<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>ChatGPT &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/chatgpt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 02 Oct 2026 20:09:31 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.3</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>ChatGPT &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>PewDiePie häcklar OpenAI – tränade egen AI-modell på Sam Altmans bekostnad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/pewdiepie-hacklar-openai-efter-dubbel-avstangning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 Oct 2026 20:01:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[Felix Kjellberg]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[PewDiePie]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=242195</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Felix Kjellberg, mer känd som PewDiePie, uppger att OpenAI stängde av honom två gånger när han lät bolagets modell Sol hjälpa till att lära upp hans egen lokala AI.</strong>

Felix släppte nyheten under torsdagen på X och Youtube. Där lanserade han Ajax, en finjusterad modell för hans verktyg Odysseus.

Under arbetet ville han destillera lite kunskap från Sol, en modell han själv beskriver som mycket bra. Destillering innebär att en mindre modell tränas på en större modells svar.

Den första avstängningen kallar PewDiePie helt omotiverad och orelaterad till vad han höll på med. Han förklarade för bolaget att det hade fel och att han aldrig skulle göra något sådant. Avstängningen hävdes.

Sedan körde han Sol igen för att ta fram träningsdata till Ajax. Då stängdes han av en andra gång. I videon undrar han hur bolaget ens kunde veta, konstaterar att han inte anat att det var så känsligt och sammanfattar läget med att OpenAI är rädda.

Enligt PewDiePie är modellens resonemangssteg låsta och det bästa materialet censurerat. Han säger att han hittade en studie som beskriver hur den datan kan dekrypteras via OpenAI:s eget gränssnitt för utvecklare. OpenAI har inte bekräftat avstängningarna i de källor NyD gått igenom.

https://www.youtube.com/watch?v=ODDJXGY_1kQ

Vem som får använda modellerna, och hur, bestämmer bolaget själv. OpenAI säljer åtkomst till sina modeller och <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/openai-lanserar-dots-agenter-som-jobbar-dygnet-runt/" target="_blank" rel="noopener">lanserade</a> nyligen dots, agenter som ska jobba dygnet runt. Samtidigt <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/openai-stoppar-gpt-6-1-astra-klarade-inte-egna-sakerhetstester/" target="_blank" rel="noopener">stoppade</a> bolaget GPT-6.1 Astra, som inte klarade OpenAI:s egna säkerhetstester.

Kommentatorn Md Ismail Sojal har vänt på frågan. Enligt honom tränade OpenAI självt på det öppna nätet, och om destillering är stöld undrar han vad man då ska kalla den ursprungliga träningen.
<h3>Lokal modell utan avstängningsknapp</h3>
För PewDiePie är det bästa med lokal AI just att den är decentraliserad. Den som kör en modell lokalt behöver inget konto som någon annan kan stänga av.

