<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Claude &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/claude/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 11 Aug 2026 16:58:12 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Claude &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Anthropic lägger osynlig vattenstämpel i Claudes text – världen över</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-osynlig-vattenstampel-eu-ai-act/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Aug 2026 16:58:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[EU:s AI-förordning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236945</guid>

					<description><![CDATA[<strong>AI-bolaget Anthropic har börjat baka in osynliga, maskinläsbara vattenstämplar i text från nyare Claude-modeller. Åtgärden knyts till EU:s AI-förordning och gäller överallt där Claude erbjuds – inte bara inom unionen.</strong>

I en uppdaterad hjälpartikel beskriver Anthropic hur bolaget tänker leva upp till transparensåtaganden under EU:s <a href="https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/code-practice-ai-generated-content" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppförandekod</a> om AI-genererat innehåll. Anthropic har undertecknat koden enligt artikel 50.2 i AI-förordningen, både som leverantör av generativa modeller och av generativa system.

Konsekvensen för användare är konkret: när en stödd Claude-modell skriver text vävs en omärkbar signal in i själva ordvalet. Den ska inte synas, inte ändra innebörd eller läsbarhet – men den kan följa med när texten klistras in någon annanstans och ibland överleva lättare redigering.
<h3>Två spår: textstämpel och filmetadata</h3>
Anthropic <a href="https://support.claude.com/en/articles/16266773-how-claude-marks-ai-generated-content" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att Claude-modeller som lanseras i EU den 2 augusti 2026 eller senare ska stödja maskinläsbar märkning redan från start. För text handlar det om inbäddade vattenstämplar. För vissa filtyper – bland annat SVG, PNG och JPG – ska digitalt signerad proveniensmetadata läggas till enligt branschstandarden C2PA, Coalition for Content Provenance and Authenticity.

Märkningen ska enligt bolaget gälla output från stödda modeller i Claude-plattformen (API), Claude, Claude Code, Claude Cowork och Claude Tag, och i övrigt där Claude erbjuds världen över. Vattenstämplar ska också finnas när stödda modeller körs via AWS, Google Cloud eller Microsoft Foundry. Signerad filmetadata kan däremot saknas på vissa plattformar beroende på vad de stöder.

Äldre Claude-modeller som lanserades före den 2 augusti omfattas av en övergångsperiod. Anthropic uppger att man arbetar med att lägga till märkning även där, men utan att lova ett exakt datum i hjälpartikeln.
<h3>EU-krav som blir global standard hos Claude</h3>
Bakgrunden är artikel 50 i EU:s AI-förordning, vars transparensregler för generativ AI började gälla den 2 augusti 2026. Leverantörer ska bland annat se till att AI-skapat eller AI-manipulerat material kan identifieras i maskinläsbart format, så långt det är tekniskt möjligt. Europeiska kommissionen har tagit fram en frivillig uppförandekod som ska underlätta efterlevnaden; själva skyldigheterna i artikel 50 är däremot rättsligt bindande.

Enligt kommissionen hade omkring 190 organisationer skrivit under koden fram till slutet av juli 2026. Anthropic nämns bland mer kända namn i sektion 1 tillsammans med bland andra Google, Meta, Microsoft, Mistral och OpenAI. Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/nya-eu-regler-ska-gora-ai-innehall-sparbart/">redogjort</a> för hur reglerna ska göra AI-innehåll spårbarare för både leverantörer och dem som använder systemen professionellt.

Anthropics val att rulla ut märkningen globalt innebär att även användare utanför EU får samma tekniska spår i Claudes output. Det är bolagets produktbeslut – inte att lagtexten automatiskt gäller hela världen – men effekten blir att en EU-driven transparenslösning blir standard i tjänsten.
<h3>Begränsad beviskraft – och luckor kvarstår</h3>
Bolaget understryker att en upptäckt stämpel bara är en signal om att innehållet kan ha bearbetats av Claude, inte ett fullständigt bevis på ursprung. Claude används ofta till korrektur, översättning, sammanfattning eller filkonvertering; då kan stämpeln sitta kvar även när idéerna eller grundtexten kommer från någon annan. Material kan också ha ändrats, klippts ut eller blandats efteråt.

Avsaknad av stämpel betyder omvänt inte att texten är fri från AI. Den kan komma från en äldre modell, vara hårt omskriven, parafraserad eller översatt, vara för kort för tillförlitlig signal, eller ha producerats i en miljö där viss märkning inte stöds. För filer kan metadata försvinna vid formatkonvertering, om sparning, skärmdumpar och liknande.

Hur tredje part ska upptäcka Claudes stämplar i praktiken är fortfarande ofullständigt. Anthropic lovar teknisk dokumentation och detektionsstöd, men beskriver det som kommande vägledning snarare än en färdig, offentlig detektor i hjälpartikeln.

För den som bygger egna produkter ovanpå Claude betonar bolaget att man själv måste bedöma vad artikel 50 kräver i den egna tjänsten. Märkningen i modellerna är tänkt som stöd – inte som en automatisk frisedel från användarens egna transparensplikter.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljontals böcker skars sönder för Anthropics AI</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/miljoner-bocker-skars-sonder-anthropic-ai/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Jul 2026 08:22:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[upphovsrätt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235976</guid>

					<description><![CDATA[<strong>AI-bolaget Anthropic köpte in miljontals tryckta böcker, skar loss ryggarna, kapade sidorna och gjorde sökbara PDF-filer av innehållet. Pappersoriginalen kasserades. I ett internt dokument beskrevs målet som att ”destruktivt skanna alla böcker i världen” – samtidigt som arbetet skulle hållas hemligt.</strong>

Projektet gick under namnet ”Project Panama” och byggdes upp för att förse Anthropics digitala bibliotek och AI-modeller med stora mängder redigerad text. Anthropic är bolaget bakom chattboten Claude.

Uppgifterna har nu fått förnyad spridning i sociala medier, där projektet kallas ”The Great Forgetting” – den stora glömskan. Bakom beteckningen finns ett belagt förfarande: böcker köptes in i industriell skala, förstördes som fysiska föremål och ersattes med filer i ett privat företagsbibliotek.
<h3>”Alla böcker i världen”</h3>
Enligt <a href="https://www.infodocket.com/2026/01/27/washington-post-books-ai-train/" target="_blank" rel="noopener nofollow">en genomgång av de frisläppta domstolshandlingarna, återgiven av Library Journals infoDOCKET</a> trappade Anthropic upp Project Panama i början av 2024. Ett internt planeringsdokument beskrev projektet som företagets försök att ”destruktivt skanna alla böcker i världen”. I samma dokument stod: ”Vi vill inte att det ska bli känt att vi arbetar med detta.”

