CDU – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 21 Sep 2026 10:15:18 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg CDU – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 AfD störst i Mecklenburg-Vorpommern – CDU åker ur delstatsparlamentet https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-storst-mecklenburg-vorpommern-cdu/ Mon, 21 Sep 2026 10:15:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241063 AfD blev största parti i delstatsvalet i Mecklenburg-Vorpommern med 38,2 procent, medan CDU fastnade på 4,9 och därmed åker ur lantdagen. AfD ökar även i huvudstaden Berlin samtidigt som Die Linke där blir störst med 25,7 procent av rösterna. AfD:s valvaka slutade i jubel när partiet i gårdagens delstatsval mer än fördubblade sitt stöd jämfört med 2021. SPD kom tvåa med 35,5 procent av rösterna. Förbundskansler Friedrich Merz och dennes parti CDU hade en desto mörkare kväll. Partiet nådde bara 4,9 procent och åker därmed ur lantdagen i Schwerin. Friedrich Merz kallade resultatet en "katastrof". Valbakslaget går enligt Merz inte att skönmåla, men kursen CDU satt ut gäller fortsättningsvis, betonade han.

Die Linke störst i Berlin

Delstatsvalet i Berlin gav Die Linke en klar seger med 25,7 procent. CDU föll till 18,8 procent, medan AfD ökade till 16,3 och blev trea. De gröna fick 14,3 procent och SPD 12,1. Die Linkes Elif Eralp kan nu bli Berlins regerande borgmästare om partiet samlar tillräckligt stöd. AfD ser segern i Mecklenburg-Vorpommern som ett regeringsuppdrag. Övriga partier har dock envist avvisat samarbete med partiet, vilket gör att regeringsfrågan förblir öppen. Socialdemokratiska SPD kan i stället behålla makten tillsammans med Die Linke och De gröna. Röster på partier under femprocentsspärren kan ge den röd-gröna trion en majoritet i delstaten, trots AfD:s stora framgång. Liberala FDP ser ut att bli utan representation i båda delstatsparlamenten, även om de slutgiltiga resultaten ännu inte är helt fastställda. Valledningarna har ännu bara fastställt preliminära resultat. Valdeltagandet nådde 78,1 procent i Mecklenburg-Vorpommern och 74,2 procent i Berlin.]]> AfD i Sachsen-Anhalt: mer än dubbelt så stort som CDU i första prognoserna https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-sachsen-anhalt-dubbelt-cdu-prognos/ Sun, 06 Sep 2026 18:02:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239470 AfD blir klart störst i Sachsen-Anhalt med omkring 44–44,5 procent enligt de första prognoserna under söndagen – mer än dubbelt så stort som CDU. Men en egen majoritet är ännu osäker, och de andra större partiernas nej till samarbete kan göra regeringsbildningen svår.

När vallokalerna stängde klockan 18 gav Infratest Dimaps första prognos AfD 44,5 procent, rapporterar MDR. Prognosen bygger på eftervalsintervjuer; rösträkningen hade då just börjat.

Enligt ZDF gav den första prognosen AfD 44,0 procent. Båda prognoserna placerade CDU långt efter med 18,5 procent.

Ombytta roller sedan valet 2021

I delstatsvalet 2021 fick CDU 37,1 procent och AfD 20,8 procent. Med de första prognosernas siffror skulle AfD mer än fördubbla sitt väljarstöd, medan CDU skulle förlora ungefär hälften.

Redan klockan 16 hade valdeltagandet nått 65,3 procent enligt ZDF – över hela valdeltagandet i valet 2021 på 60,3 procent.

AfD:s toppkandidat Ulrich Siegmund sade till ARD efter prognosen, enligt DW:

– Vi har skrivit historia, det måste sägas tydligt.

Han kallade också prognosen en signal till förbundsregeringen.

Småpartiernas spärr kan avgöra majoriteten

Prognoserna ger ännu inget säkert besked om AfD får egen majoritet. Det beror på mandatfördelningen och vilka mindre partier som klarar femprocentsspärren till delstatsparlamentet.

BSW ligger exempelvis precis vid spärren: på 5 procent i MDR:s prognos och 4,8 procent i ZDF:s.

CDU och övriga större partier avvisade före valet samarbete med AfD. Om AfD inte får egen majoritet kan dessa besked göra regeringsbildningen svår.

AfD säger sig vara öppet för samarbete, men vill inte ge upp grundläggande ståndpunkter för att få makt.

