Cypern – Nya Dagbladet

Israel stoppade hjälpkonvoj långt från Gazas kust

Emil Fjellstedt — Tue, 19 May 2026 10:19:43 +0000

Israels militär har bordat och beslagtagit stora delar av Global Sumud Flotilla, en internationell hjälpkonvoj på väg mot Gaza. Arrangörerna anklagar Israel för att ha genomfört ingripandet på internationellt vatten, omkring 250 sjömil från Gazas kust.

Konvojen, som enligt arrangörerna bestod av över 50 båtar med fler än 420 aktivister från 39 länder, lämnade den turkiska hamnstaden Marmaris förra veckan. Målet var att föra humanitärt bistånd till Gaza och utmana den israeliska sjöblockaden av den palestinska enklaven.

Organisationen bakom Global Sumud Flotilla uppgav på måndagen att israeliska örlogsfartyg stoppade konvojen i dagsljus och att soldater började borda de första båtarna. Senare hävdade arrangörerna att israeliska trupper hade beslagtagit minst 39 av 51 fartyg och ”olagligt och våldsamt” fört bort aktivister.

The Israeli Navy has begun to intercept the activist mission sailing to the Gaza Strip to challenge Israel's naval blockade. pic.twitter.com/YXeSwxPDOd
— Emanuel (Mannie) Fabian (@manniefabian) May 18, 2026

Bland de gripna fanns enligt arrangörerna den irländska läkaren Margaret Connolly, syster till Irlands president Catherine Connolly. Drygt 40 personer bosatta i Turkiet ska också ha funnits ombord på de stoppade båtarna.

Ingripande på internationellt vatten

Israels insats genomfördes enligt uppgifterna omkring 250 sjömil (cirka 460 kilometer) från Gaza och utanför Cyperns kust. Den cypriotiska räddningstjänsten uppgav att händelsen ägde rum utanför landets territorialvatten.

Cyperns president Nikos Christodoulides sade att Israel inte hade informerat den cypriotiska regeringen i förväg om planerna på att ingripa mot konvojen.

Al Jazeera rapporterar att israeliska medier uppgett lägre siffror för den första fasen av ingripandet – omkring 20 fartyg och runt 100 gripna aktivister. Enligt arrangörerna ska dock betydligt fler båtar ha beslagtagits.

Netanyahu hyllar insatsen

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hyllade kommandosoldaterna och kallade operationen ett ”enastående arbete”. Enligt Netanyahu stoppade styrkorna vad han beskrev som en illasinnad plan för att bryta den isolering som Israel påtvingar Hamas i Gaza.

Israel förnekar att landet stoppar förnödenheter till palestinierna i Gaza, där nästan två miljoner människor har fördrivits sedan Israels omfattande militära angrepp mot Gaza inleddes i oktober 2023. Israel hade på förhand avfärdat konvojen som ett pr-jippo och hävdat att aktivisterna avvisat ett erbjudande om att lämna över biståndet till Israel eller internationella organisationer för vidare transport via officiella kanaler.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan beskrev ingripandet som ”piratdåd och banditvälde” och krävde att Israel friger de gripna.

I oktober 2025 ingrep israeliska styrkor mot flera fartyg i en annan Gaza-flottilj, där bland andra klimataktivisten Greta Thunberg fanns ombord. Då fördes aktivisterna till hamnen i Ashdod i södra Israel, där flera deporterades direkt medan andra hölls i förvar innan de utvisades.

Iran angriper brittiska baser på Cypern – konflikten når Europa

Emil Fjellstedt — Mon, 02 Mar 2026 14:21:28 +0000

För första gången sedan konflikten eskalerade har Mellanösternkriget nått europeisk mark. Iranska drönare och missiler angrep under natten de brittiska militärbaserna RAF Akrotiri och Dhekelia på Cypern – och ett andra anfall pågår enligt uppgifter under måndagseftermiddagen. Anfallet kommer som ett direkt hämndangrepp efter att USA och Israel dödade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei den 28 februari. Det iranska revolutionsgardet (IRGC) uppger att Storbritannien hyser "fientliga underrättelseoperationer" på Cypern och att anfallet är en direkt följd av brittiskt deltagande i operationen mot Khamenei. En iransk attackdrönare träffade RAF Akrotiri under måndagen – Storbritanniens största militärbas utomlands. Enligt det brittiska försvarsdepartementet (MoD) sköts två nya attackdrönare ner av RAF under eftermiddagen, innan de nådde basen. Paphos flygplats evakuerades tillfälligt och basen utfärdade omedelbart varning för säkerhetshot för all personal och deras familjer.

