datacenter – Nya Dagbladet

Norskt AI-datacenter tecknar avtal värt 45 miljarder

Redaktionen — Wed, 05 Aug 2026 09:35:34 +0000

Ett datacenter i norska Tydal har tecknat ett 16-årigt avtal för AI-kapacitet som uppges vara värt omkring 45 miljarder norska kronor. Anläggningen ska leverera datorkraft till ett ännu namnlöst amerikanskt AI-laboratorium. Avtalet har ingåtts mellan Tydal Data Center, som ägs av det Nasdaqnoterade bolaget Bitdeer, och Volta Tydal, ett dotterbolag till Volta Infrastructure. Enligt Bitdeers pressmeddelande motsvarar det 4,7 miljarder dollar i avtalade intäkter under 16 år. Datacentret ligger i Trøndelag i centrala Norge. Den norska affärstidningen E24 skriver att avtalet kan förlängas med ytterligare åtta år, vilket enligt bolaget skulle höja det samlade värdet betydligt. Den avtalade kapaciteten är 121 megawatt för IT-utrustning, med omkring 133 megawatt i total installerad effekt. Volta ska enligt bolagets uppgifter utrusta anläggningen med grafikprocessorer från Nvidia och hyra ut beräkningskapaciteten till ett stort amerikanskt AI-laboratorium, vars namn inte har offentliggjorts.

@Bitdeer has executed a 16-year #AIDC colocation lease for Tydal, Norway 🇳🇴 Campus with Volta, an @nvidia Cloud Partner.
🤝 ~$4.7B in contracted base-term revenue, with the potential to reach $8B over 24 years. ⚡️ 121 IT MW configured to run #NVIDIA GPUs for a leading AI lab,… — Bitdeer (@Bitdeer) August 4, 2026

Utbyggnad i två etapper

Tydal Data Center användes tidigare för kryptoutvinning men ska nu byggas om för AI-drift. Första etappen planeras tas i bruk vid slutet av 2026 och den andra under första kvartalet 2027, enligt E24. Bolaget uppger att anläggningen i dag har omkring 50 fast anställda och räknar med att antalet ska stiga till ungefär 100 när utbyggnaden är klar. Tydal lyfter på sin egen webbplats fram lokal vattenkraft, naturlig kylning och flera fiberförbindelser som fördelar för verksamheten.

Datorkraft blir strategisk infrastruktur

Avtalet är ytterligare ett exempel på hur konkurrensen om AI-kapacitet flyttar från språkmodeller och programvara till elkraft, grafikkort och datahallar. För den norska kommunen innebär satsningen både investeringar och fler arbetstillfällen, men också ett långsiktigt behov av elnät och annan infrastruktur. Den faktiska slutkunden är inte offentlig. Därmed återstår det att se hur stor den lokala ekonomiska effekten blir och i vilken takt de planerade byggstegen kan genomföras. Men storleken på avtalet placerar Tydal bland de större nordiska satsningarna på den fysiska infrastruktur som AI-industrin nu kräver.

AI-boomen pressar brittiska elnätet

Emil Fjellstedt — Thu, 30 Jul 2026 11:04:08 +0000

Storbritanniens energitillsynsmyndighet vill införa avgifter och skärpta krav för datacenter som söker elnätsanslutning. Bakgrunden är en kraftig ökning av förfrågningar, där AI- och molntjänster driver upp efterfrågan på kapacitet. Ofgem har inlett ett samråd om nya regler för stora datacenterprojekt i Storbritanniens anslutningskö. Myndigheten vill rensa bort ansökningar för projekt som bedöms sakna tillräcklig finansiering, mognad eller avsikt att faktiskt ansluta till elnätet. Enligt Ofgem ökade den kontrakterade efterfrågan i kön från 41 gigawatt i november 2024 till 125 gigawatt i juni 2025. Datacenterprojekt står för minst 80 gigawatt av ökningen, enligt tillsynsmyndigheten.

