Chalmers – Nya Dagbladet

Ny metod ska öka järnupptaget från spannmål

Emil Fjellstedt — Mon, 25 May 2026 06:07:51 +0000

En ny svensk metod ska göra järn och zink i spannmål lättare för kroppen att ta upp. Tekniken lyfts fram som ett svar på järnbrist – men visar också varför växtbaserad kost inte alltid är näringsmässigt likvärdig. Gröt, bröd och pasta kan i framtiden få en tydligare roll i arbetet mot järnbrist. Genom en särskild behandling av spannmål har svenska forskare och livsmedelsaktörer lyckats minska halten av fytinsyra – ett ämne som naturligt finns i spannmål och som binder viktiga mineraler som järn och zink. Metoden kallas hydrotermisk behandling och innebär förenklat att säden behandlas med vatten och värme under kontrollerade former. Då aktiveras naturliga enzymer, bland annat fytas, som bryter ned fytinsyran. När fytinsyran minskar blir mer av mineralerna i spannmålsråvaran tillgängliga för kroppen. Järn och zink från vegetabilier tas ofta upp sämre än från animaliska livsmedel. Livsmedelsverket beskriver hemjärn från kött och blodmat som lättast för kroppen att tillgodogöra sig, medan vegetabiliska livsmedel innehåller icke-hemjärn som tas upp mindre effektivt och påverkas mer av andra ämnen. Myndigheten framhåller också att fytinsyra i bland annat spannmål, baljväxter och nötter kan minska upptaget. Enligt Axfoundation, som är en av aktörerna bakom projektet The Mineral Shift, kan behandlingen bryta ned upp till 99 procent av fytinsyran. Det kan i sin tur göra upptaget av järn och zink flera gånger högre än från obehandlat spannmål. Poängen är att behandlingen inte tillför mer järn. I stället handlar det om att kroppen kan komma åt mer av det järn och zink som redan finns i råvaran. Projektet leddes av MatLust Development Node i samarbete med Axfoundation, Good Grains och Warbro Kvarn, med finansiering från Vinnova. Även Chalmers avdelning för livsmedels- och näringsvetenskap, Axfood, Dagab, Urban Deli och Middagsfrid har enligt Axfoundation bidragit till projektet. Forskning vid Chalmers visar också att järnupptaget från fullkorn kan öka kraftigt när fytinsyran reduceras. I en studie publicerad i tidskriften Nutrients (2025) jämfördes fullkornsrågbröd med hög fytathalt med rågbröd där fytinsyran brutits ned genom surdegsjäsning. Järnupptaget hos friska kvinnor var då 2,8 till 3,5 gånger högre från det behandlade brödet.

Från forskning till butikshyllor

Tekniken har redan tagit steget från forskning till butikshylla. Ett exempel är mellanmålet Råggyberry, som utvecklats vid Axfoundations utvecklingscenter Torsåker gård som en del av The Mineral Shift. Produkten bygger på hydrotermiskt behandlad fullkornsråg och yoghurt samt ingredienser som tagits tillvara från produktionen av grillost vid Falköpings Mejeri. Den säljs under Axfoods varumärke Garant. Förespråkare menar att tekniken kan bidra till bättre folkhälsa, särskilt i grupper där järnbrist är vanligt, som unga kvinnor och tonårsflickor. Axfoundation framhåller bland annat att var tredje flicka och ung kvinna har järnbrist, samtidigt som nio av tio personer behöver äta mer fullkorn.

Kostomställningens utmaningar

Behovet av tekniken blottlägger samtidigt en svaghet i den växtbaserade omställningen. Förespråkare för förändrade matvanor har under flera år uppmanat svenskar att äta mer växtbaserat och mer så kallat ”miljövänligt”. I nya kostråd, skolmåltider, offentliga upphandlingar och livsmedelsbranschens hållbarhetsarbete lyfts baljväxter, fullkorn och växtbaserade alternativ fram, medan rött kött och andra animaliska livsmedel ofta pekas ut som sådant som bör minska. Eftersom järnbrist redan beskrivs som utbredd i dessa grupper blir kostpolitiken problematisk om en större del av mineralintaget ska hämtas från spannmål och andra växtbaserade råvaror med sämre upptag. Metoden visar därmed två saker: att traditionella spannmålsråvaror kan göras mer näringseffektiva – och att omställningen kräver tekniska lösningar för att undvika näringsbrister. De mest järnrika livsmedlen är i vanliga fall inälvsmat, rött kött och skaldjur – råvaror som ofta väljs bort när mer av kosten ska bli växtbaserad.