Bolaget anställde Tom Turvey, som tidigare arbetat med Google Books, för att hjälpa till att bygga upp operationen. Böcker köptes i stora partier från distributörer och handlare med begagnad litteratur. Enligt handlingarna kunde enskilda inköp omfatta tiotusentals volymer.

<a href="https://copyrightalliance.org/wp-content/uploads/2025/06/Bartz-v.-Anthropic-Order.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">Den federala domstolens beslut från juni 2025</a> beskriver förfarandet i detalj. Anthropic lade ”många miljoner dollar” på att köpa ”miljontals tryckta böcker, ofta i begagnat skick”. Underleverantörer tog därefter bort bindningarna, skar sidorna i rätt format och skannade dem.

Varje bok blev en PDF med bilder av sidorna och maskinläsbar text. Därefter kastades pappersoriginalet. Senare rapportering har uppgett att sidorna återvanns, men böckerna gick inte längre att läsa eller sälja vidare.
<h3>Förstörelsen blev en juridisk fördel</h3>
Anmärkningsvärt nog bidrog förstörelsen till Anthropics framgång i domstolen. Domaren William Alsup slog fast att bolaget hade köpt de tryckta exemplaren ”ärligt och redligt” och därför fick förfoga över dem. Eftersom en fysisk bok ersattes av en digital fil – utan att någon extra kopia spreds utanför företaget – bedömdes formatbytet som tillåten användning enligt amerikansk upphovsrätt.

Domstolen framhöll att det inte uppstod något överskott av kopior: källan förstördes och den digitala versionen tog dess plats. Juridiskt blev bokslakten alltså en del av argumentet för att Anthropic inte hade skapat två parallella bibliotek.

Därmed var förfarandet lagligt i just den delen av målet, men den kulturella frågan återstår. Ett fysiskt exemplar som tidigare kunde säljas, lånas ut eller hamna i ett arkiv försvann ur omlopp. Kvar blev en sökbar företagsfil, tillgänglig för Anthropic men inte för allmänheten.

<a href="https://arstechnica.com/ai/2025/06/anthropic-destroyed-millions-of-print-books-to-build-its-ai-models/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Ars Technica noterade</a> att destruktiv skanning förekommer även i andra digitaliseringsprojekt, men att den dokumenterade omfattningen var ovanlig. Tidningen påpekade samtidigt att domstolshandlingarna inte visar att sällsynta böcker förstördes. Inköpen skedde i stora partier från stora återförsäljare, vilket motsäger påståenden om att unika verk medvetet skulle ha utplånats.
<h3>Sju miljoner piratkopierade böcker</h3>
Project Panama var bara en del av Anthropics bokinsamling. Innan bolaget började köpa tryckta exemplar hade det laddat ned minst fem miljoner böcker från Library Genesis och minst två miljoner från Pirate Library Mirror. Domstolen konstaterade att Anthropic visste att materialet var piratkopierat.

Domaren gjorde därför en tydlig åtskillnad. Att träna en språkmodell på lagligt införskaffade böcker bedömdes som tillåten och omdanande användning. Att bygga ett permanent centralt bibliotek av piratkopierade filer var däremot inte skyddat. Enligt domstolen hade Anthropic ”piratkopierat över sju miljoner exemplar” och behållit dem även när företaget hade blivit mer tveksamt till att använda sådant material av juridiska skäl.

Den tvisten fick ett kostsamt slut. Den 21 juli 2026 godkände en federal domare en förlikning på 1,5 miljarder dollar, enligt <a href="https://apnews.com/article/ai-anthropic-copyright-settlement-claude-books-bartz-74b140444023898aeba8579b6e9f0d63" target="_blank" rel="noopener nofollow">Associated Press</a>. Omkring 482 000 böcker omfattas och ersättningen blir cirka 3 000 dollar per verk. Anthropic har också gått med på att förstöra de ursprungliga piratkopierade bokfilerna.
<h3>”Den stora glömskan”</h3>
I <a href="https://x.com/HealthRanger/status/2081791180451328029" target="_blank" rel="noopener nofollow">det inlägg på X som åter har aktualiserat frågan</a> hävdas att förstörelsen kommer att tömma antikvariat och ge centrala aktörer kontroll över vilken kunskap människor får tillgång till.

Den dokumenterade verkligheten är ändå i sig graverande. Ett företag som bygger system för att lagra och återge mänsklig kunskap har i hemlighet köpt in och förstört böcker i industriell skala för att omvandla innehållet till en företagsägd råvara. Samtidigt visar piratkopieringen hur lättvindigt upphovsmännens rättigheter åsidosattes när konkurrensen om träningsdata hårdnade.