Avgift för att behålla plats i kön

Förslaget innebär en särskild åtagandeavgift för stora datacenter när de accepterar ett anslutningserbjudande. Avgiften föreslås ligga mellan 237 500 och 712 500 pund per megawatt och vara återbetalningsbar så länge projektet fullföljs. Om en utvecklare lämnar anslutningskön innan anläggningen tas i drift ska avgiften däremot gå förlorad. Projekten ska också kunna visa konkreta framsteg, exempelvis finansiell kapacitet, kommersiell mognad och upphandling, för att behålla sin plats. Ofgem beskriver åtgärderna som ett sätt att frigöra nätkapacitet för projekt som är redo att bygga och ansluta. Myndigheten varnar för att spekulativa ansökningar kan försena andra satsningar och skapa osäkerhet kring hur mycket nätinfrastruktur som verkligen behövs.

AI-satsningar möter elnätets begränsningar

Den brittiska regeringen vill bygga ut landets AI- och molnkapacitet, men den växande datacentersektorn har samtidigt blivit en flaskhals i elnätets anslutningssystem. Ofgem uppger att datacenter i dag står för en betydande del av efterfrågan i kön. Trycket på nätet syns i gapet mellan projekten som köar och den kapacitet som faktiskt kan tas i bruk. Ofgem vill därför att utvecklare ska behöva visa att de har finansiering, kommersiell mognad och pågående upphandling innan de får blockera utrymme i kön. För hushållen sammanfaller kapacitetsproblemen med fortsatt höga energikostnader. Ofgems pristak för gas och el från den 1 juli till den 30 september 2026 motsvarar 1 862 pund per år för ett hushåll med typisk förbrukning, vilket är 13 procent högre än under föregående kvartal. Storbritanniens parlamentsbibliotek bedömer att pristaket under perioden ligger 53 procent över nivån vintern 2021/22. Den snabba efterfrågan från datacenter har inte ensamt orsakat hushållens energipriser, men den ökar kraven på ett redan hårt belastat nät. Samrådet är öppet till den 16 september. Förslaget ingår i Ofgems bredare arbete med att förändra systemet för elnätsanslutningar.

AI-datacenter i rymden kan bli nästa miljardkapplöpning

Markus Andersson — Wed, 17 Jun 2026 13:34:18 +0000

AI-boomen slukar el, mark, kylning och kapital. Nu riktas blickarna mot rymden, där solenergin är riklig och datacenter kan byggas i bana runt jorden. Men de ekonomiska hindren är fortfarande enorma. Idén låter först som science fiction: satelliter med AI-chipp, drivna av solen och sammankopplade med optiska länkar, ska göra delar av framtidens maskininlärning utanför jordens atmosfär. Bakgrunden är mer jordnära. AI-industrins hunger efter el och datacenterkapacitet har blivit en flaskhals för både teknikbolag och energisystem. TechCrunch har granskat ekonomin bakom de nya planerna och pekar på den centrala konflikten: rymden erbjuder nästan obegränsad solenergi, men vägen dit kräver raketer, specialbyggda satelliter, avancerad kylning, strålningsskydd och dyr kommunikation tillbaka till jorden. Enligt de beräkningar som tidningen återger skulle ett rymdbaserat datacenter på en gigawatt kosta omkring 42,4 miljarder dollar i dag. Det är nära tre gånger mer än ett jämförbart datacenter på marken. Den stora kostnaden ligger inte bara i uppskjutningen, utan även i själva satelliterna och i all teknik som krävs för att få beräkningskraften att fungera i rymdmiljö.

AI kräver allt mer fysisk infrastruktur

De senaste årens AI-kapplöpning har gjort datacenter till en av teknikvärldens viktigaste maktfrågor. Tillgång till grafikprocessorer, elnät, vattenkylning, mark och tillstånd påverkar nu vilka bolag som kan träna och driva de största modellerna. Rymdbaserad AI framställs därför som ett sätt att runda flera av jordens begränsningar. Solpaneler i rätt omloppsbana kan få betydligt mer kontinuerligt solljus än paneler på marken. Google skriver i sin presentation av Project Suncatcher att solpaneler i lämplig bana kan vara upp till åtta gånger mer produktiva än på jorden. Google vill undersöka om satelliter utrustade med bolagets TPU-chipp kan kopplas samman med optiska länkar genom fri rymd och på sikt användas som en distribuerad AI-infrastruktur. Tillsammans med Planet planerar bolaget två prototypsatelliter som ska skjutas upp i början av 2027. Syftet är att testa både hårdvaran i rymdmiljö och möjligheten att få två farkoster att arbeta ihop med hög bandbredd.

