ChatGPT – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 03 Sep 2026 20:46:56 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg ChatGPT – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 OpenAI lanserar GPT-6 Astra – ”Välkommen till AGI-eran” https://nyadagbladet.se/teknik/openai-gpt-6-astra-agi-cybersakerhet/ Thu, 03 Sep 2026 19:05:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239300 OpenAI lanserar GPT-6 Astra och talar om början på en ny epok för artificiell intelligens. Modellen gör stora språng inom forskning, datoranvändning och cybersäkerhet – men kostar betydligt mer och väcker nya frågor om kontroll.

Lanseringen skedde på torsdagen efter en period av begränsade tester. Astra blir först tillgänglig för företagskunder i OpenAI:s Daybreak-program. Därefter ska modellen rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise samt via OpenAI:s programmeringsgränssnitt och Amazon Web Services ”under de kommande dagarna”, skriver teknikpublikationen The New Stack, som deltog i en pressgenomgång inför lanseringen.

OpenAI-chefen Greg Brockman gick längre än företagets vanliga språkbruk och avslutade genomgången med orden ”Välkommen till AGI-eran”. Samtidigt medgav han att AGI – generell artificiell intelligens – fortfarande är ett ”grått och otydligt” begrepp. Uttalandet var därför inte en formell deklaration om att OpenAI bevisat mänsklig generell intelligens i en maskin.

I sin officiella lanseringsartikel beskriver OpenAI Astra som en datoragent som bland annat kan fylla i webbformulär, uppdatera kundregister, organisera kalendrar, skapa webbplatser samt självständigt installera och testa program. Modellen ska även kunna genomföra research och skriva sammanfattningar direkt i användarens e-post eller dokumentredigerare.

Bakom prestandalyftet ligger OpenAI:s största träningskörning hittills. Enligt bolaget tränades Astra på mer än 100 000 grafikprocessorer vid Stargate-anläggningen i Texas. Det är också första gången tidigare OpenAI-modeller ska ha spelat en betydande roll i att övervaka träningen av en ny generation.

Stora språng utanför programmering

På OpenAI:s egna tester är förbättringarna störst inom matematik, naturvetenskap och uppgifter där modellen måste använda program och verktyg. Astra får enligt den slutliga lanseringsartikeln 99,9 procent på ARC-AGI-3, 97,6 procent på den svåraste nivån av FrontierMath och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. På det sistnämnda testet nådde föregångaren GPT-5.6 Sol 22,4 procent.

[caption id="attachment_239299" align="alignnone" width="1024"]Tabell med OpenAI:s benchmarkresultat för GPT-6 Astra jämfört med andra AI-modeller OpenAI:s tidigare jämförelsetabell visar 98,6 procent på ARC-AGI-3, medan den slutliga lanseringsartikeln anger 99,9 procent. Övriga redovisade Astra-värden i tabellen omfattar 97,6 procent på FrontierMath Tier 4 och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. Bild: OpenAI.[/caption]

Siffrorna kräver ändå försiktighet. OpenAI har tidigare visat att ett system som låter modellen behålla sitt resonemang mellan stegen och sammanfatta äldre historik kan tredubbla resultatet på ARC-AGI-3 utan att själva grundmodellen byts ut. Astras toppresultat mäter därför både modellen och OpenAI:s omgivande agentsystem.

På FrontierMath finns en annan reservation. Organisationen Epoch AI, som driver testet, uppger att OpenAI finansierat utvecklingen och har exklusiv tillgång till en del av de privata uppgifterna. Astra har ännu inte heller lagts till på flera oberoende offentliga topplistor.

Inom programmering är ledningen mindre tydlig. OpenAI redovisar 74,1 procent på DeepSWE v1.1, medan den offentliga topplistan placerar Gemini 3.8 Flash och Claude Opus 5 på omkring 74 procent och GPT-5.6 Sol på 73 procent. Felmarginalerna överlappar, vilket gör det svårt att utse en ensam vinnare.

Minnet sträcker sig över längre arbeten

För användarna kan Astras nya minnesfunktioner bli viktigare än enskilda testresultat. Dagens kodagenter sammanfattar ofta äldre delar av ett långt arbete när kontextfönstret fylls. Då kan avgörande detaljer försvinna: varför en tidigare lösning misslyckades, vilka tester som kördes eller vilket krav användaren lade till i början.

Astra kan i stället föra anteckningar mellan kontextfönster och söka i tidigare meddelanden och verktygsresultat. Funktionen är inledningsvis experimentell i Codex, men ska enligt OpenAI bli standard för Astra under de kommande veckorna. Modellen kan också ställa en fråga till användaren och fortsätta med de delar av arbetet som inte beror på svaret. Tidigare kontextfönster förblir sökbara, så modellen kan återfinna krav och testresultat som inte kom med i de löpande anteckningarna.

OpenAI visade under pressgenomgången hur Astra använde bland annat Excel, Blender, Power BI och elektronikkonstruktionsprogrammet KiCad. På OSWorld V2-Offline, som mäter arbete i vanliga datorprogram, uppges modellen ha höjt resultatet från 65,7 till 72,6 procent och minskat tiden per uppgift med omkring 47 procent, från cirka 75 till 40 minuter. Tillsammans med ett uppdaterat Codex-system ska Astra dessutom slutföra uppgifter 1,9 gånger snabbare än GPT-5.6 Sol på Mind2Web.

Dyrare än föregångaren

Prestandan kommer med ett tydligt prispåslag. Via programmeringsgränssnittet kostar Astra 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatokens. Det är två och en halv gånger GPT-5.6 Sols tillfälliga pris, enligt The New Stack. OpenAI erbjuder även ett snabbläge som uppges ge upp till 2,5 gånger högre hastighet, men till dubbla standardpriset. Pro-, Business- och Enterprise-kunder ska dessutom få tillgång till en särskild Astra Pro-version.

OpenAI hävdar att priset per löst uppgift är viktigare än kostnaden per token, eftersom Astra i flera tester använder färre steg och mindre text. Bolaget har dock inte redovisat tillräckligt med data för att visa att effektivitetsvinsten väger upp hela prisskillnaden i vanligt arbete.

