<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Dagens Industri &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/dagens-industri/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 28 May 2026 10:38:09 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Dagens Industri &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Erika Bjerström pekar ut vita män som klimathot i DI</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/erika-bjerstrom-vita-man-klimathot-di/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 May 2026 09:32:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Industri]]></category>
		<category><![CDATA[Erika Bjerström]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[koldioxidkvoter]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<category><![CDATA[vita män]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231684</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Dagens industris krönikör Erika Bjerström pekar ut vita män som ett särskilt "klimatproblem". Den tidigare SVT-profilen kopplar mäns resor, köttkonsumtion och högerröstande till den så kallade klimatkrisen – och lyfter fram individuella "koldioxidkvoter" kopplade till kreditkort som en möjlig väg att förändra beteenden.</strong>

Erika Bjerström, som tidigare arbetade som global klimatkorrespondent för den skattefinansierade kanalen SVT, skriver i Bonniertidningen Dagens industri att vita män har "en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor".

Krönikan bygger bland annat på en sammanfattande studie från 14 länder med titeln "Men, masculinities and the planet at the end of (M)Anthropocene". Bjerström skriver att studien analyserar hur så kallade klimatförändringar hänger samman med mäns beteendemönster.

Hon hänvisar även till en fransk studie från 2025, som enligt henne visar att män orsakar 26 procent mer utsläpp av växthusgaser än kvinnor. Skillnaden beror framför allt på mer bilkörning och högre köttkonsumtion, skriver Erika Bjerström.

En arbetsrapport från brittiska Institute for Fiscal Studies, som bygger på detaljerade konsumtionsdata från Frankrike, anger att kvinnor släpper ut 26 procent mindre än män från mat och transporter.

Efter justering för socioekonomiska faktorer och konsumtionens omfattning återstår enligt rapporten en skillnad på åtta procent.

I krönikan kopplar hon också "klimatfrågan" till svensk partipolitik, och lyfter en Verianmätning från april där 64 procent av kvinnorna uppgav att de tänkte rösta på det rödgröna blocket.

Bland männen var motsvarande siffra 43 procent. "Vad beror det på?", frågar hon i texten.

Bjerström svarar själv att kvinnor "av tradition tar på sig ansvaret för andra, för vård, välfärd och mänskliga relationer". Därefter lägger hon även "ansvaret för kommande generationer och planetens överlevnad" på kvinnornas sida av vågskålen.

"Män har historiskt ansett sig stå över både naturen och kvinnan", skriver hon vidare i krönikan.
<h3>Vill slå mot plånboken</h3>
Krönikan mynnar ut i vad Bjerström beskriver som det mest effektiva sättet att förändra männens beteende. "Lösningen är att gå igenom det som kanske djupast talar till rika vita män – plånboken".

Bjerström hänvisar därefter till ett förslag från den brittiska tankesmedjan New Economics Foundation om individuella "koldioxidkvoter" kopplade till kreditkort. En person som förbrukat sin kvot skulle i praktiken kunna få köpet nekat vid påstått hög klimatpåverkan.

Hon målar upp ett exempel där "den köttätande mannen" vill flyga till Barcelona över helgen. Vid betalningen lyser kortet då rött med texten "transaktion nekad".

Mannen får då, enligt Bjerströms exempel, köpa så kallade koldioxidkrediter av någon som inte använt sin kvot – "troligen en kvinnlig undersköterska som inte haft råd att semestra utomlands på år och dag".

Hon avslutar med att ett sådant system skulle kunna leda till ändrade beteenden.
<h3>Manshat legitimeras alltmer</h3>
Krönikan ligger samtidigt i linje med en bredare samtidstendens där öppet förakt mot män – i synnerhet vita män – allt oftare legitimeras i offentligheten.

Erika Bjerström har själv under lång tid varit tongivande för en sådan retorik, där kön, hudfärg och konsumtionsmönster vävs samman till en politisk förklaringsmodell.

