Centralbank – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 15 Apr 2026 06:05:13 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Centralbank – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Kinas centralbank tillför 500 miljarder yuan genom omvänd repotransaktion https://nyadagbladet.se/ekonomi/kinas-centralbank-500-miljarder-yuan-repo/ Tue, 14 Apr 2026 18:30:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227567 BEIJING (Xinhua). Kinas centralbank meddelade på tisdagen att den på onsdagen genomför en omvänd repotransaktion på 500 miljarder yuan, motsvarande cirka 73 miljarder dollar, för att säkerställa god likviditet i banksystemet. Transaktionen sker med fast volym via räntebudgivning, där vinnande bud bestäms på flera prisnivåer och löptiden är sex månader. Eftersom omvända repotransaktioner på sammanlagt 600 miljarder yuan med sex månaders löptid förfaller i april, innebär onsdagens transaktion en något mindre förnyelse än den volym som löper ut. Omvända repotransaktioner är ett verktyg som centralbanken införde i oktober 2024 för att reglera likviditeten i det kinesiska banksystemet. Operationerna genomförs en gång i månaden med en löptid på högst ett år. För svenska läsare innebär åtgärden i praktiken att centralbanken tillför kort- till medelfristig finansiering till banksystemet som ett komplement till tidigare verktyg, såsom tillfälliga repotransaktioner och omvända repotransaktioner, samt köp och försäljning av statsobligationer.]]> Indien lanserar öronmärkta digitala rupier – programmerbara pengar som enbart kan användas till mat https://nyadagbladet.se/it-overvakning/indien-cbdc-programmerbara-digitala-rupier-mat/ Mon, 02 Mar 2026 20:44:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223044 Indien har lanserat en pilot där digitala rupier öronmärks för livsmedelsköp – programmerbara pengar som automatiskt begränsar vad de kan användas till. Piloten berör ett av världens största matdistributionssystem med över 800 miljoner mottagare och väcker omedelbart den farhåga som integritetskritiker länge varnat för: staten som avgör vad medborgarna får köpa. Piloten, som startade i delstaten Gujarat den 15 februari 2026 och planeras att utökas till Puducherry, genomförs inom ramen för det statliga matsubventionsprogrammet Pradhan Mantri Garib Kalyan Anna Yojana. Reserve Bank of India (RBI) utfärdar digitala rupier (e₹) direkt till förmånstagare – men pengarna är programmerade att enbart kunna användas i godkända livsmedelsbutiker. Systemet eliminerar biometrisk autentisering och ersätter den med QR-koder och kupongkoder. Det skapar samtidigt en fullständig realtidsspårning av varje transaktion.

Programmerbara pengar – statens dröm, medborgarens mardröm

Begreppet "programmerbara pengar" beskriver en valuta där utgivaren på förhand kodar in begränsningar för hur, när och till vad pengarna får användas. I Indiens fall: enbart mat. Men principen är densamma oavsett syfte. Den amerikanske kongressledamoten Tom Emmer, som lagt fram lagstiftning mot CBDC i USA, har formulerat kritiken tydligt: — En CBDC är statligt kontrollerade programmerbara pengar som, om de designas utan integritetsskydd för kontanter, kan ge regeringen ensidig behörighet att övervaka medborgarnas transaktioner och begränsa politiskt impopulär aktivitet, uppger Emmer. Tankesmedjan Centre for International Governance Innovation (CIGI) har i en analys resonerat att om programmerbara pengar introduceras utan integritetsskydd, skulle en CBDC inte längre vara bara en digital valuta – utan ett digitalt finansiellt dataekosystem som väcker djupgående oro för statlig makt och övervakning, var det än implementeras.

Nigeria visade vägen – men inte den Indien vill ta

Erfarenheterna från andra länders CBDC-piloter är nedslående. Nigeria lanserade sin digitala valuta eNaira i oktober 2021 med stora ambitioner. Adoptionsgraden stannade på 0,5 procent trots påtvingade rabatter och sänkta krav – ett praktiskt fiasko som illustrerar svårigheten att tvinga fram digital valuta uppifrån. Kina driver världens hittills största CBDC-pilot med den digitala yuanen e-CNY i 23 städer. Systemet har redan testats med programmeringsfunktioner för specifika användningsområden, och analytiker vid bland annat Atlantic Council dokumenterar hur tekniken möjliggör en form av finansiell övervakning utan motstycke.