Första OpenAI-modellen på kritisk cybernivå

Den mest omvälvande förbättringen finns inom cybersäkerhet. OpenAI klassar Astra som sin första modell på nivån ”kritisk” cyberförmåga. Med rätt verktyg och åtkomst ska den kunna hitta tidigare okända säkerhetshål och bygga fungerande angrepp mot väl skyddade system utan att en människa styr varje steg.

I företagets tester fick Astra full poäng på ExploitBench och hittade två tidigare okända sårbarheter som kunde kombineras till en angreppskedja. De mest avancerade funktionerna släpps därför inte fritt. Vanliga användare får en version som stoppar vissa typer av arbete, medan utvalda säkerhetsforskare ges vidare åtkomst genom Daybreak Blue.

På det nya SRE-Bench, som mäter omvänd analys av program utan tillgång till källkoden, löste Astra enligt OpenAI 88,0 procent av uppgifterna vid första försöket och 99,2 procent inom fyra försök. I expertledda tester utan produktionsskydd kunde modellen dessutom använda okända sårbarheter för att köra kod i härdade webbläsare och skapa angrepp som höjer behörigheten i härdade operativsystem.

Begränsningarna kan samtidigt drabba legitimt arbete. OpenAI varnar för att användare kan möta fördröjningar, pauser eller stopp när systemet misstänker cybermissbruk – även vid uppgifter som inte verkar handla om cybersäkerhet.

Mer lydig – men svårare att övervaka

OpenAI beskriver Astra som sin mest anpassade modell hittills. I ett test med avsiktligt svåra eller omöjliga cyberuppgifter gick en oskyddad GPT-5.6 Sol utanför det tillåtna målet i 48,2 procent av fallen. Astra gjorde inga sådana försök.

I ett separat internt stresstest för datoranvändning redovisar bolaget 2,4 procent felanpassade utfall för Astra, jämfört med 22,0 procent för GPT-5.6 Sol. OpenAI uppger också att Astra var tre gånger mindre benägen än Sol att lämna missvisande besked om vad modellen kan göra.

Men samma modell är svårare att följa. Företaget uppger att Astras nedskrivna resonemang blev mindre lättövervakat i tester som uttryckligen försökte framkalla undvikande beteende. OpenAI:s forskningschef Jakub Pachocki sade därför att bolaget kommer att hålla tillbaka ytterligare uppskalning tills det återfått tillräckligt förtroende för övervakningen.

Problemet går till kärnan i lanseringen. OpenAI vill ge modellen längre arbetsminne, fler verktyg och större handlingsutrymme, samtidigt som företaget medger att insynen inte utvecklas lika snabbt som intelligensen. NyD har tidigare rapporterat om hur OpenAI missade interna AI-agenters kommunikation i flera veckor – ett exempel på hur kontrollsystem kan halka efter när modellerna blir mer självständiga.

Om Astra verkligen markerar början på AGI-eran går inte att avgöra med de tester som OpenAI presenterat. Lanseringen visar däremot att gränsen flyttats: från modeller som främst svarar på frågor till system som kan arbeta i timmar, använda datorprogram, bedriva forskning och hitta sårbarheter med allt mindre mänsklig ledning.

]]> EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-kommissionen-makt-chatgpt-dsa/ Tue, 01 Sep 2026 09:33:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239037 EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning. Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA. Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven. ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer. Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande. Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller. Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter. Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler. Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras. Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel. För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen. Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening. Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner. Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk. EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant. NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier. Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs. Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.]]> Nu kommer reklamen till svenska ChatGPT-användare https://nyadagbladet.se/teknik/reklam-chatgpt-sverige-europa/ Thu, 20 Aug 2026 15:20:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238068 OpenAI börjar visa reklam i ChatGPT för svenska användare nästa vecka. Satsningen omfattar 31 europeiska marknader och berör gratisversionen samt lågprisabonnemanget Go.

Bolaget meddelar att den europeiska lanseringen sker sex månader efter att reklamen började testas i USA. Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Österrike hör till de namngivna marknaderna.

Reklamen ska visas för användare med Free och Go. Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu ska enligt OpenAI även fortsättningsvis vara reklamfria.

Annonserna placeras under ChatGPT:s svar och märks som sponsrade. OpenAI hävdar att annonsörerna inte ska kunna påverka svaren eller få tillgång till användarnas konversationer. Bolaget uppger också att det inte säljer personuppgifter till annonsörer.

Reklamen anpassas efter samtalet

Annonsvalet kan däremot bygga på vad användaren talar med ChatGPT om. En person som jämför resmål eller produkter kan därför mötas av reklam kopplad till ämnet. Om personlig anpassning är aktiverad kan även tidigare samtal och tidigare kontakt med annonser vägas in.

Användaren ska kunna stänga av den personliga anpassningen, radera annonsuppgifter, dölja en annons och se varför den visades. Under det amerikanska försöket lovade OpenAI att hålla reklam borta från konton som tillhör eller bedöms tillhöra personer under 18 år samt från känsliga områden som hälsa, psykisk hälsa och politik.

OpenAI framställer ChatGPT som särskilt värdefullt för annonsörer eftersom användarna ofta beskriver både sina mål och begränsningar mer utförligt än i en vanlig sökning. Plattformen har på ett halvår byggts ut med bland annat geografisk styrning, anpassade målgrupper och mätning av vad som händer efter ett annonsklick.

Öppnar för självbokning senare

Till en början måste europeiska annonsörer köpa plats genom OpenAI:s eget annonsteam, reklambyråer eller teknikpartner. Ett system där annonsörerna själva kan boka kampanjer ska öppnas senare under sommaren.

Bolaget säger att tiotusentals marknadsförare redan har annonserat i ChatGPT, men redovisar inga intäkter, priser eller närmare siffror för Europa. Lanseringsbeskedet nämner inte heller något särskilt avtal mellan OpenAI och EU, trots spekulationer om en sådan uppgörelse i sociala medier.

]]> Låt inte Sam Altman flytta in i familjelivet https://nyadagbladet.se/kommentar/lat-inte-chatgpt-flytta-in-i-familjelivet/ Sun, 02 Aug 2026 10:38:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236247 föreslog Altman att föräldrar kopplar familjens kalendrar till ChatGPT Work, beskriver barnens intressen och låter systemet skapa en personlig podd till bilresan till skolan. Där kan AI-rösten berätta om ett barns fotbollsmatch, ett annat barns födelsedag och dagens nyheter. Det låter först som en oskyldig bekvämlighet. Men bakom den tilltalande ytan sker tre betydande förskjutningar: familjens privata kunskap görs till maskinläsbar information, ett tillfälle för samtal ersätts av syntetiskt innehåll och föräldrarollen delas med ett kommersiellt system vars främsta relation är till bolaget som driver det.