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-pa-vag-mot-ett-matriarkat/">uppmärksammat</a> den växande mansfientligheten i samhällsdebatten, med artiklar som visar hur <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/pojkar-valjs-bort-svenska-kvinnor-berattar-om-konsaborter/">pojkar väljs bort vid könsaborter</a>, hur forskning som gynnar män ofta <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-varfor-reagerar-manga-negativt-pa-forskning-som-gynnar-man/">möts av negativa reaktioner</a> och hur <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/journalist-och-forfattare-samtyckeslagen-satter-rattssakerheten-ur-spel/">kritiker varnar</a> för att rättssäkerheten urholkas i sexualbrottsdebatten, för att ta några exempel.

Dagens industri understryker att krönikan publicerades som en fristående krönika och att analyser och ställningstaganden är skribentens egna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nio av tio företag ser AI minska behovet av personal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ai-minskar-personalstyrkan-foretag-novus/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 May 2026 12:22:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Industri]]></category>
		<category><![CDATA[digitalisering]]></category>
		<category><![CDATA[Novus]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230374</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska företag har snabbt fått en mer pessimistisk syn på AI:s effekt på jobben. En ny Novus-undersökning visar att 91 procent av bolagen tror att tekniken kommer att minska antalet anställda inom fem år.</strong>

För bara ett år sedan var motsvarande andel 16 procent, <a href="https://www.di.se/digital/foretagen-spar-jobbslakt-till-foljd-av-ai/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Dagens industri. Skiftet pekar på en dramatisk förändring i hur näringslivet ser på artificiell intelligens: från ett verktyg som främst effektiviserar arbetsuppgifter till en teknik som kan ersätta hela roller.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svea Bank och bygger på intervjuer med 500 företag med minst tio anställda i olika branscher. Endast en mycket liten andel av företagen tror att AI kommer att öka behovet av personal.

— <em>Vi ser ett tydligt skifte i hur företag ser på AI:s roll på arbetsplatsen. Tidigare handlade det främst om att effektivisera enskilda arbetsuppgifter. Nu tyder resultaten på att många tror att hela yrkesroller kan ersättas</em>, säger Emma Balod Lindgren, expert på digitalisering och konsumtion på Svea Bank, till DI.

Novus-undersökningen genomfördes i oktober 2025. Resultaten visar att många svenska företag nu räknar med att AI kommer att påverka bemanningen direkt under de närmaste åren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fria Tider större än Dagens Industri</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fria-tider-storre-an-dagens-industri/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/fria-tider-storre-an-dagens-industri/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 26 Jun 2018 19:45:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[alternativmedia]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Industri]]></category>
		<category><![CDATA[Fria Tider]]></category>
		<category><![CDATA[Nyheter Idag]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=51628</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Både Fria Tider och Nyheter Idag har fler internetläsare än Dagens Industri och Sydsvenskan.</strong>

Det är Reuters Institutes årliga <a href="https://agency.reuters.com/en/insights/industryreports/digital-news-report-2018-pre-reg-l.html" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> som visar att alternativmedia knappar in på etablissemangsmedia. Exempelvis har Fria Tider och Nyheter Idag ett större genomslag på internet än vad den Bonnierägda finanstidningen Dagens Industri har.

Reuters rapport visar att 11 procent av svenskarna läser Fria Tider på veckobasis. 10 procent av svenskarna läser Nyheter Idag på veckobasis. Det är högre än traditionella medier som Dagens Industri (9 procent) och Sydsvenskan (7 procent).

<strong>Rapporten visar också </strong>att, bland de som hört talas om respektive tidningar, Nyheter Idag har ett större förtroende än både Aftonbladet och Expressen. På en 10-gradig skala ligger Nyheter Idags förtroende på 5,01 - samma förtroende som Nyheter24. Expressens förtroende uppges ligga på 4,99 och Aftonbladets på 4,89.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/fria-tider-storre-an-dagens-industri/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