Chalmers: Blodprov lovar tidig Parkinsondiagnos

Jan Sundstedt — Mon, 02 Feb 2026 11:14:19 +0000

Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus meddelar att man arbetar med att identifiera biomarkörer i blodet som avslöjar Parkinsons sjukdom upp till 20 år före symtom. Forskarlaget siktar på blodtester i vården inom fem år, med förhoppning om framtida förebyggande behandlingar. Studien tar viktiga steg mot tidig diagnostik av en sjukdom som enligt statistiken årligen drabbar 1-1,5 miljoner människor globalt. Över tio miljoner människor beräknas idag leva med Parkinsons sjukdom. Forskarna pekar på ett unikt tidsfönster innan hjärnskadorna blir irreversibla. Antalet drabbade väntas mer än fördubblas till 2050 i takt med att befolkningen åldras. Idag saknas botemedel mot den allvarliga sjukdomen. Symtomlindring förbättrar livskvaliteten, men stoppar inte nedbrytningen. Enligt Danish Anwer, doktorand vid institutionen för Life Sciences på Chalmers, utgör studien ett viktigt steg mot att kunna upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede och bromsa utvecklingen innan den hunnit orsaka omfattande skador. När de motoriska symtomen väl blir märkbara är ofta mellan 50 och 80 procent av de relevanta hjärncellerna redan skadade eller förlorade.

New blood test could detect Parkinson's years before symptoms - Drug Target Review - ... Assistant Professor at the Department of Life Sciences at Chalmers, who led the study. “The fact that these patterns only show at an early stage ... - https://t.co/08rNOob2so
— The Postdoctoral (@thepostdoctoral) January 31, 2026

Tidsfönstret avgörande

Annikka Polster, biträdande universitetslektor vid Chalmers, betonar tidsfönstret som en avgörande faktor, rapporterar Forskning.se. — Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symtom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig. — Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen har utvecklats längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, betonar Annikka Polster.

Tester och nya läkemedel

Forskarna kartlägger nu mekanismerna i den tidiga fasen och strävar efter att utveckla enklare metoder för att mäta biomarkörerna i blodprov. Blodtester når vården inom fem år, enligt forskarteamets bedömning. Polster ser möjligheter för både nya läkemedel och ompositionering av befintliga preparat. — Om vi kan studera mekanismerna när de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. — Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda läkemedel framtagna för andra sjukdomar än Parkinson eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva, säger Annikka Polster.

Tonfisk ska göras mindre giftig med ny förpackningsmetod

Sofie — Mon, 10 Feb 2025 10:21:40 +0000

En ny förpackning innehållande aminosyran cystein kan minska kvicksilverhalterna i tonfisk, enligt forskare vid Chalmers tekniska högskola. I studien sjönk nivåerna av det giftiga ämnet med upp till 35 procent. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är kvicksilver en av de tio farligaste kemikalierna för människor. Fisk och skaldjur innehåller ofta kvicksilver, och rovfiskar som tonfisk har särskilt höga halter. Exponering kan skada det centrala nervsystemet, där barn och foster är särskilt utsatta. Forskarna vid Chalmers undersökte om kvicksilverhalterna i fisk kunde minskas med hjälp av en "aktiv förpackning". Det innebär att förpackningsmaterialet, exempelvis en vätska i en konservburk, interagerar med livsmedlet. Tekniken har tidigare använts för att förlänga hållbarheten, men aldrig för att förbättra livsmedelssäkerheten.