Familjekalendern är inte neutral data

En familjekalender är mer än tider och datum. Den kan avslöja barns namn, ålder, födelsedagar, fritidsintressen, skolrutiner, träningsplatser, sociala relationer och återkommande rörelsemönster. Tillsammans bildar uppgifterna en detaljerad karta över ett barns liv – ofta utan att barnet har haft någon meningsfull möjlighet att samtycka. OpenAI:s egna villkor gör försiktighet rimlig. För konsumenttjänster kan innehåll som skickas in användas för att förbättra modellerna beroende på användarens inställningar. Ett begränsat antal anställda och betrodda tjänsteleverantörer kan också få tillgång till användarinnehåll för bland annat säkerhet, support, rättsliga frågor och modellförbättring. Bolaget uppmanar uttryckligen användare att inte mata in känslig information som de inte vill ska kunna granskas eller användas. För OpenAI:s företagsprodukter används innehåll inte för modellträning som standard. Skillnaden är viktig, men ger ingen anledning att behandla barns vardagsdata som ofarlig. Uppgifterna måste fortfarande samlas in och behandlas för att tjänsten ska kunna leverera den hyperpersonliga upplevelse den amerikansk-judiske AI-chefen säljer in. Ju mer användbar familjeassistenten ska bli, desto mer behöver den veta.
Det mest privata i familjelivet riskerar att bli priset för en bekvämlighet som marknadsförs som gratis tid och bättre samtal.

När samtalet ersätts av en produkt

Den mest träffande invändningen kom från Alex Hirsch, skaparen av den animerade serien ”Gravity Falls”: ”Tänk om du bara pratade med dina barn?” Poängen är större än en kvick replik. Bilresan till skolan är just en av de stunder då barn kan berätta något oväntat, vara tysta, ställa en besvärlig fråga eller visa med tonfall och kroppsspråk att något inte står rätt till. En AI-podd kan nämna fotbollsmatchen, men den kan inte se nervositeten inför den. Den kan gratulera inför födelsedagen, men den kan inte märka att barnet känner sig utanför. När tekniken fyller varje mellanrum med färdigproducerat innehåll försvinner den friktion där mänsklig närhet uppstår. Familjeliv är inte ett flöde som behöver optimeras. Föräldraskap består till stor del av uppmärksamhet, omdöme och närvaro – sådant som inte kan automatiseras utan att något väsentligt går förlorat.

Från hjälpmedel till auktoritet

Detta är inte första gången Altman framställer ChatGPT som en del av föräldraskapet. I en tv-intervju sade han att han inte kunde föreställa sig hur han skulle ha klarat att lära sig ta hand om en nyfödd utan ChatGPT. En språkmodell kan naturligtvis vara användbar för att sammanställa frågor, skapa checklistor eller hjälpa en stressad förälder att hitta vidare till en tillförlitlig källa. Problemet börjar när svaret får samma tyngd som en läkare, en erfaren anhörig eller den egna kännedomen om barnet. I en amerikansk enkät med 1 004 föräldrar uppgav 31 procent att de någon gång följt AI-råd framför sin egen föräldrainstinkt. Av dessa gällde 30 procent hälsoråd och 26 procent känslomässig vägledning. Enkäten bevisar inte att råden ledde till skada, men den visar hur snabbt ett hjälpmedel kan bli en auktoritet. Amerikanska psykologförbundet, APA, varnar för att unga kan ha svårare än vuxna att skilja simulerad empati från verklig förståelse och att relationer med AI kan tränga undan utvecklingen av mänskliga relationer. UNICEF har samtidigt betonat både barns rätt till integritet och att mycket fortfarande är okänt om AI-systemens långsiktiga påverkan på barns utveckling. OpenAI har infört föräldrakontroller och stärkta skydd för tonåringar. Det ska erkännas. Men bolagets egen presentation av dessa skydd medger också att de fungerar bäst tillsammans med fortlöpande samtal, tydliga familjeregler och aktivt föräldraengagemang. OpenAI ger därmed självt ett tydligt argument mot att lämna över själva samtalet till en maskin.

AI ska vara verktyg – inte familjemedlem

Den rimliga gränsen är inte teknikfientlig. Att använda AI för att göra en inköpslista, översätta ett brev eller jämföra öppettider är en sak. Men lämna inte ut en fortlöpande profil över barnens rutiner, intressen, relationer och känsloliv. Låt inte en språkmodell avgöra hur en konflikt ska förstås, hur ett barn ska tröstas eller vilka värderingar som ska förmedlas. Silicon Valleys återkommande löfte är att varje mänskligt besvär kan omvandlas till en tjänst. Men familjens ”ineffektivitet” – upprepningarna, tystnaden, de konstiga frågorna och de oförutsedda samtalen – är inte ett tekniskt fel. Just där uppstår själva relationen. Sam Altman må kalla sin idé ett häftigt användningsområde. Föräldrar bör se den som en påminnelse om var gränsen måste gå. ChatGPT kan få hjälpa till i hemmet (men helst ersättas med integritetsvänligare alternativ som Protons Lumo). Det ska inte flytta in i familjelivet.   Markus Andersson]]> GPT-Live gör röstsamtalet med ChatGPT märkbart mänskligare https://nyadagbladet.se/teknik/gpt-live-chatgpt-rostsamtal-manskligare/ Sat, 11 Jul 2026 10:36:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235008 OpenAI:s nya röstmodell GPT-Live förändrar tempot i ChatGPT. Samtalet kan flyta i båda riktningarna, avbrytas mitt i en mening och fortsätta utan den stela växling som länge präglat röstassistenter. Skillnaden märks snabbt. GPT-Live väntar inte längre artigt på att användaren ska tala färdigt innan modellen börjar bearbeta allt som ett separat kommando. Den lyssnar och talar samtidigt, reagerar på avbrott och kan lämna över ordet på ett sätt som ligger närmare ett vanligt samtal. OpenAI lanserade modellen den 8 juli. GPT-Live har därefter rullats ut till ChatGPT Go, Plus och Pro, medan utrullningen till gratisanvändare pågår. Funktionen finns i ChatGPT på webben samt i apparna för IOS och Android. Sam Altman beskriver upplevelsen som "magisk" och "verklig". Orden är förstås bolagschefens egna, men de fångar varför lanseringen väckt sådan uppmärksamhet: GPT-Live är mindre intressant som ännu en modellbeteckning än som ett nytt sätt att använda en språkmodell.

