vara att klasserna är åldersöverskridande, det vill säga att för de som behöver ska det vara möjligt att gå i en högre årskurs medan andra kan behöva studera i långsammare takt och då studera i en lägre årskurs. Detta är ett förslag som många sparkar bakut när de hör. Särskilt socialistiska jämlikhetsivrare. De som bestämt hävdar att alla är lika och har exakt samma förutsättningar och förmåga och som vill uppmuntra de som är duktiga på hantverk att bli akademiker. Kanske detta förslag inte är 100 procent optimalt sett till barnens självkänsla och tillhörighet i klassen, gällande vänner och den trygghet det medför, men jag ser inga problem med att de som har särskild begåvning, i exempelvis matematik, ska kunna delta i lektioner i matematik för högre årskurser. Inte heller är det konstigt om de barn som behöver extra stöd erbjuds läxhjälp och stödundervisning av skolan. Detta vet jag att många skolor redan infört, vilket är jättebra! För det är inte självklart att föräldrarna har förmåga att hjälpa sina barn med läxan, exempelvis blir det problematiskt om man är nyanländ och inte kan språket och därmed inte förstår den skriva uppgiften. Dessa barn behöver all hjälp de kan få i skolan och med rätt metoder kommer de då att kunna prestera efter bästa förmåga, och kanske visar det sig sedan att de tillhör gruppen särskilt begåvade barn. En orsak till att Botkyrka ligger så långt ner på listan ligger troligtvis i att det är så många utlandsfödda som måste kämpa extra med skolan. De har, precis som alla med svenska som modersmål olika förutsättningar, men att bristen på stöd rent språkligt gör att de inte kan blomma ut och bli sitt bästa jag. Det är inte lätt och jag förstår att det blir svårt för lärarna att möta allas enskilda behov, men som jag ser det är problem till för att lösas och det är vad vi i Medborgerlig Samling vill göra. Som ett led i att skapa bättre studiero i alla skolor anser vi att betyg i ordning och uppförande bör återinföras. Men absolut viktigast är att läraren tillåts vara den auktoritet som läraryrket faktiskt innebär. Hemma är föräldrarna de auktoriteter som lär barnen vad som är rätt och fel och säger åt dem att tacka för maten och lägga sig i tid. Sedan, när barnen kommer till skolan, är det därför naturligt att läraren tar över den rollen; att det läraren säger ska vara lag. Om läraren kräver tystnad i klassrummet så ska det vara tyst. Det är odiskutabelt. Trots i skolan är helt oacceptabelt eftersom läraren ensam har ansvar för 30 barn och att förmedla kunskap till dem. Elever som bråkar och inte kan respektera läraren och sina kamrater ska därför kunna stängas av, utvisas ur klassrummet eller i värsta fall vara tvungna att byta skola. Det är inte okej att ett fåtal individer ska få åtnjuta all uppmärksamt i negativ bemärkelse och förstöra för andra. I vissa fall handlar det om socialt utsatta barn och där får socialarbetare ta över. Det är inte lärarens sak att ta på sig det. Så vad är egentligen bäst för våra barn? En rörig studiemiljö utan individuella utmaningar, eller studiero där barnen uppmuntras att få briljera i de ämnen de är duktiga på samt får extra stöd när de har det kämpigt? Vad anser du är bästa lösningen för vår framtid? Vi inom Medborgerlig Samling vill inte skapa nervösa kloner som är osäkra och har svårt att hitta sin plats i arbetslivet; vi vill att barnen ska uppmuntras att få utvecklas inom de områden där de har störst chans att lyckas och kan excellera. Om en elev är praktiskt lagd är det självklart någon sorts hantverk som passar den individen bäst, medan de som klarar avancerad matematik passar bättre inom något akademiskt yrke. Alla är lika viktiga i vårt samhälle och alla fyller sitt syfte. Kom ihåg det och hjälp våra barn att få trygghet i skolan, få rätt stöd och hitta sin egen väg i livets labyrint!   Annelie Ek]]> https://nyadagbladet.se/debatt/lat-elever-utvecklas-individuellt/feed/ 6