800 miljoner testpersoner

Indiens pilot är anmärkningsvärd i sin skala. Pradhan Mantri Garib Kalyan Anna Yojana når över 800 miljoner mottagare – mer än dubbla EU:s befolkning. Cirkulationen av digitala rupier uppgick i mars 2025 till motsvarande 1,2 miljarder kronor, en ökning med 334 procent på ett år. Att piloten presenteras som en humanitär insats för fattiga mottagare av matsubventioner gör den politiskt svår att kritisera – men förändrar inte den tekniska infrastruktur som byggs upp. En stat som kan begränsa digitala pengar till mat kan i princip begränsa dem till vad som helst. EU:s centralbank ECB har i sin kommunikation kring den digitala euron betonat att integritet är centralt i designen. Huruvida Indiens system lever upp till motsvarande krav framgår inte av myndigheternas pressmeddelanden.]]> Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll https://nyadagbladet.se/analys/digital-centralbanksvaluta-framtidens-verktyg-for-social-kontroll/ https://nyadagbladet.se/analys/digital-centralbanksvaluta-framtidens-verktyg-for-social-kontroll/#comments Sat, 16 Aug 2025 12:11:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=141895 videor i ämnet hur “deltagare” skickar “tokens” i “nätverk”. I grunden för denna teknologiskt omvälvande lösning återfinns blockkedjetekniken, vilken ofta betraktats som en nyckel till frihet från statlig kontroll. I detta fall riskerar den dock att tjäna rakt motsatt syfte.
Artikeln publicerades ursprungligen den 18 mars 2023.
En fundamental skillnad mellan e-kronor och de nuvarande pengarna på våra vanliga bankkonton är att de förstnämnda i likhet med kontanter ges ut direkt av Riksbanken – inte av privata affärsbanker. Det låter till en början ganska lovande mot bakgrund av de kommersiella bankernas oförtjänta privilegium att driva en verksamhet där man själva skapar pengar ur tomma intet, som man sedan lånar ut mot ränta. Problemet är dock att den moderna digitala infrastruktur som ligger till grund för e-kronan ger den som administrerar systemet avsevärt mycket mer långtgående kontroll över användarens transaktioner än vad som är möjligt idag. Riksbanken förklarar hur e-kronor exempelvis kan laddas på ett kort som ett vanligt betalkort, men i praktiken kommer de nya pengarna med stor sannolikhet i första hand att finnas på en mobilapp. Staten kommer med detta system, via Riksbanken, att ges full insyn i medborgarnas transaktionshistorik och kommer dessutom att kunna införa kriterier som begränsar möjligheterna för individer att fritt handla med varor och tjänster – i realtid. I augusti 2016 släppte World Economic Forum, i samarbete med globala redovisningssgiganten Deloitte, rapporten “A Blueprint for Digital Identity – The Role of Financial Institutions in Building Digital Identity”. Av titeln framgår att det egentligen inte är pengar som är centralt i sammanhanget, utan snarare “digital identitet”. Läser man vidare deklareras det att vi med hjälp av modern teknik kan och bör förenkla vardagen, där frånvaron av en centraliserad digital identitet utgör en "flaskhals" för att göra detta - inte bara för finansbranchen utan för samhället som helhet. Ett ytterligare exempel kunde vara att köpa alkohol på systembolaget utan att legitimera sig, eftersom systemet vid betalningsögonblicket erhåller omedelbar kännedom om kundens ålder och därmed godkänner eller nekar köpet automatiskt - utan någon mänsklig inblandning i form av en sedvanlig legitimationskontroll. Andra tänkbara exempel kan vara låneansökningar, påskrivning av avtal som exempelvis hyreskontrakt, onlineköp, resor och så vidare. Allt vi behöver göra för att åtnjuta vad man menar är en åtråvärd bekvämlighet är att koppla vår individuella identitet till en digital dito - direkt kopplad till och kontrollerad av vår centralbank och andra statliga myndigheter. Det råder dock inga tvivel om att detta också är ett potentiellt maktmedel av sällan skådat slag. Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls.
Med tanke på vilken fundamental roll pengar spelar i vår vardag är det närmast fantasin som sätter gränser för vilka kontrollmekanismer som med detta skulle kunna införas.