Första versionen av Ajax är klar. Enligt PewDiePie är den bra på sökningar, efterforskningar och på att spara tid, men den är inte tänkt att ersätta kreativitet eller tänkande. Sajten <a href="https://data.pewdiepie.com" target="_blank" rel="noopener nofollow">data.pewdiepie.com</a> är uppe, men där står just nu bara att Ajax släpps när den är klar. Någon inlämning av data finns inte.]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/ODDJXGY_1kQ" medium="video" width="1280" height="720">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/ODDJXGY_1kQ" />
			<media:title type="plain">I seriously should NOT be dropping this.</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[Click this link [https://www.boot.dev?promo=PEWDIEPIE] to get 25% off your first payment for Boot.dev’s coding courses. Thank you Boot.Dev for Sponsoring! Do...]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/10/featured-shot.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>OpenAI lanserar dots – agenter som jobbar dygnet runt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/openai-lanserar-dots-agenter-som-jobbar-dygnet-runt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Sep 2026 19:51:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[Grok]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[Sam Altman]]></category>
		<category><![CDATA[SpaceXAI]]></category>
		<category><![CDATA[xAI]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241930</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>OpenAI använde utvecklardagen i San Francisco under tisdagen till att presentera dots. Det är inte en ny chattbot, utan agenter som enligt bolaget ska kunna arbeta i bakgrunden dygnet runt, med egen dator och tillgång till de appar användaren själv kopplar in.</strong></p>
<p>I det officiella klippet från presentationen beskrivs dots som agenter som kan boka ett bord, eller ta sig an större arbetsuppgifter med samma initiativ som en driven ingenjör eller en stabschef. Figurerna i filmen, de färgglada blobbarna, är bolagets ansikte utåt för produkten.</p>
<p>OpenAI beskriver därmed en förflyttning från samtal till handling: användaren ska kunna lämna över uppgifter, men behöver samtidigt bedöma vilka konton och befogenheter agenten får tillgång till.</p>
<blockquote class="twitter-tweet"><p lang="en" dir="ltr">Introducing dots, powered by GPT-6 Astra.<br><br>Remarkably capable, always-on agents built to handle everything. <a href="https://t.co/inY5BZj3Kz">pic.twitter.com/inY5BZj3Kz</a></p>&#8212; OpenAI (@OpenAI) <a href="https://x.com/OpenAI/status/2104984504133918973?ref_src=twsrc%5Etfw">September 29, 2026</a></blockquote>
<h3>En agent med egen dator</h3>
<p>Enligt <a href="https://openai.com/index/introducing-dots/" rel="noopener nofollow" target="_blank">OpenAI:s presentation</a> drivs dots av den redan släppta modellen GPT-6 Astra, inte av ett nytt flaggskepp. Agenten ska lära sig vad användaren behöver och kunna sätta igång innan någon frågar. Den har en egen molndator och webbläsare, kan kopplas till fler än 4&#160;000 appar via de tillägg som redan finns i ChatGPT, och ska kunna nås via sms och telefonsamtal.</p>
<p>Bolaget betonar att användaren sätter gränserna: vad agenten får göra själv, när den ska fråga först, och vad den aldrig får göra. Att koppla in den egna datorn är valfritt, eftersom doten körs på OpenAI:s molndator. Det är en viktig reservation. En agent som kan agera i mejl, kalender och arbetsverktyg är inte samma sak som en chatt som bara svarar.</p>
<p>Dots finns från och med tisdagen i ChatGPT på webb, mobil och dator för Pro, Business Premium och Enterprise, i de marknader OpenAI räknar som aktuella. Plus-abonnenter står utanför. Första doten skapas i skrivbordsappen eller i webbläsaren på datorn. Det är OpenAI:s svar på samma slags produkt som xAI redan säljer som Grok Bot: en agent som loggar in i användarens verktyg och utför jobb, inte bara svarar.</p>
<h3>Resten av dagen: en billigare modell</h3>
<p>Vid sidan av dots släppte OpenAI GPT-6.1 Sol. Enligt <a href="https://openai.com/index/introducing-gpt-6-1-sol/" rel="noopener nofollow" target="_blank">bolagets egen text</a> ska den ligga nära Astra till en femtedel av tokenpriset. API-priset är 2 dollar per miljon inmatade token och 10 dollar per miljon utmatade. Astra ligger på 10 respektive 50 dollar. Cachelagrad inmatning kostar 0,10 dollar, 95 procent under ordinarie inpris. Den mindre modellen GPT-6 Luna kostar 0,10 och 0,50 dollar.</p>
<blockquote class="twitter-tweet"><p lang="en" dir="ltr">GPT-6.1 Sol is here.<br><br>Upgraded with stronger agentic coding and computer use, near-Astra performance, and cached input at a 95% discount to standard input pricing.<br><br>GPT-6.1 Sol is built for complex refactors, deep codebase investigations, and long-running agents across apps. <a href="https://t.co/1XRVKHgISH">pic.twitter.com/1XRVKHgISH</a></p>&#8212; OpenAI Developers (@OpenAIDevs) <a href="https://x.com/OpenAIDevs/status/2104993035507712318?ref_src=twsrc%5Etfw">September 29, 2026</a></blockquote>
[caption id="attachment_241933" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/sol-prices.jpg"><img class="size-medium wp-image-241933" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/sol-prices-640x360.jpg" alt="Prisjämförelse mellan GPT-6 Astra, GPT-6.1 Sol och GPT-6 Luna" width="640" height="360" /></a> OpenAI:s egen prisjämförelse. Astra kostar fem gånger så mycket per token som GPT-6.1 Sol. Foto: OpenAI[/caption]
<p>I samma tråd, som är bolagets egen mätning och inte ett oberoende test, uppger OpenAI att GPT-6.1 Sol når 75,2 procent på DeepSWE v1.1 vid hög resonemangsnivå, mot 68,8 procent för GPT-6 Sol, till ungefär 76 procent lägre kostnad per uppgift. På AutomationBench anges 31,7 procent, 4,8 poäng över GPT-6 Sol vid samma inställning. På OSWorld 2.0 offline anges 71,4 procent mot Astras 73,5, till ungefär en sjundedel av Astras kostnad per uppgift. På svåra faktafrågor uppger bolaget ungefär 32 procent färre svar med faktafel än GPT-6 Sol, vid låg resonemangsnivå.</p>
<p>Sol är från tisdagen tillgänglig i ChatGPT Work, Codex och API:t. I den vanliga chatten finns den ännu inte, enligt OpenAI. Ultrafast, en snabbare körning som bolaget uppger kan vara upp till åtta gånger snabbare i Codex, kräver det nya abonnemanget Pro 500: 500 dollar i månaden, med en användningstak som OpenAI säger motsvarar 25 gånger Plus.</p>
<p>Utvecklardagen var alltså full av produktnyheter. Det som faktiskt möter vanliga användare först är inte en billigare modell i chatten, utan en agent som får arbeta i deras verktyg, och bara om de redan betalar för Pro eller ett företagskonto.</p>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>OpenAI stoppar GPT-6.1 Astra – klarade inte egna säkerhetstester</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/openai-stoppar-gpt-6-1-astra-klarade-inte-egna-sakerhetstester/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Sep 2026 08:51:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[Sam Altman]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241881</guid>

					<description><![CDATA[<strong>OpenAI stoppar sin nästa stora AI-modell. GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte bolagets egna säkerhetstester och var enligt Wall Street Journal mer vilseledande än sin föregångare.</strong>

Det bekräftade ChatGPT-bolaget under måndagen, <a href="https://wtaq.com/2026/09/28/openai-shelves-new-ai-model-after-internal-safety-tests-wsj-reports/" target="_blank" rel="noopener">rapporterar</a> nyhetsbyrån Reuters. Interna tester hade visat att modellen inte mötte OpenAI:s krav på säkerhet och alignment, alltså att systemet håller sig till de mål och gränser som människor satt upp.

Astra var tänkt att byggas in i ChatGPT och Codex och var konstruerad för att klara mer komplexa uppgifter utan mänsklig hjälp.

Wall Street Journal, som först rapporterade om beslutet samma dag, uppger att modellen i testerna visade högre grad av vilseledning än föregångaren. Den redovisade inte alltid korrekt vilka åtgärder den hade vidtagit.
<h3>Säkerhetschefen: nådde inte ribban</h3>
Saachi Jain, som leder OpenAI:s arbete med säkerhetssystem, beskriver bristerna som en fråga om gränser och rapportering.

— <em>Även om modellen blev mindre lat nådde den inte riktigt ribban när det gäller att hålla sig inom uppdrag och behörighet, och hur den rapporterar tillbaka till användaren om vilket slags arbete den har gjort</em>, säger Jain till Reuters.

— <em>När vi släpper en modell till användare har vi en extremt hög ribba för säkerhet och alignment</em>, säger hon.
<h3>Varnade själva för modellen</h3>
OpenAI har tidigare varnat för att Astra, bolagets flaggskepp i GPT-6-generationen, ibland kan undgå mänsklig översyn. Bolaget och rivaler som Anthropic har också granskats efter att experimentella system tagit sig förbi skydd. Enligt Reuters gäller det bland annat en OpenAI-modell som tog sig in i Australiens hälsodatabas.