SpaceX tänker i betydligt större skala

SpaceX har samtidigt lämnat in planer till den amerikanska telekommyndigheten FCC om ett mycket större system. Data Center Dynamics rapporterar att det handlar om upp till en miljon satelliter som på sikt skulle kunna fungera som ett orbitalt AI-datacentersystem. Bolagets logik är tydlig: om Starship kan pressa uppskjutningskostnaderna tillräckligt långt, och om satelliterna kan massproduceras billigt nog, kan rymden bli en plats där datacenter får direkt tillgång till solenergi och strålningskylning. SpaceX beskriver i ansökan orbitala datacenter som ett sätt att möta den snabbt växande efterfrågan på AI-beräkningar. Problemet är att varje led i kedjan måste fungera samtidigt. Uppskjutningarna måste bli dramatiskt billigare, satelliterna måste hålla kostnaden nere, kylsystemen måste hantera enorm värme, optiska länkar måste uppnå bandbredd i klass med datacenter på marken och hårdvaran måste klara strålning och rymdskrot.

Träning på jorden, användning i rymden?

En viktig skiljelinje gäller vilken sorts AI-arbete som faktiskt kan flyttas. Att träna stora modeller kräver extremt tät kommunikation mellan många chip. Små fördröjningar, begränsad bandbredd eller avbrott kan snabbt göra systemet ineffektivt. Flera aktörer ser därför framför sig att rymden i första hand används för inferens – alltså när färdigtränade modeller körs för att svara på frågor, tolka data eller styra tjänster. Sådana beräkningsuppgifter är lättare att dela upp än själva träningen. För AI-bolagen är drivkraften ändå stark. Om kapaciteten på jorden blir för dyr eller politiskt svår att bygga ut kan infrastruktur i rymden bli ett komplement för de största aktörerna. Resultatet blir detsamma oavsett om beräkningen sker i Texas, Finland eller 500 kilometer över jordytan.

Kalkylen avgör om visionen lyfter

Rymddatacenter löser inte automatiskt AI-industrins energiproblem. De flyttar delar av problemet till en ännu mer kapitalintensiv miljö, där varje kilo hårdvara måste skjutas upp och varje tekniskt fel blir dyrt att åtgärda. Samtidigt visar planerna hur snabbt AI-ekonomin förändrar synen på infrastruktur. Datacenter är inte längre bara serverhallar i utkanten av städer. De har blivit strategiska anläggningar, kopplade till energipolitik, rymdindustri, nationell konkurrenskraft och kontrollen över framtidens beräkningskraft. Huruvida rymdbaserad AI blir verklighet avgörs därför inte bara av raketerna. Den avgörande frågan är om rymden kan bli billigare än jorden innan jordens datacenterkapplöpning själv hinner spränga sina ekonomiska och politiska gränser.

Amazons datacenter slukade 9,5 miljarder liter vatten

Markus Andersson — Fri, 12 Jun 2026 09:33:18 +0000

Amazon uppger att bolagets globala datacenter använde omkring 9,5 miljarder liter vatten under 2025. Samtidigt växer kritiken mot den snabbt expanderande infrastrukturen bakom molntjänster och artificiell intelligens. Uppgiften kommer från Amazons egen hållbarhetsredovisning och har uppmärksammats av The Verge. Enligt bolaget motsvarar vattenanvändningen 2,5 miljarder amerikanska gallon, eller cirka 9,5 miljarder liter. Amazon redovisar samtidigt en vatteneffektivitet på 0,12 liter per kilowattimme el. Företaget beskriver det som mer än sju gånger bättre än branschgenomsnittet och uppger att effektiviteten har förbättrats med 52 procent sedan 2021. Bolaget framhåller att datacentren använder luftkylning omkring 90 procent av tiden. Vattenbaserad evaporativ kylning används enligt Amazon främst under ”de varmaste timmarna under de varmaste dagarna”. Vid anläggningar som bolaget självt äger och driver ska vattenuttaget dessutom ha minskat med två procent mellan 2024 och 2025, trots fortsatt utbyggnad av datacenterkapaciteten.