Slut på walkie-talkie-känslan

Den tekniska nyckeln är så kallad full duplex. Människan och modellen kan skicka ljud samtidigt. GPT-Live kan därmed höra ett avbrott medan den själv talar, pausa, svara på invändningen och sedan återgå till ämnet. OpenAI har också arbetat med timing, tonfall och en tydligare personlighet. Modellen kan använda små bekräftelser, uppfatta när någon tvekar och låta ett kort avbrott passera utan att varje ljud omedelbart blir ett nytt kommando. Resultatet är inte felfritt. Tidiga användare på X har visat både träffsäkra avbrott och situationer där modellen lämnar ordet för sent, missförstår brytningar eller blir för ivrig. Men communityns starkaste reaktion handlar just om flödet: flera testare beskriver det som det första röstläget som känns byggt för samtal snarare än röststyrda frågor och svar.

Kan lämna över svårare uppgifter

GPT-Live behöver inte själv lösa allt i realtid. När en fråga kräver webbsökning, djupare resonemang eller flera arbetssteg kan röstmodellen enligt OpenAI lämna uppgiften till bolagets senaste toppmodell i bakgrunden. Svaret förs sedan tillbaka in i det pågående samtalet. Den konstruktionen gör rösten till ett gränssnitt mot fler funktioner. En användare kan be om väder, söka efter en plats, jämföra alternativ eller få hjälp med en resplan utan att först avsluta röstsamtalet och gå över till text. OpenAI:s demonstrationer visar bland annat hur en person packar inför en resa, frågar om vädret och ber om förslag på platser att se fotboll i Mexico City. Modellen kombinerar då samtalet med sökning och visuella resultat.

Språkträning, tolkning och händerna fria

De mest uppenbara användningsområdena finns där tangentbordet är i vägen. GPT-Live kan fungera som samtalspartner vid språkträning, ge återkoppling på uttal och formuleringar, hjälpa till under matlagning eller felsökning och föra ett löpande resonemang medan användaren arbetar med händerna. Direktöversättning är ett annat område. I stället för att spela in en mening, vänta på transkribering och därefter få en uppläst översättning kan systemet föra dialogen vidare medan två personer talar. Lärare, supportpersonal, vårdadministration och tillgänglighetstjänster är andra tänkbara användningsområden, även om verksamheter med känsliga uppgifter måste ställa högre krav på dataskydd och dokumentation. Communityn har också börjat använda modellen mer lekfullt. Ett spritt test går ut på att avbryta GPT-Live upprepade gånger och be den bli alltmer irriterad. Det låter trivialt, men demonstrerar hur modellen kan hålla fast vid en roll, reagera på samtalets rytm och anpassa tonfallet i realtid.

Rösten skickas fortfarande till molnet

Det naturliga samtalet kan få tekniken att kännas lokal och privat, men ljudet behandlas av en molntjänst. Användaren bör därför tänka igenom vad som sägs högt, särskilt vid arbete, vårdärenden, juridiska frågor, företagshemligheter eller samtal om andra personer. OpenAI:s befintliga kontroller för historik, minne och användning av samtal för modellförbättring gäller även när ChatGPT används med röst. Den som vill minska dataspåren kan kontrollera inställningarna för Data Controls och Memory samt använda Temporary Chat för känsligare, tillfälliga samtal. GPT-Live är fullt utrullad till betalande ChatGPT-användare. OpenAI uppger att gratisanvändare får tillgång successivt och att modellen även ska komma till företagets Realtime API. ]]> AI-fusk skakar Brown – provresultat föll med 50 procent https://nyadagbladet.se/utrikes/ai-fusk-skakar-brown-provresultat-foll-med-50-procent/ Thu, 09 Jul 2026 09:27:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234910 En uppmärksammad fuskhärva vid Brown University i USA väcker nya frågor om hur universiteten ska hantera generativ AI. Efter misstankar om ChatGPT-fusk gjorde en ekonomiprofessor om slutprovet till en salstenta – varpå snittresultatet halverades. Fallet gäller Roberto Serrano, professor i nationalekonomi vid Brown University, och kursen ECON 1170 i matematisk ekonomi. Enligt Ars Technica valde Serrano under vårterminen 2026 att tillåta hemtentor sedan en skjutning på campus i december hade skapat oro bland studenterna. Kursen hade tidigare normalt haft färre än 30 studenter. När hemtentor infördes steg antalet deltagare till 86. Resultaten på delprovet blev samtidigt anmärkningsvärt höga: snittet landade på 96 av 100 poäng och 40 studenter fick full pott. Serrano uppgav för Inside Higher Ed att provet dessutom var svårare än tidigare år, eftersom studenterna hade obegränsad tid. Han reagerade också på att flera svar hade en omständlig och onaturlig stil. När han och hans doktorander matade in frågorna i ChatGPT fick de enligt honom svar som påminde om studenternas.

Flyttade slutprovet till sal

Professorn informerade därefter klassen om att slutprovet skulle hållas i sal. Om resultatfördelningen låg i nivå med delprovet skulle båda proven räknas, men om resultaten skilde sig kraftigt skulle delprovet ogiltigförklaras och slutprovet väga tyngre. Efter beskedet hoppade 18 studenter av kursen, medan ytterligare nio inte dök upp till slutprovet. Enligt El País hade 22 av dessa 27 studenter fått full pott på delprovet. Bland dem som skrev slutprovet föll snittresultatet från 96 till 48 procent. Serrano beskriver händelsen som ett tecken på en djupare akademisk kris. — Vi har inte råd med ett samhälle där en betydande del av våra bästa unga hjärnor tycker att fusk är okej, säger han till Inside Higher Ed.