I och med centralbankernas framträdande roll i sammanhanget är det knappast förvånande att den internationella regleringsbanken för världens centralbanker, Bank for International Settlements i Schweiz (BIS), är en av de viktigaste initiativtagarna till utvecklingen kring CBDC och digital identitet.   https://www.youtube.com/watch?v=DUHnC4DQS1M Systemet har beskrivits av en brittisk medborgarjournalist i målande termer i sammanställningen ovan.   Riksbanken skriver att e-kroneprojektet sedan 2020 gått in i en mer praktisk fas och att man tillsammans med den Dublinbaserade globala teknikjätten Accenture påbörjat utvecklingen av en möjlig teknisk plattform för e-kronan. John Velissarios, Accentures VD och expert på kryptografi, förkunnade i maj 2021 också att vi bara är ”några få år ifrån en fullskalig lansering av digital centralbanksvaluta på flera marknader". I nuläget ser det ut som att antingen Sverige eller Ryssland kan bli först i Europa med att implementera systemet, och är vid sidan av Ukraina de två länder som hunnit med pilottester. Jamaica återfinns bland andra mindre önationer i det karibiska havet som redan infört systemet rent tekniskt i nuläget. Den kommunistiska världen öster om Kalla krigets järnridå kunde under lång tid stå oöverträffad som exempel på hur långt det totalitära kontrollsamhället kan dras, men under 2000-talet har även den moderna kapitalistiska världen antagit en allt mer tydligt motsvarande skepnad. Massövervakningssamhället, som infördes i kölvattnen av 11 september 2001, har följts upp av coronapolitikens tidevarv, som visade att något tidigare så självklart som grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter, även i ett land som Sverige, i praktiken inte är så mycket mer än tomma papperskonstruktioner. Den digitala centralbanksvalutan är ett nytt sjumilakliv i samma riktning – som snart kan få covidpassens apartheid-system att framstå som förhållandevis frihetligt i sammanhanget.   Isac Boman]]> https://nyadagbladet.se/analys/digital-centralbanksvaluta-framtidens-verktyg-for-social-kontroll/feed/ 8 Ett guldkorn från Cervenka https://nyadagbladet.se/ekonomi/ett-guldkorn-fran-cervenka/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/ett-guldkorn-fran-cervenka/#respond Wed, 28 Jun 2023 12:01:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153381 Cervenka konstaterar bland annat att Sverige idag är "kontantfritt lika självklart som rökfritt" och att "enbart en procent av alla pengar i vårt land går att hålla i handen medan resten är ettor och nollor på en dator någonstans". Lyssnaren får även ta del av hans besök hos riksbanken där en anställd skrev in några siffror på datorn och därmed skapade pengar. ”Varifrån kommer pengarna?” frågade han dem, och svaret löd att även en centralbank kan skapa pengar ur tomma intet. Pengar som skapas av staten kanske låter som ett mer acceptabelt ”trolleri” för lyssnarna, men Cervenka understryker i sammanhanget det faktum att riksbanken inte har monopol på att göra detta, samt även att privata företag kan agera på detta sätt i form av affärsbanker - och även gör så i mycket hög utsträckning.
En god affär är det verkligen, på alla andras bekostnad.