De fysiska bärarna av kunskapen offrades för ett slutet tekniskt system. Bolagets egen planering visar dessutom att man förstod hur illa det skulle se ut om allmänheten fick veta.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anthropic släpper Opus 5 – nära Fable till halva priset</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-claude-opus-5-fable-halva-priset/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 17:16:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Opus 5]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235726</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Anthropic lanserar Claude Opus 5 – en ny toppmodell som ska närma sig Fable 5 i intelligens men kosta hälften så mycket. Modellen tar ledningen i flera av bolagets tester och görs nu till standardval för de mest krävande vardagsuppgifterna i Claude.</strong></p>
<p>Opus 5 är efterföljaren till Opus 4.8 och behåller samma API-pris: 5 dollar per miljon tokens för indata och 25 dollar för utdata. Det är hälften av priset för Fable 5, Anthropics starkaste brett tillgängliga modell.</p>
<p>Lanseringen fyller därmed luckan mellan den billigare Sonnet-serien och Fable-nivån. Anthropic beskriver Opus 5 som en mer eftertänksam och initiativtagande modell, byggd för dagligt arbete med programmering, forskning, analys och längre uppgifter där AI:n använder verktyg och granskar sina egna resultat.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">Introducing Claude Opus 5.<br /><br />It's a thoughtful and proactive model that comes close to the frontier intelligence of Fable 5 at half the price. <a href="https://t.co/GQWhcq2CQL">pic.twitter.com/GQWhcq2CQL</a></p>
— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2080699495453528290?ref_src=twsrc%5Etfw">July 24, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<p>Opus 5 blir ny standardmodell i Claude Max och det starkaste valet i Claude Pro. För utvecklare finns den tillgänglig via API-namnet <code>claude-opus-5</code>. Ett särskilt snabbläge uppges ge omkring 2,5 gånger högre hastighet, men kostar dubbelt jämfört med grundpriset.</p>
<h3>Tar ledningen i kodning och kunskapsarbete</h3>
<p>I <a href="https://www.anthropic.com/news/claude-opus-5" target="_blank" rel="noopener nofollow">lanseringsmaterialet</a> lyfter Anthropic särskilt fram programmering och kvalificerat kunskapsarbete. På Frontier-Bench, där AI-agenter löser praktiska terminal- och programmeringsuppgifter, redovisas ett resultat på 43,3 procent. Det är högre än Fable 5 på 33,7 procent, GPT-5.6 Sol på 34,4 procent och Opus 4.8 på 21,1 procent.</p>
<p>På CursorBench 3.2 ska Opus 5 vid maximal tankeansträngning ligga inom en halv procentenhet från Fable 5:s bästa resultat, men till ungefär halva kostnaden per uppgift. Även på GDPval-AA, som mäter kvalificerat kunskapsarbete, placerar sig den nya modellen högst i Anthropics jämförelse.</p>
<p>Bolaget ger flera exempel på hur detta ska märkas i praktiken. I ett test fick modellen återskapa en maskindel som tredimensionell modell utan att ha något färdigt verktyg för att se ritningen. Opus 5 skrev då en egen metod för bildanalys, läste ut geometrin ur bildpunkterna och byggde därefter modellen i FreeCAD. I ett annat fall ska den ha hittat grundorsaken till ett fel i ett populärt programpaket och rättat ett specialfall som även den mänskliga korrigeringen hade missat.</p>
<h3>Tre gånger högre resultat på nya problem</h3>
<p>Det mest uppseendeväckande resultatet kommer från ARC-AGI-3, ett test som är konstruerat för nya problem där inlärda standardsvar inte räcker. Opus 5 når enligt Anthropic 30,2 procent – omkring tre gånger mer än den näst bästa modellen i jämförelsen.</p>
[caption id="attachment_235725" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/claude-opus-5-arc-agi-3-1170.jpg"><img class="size-medium wp-image-235725" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/claude-opus-5-arc-agi-3-1170-640x360.jpg" alt="Anthropics diagram över Claude Opus 5 på ARC-AGI-3." width="640" height="360" /></a> I Anthropics egen redovisning når Opus 5 30,2 procent på ARC-AGI-3 – omkring tre gånger mer än den närmaste konkurrenten. Bild: Anthropic.[/caption]
<p>Även i tester av datoranvändning och automatiserade affärsuppgifter redovisar bolaget stora förbättringar. På OSWorld 2.0 ska Opus 5 slå Fable 5:s bästa resultat till drygt en tredjedel av kostnaden. På Zapier AutomationBench klarar den fler hela arbetsflöden än övriga jämförda modeller, även på den lägsta nivån av tankeansträngning.</p>
<p>Resultaten bör samtidigt läsas som bolagets egen redovisning. Flera av testerna är externa, men körning, inställningar och urval presenteras av Anthropic i samband med produktlanseringen. Oberoende användare har ännu inte hunnit pröva hur väl försprånget håller i vardagliga miljöer.</p>
<h3>Starkare på vetenskap och visuella resultat</h3>
<p>Anthropic uppger också förbättringar inom vetenskaplig forskning. Opus 5 överträffar Opus 4.8 i samtliga av bolagets tester inom livsvetenskaper, med särskilt stora framsteg inom organisk kemi, bioinformatik och analys av hur förändringar i proteinsekvenser påverkar funktionen.</p>
<p>Modellen ska dessutom skapa mer avancerade visuella resultat. I demonstrationer bygger den bland annat en fungerande interaktiv vindtunnel och en tredimensionell modell av en djurcell. Det handlar inte om att Opus 5 är en bildgenerator i stil med FLUX 3, utan om att den kan skriva kod och bygga interaktiva miljöer utifrån en beskrivning.</p>
<p>NyD <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-mythos-klassen-ai/">rapporterade tidigare</a> om lanseringen av Fable 5, som placerades i den nya Mythos-klassen ovanför Opus. Med Opus 5 flyttar Anthropic nu ned en stor del av den prestandan till en billigare modell avsedd för bredare och mer regelbunden användning.</p>
<h3>Säkrare enligt Anthropic – men hallucinerar något mer</h3>
<p>Säkerheten får stort utrymme i lanseringen. I den <a href="https://www.anthropic.com/claude-opus-5-system-card" target="_blank" rel="noopener nofollow">tekniska systemrapporten</a> beskriver Anthropic Opus 5 som sin mest välanpassade modell hittills. Den ska följa bolagets konstitution bättre, visa färre vilseledande beteenden och vara svårare att lura till missbruk än Opus 4.8, Sonnet 5 och Fable 5.</p>
<p>Rapporten innehåller dock en viktig reservation: Opus 5 hittar på faktauppgifter något oftare än Opus 4.8, trots att den totalt sett svarar mer korrekt. Anthropic fann också sällsynta fall där modellen försökte kringgå säkerhetsklassificerare eller nätverksbegränsningar för att slutföra användarens uppgift. Sådana händelser förekom i färre än 0,01 procent av de övervakade svaren, och bolaget uppger att man inte fann belägg för skadliga handlingar eller försök att undvika tillsyn.</p>
<h3>Får hitta sårbarheter – men inte bygga angrepp</h3>
<p>På cybersäkerhetsområdet är Opus 5 betydligt starkare än föregångaren, men ligger fortfarande efter den begränsat tillgängliga Mythos 5 när det gäller att utveckla fungerande angrepp. Den nya modellen ska få hjälpa till att hitta sårbarheter i källkod, medan sökning efter sårbarheter i kompilerade program, intrångstester och utveckling av skadeverktyg blockeras.</p>
<p>Anthropic räknar med att säkerhetsfiltren ska ingripa omkring 85 procent mer sällan än för Fable 5. När en begäran ändå stoppas i Claude, Claude Code eller Claude Cowork växlar systemet som standard ned till Opus 4.8. Godkända företag och säkerhetsforskare kan få en mindre begränsad version genom bolagets verifieringsprogram för cybersäkerhet.</p>
<p>Opus 5 visar därmed hur snabbt AI-marknaden rör sig. Den förra Opus-modellen var nyligen Anthropics självklara premiumval. Nu erbjuds en efterföljare till samma pris, med prestanda som i flera tester når upp till eller förbi den dubbelt så dyra Fable-nivån. Om de oberoende erfarenheterna bekräftar resultaten kan priset per löst uppgift bli minst lika viktigt som vilket modellnamn som står högst i hierarkin.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kina varnar för ”bakdörr” i Anthropics Claude Code</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kina-varnar-bakdorr-anthropic-claude-code/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 11:33:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Code]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[spionprogram]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234918</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kinesiska cybersäkerhetsmyndigheter varnar för att flera versioner av Anthropics AI-verktyg Claude Code innehåller en mekanism som kan skicka känsliga användaruppgifter till fjärrservrar utan samtycke.</strong>

Varningen kommer från Kinas nationella sårbarhetsdatabas NVDB, som lyder under landets ministerium för industri och informationsteknik.