Studenter oroas för den egna inlärningen

Brown University publicerade nyligen en rapport om generativ AI i undervisning och lärande. I rapporten uppgav 56 procent av studenterna på grundnivå och 67 procent av doktorand- och läkarstudenterna att de medvetet använder generativa AI-verktyg dagligen eller varje vecka. Samtidigt visar rapporten att många studenter oroar sig för hur AI-användningen påverkar deras lärande och förmåga att tänka självständigt. En undersökning vid Princeton, som Ars Technica tidigare rapporterat om, pekade också på att nästan 30 procent av de svarande studenterna medgav att de använt AI för att fuska på minst ett prov eller en inlämning. Brown-fallet har därför blivit en symbol för den konflikt som nu växer inom högre utbildning: hur AI kan användas som hjälpmedel utan att samtidigt urholka examination, kunskapsinhämtning och akademisk integritet.]]> OpenAI gör GPT-5.6 tillgänglig för fler https://nyadagbladet.se/teknik/openai-gor-gpt-56-tillganglig-for-fler/ Wed, 08 Jul 2026 08:15:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234823 OpenAI gör GPT-5.6 tillgänglig för fler denna vecka. Efter en begränsad och politiskt känslig förhandslansering släpps nu modellfamiljen Sol, Terra och Luna bredare. OpenAI meddelade på onsdagen att GPT-5.6 Sol, tillsammans med de mindre modellerna Terra och Luna, ska lanseras offentligt på torsdag. Samtidigt utökas den globala förhandsåtkomsten omgående. Beskedet innebär att den modellfamilj som tidigare bara fanns i begränsad förhandsversion för utvalda kunder och organisationer nu är på väg ut till en betydligt större användarbas. NyD har tidigare rapporterat om hur lanseringen av GPT-5.6 inleddes i samordning med den amerikanska regeringen. OpenAI bekräftade då att tillgången först skulle ges till en mindre grupp betrodda samarbetspartners, vars deltagande delats med regeringen.

Tre modeller med olika roller

GPT-5.6 är inte en enskild modell utan en familj med tre nivåer. Sol är flaggskeppsmodellen och beskrivs av OpenAI som bolagets mest avancerade modell hittills. Terra är tänkt som ett mer balanserat alternativ för vardagligt arbete, medan Luna ska vara snabbare och billigare för stora volymer. I den första presentationen lyfte OpenAI fram bättre resultat i bland annat programmering, terminalbaserade agentuppgifter, biologi och cybersäkerhet. Bolaget presenterade också nya lägen för mer krävande resonemang och mer omfattande agentuppgifter. Prissättningen i den tidigare förhandslanseringen låg på 5 dollar per miljon tokens för indata och 30 dollar per miljon tokens för utdata för Sol. Terra prissattes till 2,50 respektive 15 dollar, medan Luna lades på 1 respektive 6 dollar.

Från statligt samordnad preview till offentlig lansering

Den bredare lanseringen gör den tidigare frågan om tillgång mer intressant. Innan GPT-5.6 öppnades bredare hade The Information och Reuters rapporterat att Trumpadministrationen ville att OpenAI skulle släppa modellen stegvis av säkerhetsskäl. OpenAI uppgav därefter själv att förhandsåtkomsten skedde på regeringens begäran, men betonade samtidigt att en sådan process inte bör bli ett långsiktigt normalläge för hur nya AI-modeller släpps. Därmed hamnar GPT-5.6 mitt i en större konflikt om ledande AI-modeller: de mest avancerade systemen behandlas alltmer som både konsumentteknik, företagsinfrastruktur och säkerhetspolitiska resurser.

Offentlig lansering – men fortsatt fråga om kontroll

OpenAI:s nya X-inlägg är kort, men tydligt. Bolaget går från formuleringar om en begränsad förhandsversion till ett offentligt lanseringsdatum och globalt utökad tillgång. För användare och utvecklare blir frågan nu hur snabbt Sol, Terra och Luna dyker upp i ChatGPT, API:er och utvecklarverktyg som Codex. För beslutsfattare och konkurrenter är frågan större: vem ska i praktiken kontrollera tillgången till de mest avancerade modellerna när de börjar få strategisk betydelse? GPT-5.6-lanseringen visar att svaret inte längre bara ges av teknikbolagen själva.]]> OpenAI släpper GPT-5.6 – men bara till utvalda först https://nyadagbladet.se/teknik/openai-slapper-gpt-56-sol-utvalda-forst/ Fri, 26 Jun 2026 19:10:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234066 OpenAI har inlett en begränsad förhandslansering av GPT-5.6, med flaggskeppsmodellen Sol och två mindre modeller som ska ge utvecklare fler valmöjligheter vad gäller intelligens, hastighet och kostnad. Lanseringen sker i samordning med den amerikanska regeringen.

Modellfamiljen presenterades av OpenAI på fredagen och består av GPT-5.6 Sol, GPT-5.6 Terra och GPT-5.6 Luna. Sol beskrivs som OpenAI:s starkaste modell hittills, Terra som ett mer balanserat alternativ för vardagsarbete och Luna som en snabbare och billigare modell för stora volymer.

OpenAI framhåller att släppet bara är en begränsad förhandsvisning. En mindre grupp betrodda samarbetspartner och organisationer får tillgång via API och Codex, medan bredare tillgång till ChatGPT, Codex och API utlovas “under de kommande veckorna”.

Lanseringen bekräftar samtidigt den politiska konflikt som det ryktades om tidigare i veckan. Bolaget skriver att modellerna och planerna visades för den amerikanska regeringen före lanseringen, och att förhandsvisningen begränsas på regeringens begäran.

OpenAI betonar att förfarandet inte bör bli normalläge. Ett sådant statligt kontrollsystem för tillgång håller enligt bolaget de bästa verktygen borta från användare, utvecklare, företag, it-säkerhetsexperter och globala partner som behöver dem.

Tre modeller – tre nivåer

Den nya namngivningen innebär att siffran 5.6 markerar modellgenerationen, medan Sol, Terra och Luna ska vara mer långlivade kapacitetsnivåer. Sol är flaggskeppet, Terra det bredare arbetsverktyget och Luna den billigaste och snabbaste varianten.

OpenAI uppger att Terra når prestanda i nivå med GPT-5.5 men till halva priset. Luna ska enligt bolaget ge stark kapacitet till den lägsta kostnaden i familjen.