Bindande aminosyra

I en tidigare studie testade forskarna att klä insidan av förpackningar med ett lager av tiolerad kiseldioxid, ett material med svavelgrupper som binder starkt till kvicksilver. Försöken misslyckades dock, eftersom kvicksilvret var för hårt bundet i fiskvävnaden. Därför valde forskarna att istället tillsätta aminosyran cystein. – Eftersom vi vet detta beslutade vi att tillsätta en aminosyra, cystein, till en vattenlösning som fiskköttet kan förvaras i. Vår tes var att det skulle få en del av kvicksilvret att släppa från köttet och i stället bindas i lösningen och kasseras. Ytterligare forskning för hur det avlägsnade kvicksilvret ska hanteras krävs fram över, säger Przemysław Strachowski, postdoktoral forskare vid institutionen för life sciences på Chalmers vid tiden för studien, i ett pressmeddelande. [caption id="attachment_199998" align="alignnone" width="640"] Inga extra produktionssteg skulle krävas med den nya metoden. Foto: Towfiqu barbhuiya/Pexels[/caption]

Minskade 35 procent

Studien, publicerad i Global Challenges, visar att mängden kvicksilver som avlägsnades ökade ju större yta av fiskköttet som var i kontakt med cysteinlösningen. När forskarna testade malt tonfiskkött från vanliga konservburkar minskade halterna med 35 procent. – Det fina med denna typ av förpackning är att den är aktiv medan produkten står på hyllan. Inga extra produktionssteg skulle behövas om en metod som denna användes industriellt, och tillämpningen av våra resultat skulle kunna öka säkerhetsmarginalen för fiskkonsumtion, säger Strachowski.

Genombrott för ”masslöst” batteri vid Chalmers

Redaktionen — Thu, 26 Sep 2024 07:39:33 +0000

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat ett strukturellt batteri som presterar tio gånger bättre än tidigare versioner. Batteriet använder kolfiber som ledare och bärande material, vilket gör det möjligt att lagra energi och samtidigt stödja strukturen i exempelvis elfordon. Tekniken kallas "masslös" energilagring eftersom batteriets vikt i praktiken försvinner när det blir en del av konstruktionen. Dagens elbilar bär på stora batterier som inte bidrar till fordonets struktur, men ett strukturellt batteri kan förändra detta genom att vara både kraftkälla och en del av fordonskroppen. – Tidigare försök att tillverka strukturella batterier har resulterat i antingen goda mekaniska egenskaper eller bra elektriska egenskaper, men här har vi lyckats skapa ett batteri med konkurrenskraftig energilagring och styvhet, förklarar Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet. Batteriet har en energidensitet på 24 Wh/kg, vilket är cirka 20 procent av kapaciteten hos vanliga litiumjonbatterier. Dock väger fordon med strukturella batterier mycket mindre, vilket innebär att de kräver mindre energi för att köras. Dessutom erbjuder batteriets lägre energitäthet ökad säkerhet. Den nuvarande modellen har en styvhet på 25 GPa, vilket gör den jämförbar med många byggmaterial. Chalmers forskare arbetar nu vidare med ett nytt projekt, finansierat av den svenska rymdmyndigheten, där målet är att öka batteriets prestanda ytterligare. – Nästa generation strukturella batterier har en enorm potential. Det är fullt möjligt att tillverka smartphones, laptops och elcyklar som väger hälften så mycket som idag, säger Leif Asp. Målet är att uppnå en energidensitet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa, vilket skulle göra batteriet lika starkt som aluminium men betydligt lättare. Asp ser även potential för denna teknik i framtidens elbilar, flygplan och satelliter. – Vi är egentligen bara begränsade av vår fantasi. Det finns ett enormt intresse för dessa lätta, multifunktionella material, avslutar han.

Chalmers blir bas för världens första forskarnätverk om ”klimatförnekelse”

Osignerad — Wed, 22 Aug 2018 15:21:15 +0000

Chalmers tekniska högskola blir bas för världens första globala forskarnätverk om så kallad "klimatförnekelse", och dess påstådda kopplingar till främlingsfientlighet. I ett pressmeddelande skriver Chalmers tekniska högskola att forskarnätverket bland annat ska studera "högernationalismens framfart i Europa", vilket sägs leda till att allmänheten blivit mer skeptiska till etablissemangets förklaring av global uppvärmning och klimatförändringar. "I projektet granskas de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse, med ett särskilt fokus på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor. Målet är att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskapen till allmänheten, makthavare, forskningsinstitut och industrin", skriver Chalmers i pressmeddelandet. Chalmers nämner Donald Trump och Sverigedemokraterna som några av de krafter vilka bidragit till att "klimatförnekelsen" kunnat öka. Tjeckiens förre premiärminister och president Václav Klaus är en annan som får skulden för den ökande klimatförnekelsen. – De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Martin Hultman, docent på Chalmers.