För egen del finns det i övrigt några få namn till i listan som jag tänker mig kan vara värda tiden att lyssna på, såsom den tidigare Säpo-chefen Charlotte von Essen, i morbid fascination över myndighets-Sveriges förfall, samt AI-forskaren Max Tegmark, i genuin fascination över de omvälvande konsekvenser av teknikutvecklingen vi står inför. Den långa listan på mediestatens marxistiska hustomtar, som Dalademokratens grånande Göran Greider och "människorättsaktivister" som Fatemeh Khavari, är det i vanlig ordning mer tveksamt kan konkurrera med mer intressanta sommarsysslor, så som att lyssna på solen. Förvisso vore det intressant att höra den gode Greiders tagning på hur man som han får tillgång till passerkort till det offentliga Sveriges morgonsoffor och debattprogram. Det är ju ändå sommar, då kan man försöka se saker från den ljusa sidan. Särskilt när åtta miljarder av svenskarnas skattepengar läggs på att finansiera de statliga medierna är det också kul att vi får något för det, eller att åtminstone tänka sig att man får det. Jo, förresten, här kan du lyssna på Cervenkas sommarprat! Isac Boman]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/ett-guldkorn-fran-cervenka/feed/ 0 Det här betyder det när centralbanken höjer styrräntan https://nyadagbladet.se/ekonomi/det-har-betyder-det-nar-centralbanken-hojer-styrrantan/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/det-har-betyder-det-nar-centralbanken-hojer-styrrantan/#respond Wed, 27 Jul 2022 06:16:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=128263 I medierapportering ges ofta intryck av att centralbanker, som exempelvis Riksbanken, fastställer vilka räntenivåerna ska vara i samhället - eller att styrräntan är räntan som bankerna lånar pengar till av centralbanken. Så är det dock inte, utan snarare är styrräntan ett mål som banken sätter upp - som man verkställer genom så kallade öppna marknadsoperationer. Styrräntan, motsvarande det som i USA kallas för target rate, är ett räntemål som centralbanken sätter. Referensräntan, man mäter detta utgående ifrån, är räntan som affärsbanker är villiga att låna ut pengar till varandra över ett dygn för att täcka in eventuella underskott. Detta har sin utgångspunkt i nationalekonomisk teori, där man ser räntan som ”priset på pengar” – där man menar att ett ökat utbud av pengar gör att räntorna sjunker och ett minskat penningutbud gör att räntorna höjs. I praktiken betyder en höjd styrränta således att centralbanken försöker minska penningmängden genom öppna marknadsoperationer (open market operations) – vilket exempelvis innefattar att centralbanken säljer statsobligationer (skuldbrev från staten). När en obligation säljs kommer pengar in till centralbanken, och penningmängden i samhällsekonomin sjunker. Omvänt ökar mängden pengar i omlopp om centralbanken köper obligationer. Det är mot den bakgrunden centralbanker menar att höjd styrränta minskar inflationstrycket, då man tänker att mindre pengar leder till minskad efterfrågan. Med inflation syftar man på allmänna prisökningar, även om den egentliga definitionen av ordet är ökad penningmängd (motsats: deflation). Den absoluta merparten av alla pengar, kan tilläggas, skapas inte genom centralbanken, utan genom att affärsbanker beviljar lån. Penningpolitikens inverkan från centralbanken är således indirekt. Själva aviseringen om höjd styrränta gör som regel att affärsbankerna planerar för höjda räntor.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/det-har-betyder-det-nar-centralbanken-hojer-styrrantan/feed/ 0 Nato-topp klar som ny centralbankschef https://nyadagbladet.se/utrikes/nato-topp-klar-som-ny-centralbankschef/ https://nyadagbladet.se/utrikes/nato-topp-klar-som-ny-centralbankschef/#comments Mon, 07 Feb 2022 12:44:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=116837 Den nuvarande Nato-chefen och tidigare socialdemokratiske statsministern Jens Stoltenberg blir Norges nästa centralbankschef. Valet väcker bland annat skarp kritik för att hota bankens politiska oberoende. Stoltenberg var norsk statsminister först mellan 2000 och 2001 och sedan mellan 2005 och 2013. Sedan 2014 har han innehaft ämbetet som militäralliansen Natos generalsekreterare men kommer att avgå från uppdraget i höst i samband med att han tar över chefskapet för centralbanken. – Jag är övertygad om att jag kommer att göra det jobbet på ett sätt som visar att banken har den självständighet och integritet den borde ha, hävdar han själv under en presskonferens. Noterbart är att Stoltenberg är den första centralbankchefen med en partipolitisk bakgrund sedan 1990-talet och att