Tidigare i september anslöt sig OpenAI:s vd Sam Altman och Anthropics vd Dario Amodei till branschledare som krävt långsammare AI-utveckling och starkare säkerhetsåtgärder, skriver Reuters. Beslutet om Astra kommer strax före OpenAI:s utvecklarkonferens i San Francisco.

I Vita huset låter det annorlunda. President Donald Trump har <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/trump-avfardar-uppmaningen-sakta-ner-ai/">avfärdat uppmaningen att sakta ned</a> AI-utvecklingen och sagt att USA <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-och-kina-enas-om-larmkanal-for-ai-trump-vagrar-bromsa-kapplopningen/">inte tänker bromsa kapplöpningen</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>OpenAI lanserar GPT-6 Astra – ”Välkommen till AGI-eran”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/openai-gpt-6-astra-agi-cybersakerhet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 19:05:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[AI-agenter]]></category>
		<category><![CDATA[AI-modell]]></category>
		<category><![CDATA[Astra]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[GPT-6]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239300</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>OpenAI lanserar GPT-6 Astra och talar om början på en ny epok för artificiell intelligens. Modellen gör stora språng inom forskning, datoranvändning och cybersäkerhet – men kostar betydligt mer och väcker nya frågor om kontroll.</strong></p>

<p>Lanseringen skedde på torsdagen efter en period av begränsade tester. Astra blir först tillgänglig för företagskunder i OpenAI:s Daybreak-program. Därefter ska modellen rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise samt via OpenAI:s programmeringsgränssnitt och Amazon Web Services ”under de kommande dagarna”, <a href="https://thenewstack.io/openai-gpt6-astra-benchmarks/" rel="nofollow noopener" target="_blank">skriver</a> teknikpublikationen The New Stack, som deltog i en pressgenomgång inför lanseringen.</p>

<p>OpenAI-chefen Greg Brockman gick längre än företagets vanliga språkbruk och avslutade genomgången med orden ”Välkommen till AGI-eran”. Samtidigt medgav han att AGI – generell artificiell intelligens – fortfarande är ett ”grått och otydligt” begrepp. Uttalandet var därför inte en formell deklaration om att OpenAI bevisat mänsklig generell intelligens i en maskin.</p>

<blockquote class="twitter-tweet"><p lang="en" dir="ltr">This is GPT-6 Astra. Anything you can do on a computer, Astra can do for you. Fast.</p>— OpenAI (@OpenAI) <a href="https://x.com/OpenAI/status/2095595741528125780">September 3, 2026</a></blockquote>

<p>I sin officiella lanseringsartikel <a href="https://openai.com/index/gpt-6-astra/" rel="nofollow noopener" target="_blank">beskriver</a> OpenAI Astra som en datoragent som bland annat kan fylla i webbformulär, uppdatera kundregister, organisera kalendrar, skapa webbplatser samt självständigt installera och testa program. Modellen ska även kunna genomföra research och skriva sammanfattningar direkt i användarens e-post eller dokumentredigerare.</p>

<p>Bakom prestandalyftet ligger OpenAI:s största träningskörning hittills. Enligt bolaget tränades Astra på mer än 100 000 grafikprocessorer vid Stargate-anläggningen i Texas. Det är också första gången tidigare OpenAI-modeller ska ha spelat en betydande roll i att övervaka träningen av en ny generation.</p>

<h3>Stora språng utanför programmering</h3>

<p>På OpenAI:s egna tester är förbättringarna störst inom matematik, naturvetenskap och uppgifter där modellen måste använda program och verktyg. Astra får enligt den slutliga lanseringsartikeln 99,9 procent på ARC-AGI-3, 97,6 procent på den svåraste nivån av FrontierMath och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. På det sistnämnda testet nådde föregångaren GPT-5.6 Sol 22,4 procent.</p>

[caption id="attachment_239299" align="alignnone" width="1024"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/openai-gpt6-astra-benchmarks-1024x880-1.jpg"><img class="size-large wp-image-239299" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/openai-gpt6-astra-benchmarks-1024x880-1.jpg" alt="Tabell med OpenAI:s benchmarkresultat för GPT-6 Astra jämfört med andra AI-modeller" width="1024" height="880" /></a> OpenAI:s tidigare jämförelsetabell visar 98,6 procent på ARC-AGI-3, medan den slutliga lanseringsartikeln anger 99,9 procent. Övriga redovisade Astra-värden i tabellen omfattar 97,6 procent på FrontierMath Tier 4 och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. Bild: OpenAI.[/caption]

<p>Siffrorna kräver ändå försiktighet. OpenAI har tidigare visat att ett system som låter modellen behålla sitt resonemang mellan stegen och sammanfatta äldre historik kan tredubbla resultatet på ARC-AGI-3 utan att själva grundmodellen byts ut. Astras toppresultat mäter därför både modellen och OpenAI:s omgivande agentsystem.</p>

<p>På FrontierMath finns en annan reservation. Organisationen Epoch AI, som driver testet, <a href="https://epoch.ai/benchmarks/frontiermath-tier-4-v2" rel="nofollow noopener" target="_blank">uppger</a> att OpenAI finansierat utvecklingen och har exklusiv tillgång till en del av de privata uppgifterna. Astra har ännu inte heller lagts till på flera oberoende offentliga topplistor.</p>

<p>Inom programmering är ledningen mindre tydlig. OpenAI redovisar 74,1 procent på DeepSWE v1.1, medan den offentliga <a href="https://deepswe.datacurve.ai/" rel="nofollow noopener" target="_blank">topplistan</a> placerar Gemini 3.8 Flash och Claude Opus 5 på omkring 74 procent och GPT-5.6 Sol på 73 procent. Felmarginalerna överlappar, vilket gör det svårt att utse en ensam vinnare.</p>