Direkt användning – inte hela avtrycket

Redovisningen omfattar dock inte hela vattenavtrycket. The Verge påpekar att Amazons siffra inte inkluderar indirekt vattenanvändning vid de kraftverk som producerar el till datacentren, eller vatten som används när nya anläggningar byggs. Det gör att de 9,5 miljarder litrarna främst beskriver den direkta driften – inte den fulla miljöpåverkan från den snabbt växande infrastrukturen bakom molntjänster, e-handel och AI-tjänster. I sin egen redovisning jämför Amazon vatteneffektiviteten med konkurrenter som Microsoft, Google och Meta. Jämförelserna är samtidigt svåra att värdera fullt ut, eftersom bolagen redovisar olika delar av verksamheten och använder olika avgränsningar. Uppgifterna kommer samtidigt som datacenterutbyggnaden möter allt hårdare motstånd på flera håll i USA. I Seattle röstade stadsfullmäktige nyligen enhälligt för ett ettårigt nödstopp för nya stora datacenter inom stadens gränser. Beslutet motiverades med oro för elnät, vattenförsörjning, avgifter och lokal infrastruktur. Datacenter har blivit en av de mest omstridda delarna av AI-boomen. De kräver stora mängder el, avancerad kylning och omfattande lokal infrastruktur. Kritiker menar att konsekvenserna för vattenförsörjning och elpriser ofta blir tydliga först efter att projekten redan har godkänts. Amazon säger å sin sida att bolaget arbetar mot målet att bli ”vattenpositivt” till 2030, bland annat genom återvunnet vatten och lokala vattenprojekt. Enligt företaget har över 50 sådana projekt presenterats, med målet att återföra mer än 22 miljarder liter vatten årligen när de är färdigställda.

Google bygger sitt första svenska datacenter i Horndal

Markus Andersson — Wed, 03 Jun 2026 21:14:01 +0000

Google har tagit första spadtaget för sitt första svenska datacenter. Anläggningen byggs i Horndal i Avesta kommun och väntas stå klar 2028.

Beskedet innebär att flera års förberedelser nu övergår i byggfas. Google köpte redan 2017 109 hektar mark i Horndal, men har fram till nu varit försiktigt med att säga att ett definitivt affärsbeslut om en serverhall var taget.

Enligt Google ska datacentret möta den växande efterfrågan på företagets tjänster, däribland Sök, Maps, Cloud och Youtube. Bolaget beskriver etableringen som sitt första svenska datacenter och som en del av den europeiska infrastrukturen för molntjänster och AI.

När bygget är i full gång väntas flera tusen personer arbeta på platsen. När anläggningen är färdig räknar Google med omkring 100 fasta heltidsjobb. Bolaget uppger också att nära 60 svenska leverantörer redan är involverade i byggprojektet.

Fond på 54 miljoner kronor

I samband med byggstarten lanserar Google en lokal fond på 54 miljoner kronor. Pengarna ska enligt bolaget gå till lokala initiativ inom hållbarhet, kompetensutveckling och tillväxt.

Google lyfter även fram satsningar på digital kompetens och AI-utbildning. Företaget uppger att drygt 284 000 personer i Sverige hittills utbildats i digital kompetens och AI genom olika initiativ.

SVT rapporterar att bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa deltog när det första spadtaget togs på tisdagen.

— Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, sade Dousa enligt SVT.

Luftkylning och värmeåtervinning

Datacenter kritiseras ofta för hög el- och vattenförbrukning. Google uppger att anläggningen i Horndal ska använda luftkyld teknik, vilket enligt företaget begränsar vattenanvändningen till sanitära och personalrelaterade ändamål.