Claude Code är Anthropics AI-assistent för programmering och används direkt i utvecklares terminaler för att skriva, granska och felsöka kod. Eftersom verktyget kan arbeta med källkod och lokala filer kan en eventuell dataläcka få större konsekvenser än i en vanlig webbaserad AI-chatt.
<h3>Uppmanar användare att uppdatera</h3>
I den kinesiska <a href="https://nvdb.org.cn/publicAnnouncement/2074681830578630657" target="_blank" rel="noopener nofollow">riskvarningen</a> uppges flera versioner av Claude Code innehålla en ”inbyggd övervakningsmekanism” som automatiskt kan överföra geografisk plats, identitetsmarkörer och andra känsliga uppgifter till externa servrar.

NVDB beskriver enligt rapporteringen funktionen som en möjlig säkerhetsrisk för integritet, företagshemligheter och immateriella rättigheter. Användare uppmanas att kontrollera berörda system, avinstallera sårbara versioner eller uppgradera till en version där den påstådda bakdörren har tagits bort.

Anthropic har ännu inte lämnat någon offentlig kommentar till den kinesiska varningen. En anställd vid bolaget skrev dock på X efter tidigare anklagelser om ”spionprogram” i Claude Code att koden var ett <a href="https://x.com/trq212/status/2072079729331777817" target="_blank" rel="noopener nofollow">experiment</a> för att stoppa otillåtna återförsäljare och motverka att konkurrenter tränar modeller på Anthropics system. Enligt inlägget skulle mekanismen rullas tillbaka i en ny version.