Delstatens författningsskydd har klassat den regionala AfD-avdelningen som säkerställt högerextrem. AfD avvisar anklagelserna om extremism.

På AfD:s valvaka jublade deltagarna framför ZDF:s första prognosgrafik. Naomi Seibt publicerade en 33 sekunder lång video från jublet på X.

]]> AfD största parti i ny opinionsmätning https://nyadagbladet.se/utrikes/afd-storsta-parti-ny-opinionsmatning-tyskland/ Fri, 17 Apr 2026 10:29:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227840 27 procent. Så högt står nu Alternative für Deutschland i den senaste YouGov-mätningen – en uppgång med en procentenhet sedan förra månaden. Samtidigt backar den tyske förbundskanslerns Friedrich Merz konservativa block till 23 procent, den lägsta siffran i undersökningen sedan december 2021. AfD passerar därmed CDU/CSU för första gången i en större opinionsmätning. Socialdemokratiska SPD, Merz koalitionspartner, tappar en procentenhet till 13 procent. YouGov-undersökningen visar att 79 procent av de tillfrågade är missnöjda med koalitionsregeringens prestationer, en ökning från 55 procent i juni 2025. Friedrich Merz tillträdde som förbundskansler i maj 2025, efter att kristdemokraterna blivit största parti i nyvalet med 28,5 procent av rösterna. AfD landade då på knappt 21 procent. Även andra mätinstitut visar på ett jämnt läge. En INSA-undersökning för tidningen Bild visade AfD på 26 procent mot CDU/CSU:s 25 procent, medan en Infratest-dimap-mätning hade CDU/CSU på 26 procent och AfD på 25 procent.]]> Friedrich Merz anklagas för rasism https://nyadagbladet.se/utrikes/friedrich-merz-anklagas-for-rasism/ Sun, 26 Oct 2025 13:01:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215826 Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har hamnat i blåsväder efter ett uttalande i Potsdam där han kopplade migration till problem i "stadsbilden". Uttalandet har fått medhåll men också lett till anklagelser om rasism och kritik från flera håll inom och utanför hans parti, CDU. Under en pressträff i Potsdam den 17 oktober sade Merz att även om utvisningarna av avvisade asylsökande har ökat, kvarstår problemet med hur stadsbilden i många tyska städer ser ut. Merz syftade på synliga grupper av unga män utan uppehållstillstånd som ofta vistas vid tågstationer och i stadskärnor, vilket enligt honom skapar otrygghet. Kommentarerna har från vissa håll mött kritik och anklagelser om att använda "rasistiska klichéer." Inom hans egen koalition har Socialdemokraterna (SPD) och De gröna uttryckt oro över att Merz använder ett "splittrande språk." Flertalet gröna parlamentsledamöter har undertecknat ett öppet brev, där man beskriver orden som "rasistiska, diskriminerande, sårande och oanständiga", och uppmanar Merz att be om ursäkt. Även inom CDU har kritiken varit påtaglig. Berlins CDU-borgmästare Kai Wegner påpekade att problem som brottslighet och renlighet inte kan skyllas på nationalitet. Tidigare kanslerskandidaten Armin Laschet har kallat kommentaren "för vag."  