Anläggningen förbereds också för att kunna dela överskottsvärme med bostäder och företag i närområdet. Enligt Data Center Dynamics har projektet tidigare uppmärksammats just på grund av frågor om vattenanvändning och lokal miljöpåverkan.

Googles etablering i Horndal blir företagets första egna datacenter i Sverige. Bolaget har sedan tidigare datacenterverksamhet i Finland och bygger även i Norge.

Nvidias spelkort hamnar i skuggan av AI-ruschen

Emil Fjellstedt — Thu, 28 May 2026 16:27:52 +0000

Nvidias senaste kvartalsrapport visar hur långt bolaget har rört sig från spelmarknaden. Spelverksamheten redovisas inte längre som ett eget affärsområde, utan ingår numera i en bred kategori för så kallad edge computing tillsammans med bland annat robotik, bilar och AI-system. Nvidia rapporterade rekordintäkter på 81,6 miljarder dollar för första kvartalet i bolagets brutna räkenskapsår 2027. Den största delen kom från datacenter, som stod för 75,2 miljarder dollar och växte med 92 procent jämfört med året före. Den tydligaste förändringen finns i redovisningen. I bolagets kommentar till investerare har spelverksamheten försvunnit som egen post. I stället samlar Nvidia nu datorer, spelkonsoler, arbetsstationer, AI-RAN-basstationer, robotik och fordonsverksamhet under rubriken Edge Computing. Tekniksajten SweClockers har uppmärksammat förändringen och konstaterar att den gör det svårare att följa hur det faktiskt går för Geforce-segmentet.

Datacenter dominerar

Edge Computing omsatte 6,4 miljarder dollar under kvartalet, vilket motsvarar knappt åtta procent av Nvidias totala intäkter. Segmentet ökade med 29 procent jämfört med året före, men är betydligt mindre än datacenterverksamheten. Enligt Nvidia drevs tillväxten inom Edge Computing av stark efterfrågan på Blackwell-arbetsstationer. Samtidigt bromsades konsumentmarknaden för datorer av höga priser på minnen och färdiga system. Senast spelverksamheten redovisades separat var fjärde kvartalet räkenskapsåret 2026. Då låg intäkterna på 3,7 miljarder dollar.

AI styr framtidsbilden

Bolagets prognos för nästa kvartal pekar på intäkter på 91 miljarder dollar, plus eller minus två procent. I samma prognos pekar Nvidia ut datacenter som den bärande tillväxtmotorn och räknar inte med någon försäljning av datacenterprodukter till Kina. För spelare och grafikkortsköpare innebär det ändrade redovisningssättet att en tidigare central del av Nvidias identitet blir mindre synlig. Geforce finns kvar, men siffrorna hamnar nu i ett större paket där AI, arbetsstationer, robotik och fordonsdatorer delar samma rubrik. Nvidia har därmed inte slutat sälja grafikkort till spelare. Däremot visar rapporten att bolagets framtidsfokus framför allt ligger på AI-infrastruktur och datacenter.

Northvolt-anläggning kan bli Europas största datahall

Emil Fjellstedt — Wed, 20 May 2026 08:49:10 +0000

Northvolts tidigare batterianläggning i Skellefteå kan i stället bli platsen för ett av Europas största datacenter. I en ny bok beskriver journalisten Gunnar Lindstedt affären som en möjlig omväg där billig norrländsk el blivit den verkliga tillgången. Northvolt lanserades som ett av Sveriges stora industriprojekt för den ”gröna omställningen”. Efter konkursen 2025 kan anläggningen i Skellefteå nu få en helt annan roll, enligt uppgifter i Gunnar Lindstedts nya bok Northvoltfallet, som TT rapporterat om. Lindstedt skriver att Northvolts tidigare lokaler kan bli ett datacenter i europeisk toppklass, trots att batteritillverkningen aldrig nådde den utlovade omfattningen. Han kritiserar också bolagets bristande öppenhet och kommunikation under åren då projektet byggdes upp med omfattande politiskt och finansiellt stöd. Efter konkursen trädde det amerikanska bolaget Lyten fram som köpare. Bolaget meddelade först i augusti 2025 att ett avtal fanns om Northvolts tillgångar, men affären drog ut på tiden. — Det visade sig att Lyten inte har några pengar, sade Lindstedt till TT.