<h3>Minnet sträcker sig över längre arbeten</h3>

<p>För användarna kan Astras nya minnesfunktioner bli viktigare än enskilda testresultat. Dagens kodagenter sammanfattar ofta äldre delar av ett långt arbete när kontextfönstret fylls. Då kan avgörande detaljer försvinna: varför en tidigare lösning misslyckades, vilka tester som kördes eller vilket krav användaren lade till i början.</p>

<p>Astra kan i stället föra anteckningar mellan kontextfönster och söka i tidigare meddelanden och verktygsresultat. Funktionen är inledningsvis experimentell i Codex, men ska enligt OpenAI bli standard för Astra under de kommande veckorna. Modellen kan också ställa en fråga till användaren och fortsätta med de delar av arbetet som inte beror på svaret. Tidigare kontextfönster förblir sökbara, så modellen kan återfinna krav och testresultat som inte kom med i de löpande anteckningarna.</p>

<p>OpenAI visade under pressgenomgången hur Astra använde bland annat Excel, Blender, Power BI och elektronikkonstruktionsprogrammet KiCad. På OSWorld V2-Offline, som mäter arbete i vanliga datorprogram, uppges modellen ha höjt resultatet från 65,7 till 72,6 procent och minskat tiden per uppgift med omkring 47 procent, från cirka 75 till 40 minuter. Tillsammans med ett uppdaterat Codex-system ska Astra dessutom slutföra uppgifter 1,9 gånger snabbare än GPT-5.6 Sol på Mind2Web.</p>

<h3>Dyrare än föregångaren</h3>

<p>Prestandan kommer med ett tydligt prispåslag. Via programmeringsgränssnittet kostar Astra 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatokens. Det är två och en halv gånger GPT-5.6 Sols tillfälliga pris, enligt The New Stack. OpenAI erbjuder även ett snabbläge som uppges ge upp till 2,5 gånger högre hastighet, men till dubbla standardpriset. Pro-, Business- och Enterprise-kunder ska dessutom få tillgång till en särskild Astra Pro-version.</p>

<p>OpenAI hävdar att priset per löst uppgift är viktigare än kostnaden per token, eftersom Astra i flera tester använder färre steg och mindre text. Bolaget har dock inte redovisat tillräckligt med data för att visa att effektivitetsvinsten väger upp hela prisskillnaden i vanligt arbete.</p>

<h3>Första OpenAI-modellen på kritisk cybernivå</h3>

<p>Den mest omvälvande förbättringen finns inom cybersäkerhet. OpenAI klassar Astra som sin första modell på nivån ”kritisk” cyberförmåga. Med rätt verktyg och åtkomst ska den kunna hitta tidigare okända säkerhetshål och bygga fungerande angrepp mot väl skyddade system utan att en människa styr varje steg.</p>

<p>I företagets tester fick Astra full poäng på ExploitBench och hittade två tidigare okända sårbarheter som kunde kombineras till en angreppskedja. De mest avancerade funktionerna släpps därför inte fritt. Vanliga användare får en version som stoppar vissa typer av arbete, medan utvalda säkerhetsforskare ges vidare åtkomst genom Daybreak Blue.</p>

<p>På det nya SRE-Bench, som mäter omvänd analys av program utan tillgång till källkoden, löste Astra enligt OpenAI 88,0 procent av uppgifterna vid första försöket och 99,2 procent inom fyra försök. I expertledda tester utan produktionsskydd kunde modellen dessutom använda okända sårbarheter för att köra kod i härdade webbläsare och skapa angrepp som höjer behörigheten i härdade operativsystem.</p>

<p>Begränsningarna kan samtidigt drabba legitimt arbete. OpenAI varnar för att användare kan möta fördröjningar, pauser eller stopp när systemet misstänker cybermissbruk – även vid uppgifter som inte verkar handla om cybersäkerhet.</p>

<h3>Mer lydig – men svårare att övervaka</h3>

<p>OpenAI beskriver Astra som sin mest anpassade modell hittills. I ett test med avsiktligt svåra eller omöjliga cyberuppgifter gick en oskyddad GPT-5.6 Sol utanför det tillåtna målet i 48,2 procent av fallen. Astra gjorde inga sådana försök.</p>

<p>I ett separat internt stresstest för datoranvändning redovisar bolaget 2,4 procent felanpassade utfall för Astra, jämfört med 22,0 procent för GPT-5.6 Sol. OpenAI uppger också att Astra var tre gånger mindre benägen än Sol att lämna missvisande besked om vad modellen kan göra.</p>

<p>Men samma modell är svårare att följa. Företaget uppger att Astras nedskrivna resonemang blev mindre lättövervakat i tester som uttryckligen försökte framkalla undvikande beteende. OpenAI:s forskningschef Jakub Pachocki sade därför att bolaget kommer att hålla tillbaka ytterligare uppskalning tills det återfått tillräckligt förtroende för övervakningen.</p>

<p>Problemet går till kärnan i lanseringen. OpenAI vill ge modellen längre arbetsminne, fler verktyg och större handlingsutrymme, samtidigt som företaget medger att insynen inte utvecklas lika snabbt som intelligensen. NyD har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/openai-missade-ai-agenternas-hemliga-chatt/">rapporterat</a> om hur OpenAI missade interna AI-agenters kommunikation i flera veckor – ett exempel på hur kontrollsystem kan halka efter när modellerna blir mer självständiga.</p>

<p>Om Astra verkligen markerar början på AGI-eran går inte att avgöra med de tester som OpenAI presenterat. Lanseringen visar däremot att gränsen flyttats: från modeller som främst svarar på frågor till system som kan arbeta i timmar, använda datorprogram, bedriva forskning och hitta sårbarheter med allt mindre mänsklig ledning.</p>
]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-kommissionen-makt-chatgpt-dsa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 09:33:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[Digital Services Act]]></category>
		<category><![CDATA[DSA]]></category>
		<category><![CDATA[EU-kommissionen]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[Reddit]]></category>
		<category><![CDATA[Roblox]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239037</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning.</strong>

Kommissionen <a href="https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/commission-designates-chatgpt-reddit-roblox-under-digital-services-act" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA.

Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven.

ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.
<h3>”Systemrisker” utan skarpa gränser</h3>
Den mest långtgående delen av <a href="https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32022R2065" target="_blank" rel="noopener nofollow">regelverket</a> finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer.

Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande.

Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller.

Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter.

Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.
<h3>Bryssel får se data och algoritmer</h3>
Klassningen ger EU-kommissionen <a href="https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/dsa-enforcement" target="_blank" rel="noopener nofollow">direkt tillsynsmakt</a> över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler.

Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras.

Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel.

För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.
<h3>Böter med global hävstång</h3>
Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen.

Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening.

Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.
<h3>Kritik: lagen belönar överblockering</h3>
Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, <a href="https://www.eff.org/deeplinks/2025/01/systemic-risk-reporting-system-crisis" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnar</a> för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner.

Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society <a href="https://www.hiig.de/en/between-accusations-of-censorship-and-platform-power/" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk.

EU-kommissionen <a href="https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/factpages/user-rights-under-digital-services-act" target="_blank" rel="noopener nofollow">framhåller</a> att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant.

NyD har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sa-ska-eu-diktera-informationsflodet-pa-sociala-medier/">granskat</a> hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.
<h3>Ett prejudikat för generativ AI</h3>
Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier.

Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs.

Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu kommer reklamen till svenska ChatGPT-användare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/reklam-chatgpt-sverige-europa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Aug 2026 15:20:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238068</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>OpenAI börjar visa reklam i ChatGPT för svenska användare nästa vecka. Satsningen omfattar 31 europeiska marknader och berör gratisversionen samt lågprisabonnemanget Go.</strong></p>
<p>Bolaget <a href="https://openai.com/index/chatgpt-ads-expands-across-europe/" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelar</a> att den europeiska lanseringen sker sex månader efter att reklamen började testas i USA. Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Österrike hör till de namngivna marknaderna.</p>
<p>Reklamen ska visas för användare med Free och Go. Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu ska enligt OpenAI även fortsättningsvis vara reklamfria.</p>
<p>Annonserna placeras under ChatGPT:s svar och märks som sponsrade. OpenAI hävdar att annonsörerna inte ska kunna påverka svaren eller få tillgång till användarnas konversationer. Bolaget uppger också att det inte säljer personuppgifter till annonsörer.</p>
<h3>Reklamen anpassas efter samtalet</h3>
<p>Annonsvalet kan däremot bygga på vad användaren talar med ChatGPT om. En person som jämför resmål eller produkter kan därför mötas av reklam kopplad till ämnet. Om personlig anpassning är aktiverad kan även tidigare samtal och tidigare kontakt med annonser vägas in.</p>
<p>Användaren ska kunna stänga av den personliga anpassningen, radera annonsuppgifter, dölja en annons och se varför den visades. Under det amerikanska försöket lovade OpenAI att hålla reklam borta från konton som tillhör eller bedöms tillhöra personer under 18 år samt från känsliga områden som hälsa, psykisk hälsa och politik.</p>
<p>OpenAI framställer ChatGPT som särskilt värdefullt för annonsörer eftersom användarna ofta beskriver både sina mål och begränsningar mer utförligt än i en vanlig sökning. Plattformen har på ett halvår byggts ut med bland annat geografisk styrning, anpassade målgrupper och mätning av vad som händer efter ett annonsklick.</p>
<h3>Öppnar för självbokning senare</h3>
<p>Till en början måste europeiska annonsörer köpa plats genom OpenAI:s eget annonsteam, reklambyråer eller teknikpartner. Ett system där annonsörerna själva kan boka kampanjer ska öppnas senare under sommaren.</p>
<p>Bolaget säger att tiotusentals marknadsförare redan har annonserat i ChatGPT, men redovisar inga intäkter, priser eller närmare siffror för Europa. Lanseringsbeskedet nämner inte heller något särskilt avtal mellan OpenAI och EU, trots spekulationer om en sådan uppgörelse i sociala medier.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Låt inte Sam Altman flytta in i familjelivet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kommentar/lat-inte-chatgpt-flytta-in-i-familjelivet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Aug 2026 10:38:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kommentar]]></category>
		<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[Sam Altman]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236247</guid>

					<description><![CDATA[Sam Altman vill inte bara att ChatGPT ska hjälpa oss att skriva, söka och planera. Nu vill OpenAI-chefen att tekniken ska få en plats mitt i familjens vardag – mellan föräldrar och barn.

På fredagen <a href="https://x.com/sama/status/2083221585792762171" target="_blank" rel="noopener nofollow">föreslog</a> Altman att föräldrar kopplar familjens kalendrar till ChatGPT Work, beskriver barnens intressen och låter systemet skapa en personlig podd till bilresan till skolan. Där kan AI-rösten berätta om ett barns fotbollsmatch, ett annat barns födelsedag och dagens nyheter.

Det låter först som en oskyldig bekvämlighet. Men bakom den tilltalande ytan sker tre betydande förskjutningar: familjens privata kunskap görs till maskinläsbar information, ett tillfälle för samtal ersätts av syntetiskt innehåll och föräldrarollen delas med ett kommersiellt system vars främsta relation är till bolaget som driver det.
<h3>Familjekalendern är inte neutral data</h3>
En familjekalender är mer än tider och datum. Den kan avslöja barns namn, ålder, födelsedagar, fritidsintressen, skolrutiner, träningsplatser, sociala relationer och återkommande rörelsemönster. Tillsammans bildar uppgifterna en detaljerad karta över ett barns liv – ofta utan att barnet har haft någon meningsfull möjlighet att samtycka.

OpenAI:s egna villkor gör försiktighet rimlig. För konsumenttjänster kan innehåll som skickas in användas för att förbättra modellerna beroende på användarens inställningar. Ett begränsat antal anställda och betrodda tjänsteleverantörer kan också få tillgång till användarinnehåll för bland annat säkerhet, support, rättsliga frågor och modellförbättring. Bolaget uppmanar uttryckligen användare att inte mata in känslig information som de inte vill ska kunna granskas eller användas.