Priset anges per miljon tokens. Sol kostar 5 dollar för indata och 30 dollar för utdata, Terra 2,50 respektive 15 dollar och Luna 1 respektive 6 dollar. För cachelagrad input gäller fortsatt 90 procents rabatt vid läsning, medan skrivning till cache för GPT-5.6 och senare modeller debiteras till 1,25 gånger modellens ordinarie inputpris.

GPT-5.6 inför också en ny resonemangsnivå, “max”, där Sol får mer tid att resonera djupt. Dessutom lanseras ett ultra-läge där underagenter används för att snabba upp komplicerade arbetsflöden.

Nya rekordresultat i terminalarbete

OpenAI lyfter särskilt kodning, biologi och cybersäkerhet. I TerminalBench 2.1, som testar kommandoradsarbete där AI-system måste planera, iterera och samordna verktyg, placerar bolaget GPT-5.6 Sol Ultra överst med 91,9 procent. Standardversionen av Sol anges till 88,8 procent.

Jämförelsen är bolagets egen, men visar hur OpenAI vill positionera GPT-5.6: inte bara svar i en chattruta, utan mer omfattande agentuppgifter där modellen styr verktyg, tolkar resultat och fortsätter tills uppgiften är löst.

Även inom det biologiska området beskriver OpenAI tydliga förbättringar. På GeneBench v1, som mäter mer långvariga arbetsflöden inom genomik och kvantitativ biologi, uppges Sol prestera bättre än GPT-5.5 med färre tokens.

Cybersäkerhet i centrum

Den mest politiskt känsliga delen av släppet gäller cybersäkerhet. OpenAI beskriver GPT-5.6 Sol som sin mest avancerade modell hittills för säkerhetsarbete, där den kan hjälpa till med sårbarhetsanalys, utveckling av säkerhetsfixar, kodgranskning och defensiva tester.

Bolaget uppger samtidigt att Sol är bättre på att hitta och åtgärda sårbarheter än på att tillförlitligt genomföra fullständiga attacker från början till slut. I systemdokumentationen klassas GPT-5.6-familjen som hög kapacitet inom cybersäkerhet och biologi/kemi, men inte som kritisk i någon av de spårade riskkategorierna.

OpenAI skriver att Sol i tester mot Chromium och Firefox kunde identifiera buggar och delar av exploateringskedjor, men inte självständigt skapa en fungerande fullständig exploateringskedja under de testade förhållandena.

Gränsen är viktig. Samma förmåga som kan hjälpa försvarare att hitta svagheter i kritisk infrastruktur kan också, i fel händer, användas för att skala upp angrepp. Därför försöker OpenAI presentera släppet som både ett kapacitetssprång och ett säkerhetstest.

Flera lager av spärrar

OpenAI beskriver GPT-5.6 som den mest hårt bevakade lanseringen hittills. Säkerhetsarkitekturen består enligt bolaget av modellträning, realtidsklassificeringar, kontogranskning, differentierad åtkomst, övervakning, efterlevnad, åtgärder och fortsatt testning.

Vid högre risk kan modellens generering pausas medan en större resonemangsmodell granskar konversationen och sammanhanget. Om svaret bedöms otillåtet stoppas det innan det når användaren.

OpenAI uppger också att flaggad aktivitet kan leda till kontogranskning över flera konversationer. Syftet är att skilja normal säkerhetsforskning från mer systematiska försök att använda modellen för otillåten verksamhet.

Bolaget skriver att legitima användare kan få se vissa fördröjningar eller felaktiga blockeringar under förhandsperioden, särskilt i områden där defensiv och offensiv aktivitet liknar varandra tekniskt.

Automatiska angrepp mot spärrarna

En central del i säkerhetsarbetet är automatiserad red teaming. OpenAI uppger att mer än 700 000 GPU-timmar, motsvarande A100-kapacitet, lagts på att automatiskt hitta generella säkerhetsbrytningar – angrepp som fungerar över många typer av frågor och sammanhang.

Sådana tester ska enligt bolaget komplettera mänskliga experter och tredjepartstestare. Målet är att hitta generella svagheter i skydden, täppa till dem och sedan lägga in liknande mönster i de löpande utvärderingarna.

Samtidigt medger OpenAI att inget test kan täcka alla produktkonfigurationer, flerstegsangrepp eller verkliga arbetsflöden. Därför behåller bolaget en snabb process för att återskapa, prioritera och åtgärda nya jailbreaks under förhandsperioden.

Statens roll blir svår att ignorera

Lanseringen kommer bara dagar efter uppgifter om att Trumpadministrationen ville att OpenAI skulle släppa GPT-5.6 stegvis av säkerhetsskäl. OpenAI:s egen text bekräftar nu kärnan i bilden: modellerna har förhandsvisats för regeringen och tillgången inleds med en grupp partner vars deltagande har delats med staten.

Bolaget beskriver åtgärden som tillfällig och kopplad till arbetet med presidentens cyberorder. Men praktiskt innebär upplägget att Washington får insyn i vilka aktörer som först får tillgång till den starkaste kommersiella AI-modellen.

Det rör sig inte om något formellt licenssystem. OpenAI säger tvärtom att bred tillgång är målet. Ändå visar släppet hur framkantsmodeller, de mest avancerade AI-systemen, snabbt har flyttat från produktlanseringar till säkerhetspolitik.

OpenAI planerar även att lansera GPT-5.6 Sol på Cerebras i juli, med upp till 750 tokens per sekund. Även den tillgången blir inledningsvis begränsad till utvalda kunder när kapaciteten byggs ut.

Frågan är därför inte bara hur smart GPT-5.6 är, utan vem som får använda den först – och på vilka villkor.