Protester och medhåll

Under parollen "We Are the Daughters" samlades tusentals människor i Berlin för att uttrycka sitt missnöje med Merz uttalanden. Demonstranterna kritiserade hans retorik och uppmanade till en mer inkluderande och respektfull samhällsdebatt. Merz har stått fast vid sina ord. När han pressades om han ångrade sina kommentarer svarade han: — Fråga dina döttrar, fråga dina vänner. Alla kommer att bekräfta att detta är ett problem, åtminstone efter mörkrets inbrott. Jag har inget att ta tillbaka. Tvärtom. Senare försökte Merz dock tona ner sina uttalanden genom att förtydliga att han med "Stadtbild" menade människor utan uppehållstillstånd som inte följer reglerna. Han betonade att Tyskland värdesätter sina invandrargrupper och att migranter är en "oumbärlig del av arbetsmarknaden." Trots detta fortsätter debatten. Kritiker menar att Merz använder migration som en politisk plattform för att vinna tillbaka konservativa väljare, medan hans allierade ser hans uttalanden som ett uttryck för verkligheten i vardagen. Frågan om hur man balanserar invandring, integration och samhällstrygghet fortsätter att en het potatis i tysk politik.]]> Stark press på Merz att samarbeta med AfD https://nyadagbladet.se/utrikes/stark-press-pa-merz-att-samarbeta-med-afd/ Sun, 19 Oct 2025 12:51:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215383 Den interna kritiken mot Friedrich Merz utfrysning av Alternativ för Tyskland tilltar kraftigt inom CDU. Flera framträdande politiker kräver nu att partiledaren ska ompröva sin vägran att samarbeta med partiet, och särskilt i de delstater där AfD ligger före CDU i opinionsmätningarna. Den tidigare BlackRock-toppen Merz håller fast vid sin strikta linje trots det allt starkare motståndet. Han bekräftade på nytt att partiet inte kommer att samarbeta med det nationalkonservativa partiet Alternativ för Tyskland (AfD), även om kritiken nu kommer från högt uppsatta företrädare inom de egna leden. Först var det före detta generalsekreteraren Peter Tauber, den tidigare ministern Karl-Theodor zu Guttenberg och förre ordföranden för grundvärdeskommissionen Andreas Rödder som öppet ifrågasatte den nuvarande linjen. Nu har kritiken spridit sig, särskilt bland östtyska CDU-politiker som anser att utfrysningsstrategin är verkningslös, rapporterar konservativa Junge Freiheit. Till Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung sa Merz att hans parti kommer att lägga kraft på att "ännu tydligare lyfta fram skillnaderna mellan oss och AfD" än tidigare. Föreställningen att CDU och AfD skulle kunna bedriva gemensam politik är "en falsk berättelse", menade han.

Östtyska politiker kräver omprövning

Men medan partiledaren vill skärpa kursen varnar ett ökande antal kristdemokrater för att man inte längre får låta sig "muras in av andra". Andreas Bühl, CDU:s gruppledare i Thüringens delstatsparlamentet, kritiserade strategin i en intervju med Bild-Zeitung: — Om en lag som av sakliga skäl bedömts vara riktig också får stöd från de politiska ytterligheterna, är det ingen anledning att ompröva den. Politik får inte styras av vem som applåderar, sa Bühl. Christian Hartmann, CDU:s gruppledare i Sachsen, kräver en nyorientering. Unionen måste "bortom alla brandmursdebatter hitta sin egen position och sedan också konsekvent genomföra den", menade han. — Det sätt som alla andra partier under de senaste åren har behandlat AfD på har inte lett till att partiet blivit svagare, tillade Tom Unger, generalsekreterare för CDU i Sachsen.

Paralleller till Sverige

Debatten i Tyskland påminner om den svenska, där Sverigedemokraterna trots starkt folkligt stöd blev utfrysta och demoniserades i åratal – fram till valet 2022 då Tidöavatalet gav SD reellt politiskt inflytande över rikspolitiken. I dag betraktas partiet som en legitim samarbetspartner som gör anspråk på ministerposter nästa val, men många påpekar samtidigt att SD har betalat ett högt pris: partiet har liberaliserats i flera viktiga kärnfrågor för att släppas in i värmen.]]> Tysklands pensionschock: folket måste arbeta till minst 73 års ålder https://nyadagbladet.se/utrikes/tysklands-pensionschock-folket-maste-arbeta-till-minst-73-ars-alder/ Thu, 09 Oct 2025 13:08:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214721 Samtidigt som Berlin skickar hundratals miljarder till Ukraina och blundar för migrationskostnaderna i Tyskland, höjs röster för att tyskarna ska arbeta längre för att rädda välfärden. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) förbereder landets invånare på ett längre arbetsliv. Enligt ett nytt förslag kan pensionsåldern i Tyskland gradvis komma att höjas till 73 år som en del av regeringens försök att rädda ett allt mer ansträngt välfärdssystem. Kritiker varnar för att idéerna om pensionsålder 73 saknar både realism och rättvisa. Friedrich Merz har uppgett att tyskarna måste vänja sig vid tanken på mindre fritid och längre yrkesliv för att finansiera pensioner, vård och äldreomsorg. Samtidigt visar ekonomiska analyser att landets tidigare styrka som EU:s ekonomiska motor har förbytts till stagnation. Underskottet i de offentliga försäkringssystemen växer snabbt och flera delstater rapporterar brist på både personal och finansiering inom vården. Regeringens expertråd varnar nu för att den demografiska utvecklingen kräver krafttag – fler arbetande, högre avgifter och senare pension.