Smoke rises from area of British air base (Cyprus area) pic.twitter.com/oYL3epc5C8
— PPN - PulsePoint News (@wogoa1) March 2, 2026

Brittisk personal inom 200 meter från iranska missiler

Anfallen mot Cypern är en del av en bredare iransk salva mot brittiska och amerikanska installationer i regionen. Försvarsminister John Healey bekräftade att 300 brittiska soldater befann sig på en bas i Bahrain under ett av de iranska angreppen – "några inom några hundra meter från var missilerna landade", enligt Healey. Premiärminister Keir Starmer har gett USA tillstånd att använda brittiska baser för att "bomba iranska missillager och avfyrningsplatser" – men enbart för ett "specifikt och begränsat defensivt syfte", enligt Starmer. USA:s president Donald Trump kritiserade Starmer öppet för att ha tagit "alldeles för lång tid" att fatta beslutet. Storbritanniens utrikesminister Yvette Cooper bekräftade drönaranfallet och uppgav att landet aktiverat NATO-samråd. Starmer har ännu inte deklarerat artikel 5 – den klausul som förpliktar samtliga allierade att betrakta anfallet som ett anfall mot dem alla.

Cypern vill stoppa demografiska förändringar – frågar EU om ”lov” att repatriera migranter

Per Nordin — Mon, 15 Nov 2021 11:15:04 +0000

Cypern vill stoppa det stora inflödet av migranter från Turkiet eftersom landet nu står inför en "demografisk förändring" och "akuta socioekonomiska effekter". För detta uppger man samtidigt att man behöver få EU-kommissionens "tillstånd" - vilket det dock är högst oklart om man kommer att få. Den cypriotiska regeringen pekar på att landet har det högsta antalet asylansökningar bland alla 27 EU-medlemmar i förhållande till dess befolkning på ungefär en miljon. – En begäran kommer att lämnas in till EU-kommissionen om att vidta åtgärder till förmån för Republiken Cypern, inklusive att ge den rätten att avbryta asylansökningar från människor som kommer in i landet illegalt, säger regeringens talesman Marios Pelekanos enligt France24. Man anklagar Turkiet för att ha orkestrerat en migrationskris genom att tillåta migranter att ta sig över från den turkiska republiken Nordcypern. Under 2021 ökade antalet migranter till Cypern med 38 procent utgörande ett tiotusental som tagit sig över gränsen illegalt. Utöver dessa uppehåller sig 30 000 illegala migranter i landet sedan tidigare. Enligt regeringen har 15 000 personer fått avslag på sina asylansökningar, men de kan inte utvisas eftersom det inte finns någon sammanhängande EU-policy eller överenskommelse med deras hemländer för att skicka tillbaka dem. Man uttrycker samtidigt en förväntan om att få hjälp med den akuta hanteringen av migranterna samt med att repatriera dem till deras ursprungsländer. EU har under lång tid varit passivt inställt till europeiska länder som försöker upprätthålla sina gränser gentemot utlandet och konsekvent varit direkt fientligt mot politik som upprätthåller de europeiska befolkningarnas demografiska status i deras respektive hemländer.

Svenskar portas tillfälligt när Cypern öppnar upp för turister

Markus Andersson — Mon, 25 May 2020 11:32:59 +0000

I sommar kommer Cypern att öppna sina gränser för turister. Direktflyg kommer att tillåtas från nitton länder, men inte från Sverige. Cypern kommer att öppna upp sina gränser för turister från nitton länder under sommaren. I den första gruppen, som tillåts direktflyg från den 9:e juni, finns bland annat Norge, Danmark, Finland och Tyskland med flera. Turisterna måste dock gå med på att testa sig för covid-19, inom tre dygn från ankomsten. Från och med den 20:e juni kommer turister att tillåtas flyga från fler europeiska länder, däribland Polen och Estland med flera. Då slopas även testkravet för turister från de första länderna. Flera europeiska länder som drabbats svårt av pandemin kommer inte att tillåtas direktflyg, däribland Sverige, Storbritannien och Spanien med flera.