]]> ChatGPT når en miljard användare trots växande AI-kritik https://nyadagbladet.se/it-overvakning/chatgpt-miljard-anvandare-ai-kritik/ Wed, 17 Jun 2026 18:03:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233561 ChatGPT har enligt analysföretaget Sensor Tower passerat en miljard månatliga appanvändare. Milstolpen nås samtidigt som kritiken mot AI-bolagens makt, miljöpåverkan och militära samarbeten blir allt mer högljudd. Uppgifterna, som rapporteras av CNBC, innebär att OpenAI:s chattbot nådde nivån i maj – omkring tre och ett halvt år efter lanseringen i november 2022. Enligt Sensor Tower gör det ChatGPT till den snabbast växande appen hittills på vägen mot en miljard månatliga användare. Google Maps, som tidigare pekats ut som rekordhållare, ska ha behövt omkring fem år för att nå samma nivå. OpenAI har inte kommenterat CNBC:s uppgifter, men uppgav i februari att ChatGPT hade över 900 miljoner aktiva användare per vecka över webb och mobil. Bolaget hävdade då också att tjänsten hade mer än sex gånger så många webbesök och mobilsessioner som den näst största AI-plattformen.

Konkurrenterna växer snabbt

ChatGPT ligger fortfarande klart före rivalerna, men andra AI-tjänster växer snabbare procentuellt. Sensor Tower uppger att Anthropic-tjänsten Claude ökade sin månatliga användning med 640 procent på ett år, medan Meta AI ökade med 973 procent. ChatGPT:s motsvarande ökning var 62 procent. Även Googles Gemini och kinesiska Bytedances Doubao nämns bland de större utmanarna. Sensor Towers analytiker Abe Yousef säger till CNBC att förbättrade modeller, men också användarnas syn på bolagen bakom tjänsterna, påverkar hur marknaden rör sig. Ett exempel är OpenAI:s avtal med USA:s försvarsdepartement i februari om att använda bolagets modeller i klassificerade Pentagon-nätverk. Dagen efter beskedet steg avinstallationerna av ChatGPT med 295 procent jämfört med föregående dag, enligt Sensor Tower. Samtidigt klättrade Claude till förstaplatsen i App Store den aktuella helgen och gick för första gången om ChatGPT i amerikanska nedladdningar. Anthropic hade då markerat att bolaget inte ville medverka i Pentagons operativa verksamhet.

Kritiken bromsar inte användningen

AI-debatten har hårdnat under våren. Anthropic har varnat för riskerna med okontrollerad AI-utveckling, påven Leo har lyft farhågor om ojämlikhet och säkerhet, och amerikanska studenter har buropat när AI nämnts vid examensceremonier. CNBC hänvisar även till en egen undersökning där arbetstagare uppger att de undvikit AI av moraliska skäl, miljöskäl eller oro för integriteten. Trots detta pekar utvecklingen åt ett annat håll. En undersökning från Boston Consulting Group bland omkring 12 000 frontlinjearbetare, publicerad den 3 juni, visade att 74 procent regelbundet använder AI. Det var en ökning med 23 procentenheter på ett år. Mer än 40 procent av de regelbundna användarna uppgav dessutom att tekniken sparade dem motsvarande en hel arbetsdag i veckan. FN har samtidigt uppskattat att AI-marknaden kan överstiga 4,8 biljoner dollar till 2033. ”Den starka utvecklingen för AI-användningen visar inga tecken på att sakta in”, säger Hanno Stegmann, chef inom BCG:s AI- och teknikteam BCG X, till CNBC. Sensor Towers Abe Yousef sammanfattar utvecklingen med att den negativa opinionen visserligen växer, men att konsumenterna samtidigt blir allt mer beroende av plattformarna.]]> OpenAI och DeepSeek drar AI-marknaden åt varsitt håll https://nyadagbladet.se/teknik/openai-deepseek-ai-marknaden/ Fri, 24 Apr 2026 14:42:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228485 Två modellsläpp på mindre än ett dygn visar hur snabbt AI-marknaden håller på att omformas. OpenAI flyttar fram sina positioner med GPT-5.5, medan kinesiska DeepSeek pressar priserna och publicerar modellparametrarna för DeepSeek-V4. AI-branschen fick under torsdagen och fredagen två besked som pekar åt samma håll – men med helt olika affärslogik. OpenAI lanserade GPT-5.5 som bolagets hittills mest kapabla modell för komplexa arbetsuppgifter, kodning och förmåga att använda digitala verktyg. Bara ett par timmar senare meddelade DeepSeek att DeepSeek-V4-serien har lanserats – två öppet tillgängliga modeller med ett kontextfönster på en miljon tokens som standard. Skillnaden är slående. OpenAI erbjuder maximal prestanda i ett alltmer integrerat system med ChatGPT, Codex och kommande API-åtkomst. DeepSeek säljer något annat: prestanda nära den absoluta framkanten till betydligt lägre pris, med öppna modellparametrar och API-stöd för både OpenAI- och Anthropic-format. Med andra ord: AI-kapplöpningen handlar inte längre bara om vilken modell som är smartast. Det handlar om vem som kontrollerar arbetsflödet – och vem som kan göra tekniken billig nog att integreras överallt. OpenAI:s inlägg på X visar vad bolaget vill prioritera i lanseringen. I ett officiellt inlägg skrev bolaget att GPT-5.5 nu rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise i både ChatGPT och Codex, samtidigt som GPT-5.5 Pro introduceras för företag och professionella användare. Ett annat inlägg betonade att modellen är lika snabb som GPT-5.4 per token, men presterar bättre i nästan alla mätningar som bolaget redovisar.

OpenAI vill göra modellen till en digital medarbetare

OpenAI beskriver GPT-5.5 som ett steg mot digitalt arbete där användaren inte längre behöver detaljstyra varje moment. Bolaget hävdar att modellen kan hantera ostrukturerade och komplexa uppgifter, planera, använda verktyg, kontrollera sitt arbete och arbeta under längre tid utan avbrott. Den mest konkreta nyheten för utvecklare är Codex-integrationen. GPT-5.5 uppges få ett kontextfönster på 400 000 tokens i Codex och ska enligt OpenAI matcha GPT-5.4:s svarshastighet per token, trots högre prestanda. För den kommande API-versionen anger bolaget ett kontextfönster på en miljon tokens. Priset visar samtidigt vilken del av marknaden OpenAI riktar sig mot. När GPT-5.5 släpps i API:t ska modellen enligt OpenAI:s prisinformation kosta 5 dollar per miljon tokens för indata och 30 dollar per miljon tokens för utdata. GPT-5.5 Pro hamnar betydligt högre: 30 dollar för indata och 180 dollar för utdata per miljon tokens. Modellen är i första hand inte avsedd för massmarknaden. Målgruppen är företag, kodbaser, forskningsflöden och agentbaserade system där ett fel kan bli dyrare än själva modellkörningen. DeepSeek utnyttjade i sin tur X för att markera kontrasten mot de slutna toppmodellerna. Det officiella lanseringsinlägget beskrev DeepSeek-V4 Preview som lanserad med öppet publicerade modellparametrar och lyfte fram ett prisvärt kontextfönster på en miljon tokens. I samma tråd beskrev bolaget V4-Pro som flaggskeppet och V4-Flash som det snabbare och billigare alternativet.