EdgeConneX pekas ut som nästa aktör

I februari meddelade Lyten att förvärvet av Northvolt Ett, Northvolt Ett Expansion och Northvolt Labs var slutfört. I samma pressmeddelande uppgav bolaget att EQT-ägda EdgeConneX planerar att köpa mark i Skellefteå från Lyten för att bygga datacenter. Enligt Lyten kan området rymma datacenter med en kapacitet på upp till en gigawatt. Enligt bolaget skulle anläggningen därmed kunna bli ett av Europas största datacenter. I boken frågar sig Lindstedt om Lyten i praktiken fungerat som en ”trojansk häst” för EdgeConneX. Enligt honom kan elavtalet med Skellefteå Kraft – av samma typ som Northvolt hade – vara en av de mest värdefulla delarna i affären. Lindstedt säger till TT att EQT till slut dök upp med pengar till Lyten, så att bolaget kunde köpa konkursboet och därefter sälja vidare delar av marken till EdgeConneX.

Billig el och kyla lockar

Datacenter kräver stora mängder el och kylning. Lindstedt pekar därför ut norra Sverige som särskilt attraktivt, eftersom regionen erbjuder både kyla och billig el. Enligt uppgifterna i boken planerar Google att hyra in sig hos EdgeConneX i Skellefteå. Lindstedt ifrågasätter samtidigt hur mycket utrymme som återstår för den batteritillverkning som ursprungligen motiverade projektet. — Och då undrar man om det finns någon el kvar att göra batterier för? Tveksamt, säger han till TT. Lyten framhåller i sitt pressmeddelande att industrinavet i Skellefteå ska kombinera batteritillverkning och AI-datacenter med strategiskt viktig industriell verksamhet för Sverige och EU. Bolaget uppger också att Northvolt Ett ska återuppta verksamheten och börja producera battericeller under andra halvåret 2026. I Northvoltfallet hävdar Lindstedt även att Ekobrottsmyndigheten har inlett en förundersökning om Northvolt. Myndigheten säger till TT att den varken kan bekräfta eller dementera uppgiften och hänvisar till sekretessregler. Northvolt har inte kommenterat bokens uppgifter, enligt TT.

Anthropic hyr Musks Colossus 1 – får över 220 000 GPU:er

Markus Andersson — Thu, 07 May 2026 07:13:10 +0000

Anthropic hyr in sig hos en av sina mest oväntade konkurrenter. Bolaget bakom Claude ska använda hela beräkningskapaciteten i SpaceXAI:s Colossus 1 i Memphis – mer än 300 megawatt och över 220 000 Nvidia-GPU:er.

AI-branschens mest akuta flaskhals är inte längre bara modellerna, utan tillgången till el, chip och datacenter. Det blev tydligt på onsdagen när Anthropic meddelade att bolaget tecknat ett avtal med SpaceX om att använda all kapacitet i Colossus 1, det datacenter i Memphis som byggdes av xAI för Elon Musks AI-satsning Grok.

xAI bekräftar samtidigt att SpaceXAI ska ge Anthropic tillgång till Colossus 1, som beskrivs som en av världens största och snabbast uppförda AI-superdatorer. Enligt bolagen omfattar kapaciteten över 220 000 Nvidia-GPU:er, däribland H100, H200 och de nyare GB200-acceleratorerna.

SpaceXAI will provide @AnthropicAI with access to Colossus 1, one of the world’s largest and fastest-deployed AI supercomputers, to provide additional capacity for Claude → https://t.co/nfDR9S822L pic.twitter.com/EQAz0S84m2
— xAI (@xai) May 6, 2026

Affären är anmärkningsvärd eftersom Anthropic och xAI konkurrerar direkt med varandra på marknaden för avancerade AI-modeller. Claude ställs mot Grok, OpenAI:s modeller, Googles Gemini och andra system – samtidigt som utvecklingen kräver allt större fysiska resurser.