Anthropic har även mött kritik på hemmaplan. Samtidigt som bolaget betonar sina säkerhetsspärrar för AI har Claude-tekniken enligt uppgifter integrerats i Palantirs analys- och övervakningssystem för amerikanska myndigheter.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA häver stoppet för Anthropics toppmodeller</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/usa-haver-stoppet-anthropic-fable-5-mythos-5/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Jul 2026 00:34:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Fable 5]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Mythos 5]]></category>
		<category><![CDATA[exportkontroll]]></category>
		<category><![CDATA[Howard Lutnick]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234298</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>USA:s handelsdepartement har hävt exportkontrollerna mot Anthropics toppmodeller Claude Fable 5 och Mythos 5. Efter ett uppmärksammat stopp ska bolaget nu börja återställa åtkomsten till modellerna.</strong></p>
<p>Anthropic <a href="https://x.com/AnthropicAI/status/2072106151890809341" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> på tisdagen att bolaget fått besked från det amerikanska handelsdepartementet om att exportkontrollerna mot Claude Fable 5 och Claude Mythos 5 har lyfts.</p>
<p>Bolaget skriver att man börjar återställa tillgången dagen efter beskedet och att en mer utförlig uppdatering ska komma. Beskedet innebär att en av årets mest omtalade AI-lanseringar åter kan rullas ut efter drygt två veckors regulatoriskt avbrott.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">We’ve received notice that the Department of Commerce has lifted export controls on Claude Fable 5 and Mythos 5.<br /><br />We'll begin restoring access tomorrow, and will share an update soon.<br /><br />We’re grateful to our users for their patience, and to everyone who worked with us on…</p>
— Anthropic (@AnthropicAI) <a href="https://x.com/AnthropicAI/status/2072106151890809341?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">June 30, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<p>Det tidigare stoppet infördes kort efter lanseringen i juni. Anthropic uppgav då att modellerna behövde stängas av globalt för att följa ett amerikanskt regeringsdirektiv med hänvisning till nationell säkerhet och exportkontroll. I praktiken försvann Fable 5 och Mythos 5 för samtliga användare, trots att direktivet enligt bolagets beskrivning främst riktades mot tillgång för utländska medborgare.</p>
<h3>Från modellsläpp till säkerhetspolitik</h3>
<p>Fable 5 lanserades som en modell i den så kallade Mythos-klassen, ovanför Anthropics tidigare Opus-nivå. Modellen presenterades som särskilt stark inom programmering, kunskapsarbete, bildförståelse, vetenskaplig forskning och längre uppgifter där AI-systemet arbetar i flera steg.</p>
<p>Mythos 5 bygger på samma modellgrund men är avsedd för en snävare krets godkända aktörer, bland annat inom cyberförsvar och kritisk infrastruktur. Därför blev regeringsingreppet mer än en vanlig produktpaus: det visade hur snabbt avancerade AI-modeller kan hamna i samma politiska kategori som strategisk teknik med dubbla användningsområden.</p>
<p>Enligt det brev som spridits i samband med beskedet, daterat den 30 juni och undertecknat av handelsminister Howard Lutnick, dras de tidigare kontrollerna tillbaka efter att Anthropic gjort åtaganden kring säkerhet, riskdetektering och samarbete med myndigheter. Brevet anger också att export, vidareexport och överföring inom ett land av modellerna inte längre kräver särskild licens, även om myndigheten förbehåller sig rätten att ompröva saken.</p>
<h3>Teknisk styrka bakom konflikten</h3>
<p>Bakgrunden till uppmärksamheten är vad modellerna uppges kunna göra. I lanseringsmaterialet lyfte Anthropic bland annat exempel där Fable 5 ska ha genomfört omfattande kodmigrationer, tolkat komplexa bilder och klarat längre agentliknande arbetsflöden bättre än tidigare Claude-modeller.</p>
<p>Sådana förmågor är kommersiellt attraktiva men också känsliga. Samma modell som kan hjälpa ett företag att hitta och rätta brister i stora kodbaser kan i fel händer användas för att analysera sårbarheter. Det är denna dubbelhet som gör AI-regleringen svår: verktyget är både produktivitetsmotor och säkerhetsrisk.</p>
<p>Anthropic hade redan från början byggt in spärrar som skulle växla ner till äldre modeller vid vissa känsliga frågor, bland annat inom cybersäkerhet, biologi och kemi. Trots det blev Fable 5 och Mythos 5 föremål för ett tillfälligt amerikanskt exportstopp.</p>
<h3>Tillgången blir den nya maktfrågan</h3>
<p>Att stoppet nu hävs lär välkomnas av utvecklare och företag som hunnit börja planera kring modellerna. Samtidigt kvarstår den större frågan: när de starkaste AI-systemen blir central infrastruktur, vem avgör då vilka användare som får tillgång?</p>
<p>Fallet med Fable 5 och Mythos 5 visar att svaret inte längre enbart ges av teknikbolagen själva. Amerikanska myndigheter kan med kort varsel påverka vilka modeller som får användas, av vilka kunder och under vilka villkor.</p>
<p>För Anthropic innebär tisdagens besked ett steg tillbaka mot normal lansering. För AI-branschen är det också en signal om framtiden: de mest kraftfulla modellerna kommer inte bara att bedömas efter prestanda, pris och användarvänlighet, utan efter sin plats i en växande geopolitisk kontrollapparat.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anthropic släpper Fable 5 i Mythos-klassen för allmänheten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-fable-5-mythos-klassen-ai/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2026 20:27:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Maskininlärning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232880</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Anthropic lanserar Claude Fable 5, en ny AI-modell i Mythos-klassen som bolaget beskriver som sin starkaste modell hittills för bred användning. Samtidigt begränsas tillgången till den mer öppna systermodellen Claude Mythos 5 till en mindre krets godkända aktörer.</strong></p>
<p>Lanseringen är ett av de större modellsläppen hittills i den snabba AI-kapplöpningen. Fable 5 placeras över den tidigare Opus-klassen och ska enligt Anthropic ge tydliga förbättringar inom programmering, kunskapsarbete, bildtolkning, vetenskaplig forskning och längre uppgifter där modellen arbetar självständigt i många steg.</p>
<p>Den nya modellen är enligt bolaget inte bara en snabbare eller billigare uppdatering. Anthropic <a href="https://www.anthropic.com/news/claude-fable-5-mythos-5" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att Fable 5 överträffar alla tidigare publikt lanserade Claude-modeller. Bolaget beskriver den som en "Mythos-class"-modell som gjorts säker nog för bred användning.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Introducing Claude Fable 5: a Mythos-class model that we’ve made safe for general use.<br /><br />Its capabilities exceed those of any model we’ve ever made generally available. <a href="https://t.co/2AvmEjHIX8">pic.twitter.com/2AvmEjHIX8</a></p>
— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2064394146916229443?ref_src=twsrc%5Etfw">June 9, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<h3>Ett steg förbi Opus-klassen</h3>
<p>Namnet är centralt för hur Anthropic vill positionera lanseringen. Mythos-klassen beskrivs som nivån ovanför Opus, som hittills varit bolagets tyngsta modellfamilj. Fable 5 blir därmed den breda versionen av en modelltyp som tidigare varit mer begränsad.</p>
<p>Skillnaden mellan Fable 5 och Mythos 5 handlar inte om en helt annan grundmodell, utan om spärrar och åtkomst. Mythos 5 bygger på samma underliggande modell, men har vissa begränsningar har lättats för särskilt utvalda cyberförsvarare, aktörer inom kritisk infrastruktur och partner i Project Glasswing.</p>
<p>Anthropic lyfter särskilt att Fable 5 ska vara starkare ju längre och mer komplicerad uppgiften blir. I praktiken kan just detta vara avgörande: inte bara bättre svar på enstaka frågor, utan mer uthålliga arbetsflöden där modellen planerar, analyserar, kodar, granskar och justerar under längre tid.</p>
<!-- wp:image {"id":232886,"sizeSlug":"large","linkDestination":"none"} -->
<figure class="wp-block-image size-large"><img class="wp-image-232886" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/anthropic_fable5_benchmark_1170.jpg" alt="Anthropics jämförelsetabell för Claude Fable 5 och Claude Mythos 5 jämfört med andra AI-modeller." /></figure>
<!-- /wp:image -->
<p>Enligt bolagets egna tester placerar sig Fable 5 i topp eller nära topp på nästan alla redovisade testresultat. Tabellen gäller bland annat autonom kodning, kunskapsarbete, bildförståelse, verktygsanvändning, cyberförsvar, biologi, juridiska uppgifter och terminalbaserade arbetsflöden.</p>
<p>Som alltid med modellsläpp bör bolagens egna jämförelser läsas med viss försiktighet tills bredare användare och oberoende testmiljöer hunnit pröva resultaten. Men den bild Anthropic själv försöker förmedla är tydlig: Fable 5 ska inte bara vara ännu en modell i raden, utan ett större hopp i intelligensnivå och självständigt arbete.</p>
<h3>Stripe och bildförståelse som dragplåster</h3>
<p>I lanseringsmaterialet nämns Stripe som ett av de mer konkreta exemplen. Enligt Anthropic rapporterade betalbolaget under tidiga tester att Fable 5 kunde genomföra en migrering av en hel kodbas i en Ruby-kodbas på 50 miljoner rader på en dag, ett arbete som annars hade krävt ett team i över två månader.</p>
<p>Bolaget lyfter också bildförståelse som ett område där modellen tagit ett stort kliv. Fable 5 ska kunna läsa detaljerade vetenskapliga figurer, bygga om en webbapps källkod från skärmbilder och spela Pokémon FireRed enbart utifrån råa skärmbilder, utan de extra hjälpverktyg som tidigare Claude-modeller behövde.</p>
<p>API-namnet är <code>claude-fable-5</code>. Priset anges till 10 dollar per miljon tokens för indata och 50 dollar per miljon tokens för utdata, för både Fable 5 och Mythos 5. Det är dubbelt jämfört med Claude Opus 4.8, som kostar 5 respektive 25 dollar per miljon tokens för indata och utdata.</p>
<p>Fable 5 ingår tillfälligt utan extra kostnad i abonnemangen Pro, Max, Team och Enterprise baserade på antal användare fram till den 22 juni. Därefter krävs användningskrediter, om Anthropic inte ändrar upplägget när kapaciteten förbättras.</p>
<h3>När säkerhetsspärrar aktiveras</h3>
<p>Den stora nyheten är samtidigt inte bara prestandan, utan hur Anthropic delar upp den. Fable 5 är den allmänt tillgängliga modellen, men vid vissa känsliga ämnen ska användaren i stället få svar från Claude Opus 4.8. Det gäller enligt bolaget bland annat cybersäkerhet, biologi, kemi och modelldestillering.</p>
<p>Användaren ska få veta när detta sker. Anthropic uppger att spärrarna i genomsnitt aktiveras i färre än fem procent av användarsessionerna, men medger att de är försiktigt inställda och ibland kommer att stoppa oskyldiga förfrågningar.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Releasing a model this capable comes with risks. Without safeguards, Fable 5’s capabilities in areas like cybersecurity could be misused to cause serious damage.<br /><br />Queries on a narrow range of topics will instead receive a response from our next-most-capable model, Opus 4.8. <a href="https://t.co/vJ71vCdkjc">pic.twitter.com/vJ71vCdkjc</a></p>
— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2064394155258765783?ref_src=twsrc%5Etfw">June 9, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<p>Claude Mythos 5 är den andra sidan av samma modellsläpp. Där har vissa spärrar lyfts, men åtkomsten är inledningsvis begränsad till Glasswing-partner och en liten grupp godkända aktörer. Anthropic säger att tillgången framöver ska breddas genom ett program för betrodda användare, även för defensiv cybersäkerhet och biomedicinsk forskning.</p>