han även blir den första någonsin på posten som tidigare varit statsminister. Kritiken mot valet av Stoltenberg som ny centralbankchef har dock inte primärt handlat om hans bakgrund som generalsekreterare för Nato - utan att han fortfarande är medlem i Arbeiderpartiet och dessutom nära vän med Norges sittande statsminister – någonting kritiker menar riskerar att hota centralbankens oberoende. – Jag vill fortfarande vara vän med Jonas Gahr Støre, och jag tror att jag har erfarenhet av vänskap med människor där jag också måste visa att jag kan ha integritet, eller inte kan dela information med, kommenterar Stoltenberg relationen. Han tillägger att han kommer att visa att han är ”oberoende och partipolitiskt neutral” i sin yrkesutövning. Något intresse av att lämna Arbeiderpartiet har han heller inte utan låter meddela att han vill fortsätta vara medlem i partiet precis som han varit under sina åtta år som generalsekreterare för Nato.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/nato-topp-klar-som-ny-centralbankschef/feed/ 4 Federal Reserve inför i praktiken nollränta https://nyadagbladet.se/ekonomi/federal-reserve-infor-i-praktiken-nollranta/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/federal-reserve-infor-i-praktiken-nollranta/#respond Mon, 16 Mar 2020 11:26:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=74973 Den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänker styrräntan och genomför ett massivt stödköp som ett svar på coronapandemins effekter på ekonomin. Fed-chefen Jay Powell meddelade under söndagskvällen att centralbanken sänker styrräntan med en hel procentenhet, från 1 till 1,25 procent till 0 till 0,25 procent, vilket i princip innebär att USA har nollränta. Det betyder att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,5 procentenheter på bara några veckor. Centralbanken genomförde den 3 mars en räntesänkning med en halv procentenhet. I samband med räntesänkningsbeskedet inleder Federal Reserve ett massivt stödpaket i form av köp av statsobligationer och värdepapper för 700 miljarder dollar, motsvarande nästan 6,8 biljoner kronor. – Vårt egentliga uppdrag är att tillhandahålla likviditet till finansiella system när det är under stress, och det är verkligen en del av vad vi gjorde idag. Vårt sekundära uppdrag är att stödja efterfrågan genom lägre räntor, och det gjorde vi, sade Jay Powell via telefonlänk vid en presskonferens på söndagen, enligt Financial Times. Enligt "Fed" har man koordinerat söndagens åtgärder med Bank of England, Bank of Canada, Bank of Japan, Swiss National Bank och Europeiska centralbanken (ECB). President Donald Trump har tidigare delat ut svidande kritik till Federal Reserve och centralbankschefen Jay Powell för att man, enligt honom, dragit ut på beskedet att sänka räntan. Efter centralbankens besked var dock presidenten mycket nöjd. – Jag tycker att det som ägt rum just nu är förträffligt. Jag visste inte att jag skulle bli förvånad på en söndag, sade Trump till media under söndagen. Beskedet fick dock ingen lugnande effekt på marknaden. Under måndagen har börserna i Europa fortsatt rasa och USA-börsen riskerar att öppna på minus. ]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/federal-reserve-infor-i-praktiken-nollranta/feed/ 0 Tyska banker inför minusränta för småsparare https://nyadagbladet.se/ekonomi/tyska-banker-infor-minusranta-for-smasparare/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/tyska-banker-infor-minusranta-for-smasparare/#comments Sat, 07 Dec 2019 07:54:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=70882 Tidigare har banker tagit ut minusränta från sparare som haft över 100 000 euro på kontot. Nu inför dock flera tyska banker minusränta också för småsparare från den första insatta euron, och nationalekonomer gissar att andra banker kan komma att följa samma trend. En mindre bank utanför München planerar exempelvis att ta ut minusränta på 0,5 procent på alla nya sparkonton och en bank i östra Tyskland har redan infört en liknande policy. Med andra ord kommer sparare få betala för att ha sina medel på sådana konton. Enligt Bloomberg funderar dessutom en tredje bank på om det är möjligt att ta ut högre minusränta än så. Anledningen man hänvisar till är att långivare förbereder sig för en längre period av negativa räntor och att Europas ekonomiska tillväxt håller på att saktas ner. I september sänkte den europeiska centralbanken insättningsräntan för banker till -0,5 från -0,4 procent, vilket gör det dyrare för banker att förvara pengar hos centralbanken. Sådan förvaring är något som för banker till viss del