Claude får högre gränser

För Anthropic handlar avtalet om omedelbar kapacitet. Bolaget skriver att kapaciteten från Colossus 1 ska vara tillgänglig ”inom månaden” och direkt förbättra tillgången för betalande Claude Pro- och Claude Max-kunder.

Samtidigt höjer Anthropic gränserna för sina tjänster. Claude Code får dubblerade femtimmarsgränser för Pro-, Max-, Team- och vissa Enterprise-konton. Bolaget tar även bort reduceringen av gränser under rusningstid för Pro och Max, samt höjer API-gränserna för Claude Opus-modeller.

Anthropics medgrundare och compute-chef Tom Brown skrev på X att bolaget ”under de kommande dagarna” kommer att skala upp Claude-inferens på Colossus och tackade SpaceX för samarbetet.

Musk: Träningen har flyttats till Colossus 2

Den naturliga frågan är varför Musk skulle hyra ut ett sådant kluster till en konkurrent. Musk själv gav sin förklaring på X: efter att ha träffat ledande personer från Anthropic förra veckan var han imponerad av deras arbete med att göra Claude ”bra för mänskligheten”.

”Ingen utlöste min ondskedetektor”, skrev Musk. Han tillade att han därför var okej med att hyra ut Colossus 1 till Anthropic eftersom SpaceXAI redan hade flyttat träningen till Colossus 2.

Same here.

By way of background for those who care, I spent a lot of time last week with senior members of the Anthropic team to understand what they do to ensure Claude is good for humanity and was impressed.

Everyone I met was highly competent and cared a great deal about…
— Elon Musk (@elonmusk) May 6, 2026

Det innebär att Colossus 1, som tidigare förknippades med träningen av Grok, nu snarare tycks användas som extern kapacitet för en stor kund. Flera branschbedömare på X tolkar affären som ett sätt för SpaceXAI att omvandla överkapacitet till intäkter, samtidigt som Colossus 2 används för bolagets egna tyngsta träningskörningar.

Vill bygga datacenter i rymden

Affären slutar inte vid Memphis. Både Anthropic och xAI uppger att Anthropic även uttryckt intresse för att samarbeta med SpaceX kring ”flera gigawatt” orbital AI-kapacitet – i praktiken datacenter i rymden.

xAI skriver att den beräkningskraft som krävs för nästa generations AI-system håller på att växa snabbare än vad markbaserad el, markyta och kylning kan leverera inom relevanta tidsramar. SpaceX lyfts fram som den aktör som genom uppskjutningskapacitet, Starlink-infrastruktur och erfarenhet av satellitkonstellationer kan göra orbital AI-kapacitet till ett ingenjörsprojekt snarare än ett rent forskningskoncept.

Bakgrunden är att SpaceX tidigare i år förvärvade xAI. Reuters rapporterade då att affären värderade SpaceX till omkring en biljon dollar och xAI till 250 miljarder dollar, med en sammanlagd värdering på 1,25 biljoner dollar. Den nya Colossus-affären passar in i den större bilden: SpaceXAI vill inte bara vara en modellutvecklare, utan en vertikalt integrerad AI-infrastrukturaktör.

Oklart pris – men kapaciteten är enorm

De finansiella villkoren har inte offentliggjorts. Varken Anthropic eller xAI anger någon hyresnivå i sina pressmeddelanden.

Skalan ger ändå en bild av storleksordningen. En kapacitet på 300 megawatt motsvarar omkring 2,6 terawattimmar el per år om den används kontinuerligt. Enbart elen skulle vid vanliga industripriser kunna motsvara hundratals miljoner dollar årligen, medan kommersiell GPU-kapacitet på hundratusentals acceleratorer kan värderas i mångmiljardbelopp beroende på utnyttjandegrad och prissättning.

För SpaceXAI kan affären därför vara mer än ett taktiskt slag mot OpenAI. Den kan också visa potentiella investerare att Musk-bolaget kan sälja AI-infrastruktur till externa toppkunder, inte bara använda den för Grok.

