dataspel – Nya Dagbladet

Zelda fyller 40 – klassiker får nyversion

Markus Andersson — Wed, 10 Jun 2026 11:35:12 +0000

Nintendo gör en nyversion av det klassiska äventyrsspelet ”The Legend of Zelda: Ocarina of Time” till Nintendo Switch 2. Spelet kommer att lanseras under 2026.

Nintendo presenterade nyheten i samband med sin senaste Nintendo Direct-sändning. På sin webbplats beskriver företaget spelet som en återkomst för Nintendo 64-klassikern, återfödd för en ny generation på Switch 2.

”Ocarina of Time” släpptes ursprungligen 1998 och var det första Zelda-spelet i 3D. Spelet följer hjälten Link i kampen mot Ganondorf och räknas ofta som ett av spelhistoriens mest inflytelserika äventyrsspel.

Zelda-serien debuterade 1986 med ”The Legend of Zelda” till Famicom Disk System i Japan, och senare till NES. Serien har sedan dess blivit en av Nintendos mest kända, med återkommande figurer som Link, prinsessan Zelda och Ganon.

Nyversionen kommer samtidigt som Zelda-serien firar 40 år. Något exakt lanseringsdatum har Nintendo ännu inte meddelat.

Dataspelsberoende på väg in som svensk diagnos

Markus Andersson — Tue, 19 May 2026 06:00:15 +0000

Dataspelsberoende är på väg att bli en diagnos i svensk sjukvård. Syftet är att lättare fånga upp personer vars spelande blivit svårt att kontrollera, tar över vardagen och leder till problem i skola, arbete eller socialt liv. Dataspel är vardag för många barn, unga och vuxna. Över hälften av alla 9–18-åringar spelar, liksom nästan hälften av svenskarna mellan 16 och 84 år. För de flesta handlar det om nöje, avkoppling eller social gemenskap. Men för en mindre grupp kan spelandet börja tränga undan sömn, skola, arbete och relationer. I WHO:s diagnossystem ICD-11 kallas tillståndet gaming disorder. Världshälsoorganisationen beskriver det som ett ihållande spelande där personen har svårt att sätta gränser, prioriterar spel framför andra aktiviteter och fortsätter trots negativa konsekvenser. För att diagnosen ska kunna ställas ska spelandet också leda till tydligt lidande eller försämrad förmåga att klara vardagen.

”Ett tydligt ställe att vända sig till”

Philip Lindner, docent och forskargruppsledare vid Karolinska institutet samt psykolog inom beroendevården i Stockholm, välkomnar utvecklingen. — Att dataspelsberoende nu även formellt klassas som ett beteendeberoende, talar för att beroendevården framöver får ett tydligare ansvar för behandlingen och gör att det finns ett tydligt ställe dit man kan vända sig, säger han i ett pressmeddelande. Sverige inför nu ICD-11. Socialstyrelsen publicerade den första officiella svenska versionen i januari 2026, och myndighetens mål är att systemet ska användas i hälsodataregistren från den 1 januari 2028. I den svenska versionen kallas diagnosen preliminärt ”beroendebeteende med gejming”. Lindner betonar att diagnosen inte handlar om exakt hur många timmar någon spelar. — Men det går inte att sätta en tidsgräns eftersom det varierar mellan individer hur mycket tid man behöver till annat i sin vardag, säger han.

Pengar och slumpmoment oroar

Omkring en till två procent av befolkningen uppskattas ha ett problematiskt dataspelande. Problemen är vanligast bland män, enligt KI. Lindner oroas av att pengar fått en större roll i spelen. Spelare kan betala för fördelar, slumpmässiga belöningar eller virtuella föremål, så kallade ”skins”. Sådana inslag kan likna mekanismer i hasardspel. — I takt med att det här blir vanligare och lockar till sig barn och ungdomar i allt yngre åldrar tror jag att symtomen hos dem som har problem framöver riskerar att utvecklas snabbare och bli värre än vi sett tidigare, säger Lindner. Han pekar också på en förhöjd risk att senare utveckla spelberoende kopplat till pengar om man spelar väldigt mycket dataspel.

Behandling kan minska spelandet

Behandling av dataspelsberoende bygger ofta på KBT. Målet är vanligtvis inte att sluta spela helt, utan att minska spelandet och återfå kontroll över vardagen. Det kan handla om att kartlägga när och varför man spelar, sätta tydliga gränser eller använda tekniska spärrar. Personer med problematiskt spelande kan vända sig till exempelvis vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatri eller beroendevård.

Isländskt dataspel släpps nästa år

Sofie — Fri, 10 May 2024 12:36:08 +0000

Ett nytt dataspel baserat på Islands rika folktro och historiska legender kommer att släppas internationellt nästa år. I spelet Eyja vindanna, eller "Vindarnas ö", på engelska "Island of Winds", får man följa häxan Brynhildur i en öppen värld där spelaren måste ta reda på vad som hänt med deras folk. Berättelsen sträcker sig över flera århundraden och börjar när hon återvänder till sin hemdal och upptäcker att området är övergivet och förbannat. Resan kommer att bli häxans största prövning och hon måste kämpa mot mörkret för att återställa balansen på Vindarnas ö. "Mörkret sprider sig genom naturen och förändrar jämvikten i världen", framgår om berättelsen på spelutvecklaren Parity Games hemsida. En del av inspirationen uppges komma från isländska fjordar, särskilt Ísafjarðardjúp. "Kärnspelet involverar en rik historia, omfattande lore och spännande pussel, liksom legendariska varelser, trolldom och ett särskilt fokus på empatimöten", säger spelutvecklaren i ett inslag i isländska statskanalen RUV. https://www.youtube.com/watch?v=dvlkKZgPka8&t Vindarnas ö har varit under utveckling sedan 2019 och i år tecknades ett avtal med förlaget ESDigital Games. Företaget planerar att lansera spelet på den internationella marknaden för både PC och konsoler i början av nästa år. Spelet kommer att finnas tillgängligt på sju språk.