För OpenAI:s företagsprodukter används innehåll inte för modellträning som standard. Skillnaden är viktig, men ger ingen anledning att behandla barns vardagsdata som ofarlig. Uppgifterna måste fortfarande samlas in och behandlas för att tjänsten ska kunna leverera den hyperpersonliga upplevelse den amerikansk-judiske AI-chefen säljer in. Ju mer användbar familjeassistenten ska bli, desto mer behöver den veta.
<blockquote>Det mest privata i familjelivet riskerar att bli priset för en bekvämlighet som marknadsförs som gratis tid och bättre samtal.</blockquote>
<h3>När samtalet ersätts av en produkt</h3>
Den mest träffande invändningen kom från Alex Hirsch, skaparen av den animerade serien ”Gravity Falls”: ”Tänk om du bara pratade med dina barn?”

Poängen är större än en kvick replik. Bilresan till skolan är just en av de stunder då barn kan berätta något oväntat, vara tysta, ställa en besvärlig fråga eller visa med tonfall och kroppsspråk att något inte står rätt till. En AI-podd kan nämna fotbollsmatchen, men den kan inte se nervositeten inför den. Den kan gratulera inför födelsedagen, men den kan inte märka att barnet känner sig utanför.

När tekniken fyller varje mellanrum med färdigproducerat innehåll försvinner den friktion där mänsklig närhet uppstår. Familjeliv är inte ett flöde som behöver optimeras. Föräldraskap består till stor del av uppmärksamhet, omdöme och närvaro – sådant som inte kan automatiseras utan att något väsentligt går förlorat.
<h3>Från hjälpmedel till auktoritet</h3>
Detta är inte första gången Altman framställer ChatGPT som en del av föräldraskapet. I en tv-intervju sade han att han inte kunde föreställa sig hur han skulle ha klarat att lära sig ta hand om en nyfödd utan ChatGPT. En språkmodell kan naturligtvis vara användbar för att sammanställa frågor, skapa checklistor eller hjälpa en stressad förälder att hitta vidare till en tillförlitlig källa. Problemet börjar när svaret får samma tyngd som en läkare, en erfaren anhörig eller den egna kännedomen om barnet.

I en amerikansk enkät med 1 004 föräldrar <a href="https://www.luriechildrens.org/en/blog/ai-parenting-statistics/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppgav</a> 31 procent att de någon gång följt AI-råd framför sin egen föräldrainstinkt. Av dessa gällde 30 procent hälsoråd och 26 procent känslomässig vägledning. Enkäten bevisar inte att råden ledde till skada, men den visar hur snabbt ett hjälpmedel kan bli en auktoritet.

Amerikanska psykologförbundet, APA, <a href="https://www.apa.org/topics/artificial-intelligence-machine-learning/health-advisory-ai-adolescent-well-being" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnar</a> för att unga kan ha svårare än vuxna att skilja simulerad empati från verklig förståelse och att relationer med AI kan tränga undan utvecklingen av mänskliga relationer. UNICEF har samtidigt betonat både barns rätt till integritet och att mycket fortfarande är okänt om AI-systemens långsiktiga påverkan på barns utveckling.

OpenAI har infört föräldrakontroller och stärkta skydd för tonåringar. Det ska erkännas. Men bolagets egen presentation av dessa skydd medger också att de fungerar bäst tillsammans med fortlöpande samtal, tydliga familjeregler och aktivt föräldraengagemang. OpenAI ger därmed självt ett tydligt argument mot att lämna över själva samtalet till en maskin.
<h3>AI ska vara verktyg – inte familjemedlem</h3>
Den rimliga gränsen är inte teknikfientlig. Att använda AI för att göra en inköpslista, översätta ett brev eller jämföra öppettider är en sak. Men lämna inte ut en fortlöpande profil över barnens rutiner, intressen, relationer och känsloliv. Låt inte en språkmodell avgöra hur en konflikt ska förstås, hur ett barn ska tröstas eller vilka värderingar som ska förmedlas.

Silicon Valleys återkommande löfte är att varje mänskligt besvär kan omvandlas till en tjänst. Men familjens ”ineffektivitet” – upprepningarna, tystnaden, de konstiga frågorna och de oförutsedda samtalen – är inte ett tekniskt fel. Just där uppstår själva relationen.

Sam Altman må kalla sin idé ett häftigt användningsområde. Föräldrar bör se den som en påminnelse om var gränsen måste gå. ChatGPT kan få hjälpa till i hemmet (men helst ersättas med integritetsvänligare alternativ som Protons <a href="https://lumo.proton.me">Lumo</a>).

Det ska inte flytta in i familjelivet.

&#160;

<em>Markus Andersson</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>GPT-Live gör röstsamtalet med ChatGPT märkbart mänskligare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/gpt-live-chatgpt-rostsamtal-manskligare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Jul 2026 10:36:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[GPT-Live]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[röststyrning]]></category>
		<category><![CDATA[Sam Altman]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235008</guid>

					<description><![CDATA[<strong>OpenAI:s nya röstmodell GPT-Live förändrar tempot i ChatGPT. Samtalet kan flyta i båda riktningarna, avbrytas mitt i en mening och fortsätta utan den stela växling som länge präglat röstassistenter.</strong>

Skillnaden märks snabbt. GPT-Live väntar inte längre artigt på att användaren ska tala färdigt innan modellen börjar bearbeta allt som ett separat kommando. Den lyssnar och talar samtidigt, reagerar på avbrott och kan lämna över ordet på ett sätt som ligger närmare ett vanligt samtal.

OpenAI <a href="https://x.com/OpenAI/status/2074907025537224840" target="_blank" rel="noopener nofollow">lanserade</a> modellen den 8 juli. GPT-Live har därefter rullats ut till ChatGPT Go, Plus och Pro, medan utrullningen till gratisanvändare pågår. Funktionen finns i ChatGPT på webben samt i apparna för IOS och Android.