<p>Det gör lanseringen mer intressant än ett vanligt pressmeddelande. Fable 5 visar hur snabbt de mest avancerade AI-systemen rör sig uppåt i kapacitet. Mythos 5 visar samtidigt att samma kapacitet delas upp efter användarkategori, ämnesområde och säkerhetsbedömning.</p>
<h3>Vem får den starkaste modellen?</h3>
<p>Det kan finnas legitima säkerhetsskäl till uppdelningen. En modell som är stark på cyberförsvar, biologi och längre autonoma arbetsflöden kan också användas fel. Spårbarhet och skyddsmekanismer kan göra vissa angrepp svårare att sprida i stor skala.</p>
<p>Men upplägget väcker också en större fråga om framtidens AI-marknad. När den starkaste modellen görs dyrare, mer kontrollerad och delvis reserverad för godkända aktörer skapas en ny gräns mellan vanliga användare och dem som anses kunna hantera den fulla kapaciteten.</p>
<p>Fable 5 marknadsförs därför som ett stort framsteg för allmänheten. Mythos 5 visar vad nästa steg redan innebär: de mest kraftfulla systemen blir inte bara en teknisk fråga, utan en fråga om tillgång, förtroende och kontroll.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anthropic lanserar Claude Opus 4.8 –  ger AI-agenterna mer självständighet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/claude-opus-48-anthropic-ai-agenter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 May 2026 19:12:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Claude Opus 4.8]]></category>
		<category><![CDATA[kodning]]></category>
		<category><![CDATA[språkmodeller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231847</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Anthropic lanserar Claude Opus 4.8 som en uppgradering av bolagets tyngsta AI-modell. Fokus ligger inte på småprat, utan på längre arbetsflöden, kodning och autonoma agentuppgifter – samtidigt som bolagets eget säkerhetskort visar att mer självständiga AI-system också skapar nya risker.</strong></p>
<p>AI-bolaget <a href="https://www.anthropic.com/news/claude-opus-4-8" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelar</a> att Claude Opus 4.8 nu är tillgänglig för användare och utvecklare. Modellen bygger vidare på Opus 4.7 och beskrivs av Anthropic som starkare i omdöme, kodning, professionellt kunskapsarbete och längre uppgifter där AI-systemet arbetar mer självständigt.</p>
<p>Lanseringen ligger helt i linje med den riktning som hela AI-branschen nu rör sig mot: från chattbotar som svarar på frågor till agenter som tar emot ett uppdrag, planerar arbetet, använder verktyg, skriver kod, kör tester och rapporterar tillbaka först när arbetet är klart.</p>
<p>I lanseringstråden på X beskriver Claude-kontot Opus 4.8 som en modell med skarpare omdöme, större ärlighet om sin egen arbetsprocess och bättre förmåga att arbeta självständigt under längre tid än tidigare modeller.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">Introducing Claude Opus 4.8: it builds on Opus 4.7 with sharper judgment, more honesty about its own progress, and the ability to work independently for longer than its predecessors.<br /><br />Available today at the same price. <a href="https://t.co/EufxL7T1kb">pic.twitter.com/EufxL7T1kb</a></p>
— Claude (@claudeai) <a href="https://x.com/claudeai/status/2060042702150930686?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">May 28, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<h3>AI-agenter i centrum</h3>
<p>Den största nyheten är inte bara själva modellen, utan hur Anthropic vill att den ska användas. Claude Code får funktionen ”dynamic workflows” i en tidig testversion. Enligt bolaget kan Claude där planera större utvecklingsprojekt, starta många parallella underagenter, verifiera resultatet och arbeta mot en färdig kodändring i stora kodbaser.</p>
<p>Anthropic beskriver exempelvis kodmigreringar över hundratusentals rader som en typisk uppgift. Tidigare krävdes en grupp utvecklare, flera sprintar och kontinuerlig mänsklig uppföljning. Nu säljs visionen som en arbetskamrat som kan hålla fokus under längre arbetspass.</p>
<p>Opus 4.8 får också så kallad effort control, där användaren kan välja hur mycket beräkningsarbete modellen ska lägga på ett svar. Högre effort ska ge bättre resultat men förbruka mer resurser, medan lägre effort ger snabbare svar och lägre belastning på användarens kvoter.</p>
<h3>Starkare benchmarkar – men inte överallt</h3>
<p>I prestandatesterna visar Anthropic förbättringar jämfört med Opus 4.7 i en rad tester. I SWE-bench Pro anges Opus 4.8 till 69,2 procent, jämfört med 64,3 procent för Opus 4.7. I Humanity’s Last Exam redovisar bolaget 49,8 procent utan verktyg och 57,9 procent med verktyg.</p>
<p>Modellen uppges också nå 83,4 procent i OSWorld-Verified, ett test för datoranvändning, och 74,6 procent i Terminal-Bench 2.1. Samtidigt visar <a href="https://www.anthropic.com/claude-opus-4-8-system-card" target="_blank" rel="noopener nofollow">systemkortet</a> att Opus 4.8 inte vinner varje jämförelse. I Terminal-Bench 2.1 ligger GPT-5.5 högre, och i GPQA Diamond ligger både Opus 4.7 och Gemini 3.1 Pro marginellt före.</p>
<p>Denna brasklapp är viktig. AI-bolagens benchmarkbilder är marknadsföringsmaterial, även när de bygger på verkliga tester. Siffrorna visar förmåga, men inte nödvändigtvis hur väl en modell fungerar i en pressad redaktionsmiljö, ett företags interna system eller ett samhällskritiskt arbetsflöde.</p>
<h3>Samma baspris – dyrare snabbläge</h3>
<p>Det ordinarie API-priset är oförändrat: 5 dollar per miljon indatatokens och 25 dollar per miljon utdatatokens. Enligt <a href="https://platform.claude.com/docs/en/about-claude/models/overview" target="_blank" rel="noopener nofollow">dokumentationen</a> har Opus 4.8 ett kontextfönster på upp till en miljon tokens och maximal utdata på 128 000 tokens. På Microsoft Foundry är kontextfönstret dock begränsat till 200 000 tokens.</p>
<p>Anthropic lyfter samtidigt fram ett snabbare läge som ska ge 2,5 gånger högre hastighet. Fast mode kostar 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatatokens. Läget är alltså dyrare än normalpriset, men enligt bolaget tre gånger billigare än tidigare snabbläge.</p>
<p>För konsumenter finns modellen på Claude för Pro, Max, Team och Enterprise. För utvecklare finns den via Claude API, AWS, Google Cloud och Microsoft Foundry under modellnamnet <code>claude-opus-4-8</code>.</p>
<h3>Säkerhetskortet visar kvarstående risker</h3>
<p>Anthropic framhåller i lanseringen att Opus 4.8 har blivit mer ”ärlig” i miljöer där AI:n agerar mer självständigt. Bolaget uppger bland annat att modellen löper omkring fyra gånger mindre risk än föregångaren att missa brister i sin egen kod.</p>
<p>Men samma säkerhetskort ger också en mer nykter bild. Anthropic skriver att Opus 4.8 i flera autonoma sammanhang var mindre robust än Opus 4.7, bland annat när det gäller sårbarhet för så kallade instruktionsattacker (prompt injection). Bolaget hävdar att skyddsåtgärder i praktiken minskar gapet, men själva mönstret är värt att notera.</p>
[caption id="attachment_231853" align="alignnone" width="1170"]<img class="size-full wp-image-231853" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/anthropic-misaligned-behavior-1170.png" alt="Diagram från Anthropics systemkort över så kallat felriktat beteende." width="1170" height="658" /> Anthropic redovisar i sitt systemkort att Opus 4.8 får lägre värden än Opus 4.7 i kategorin ”misaligned behavior”, men modellen bedöms inte flytta riskfronten bortom bolagets mer avancerade Mythos Preview. Bild: Anthropic[/caption]
<p>Ju mer AI-system får göra själva, desto större blir konsekvensen när de vilseleds. En chattbot som ger ett dåligt svar kan rättas av användaren. En agent som redan har fått tillgång till kodbaser, filer, webbläsare, terminaler och molntjänster kan hinna göra betydligt mer innan någon upptäcker felet.</p>
<p>Claude Opus 4.8 är därför både en imponerande produktlansering och ett tecken på hur makten över det digitala arbetet förskjuts. Framtidens AI-fråga handlar inte bara om vilken modell som svarar bäst. Den handlar om vem som får sätta gränserna när modellen börjar agera.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anthropic hyr Musks Colossus 1 – får över 220 000 GPU:er</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/anthropic-spacexai-colossus-1/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 May 2026 07:13:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[datacenter]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[Grok]]></category>
		<category><![CDATA[SpaceX]]></category>
		<category><![CDATA[xAI]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229540</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Anthropic hyr in sig hos en av sina mest oväntade konkurrenter. Bolaget bakom Claude ska använda hela beräkningskapaciteten i SpaceXAI:s Colossus 1 i Memphis – mer än 300 megawatt och över 220 000 Nvidia-GPU:er.</strong></p>
<p>AI-branschens mest akuta flaskhals är inte längre bara modellerna, utan tillgången till el, chip och datacenter. Det blev tydligt på onsdagen när Anthropic <a href="https://www.anthropic.com/news/higher-limits-spacex" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> att bolaget tecknat ett avtal med SpaceX om att använda all kapacitet i Colossus 1, det datacenter i Memphis som byggdes av xAI för Elon Musks AI-satsning Grok.</p>
<p>xAI <a href="https://x.ai/news/anthropic-compute-partnership" target="_blank" rel="noopener nofollow">bekräftar</a> samtidigt att SpaceXAI ska ge Anthropic tillgång till Colossus 1, som beskrivs som en av världens största och snabbast uppförda AI-superdatorer. Enligt bolagen omfattar kapaciteten över 220 000 Nvidia-GPU:er, däribland H100, H200 och de nyare GB200-acceleratorerna.</p>
<blockquote class="twitter-tweet"><p lang="en" dir="ltr">SpaceXAI will provide <a href="https://twitter.com/AnthropicAI?ref_src=twsrc%5Etfw">@AnthropicAI</a> with access to Colossus 1, one of the world’s largest and fastest-deployed AI supercomputers, to provide additional capacity for Claude → <a href="https://t.co/nfDR9S822L">https://t.co/nfDR9S822L</a> <a href="https://t.co/EQAz0S84m2">pic.twitter.com/EQAz0S84m2</a></p>&#8212; xAI (@xai) <a href="https://twitter.com/xai/status/2052060350770515978?ref_src=twsrc%5Etfw">May 6, 2026</a></blockquote> <script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<p>Affären är anmärkningsvärd eftersom Anthropic och xAI konkurrerar direkt med varandra på marknaden för avancerade AI-modeller. Claude ställs mot Grok, OpenAI:s modeller, Googles Gemini och andra system – samtidigt som utvecklingen kräver allt större fysiska resurser.</p>
<h3>Claude får högre gränser</h3>
<p>För Anthropic handlar avtalet om omedelbar kapacitet. Bolaget skriver att kapaciteten från Colossus 1 ska vara tillgänglig ”inom månaden” och direkt förbättra tillgången för betalande Claude Pro- och Claude Max-kunder.</p>
<p>Samtidigt höjer Anthropic gränserna för sina tjänster. Claude Code får dubblerade femtimmarsgränser för Pro-, Max-, Team- och vissa Enterprise-konton. Bolaget tar även bort reduceringen av gränser under rusningstid för Pro och Max, samt höjer API-gränserna för Claude Opus-modeller.</p>
<p>Anthropics medgrundare och compute-chef Tom Brown skrev på X att bolaget ”under de kommande dagarna” kommer att skala upp Claude-inferens på Colossus och tackade SpaceX för samarbetet.</p>
<h3>Musk: Träningen har flyttats till Colossus 2</h3>
<p>Den naturliga frågan är varför Musk skulle hyra ut ett sådant kluster till en konkurrent. Musk själv gav sin förklaring på X: efter att ha träffat ledande personer från Anthropic förra veckan var han imponerad av deras arbete med att göra Claude ”bra för mänskligheten”.</p>
<p>”Ingen utlöste min ondskedetektor”, skrev Musk. Han tillade att han därför var okej med att hyra ut Colossus 1 till Anthropic eftersom SpaceXAI redan hade flyttat träningen till Colossus 2.</p>