Adhd vanlig vid Gaming Disorder

Sofie — Mon, 29 Apr 2024 18:03:06 +0000

Gaming Disorder är vanligare bland pojkar än flickor. Samtidigt kan en adhd-diagnos öka risken för ett problematiskt spelande, visar en studie från Lunds universitet. Den nya diagnosen i WHO:s senaste klassifikation av sjukdomar, Gaming Disorder, innebär att en person har ett okontrollerbart behov av att spela dator-, tv- eller onlinespel i sådan omfattning att det ger negativa konsekvenser. Det skiljer sig från spelberoende, som istället handlar om att spela för pengar. I studien, som publicerats i Uppsala Journal of Medical Sciences, deltog 85 ungdomar i åldrarna 13-18 år som behandlades för Gaming Disorder på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Tre fjärdedelar av deltagarna var pojkar och flertalet hade diagnosen adhd. – Man ska alltid vara försiktig med att generalisera, men psykiatrisk problematik är överrepresenterad i gruppen som har GD. De utmaningar som uppstår på grund av en ADHD-diagnos, tycks både öka risken för och förvärras av problematiskt dataspelande. I övrigt är manligt kön den mest tydligt framträdande riskfaktorn, men även flickor spelar och utvecklar förstås också problem relaterade till sitt spelande, säger Frida André, ST-läkare på vårdcentralen Fågelbacken i Malmö och doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

"Bör regleras för att skydda unga"

Vidare tittade forskarna på deltagarnas val av spelgenre, som senare delades in i fem olika genrer. De spelare som rapporterade in fler symptom på sjukdomen spelade oftare mer tävlingsinriktade spel, jämfört med spelare som spelade berättelseinriktade spel. Forskarna tittade även på olika metoder som spelutvecklare använder för att tjäna pengar på spelen där det finns både engångskostnader och prenumerationskostnader, men också gratisspel som istället finansieras med reklam eller så kallade mikrotransaktioner, det vill säga att spelaren köper saker i spelet. – Modellen har incitament att locka spelare att spendera mer tid och pengar på spelet och kommer sannolikt medföra större mängd av inslag som kan tänkas öka risken för beroende. Mikrotransaktionerna suddar dessutom ut gränsen mellan dataspelande och gambling, som ju i Sverige är olagligt för barn, säger André. Gaming Disorder kan ge konsekvenser i form av dålig sömnkvalitet, sämre psykiskt och fysiskt mående samt försämrade skolprestationer, André menar att det finns vissa områden som bör regleras för att skydda unga. – Troligtvis finns det områden som skulle kunna, eller bör regleras för att skydda unga, sårbara personer och minska de negativa konsekvenserna som spelandet kan ha, säger hon.

”Tv-spelens fader” är död

Osignerad — Mon, 08 Dec 2014 22:24:06 +0000

Tidningen The Guardian beskriver Ralph Baer som en person som skulle kunna sagt att han startade allt med kommersialiseringen av videospel. Baer föddes 1922 i en judisk familj i tyska Rodalben. Hans familj flydde dock från Tyskland till USA innan andra världskrigets början. 1972 lanserades Magnavox Odyssey, som Ralph Baer nästan ensam vilken kom att bli världens första kommersiella tv-spelskonsol. Bland annat Ataris kultförklarade Pong kunde spelas på Magnavox Odyssey. Han dog 92 år gammal i sitt hem i Manchester, England.

Oracle-vd: Tekniken har påverkat barn väldigt negativt

Osignerad — Thu, 06 Mar 2014 12:03:27 +0000

Dagens tekniska utveckling hämmar barn på ett sätt som hindrar dem från att röra sig utomhus. Det menar Larry Ellison, mannen som grundade mjukvaruföretaget Oracle. Vid en konferens i Las Vegas i början av februari uttryckte Ellison sina åsikter om hur dagens ungdom hellre spelar dataspel än är ute och rör sig i naturen, någonting som han menar är "en skam". – När jag var liten för länge sen var jag ute och cyklade när solen gick upp. Om mina föräldrar, som var fattiga, hade tur så var jag hemma innan det blev mörkt, sade Ellison Den idag 69-årige multimiljardären föddes i en fattig familj i New York. Larry Ellisons mor var judinna och hans far var en italiensk-amerikansks stridspilot. Han adopterades i unga år av en familj som praktiserade reformistisk judendom. Anledningen till att barn idag spelar dataspel är på grund av att man enklare kan lyckas och nå sina drömmar i spelen, jämfört med i verkligheten, menar Ellison. Han fortsatte att prata om teknikens nackdelar respektive fördelar för barnen i dagens samhälle. – Teknikens påverkan på barn är ibland fantastisk och ibland fruktansvärd, sade Oraclegrundaren enligt tidningen PCWorld.