Sam Altman beskriver upplevelsen som "magisk" och "verklig". Orden är förstås bolagschefens egna, men de fångar varför lanseringen väckt sådan uppmärksamhet: GPT-Live är mindre intressant som ännu en modellbeteckning än som ett nytt sätt att använda en språkmodell.
<h3>Slut på walkie-talkie-känslan</h3>
Den tekniska nyckeln är så kallad full duplex. Människan och modellen kan skicka ljud samtidigt. GPT-Live kan därmed höra ett avbrott medan den själv talar, pausa, svara på invändningen och sedan återgå till ämnet.

OpenAI har också arbetat med timing, tonfall och en tydligare personlighet. Modellen kan använda små bekräftelser, uppfatta när någon tvekar och låta ett kort avbrott passera utan att varje ljud omedelbart blir ett nytt kommando.

Resultatet är inte felfritt. Tidiga användare på X har visat både träffsäkra avbrott och situationer där modellen lämnar ordet för sent, missförstår brytningar eller blir för ivrig. Men communityns starkaste reaktion handlar just om flödet: flera testare beskriver det som det första röstläget som känns byggt för samtal snarare än röststyrda frågor och svar.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">A good voice model should be enjoyable to talk to, and GPT-Live is a great conversationalist with a more natural and defined personality than previous voice models. <a href="https://t.co/rfrBiqGkkN">pic.twitter.com/rfrBiqGkkN</a></p>
— OpenAI (@OpenAI) <a href="https://x.com/OpenAI/status/2074907031862190406?ref_src=twsrc%5Etfw">July 8, 2026</a></blockquote>
<h3>Kan lämna över svårare uppgifter</h3>
GPT-Live behöver inte själv lösa allt i realtid. När en fråga kräver webbsökning, djupare resonemang eller flera arbetssteg kan röstmodellen enligt OpenAI lämna uppgiften till bolagets senaste toppmodell i bakgrunden. Svaret förs sedan tillbaka in i det pågående samtalet.

Den konstruktionen gör rösten till ett gränssnitt mot fler funktioner. En användare kan be om väder, söka efter en plats, jämföra alternativ eller få hjälp med en resplan utan att först avsluta röstsamtalet och gå över till text.

OpenAI:s demonstrationer visar bland annat hur en person packar inför en resa, frågar om vädret och ber om förslag på platser att se fotboll i Mexico City. Modellen kombinerar då samtalet med sökning och visuella resultat.
<h3>Språkträning, tolkning och händerna fria</h3>
De mest uppenbara användningsområdena finns där tangentbordet är i vägen. GPT-Live kan fungera som samtalspartner vid språkträning, ge återkoppling på uttal och formuleringar, hjälpa till under matlagning eller felsökning och föra ett löpande resonemang medan användaren arbetar med händerna.

Direktöversättning är ett annat område. I stället för att spela in en mening, vänta på transkribering och därefter få en uppläst översättning kan systemet föra dialogen vidare medan två personer talar. Lärare, supportpersonal, vårdadministration och tillgänglighetstjänster är andra tänkbara användningsområden, även om verksamheter med känsliga uppgifter måste ställa högre krav på dataskydd och dokumentation.

Communityn har också börjat använda modellen mer lekfullt. Ett spritt test går ut på att avbryta GPT-Live upprepade gånger och be den bli alltmer irriterad. Det låter trivialt, men demonstrerar hur modellen kan hålla fast vid en roll, reagera på samtalets rytm och anpassa tonfallet i realtid.
<h3>Rösten skickas fortfarande till molnet</h3>
Det naturliga samtalet kan få tekniken att kännas lokal och privat, men ljudet behandlas av en molntjänst. Användaren bör därför tänka igenom vad som sägs högt, särskilt vid arbete, vårdärenden, juridiska frågor, företagshemligheter eller samtal om andra personer.

OpenAI:s befintliga kontroller för historik, minne och användning av samtal för modellförbättring gäller även när ChatGPT används med röst. Den som vill minska dataspåren kan kontrollera inställningarna för Data Controls och Memory samt använda Temporary Chat för känsligare, tillfälliga samtal.

GPT-Live är fullt utrullad till betalande ChatGPT-användare. OpenAI uppger att gratisanvändare får tillgång successivt och att modellen även ska komma till företagets Realtime API.

<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>AI-fusk skakar Brown – provresultat föll med 50 procent</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ai-fusk-skakar-brown-provresultat-foll-med-50-procent/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 09:27:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Brown University]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[fusk]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[universitet]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234910</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En uppmärksammad fuskhärva vid Brown University i USA väcker nya frågor om hur universiteten ska hantera generativ AI. Efter misstankar om ChatGPT-fusk gjorde en ekonomiprofessor om slutprovet till en salstenta – varpå snittresultatet halverades.</strong>

Fallet gäller Roberto Serrano, professor i nationalekonomi vid Brown University, och kursen ECON 1170 i matematisk ekonomi. Enligt <a href="https://arstechnica.com/ai/2026/07/we-cannot-choose-to-become-idiots-the-ai-cheating-scandal-roiling-brown-university/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Ars Technica</a> valde Serrano under vårterminen 2026 att tillåta hemtentor sedan en skjutning på campus i december hade skapat oro bland studenterna.

Kursen hade tidigare normalt haft färre än 30 studenter. När hemtentor infördes steg antalet deltagare till 86. Resultaten på delprovet blev samtidigt anmärkningsvärt höga: snittet landade på 96 av 100 poäng och 40 studenter fick full pott.

Serrano uppgav för <a href="https://www.insidehighered.com/news/faculty/learning-assessment/2026/07/08/brown-professor-suspects-most-his-class-used-ai-cheat" target="_blank" rel="noopener nofollow">Inside Higher Ed</a> att provet dessutom var svårare än tidigare år, eftersom studenterna hade obegränsad tid. Han reagerade också på att flera svar hade en omständlig och onaturlig stil. När han och hans doktorander matade in frågorna i ChatGPT fick de enligt honom svar som påminde om studenternas.
<h3>Flyttade slutprovet till sal</h3>
Professorn informerade därefter klassen om att slutprovet skulle hållas i sal. Om resultatfördelningen låg i nivå med delprovet skulle båda proven räknas, men om resultaten skilde sig kraftigt skulle delprovet ogiltigförklaras och slutprovet väga tyngre.