är obligatoriskt som en del av så kallade minimi-reservkrav. – Dammluckorna har öppnats, konstaterar Friedrich Heinemann, ledande forskare inom företagsskatt och offentliga finanser vid institutet för ekonomisk forskning i Mannheim som tror att banker utan minusränta kan komma att få in större medel än de kan eller vill hantera. – Vi kommer snart få se en kedjereaktion. Banker som inte följer med på minusräntan kommer att översvämmas med likviditet. Tyska banker har länge dragit sig för att införa negativa sparräntor även för privata mindre sparare eftersom man oroat sig för vad detta skulle kunna göra med bankernas rykte hos vanligt folk. Tidigare har i första hand företag och storsparare drabbats, men de tiderna verkar nu alltså vara förbi. Till att börja med ska minusräntan bara gälla för nya kunder som inte tidigare har haft konton på banken, men kritiker är oroade för att samtliga existerande kunder kommer att påläggas samma minusräntor. – Just nu fungerar negativa räntor som en signal till nya klienter att banken inte behöver ytterligare insättningar, konstaterar Isabel Schnabel, professor vid universitet i Bonn till Bloomberg. ]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/tyska-banker-infor-minusranta-for-smasparare/feed/ 3 The Fed höjer styrräntan https://nyadagbladet.se/ekonomi/fed-hojer-styrrantan-till-1-5-procent/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/fed-hojer-styrrantan-till-1-5-procent/#respond Wed, 13 Dec 2017 20:01:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=45330 USA:s centralbankschef Janet Yellen meddelade vid sin sista presskonferens på onsdagen att Federal Reserve avser att höja styrräntan till 1,5 procent. Den nuvarande styrräntan höjs med 0,25 procentenheter till 1,5 procent. Samtidigt tror centralbanken att BNP-tillväxten kommer öka från 2,1 procent till 2,5 procent. Inom börsmarknaden tror man att tillväxten kan nå över 3,0 procent om president Donald Trump får igenom sin skattereform. I ett uttalande meddelar man att jobbmarknaden "kommer fortsätta att vara stark", vilket är ett mer positivt besked än det man gav i oktober-november då man menade att jobbmarknaden "kommer stärkas något framöver". Federal Reserve spår att inflationstakten kommer öka knappt under 2018, från 1,6 procent till 1,7 procent. Inflationsmålet på 2,0 procent väntas inte nås förrän 2019, rapporterar CNBC. Janet Yellens presskonferens på onsdagen var den sista som hon genomför som USA:s centralbankschef. Hon tillträdde på posten 2013 och väntas avgå nästa år för att ersättas av president, Jerome Powell som president Donald Trump nominerat till posten och som nyligen godkändes av senaten.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/fed-hojer-styrrantan-till-1-5-procent/feed/ 0 ECB hotar Ungern för sin suveränitet https://nyadagbladet.se/ekonomi/ecb-hotar-ungern-for-deras-suveranitet/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/ecb-hotar-ungern-for-deras-suveranitet/#comments Thu, 20 Feb 2014 15:19:16 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=16525 Europeiska centralbanken, ECB, är förgrymmade över att Ungerns regering vidtar åtgärder för landets centralbank. ECB anser att den ungerska centralbankslagstiftningen ”undergräver bankens stabilitet”. [caption id="attachment_16526" align="aligncenter" width="450"]Den ungerska centralbankens huvudkontor i Budapest. Foto: Flickr/Kevin Anderson/CC BY-NC-SA 2.0 Den ungerska centralbankens huvudkontor i Budapest. Foto: Flickr/Kevin Anderson/CC BY-NC-SA 2.0[/caption] Enligt ECB kan inte Ungern välja att avskeda centralbankirer som inte offentliggör sina tillgångsdeklarationer. Därför har man nu tillrättavisat landets regering, rapporterar Wall Street Journal. Det regelverk som ECB satt upp förbjuder länder att avskeda centralbankirer om såvida de inte gjort sig skyldiga till grova brott. Den ungerske premiärministern Victor Orbán har genomfört en rad åtgärder gentemot centralbanken sedan han kom till makten 2010. Flera ansikten inom centralbanksstyrelsen har bytts ut - vilket strider mot regelverket, påpekar ECB. Det ungerska regeringskansliet har inte gått att nås för en kommentar om ECB:s utspel, skriver Wall Street Journal. I juli i somras offentliggjorde Ungerns regering sina planer på att betala tillbaka sina lån till Internationalla valutafonden, IMF. Det skulle innebära att Ungern blir ett av EU:s mest självständiga länder. Sedan 2004 är Ungern medlemmar i EU, men man har ännu inte gett upp sin valuta, forint, för euron.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/ecb-hotar-ungern-for-deras-suveranitet/feed/ 1