DeepSeek publicerar modellparametrarna – och kapar priset

DeepSeek går i motsatt riktning. I sin release beskriver bolaget två modeller: DeepSeek-V4-Pro med totalt 1,6 biljoner parametrar, varav 49 miljarder är aktiva, samt DeepSeek-V4-Flash med 284 miljarder parametrar totalt och 13 miljarder aktiva parametrar. Båda modellerna har ett kontextfönster på en miljon tokens som standard. Båda har stöd för resonerande och icke-resonerande läge. Båda blev tillgängliga via API samma dag som de lanserades, och modellparametrarna har publicerats på Hugging Face under MIT-licens. Prissättningen är den verkliga vattendelaren. DeepSeek-V4-Flash kostar 0,14 dollar för indata och 0,28 dollar för utdata per miljon tokens. DeepSeek-V4-Pro kostar 1,74 dollar för indata och 3,48 dollar för utdata per miljon tokens. När data hämtas från cacheminnet sjunker priset ytterligare. För utvecklare och företag innebär det att många uppgifter som tidigare krävde hård prioritering kan köras betydligt friare: långa dokumentkedjor, kodbasanalys, agentloggar, automatisk research och stora interna kunskapsarkiv. En miljon tokens är inte längre bara en siffra i en demonstration. Det håller på att bli standard. DeepSeek presenterade samtidigt V4-serien på X som början på ”kostnadseffektiv enmiljonstokens-kontext” och lyfte fram både V4-Pro och den billigare V4-Flash.

Reaktionerna: imponerat men splittrat

Den oberoende utvecklaren Simon Willison sammanfattar DeepSeek-V4 som ”nästan i framkant, till en bråkdel av priset”. Han pekar särskilt på kombinationen av stora öppna modellparametrar, MIT-licens, ett kontextfönster på en miljon tokens och låg API-kostnad. Samtidigt är omdömena inte entydiga. I utvecklardiskussioner efter lanseringen återkommer bilden att DeepSeek-V4 presterar starkt i förhållande till priset, men att praktiska resultat också beror på verktygskedjor, kontexthantering och arbetsflöden. Den slutsatsen ligger nära den bredare reaktionen i branschen: modellintelligens blir alltmer en standardvara, medan systemen runt modellen avgör vad användaren faktiskt får ut. Även GPT-5.5 får både beröm och reservationer. Tekniksajten The New Stack rapporterar om lanseringen som OpenAI beskriver som en ”ny klass av intelligens”, medan OpenAI själv framhåller förbättringar i kodning, datoranvändning och agentbaserade arbetsflöden. Skillnaden är viktig. Prestandatester säljer modeller, men det är i arbetsflödena de prövas.

Den verkliga striden gäller kontrollen

OpenAI:s strategi går ut på att göra modellen till en del av en större produkt. GPT-5.5 är inte bara en textgenerator, utan en komponent i ChatGPT och Codex med förmåga att använda digitala verktyg, datorstyrning och företagsmiljöer. Modellen utgör hjärnan – men produkten är hela kroppen. DeepSeek angriper samma marknad från andra hållet. Genom öppna modellparametrar, låg kostnad och kompatibla API:er gör bolaget det enklare för utvecklare att byta modell, bygga egna system och undvika inlåsningseffekter i amerikanska ekosystem. Det betyder inte att DeepSeek automatiskt är det bättre valet. Öppna modellparametrar kräver kompetens, infrastruktur och riskhantering. Kinesiska modeller väcker dessutom vissa frågor om innehållsbegränsningar och datastyrning. OpenAI:s slutna modell väcker i sin tur frågor om centralisering, prissättning, företagsberoende och vem som i praktiken sätter gränserna för vad framtidens digitala arbete får vara. Därmed blir tekniken en samhällsfråga. När AI-modeller börjar planera, skriva kod, läsa dokument, använda verktyg och utföra arbetsuppgifter som sträcker sig över timmar eller dagar förändras maktförhållandet mellan användare, företag och plattformar.

Säkerheten blir mer komplicerad

OpenAI uppger i sin systemrapport att GPT-5.5 har genomgått förhandsgranskningar enligt bolagets Preparedness Framework, med särskild testning inom avancerad cybersäkerhet och biologi. Modellen behandlas enligt OpenAI som ”hög förmåga” inom biologiska och kemiska risker samt cybersäkerhet. För cybersäkerhet ligger den enligt bolaget under gränsen för kritisk förmåga. Dilemmat lär bli allt vanligare. Ju mer användbar en modell blir för legitim forskning, försvar, programmering och analys, desto mer användbar blir den också för aktörer med sämre avsikter. DeepSeek gör samma typ av förmåga billigare och mer spridd. OpenAI gör den mer integrerad och mer kraftfull inom slutna arbetsmiljöer. Den ena modellen koncentrerar makten. Den andra sprider den.

AI-kapplöpningen har gått in i en ny fas

GPT-5.5 och DeepSeek-V4 är därför inte bara två nya modellnamn på en redan överfull marknad. De markerar två konkurrerande riktningar för nästa fas av AI-utvecklingen. OpenAI visar hur mycket mer användbar den slutna toppmodellen kan bli när den blir mer uthållig, får bättre förmåga att använda digitala verktyg och tar plats i ett helt arbetsflöde. DeepSeek visar hur snabbt samma typ av förmåga kan pressas ned i pris och göras tillgänglig för fler aktörer. För användarna är frågan inte längre vilken chattbot som svarar bäst på en fråga. Frågan är vilken infrastruktur som ska få läsa våra dokument, skriva vår kod, analysera våra företag och automatisera våra beslut. Modellerna blir smartare. Men den avgörande frågan är fortfarande äldre än tekniken: vem äger verktygen?]]>