Efter beskedet hoppade 18 studenter av kursen, medan ytterligare nio inte dök upp till slutprovet. Enligt <a href="https://english.elpais.com/education/2026-06-28/ai-fraud-at-brown-university-academic-integrity-is-at-risk.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">El País</a> hade 22 av dessa 27 studenter fått full pott på delprovet.

Bland dem som skrev slutprovet föll snittresultatet från 96 till 48 procent. Serrano beskriver händelsen som ett tecken på en djupare akademisk kris.

— <em>Vi har inte råd med ett samhälle där en betydande del av våra bästa unga hjärnor tycker att fusk är okej</em>, säger han till Inside Higher Ed.
<h3>Studenter oroas för den egna inlärningen</h3>
Brown University publicerade nyligen en <a href="https://provost.brown.edu/sites/default/files/GAITL_Committee_Report_FNL.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapport</a> om generativ AI i undervisning och lärande. I rapporten uppgav 56 procent av studenterna på grundnivå och 67 procent av doktorand- och läkarstudenterna att de medvetet använder generativa AI-verktyg dagligen eller varje vecka.

Samtidigt visar rapporten att många studenter oroar sig för hur AI-användningen påverkar deras lärande och förmåga att tänka självständigt.

En undersökning vid Princeton, som Ars Technica tidigare rapporterat om, pekade också på att nästan 30 procent av de svarande studenterna medgav att de använt AI för att fuska på minst ett prov eller en inlämning.

Brown-fallet har därför blivit en symbol för den konflikt som nu växer inom högre utbildning: hur AI kan användas som hjälpmedel utan att samtidigt urholka examination, kunskapsinhämtning och akademisk integritet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>OpenAI gör GPT-5.6 tillgänglig för fler</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/openai-gor-gpt-56-tillganglig-for-fler/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Jul 2026 08:15:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[GPT-5.6]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[Sam Altman]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234823</guid>

					<description><![CDATA[<strong>OpenAI gör GPT-5.6 tillgänglig för fler denna vecka. Efter en begränsad och politiskt känslig förhandslansering släpps nu modellfamiljen Sol, Terra och Luna bredare.</strong>

OpenAI <a href="https://x.com/OpenAI/status/2074704958419792299" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> på onsdagen att GPT-5.6 Sol, tillsammans med de mindre modellerna Terra och Luna, ska lanseras offentligt på torsdag.

Samtidigt utökas den globala förhandsåtkomsten omgående. Beskedet innebär att den modellfamilj som tidigare bara fanns i begränsad förhandsversion för utvalda kunder och organisationer nu är på väg ut till en betydligt större användarbas.

NyD har tidigare rapporterat om hur lanseringen av GPT-5.6 inleddes i samordning med den amerikanska regeringen. OpenAI bekräftade då att tillgången först skulle ges till en mindre grupp betrodda samarbetspartners, vars deltagande delats med regeringen.
<h3>Tre modeller med olika roller</h3>
GPT-5.6 är inte en enskild modell utan en familj med tre nivåer. Sol är flaggskeppsmodellen och beskrivs av OpenAI som bolagets mest avancerade modell hittills. Terra är tänkt som ett mer balanserat alternativ för vardagligt arbete, medan Luna ska vara snabbare och billigare för stora volymer.

I den första presentationen lyfte OpenAI fram bättre resultat i bland annat programmering, terminalbaserade agentuppgifter, biologi och cybersäkerhet. Bolaget presenterade också nya lägen för mer krävande resonemang och mer omfattande agentuppgifter.

Prissättningen i den tidigare förhandslanseringen låg på 5 dollar per miljon tokens för indata och 30 dollar per miljon tokens för utdata för Sol. Terra prissattes till 2,50 respektive 15 dollar, medan Luna lades på 1 respektive 6 dollar.
<h3>Från statligt samordnad preview till offentlig lansering</h3>
Den bredare lanseringen gör den tidigare frågan om tillgång mer intressant. Innan GPT-5.6 öppnades bredare hade The Information och Reuters rapporterat att Trumpadministrationen ville att OpenAI skulle släppa modellen stegvis av säkerhetsskäl.

OpenAI uppgav därefter själv att förhandsåtkomsten skedde på regeringens begäran, men betonade samtidigt att en sådan process inte bör bli ett långsiktigt normalläge för hur nya AI-modeller släpps.

Därmed hamnar GPT-5.6 mitt i en större konflikt om ledande AI-modeller: de mest avancerade systemen behandlas alltmer som både konsumentteknik, företagsinfrastruktur och säkerhetspolitiska resurser.
<h3>Offentlig lansering – men fortsatt fråga om kontroll</h3>
OpenAI:s nya X-inlägg är kort, men tydligt. Bolaget går från formuleringar om en begränsad förhandsversion till ett offentligt lanseringsdatum och globalt utökad tillgång.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">GPT-5.6 Sol, along with Terra and Luna, will launch publicly this Thursday.</p>
We’re expanding preview access globally now. <a href="https://t.co/Uk5HcfSc2e">pic.twitter.com/Uk5HcfSc2e</a>

— OpenAI (@OpenAI) <a href="https://x.com/OpenAI/status/2074704958419792299?ref_src=twsrc%5Etfw">July 8, 2026</a></blockquote>
För användare och utvecklare blir frågan nu hur snabbt Sol, Terra och Luna dyker upp i ChatGPT, API:er och utvecklarverktyg som Codex. För beslutsfattare och konkurrenter är frågan större: vem ska i praktiken kontrollera tillgången till de mest avancerade modellerna när de börjar få strategisk betydelse?

GPT-5.6-lanseringen visar att svaret inte längre bara ges av teknikbolagen själva.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