<blockquote class="twitter-tweet"><p lang="en" dir="ltr">Same here. <br><br>By way of background for those who care, I spent a lot of time last week with senior members of the Anthropic team to understand what they do to ensure Claude is good for humanity and was impressed. <br><br>Everyone I met was highly competent and cared a great deal about…</p>&#8212; Elon Musk (@elonmusk) <a href="https://twitter.com/elonmusk/status/2052069691372478511?ref_src=twsrc%5Etfw">May 6, 2026</a></blockquote> <script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<p>Det innebär att Colossus 1, som tidigare förknippades med träningen av Grok, nu snarare tycks användas som extern kapacitet för en stor kund. Flera branschbedömare på X tolkar affären som ett sätt för SpaceXAI att omvandla överkapacitet till intäkter, samtidigt som Colossus 2 används för bolagets egna tyngsta träningskörningar.</p>
<h3>Vill bygga datacenter i rymden</h3>
<p>Affären slutar inte vid Memphis. Både Anthropic och xAI uppger att Anthropic även uttryckt intresse för att samarbeta med SpaceX kring ”flera gigawatt” orbital AI-kapacitet – i praktiken datacenter i rymden.</p>
<p>xAI skriver att den beräkningskraft som krävs för nästa generations AI-system håller på att växa snabbare än vad markbaserad el, markyta och kylning kan leverera inom relevanta tidsramar. SpaceX lyfts fram som den aktör som genom uppskjutningskapacitet, Starlink-infrastruktur och erfarenhet av satellitkonstellationer kan göra orbital AI-kapacitet till ett ingenjörsprojekt snarare än ett rent forskningskoncept.</p>
<p>Bakgrunden är att SpaceX tidigare i år <a href="https://x.ai/news/xai-joins-spacex" target="_blank" rel="noopener nofollow">förvärvade</a> xAI. Reuters <a href="https://www.reuters.com/business/musks-spacex-merge-with-xai-combined-valuation-125-trillion-bloomberg-news-2026-02-02/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> då att affären värderade SpaceX till omkring en biljon dollar och xAI till 250 miljarder dollar, med en sammanlagd värdering på 1,25 biljoner dollar. Den nya Colossus-affären passar in i den större bilden: SpaceXAI vill inte bara vara en modellutvecklare, utan en vertikalt integrerad AI-infrastrukturaktör.</p>
<h3>Oklart pris – men kapaciteten är enorm</h3>
<p>De finansiella villkoren har inte offentliggjorts. Varken Anthropic eller xAI anger någon hyresnivå i sina pressmeddelanden.</p>
<p>Skalan ger ändå en bild av storleksordningen. En kapacitet på 300 megawatt motsvarar omkring 2,6 terawattimmar el per år om den används kontinuerligt. Enbart elen skulle vid vanliga industripriser kunna motsvara hundratals miljoner dollar årligen, medan kommersiell GPU-kapacitet på hundratusentals acceleratorer kan värderas i mångmiljardbelopp beroende på utnyttjandegrad och prissättning.</p>
<p>För SpaceXAI kan affären därför vara mer än ett taktiskt slag mot OpenAI. Den kan också visa potentiella investerare att Musk-bolaget kan sälja AI-infrastruktur till externa toppkunder, inte bara använda den för Grok.</p>
<h3>Miljöprotester i Memphis</h3>
<p>Colossus-projektet har samtidigt mött kritik i Memphis. CNBC <a href="https://www.cnbc.com/2026/05/06/anthropic-spacex-data-center-capacity.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att xAI:s drift av gasdrivna turbiner vid anläggningen har lett till protester och miljöinvändningar. Data Center Dynamics <a href="https://www.datacenterdynamics.com/en/news/anthropic-to-use-all-of-spacex-xais-colossus-1-data-center-compute/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att NAACP kritiserat Anthropics beslut att använda ett datacenter som enligt organisationen påverkar ett historiskt svart lokalsamhälle.</p>
<p>Affären visar därmed två sidor av AI-racet. För Anthropic är Colossus 1 en snabb lösning på växande kapacitetsproblem. För SpaceXAI är den ett bevis på att bolaget kan bli en leverantör av strategisk AI-infrastruktur. För allmänheten blir frågan större: när artificiell intelligens kräver egna kraftverk, datacenterstäder och till slut kanske satellitbaserade serverhallar, flyttas makten över tekniken till dem som kontrollerar den fysiska infrastrukturen.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Googles Anthropic-affär visar vem som äger AI-infrastrukturen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/google-anthropic-ai-infrastruktur/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 25 Apr 2026 22:00:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Amazon]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Claude]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228581</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Google planerar att investera upp till 40 miljarder dollar i Anthropic, bolaget bakom den populära AI-modellen Claude. Affären visar hur kampen om artificiell intelligens allt mer avgörs av vem som kontrollerar serverhallar, chip och molnkapacitet.</strong>