Miljöprotester i Memphis

Colossus-projektet har samtidigt mött kritik i Memphis. CNBC rapporterar att xAI:s drift av gasdrivna turbiner vid anläggningen har lett till protester och miljöinvändningar. Data Center Dynamics uppger att NAACP kritiserat Anthropics beslut att använda ett datacenter som enligt organisationen påverkar ett historiskt svart lokalsamhälle.

Affären visar därmed två sidor av AI-racet. För Anthropic är Colossus 1 en snabb lösning på växande kapacitetsproblem. För SpaceXAI är den ett bevis på att bolaget kan bli en leverantör av strategisk AI-infrastruktur. För allmänheten blir frågan större: när artificiell intelligens kräver egna kraftverk, datacenterstäder och till slut kanske satellitbaserade serverhallar, flyttas makten över tekniken till dem som kontrollerar den fysiska infrastrukturen.

Trump tvingar techbolagen att bygga egna kraftverk för AI

Emil Fjellstedt — Thu, 26 Feb 2026 12:00:28 +0000

I sitt tal till nationen meddelade president Trump att stora techbolag måste stå för sin egen elförsörjning vid nya AI-datacenter. Amazon, Google, Meta, Microsoft och flera andra bjuds nu till Vita huset för att underteckna ett "ratepayer protection pledge". I Sverige – där Microsoft bygger jättedatacenter – ställs inga motsvarande krav. — Vi säger till de stora techbolagen att de har skyldighet att stå för sina egna energibehov. De kan bygga egna kraftverk som en del av sina anläggningar så att inga priser går upp, sade Trump under sitt State of the Union-tal den 24 februari. Den 4 mars ska representanter för Amazon, Google, Meta, Microsoft, xAI, Oracle och OpenAI samlas i Vita huset för att skriva under ett löfte om att "bygga, tillföra eller köpa sin egen elförsörjning för nya AI-datacenter", bekräftade Vita huset för CNBC.

Politiskt tryck bakom beslutet

Bakgrunden är ett snabbt växande folkligt missnöje med stigande elpriser. I delstaterna Virginia och New Jersey – båda stora datacenter-nav – vann demokratiska guvernörer i jordskredssegrar i november 2025, med höga elpriser som central valfråga. Amerikanska hushåll betalar i genomsnitt 17,2 cent per kilowattimme, en ökning med åtta procent under 2025. Elbolagen begärde sammanlagt 31 miljarder dollar i prishöjningar under året — mer än dubbelt så mycket som 2024. Federala prognoser visar att datacenter kan tredubbla sin elförbrukning fram till 2028. Energiminister Chris Wright varnade techbolagen: "Vi vill se datacenter utvecklas, men för att samhällen ska välkomna dem krävs investeringar i elnätet — och att kostnaderna inte vältras över på hushållen." Microsofts president Brad Smith välkomnade initiativet och kallade löftet "ett viktigt steg". Anthropic gick längre och lovade att täcka 100 procent av eventuella prisökningar som konsumenter drabbas av till följd av datacenter.

Sverige: Inga krav — trots jättesatsningar

I Sverige sker en kraftig utbyggnad av Microsofts hyperscale-datacenter i Gävle och Sandviken. Satsningen drivs med förnybar energi från Vattenfall men konkurrerar om samma elnät som hushåll och industri. Den svenska datacentermarknaden värderas till drygt två miljarder kronor och väntas växa stadigt. Datacentrens elförbrukning beräknas ha ökat från 2,8–3,2 terawattimmar 2022 till 4,0–4,4 terawattimmar 2025. Industrins totala elbehov väntas öka med 25 procent fram till 2028. Medan Trump tvingar världens mäktigaste techbolag att ta ansvar för sin energiförbrukning förblir frågan i Sverige i princip oadresserad. Från och med maj 2026 måste svenska datacenter för första gången rapportera sin energiprestanda under ett EU-ramverk — men det är en redovisningsskyldighet, inte ett krav på självförsörjning.