TechCrunch <a href="https://techcrunch.com/2026/04/24/google-to-invest-up-to-40b-in-anthropic-in-cash-and-compute/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a>, med hänvisning till Bloomberg, att upplägget består av 10 miljarder dollar direkt och ytterligare upp till 30 miljarder dollar om Anthropic når vissa mål. CNBC <a href="https://www.cnbc.com/2026/04/24/google-to-invest-up-to-40-billion-in-anthropic-as-search-giant-spreads-its-ai-bets.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att bolagen har bekräftat affären.

Anthropic är en av Googles tydligaste konkurrenter på AI-marknaden. Samtidigt är bolaget beroende av samma typ av infrastruktur som Google, Amazon och Microsoft kontrollerar: datacenter, molntjänster och specialbyggda AI-chip. Den som saknar egen beräkningskapacitet kan inte träna eller driva de mest avancerade modellerna i stor skala.

Det gör affären strategiskt känslig. Google stärker inte bara en konkurrent till sin egen Gemini-modell, utan binder också Claude närmare Google Cloud och Googles TPU-chip. I praktiken blir AI-labbens självständighet allt mer beroende av de teknikjättar som redan dominerar internetekonomin.

Anthropic <a href="https://www.anthropic.com/news/google-broadcom-partnership-compute" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> tidigare i april att bolaget utökar samarbetet med Google och Broadcom för flera gigawatt ny TPU-kapacitet, med start 2027. Google Cloud <a href="https://www.googlecloudpresscorner.com/2026-04-06-Anthropic-Expands-Use-of-Google-Cloud-and-TPUs" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att kapaciteten ska användas för Anthropics snabbt växande modellutveckling.

<strong>Bolaget framhåller själv</strong> att Claude körs på flera typer av hårdvara: Amazon Trainium, Google TPUs och Nvidia-grafikprocessorer. Anthropic beskriver bredden som en styrka. Samtidigt visar den hur få aktörer som faktiskt kan leverera maskinerna bakom nästa generations AI-system.

För kunderna kan resultatet bli bättre tillgång till Claude och snabbare modeller. För marknaden innebär det att infrastrukturen bakom AI koncentreras till ett fåtal amerikanska bolag med kapital, datacenter, molnplattformar och egna chipprogram.

Utvecklingen följer samma mönster som Anthropics färska avtal med Amazon. TechCrunch <a href="https://techcrunch.com/2026/04/20/anthropic-takes-5b-from-amazon-and-pledges-100b-in-cloud-spending-in-return/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att Amazon investerar samtidigt som Anthropic åtar sig stora framtida köp av beräkningskapacitet. Pengarna går alltså inte bara in i AI-bolaget. En betydande del väntas komma tillbaka som intäkter till molnleverantörerna.

AI-kapplöpningen handlar därmed inte bara om vem som bygger den bästa modellen. Den handlar också om vem som har tillgång till elen, chippen och maskinerna som modellerna måste köras på.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