Pengar till Ukraina prioriteras

Men medan tyskarna uppmanas att arbeta till långt efter 70 års ålder, fortsätter Berlin att skicka miljardbelopp till Ukraina. Enligt tyska medier uppgår det militära och humanitära stödet till motsvarande flera hundra miljarder kronor sedan 2022.

Kritiker menar att den nuvarande regeringen samtidigt underlåter att se till hemlandets egna finansproblem. Den växande statsskulden, stigande energipriser och svag industriproduktion har satt välfärden under hård press – men biståndet till Kiev förblir orubbat.

Många tyskar frågar sig därför hur landet kan ha råd att finansiera kriget utomlands men inte sina egna pensioner.

[caption id="attachment_201625" align="alignnone" width="640"] Hundratals miljarder kronor av tyska skattepengar går varje år till Ukraina. Montage. Foto: U.S. Marine Corps/Sgt. Samuel Fletcher, President Of Ukraine[/caption]

Invandringens påverkan

Den officiella förklaringen till krisen är en åldrande befolkning. Men flera ekonomer hävdar att problemet snarare ligger i den omfattande invandringen under de senaste två decennierna.

Enligt beräkningar från pensionsforskaren Bernd Raffelhüschen bidrar många nyanlända mindre till socialsystemet än vad de får tillbaka, särskilt under de första åren i landet.

I en intervju med Bild från oktober 2024 har han sagt att invandringen inte kommer att rädda varken ekonomin eller välfärden – snarare tvärtom.

Även andra experter menar att integrationsproblemen och den låga sysselsättningen bland vissa invandrargrupper blivit ett långsiktigt strukturellt bekymmer för tysk ekonomi. Trots detta får frågan begränsat utrymme i den politiska debatten.

[caption id="attachment_157880" align="alignnone" width="640"] Montage. Foto: Amisom, Pexels[/caption]

Förbundskanslerns dilemma

Förbundskanslern står därmed inför ett dubbelt dilemma. Å ena sidan kräver finansdepartementet reformer för att undvika kollaps i välfärdssystemet. Å andra sidan riskerar nya nedskärningar och höjd pensionsålder att öka missnöjet bland väljare som redan upplever att bördorna fördelas orättvist.

Oppositionen, särskilt Alternativ för Tyskland (AfD), har snabbt utnyttjat situationen och beskriver förslaget som ett svek mot landets arbetare. Samtidigt försöker Merz hålla en hård linje mot kritik och framställa reformen som en nödvändighet.

Men allt fler tyskar ställer nu frågan: varför ska medborgarna arbeta längre, samtidigt som miljarderna fortsätter flöda till både Ukraina och ett kostsamt migrationssystem som få längre tror kommer att bära sig?

]]> CDU segrar i Nordrhein-Westfalen – AfD tredubblar sitt stöd https://nyadagbladet.se/utrikes/cdu-segrar-i-nordrhein-westfalen-afd-tredubblar-sitt-stod/ Mon, 15 Sep 2025 07:25:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=213000 CDU blir av allt att döma största parti i delstatsvalet i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen. Men det är framför allt nationalkonservativa Alternativ för Tyskland som har anledning att fira efter att ha tredubblat sitt väljarstöd. När vallokalerna stängde på söndagen visade de första prognoserna att kristdemokratiska CDU, lett av den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, får omkring 34 procent av rösterna. Socialdemokratiska SPD hamnar på andra plats med 22,5 procent. Den stora förändringen står dock Alternativ för Tyskland (AfD) för. Partiet ser ut att få 16,5 procent – en kraftig ökning från 5,1 procent i valet 2020. Söndagens val var det första lokala valet sedan den politiska omvälvningen i tysk politik tidigare i år och för AfD innebär resultatet ytterligare ett steg i partiets expansion västerut. Det nationalkonservativa partiet har på senare år gjort historiska framgångar och blivit den näst största politiska kraften på nationell nivå. Väljarbasen har traditionellt funnits i östra Tyskland men växer nu även i Väst – som söndagens resultat i Nordrhein-Westfalen visar.

Hårda åsiktslagar

Trots AfD:s växande stöd i både val och opinionsundersökningar har partiet svårt att få faktiskt politiskt inflytande. De övriga etablissemangspartierna har konsekvent vägrat samarbeta och bildat olika koalitioner för att hålla AfD utanför makten. Flera tyska makthavare har gått ännu längre än så och argumenterat för att AfD helt bör förbjudas och klassas som grundlagsvidrigt. Tysklands hårda åsiktslagar gör många invandringskritiska och nationalistiska ståndpunkter till brottsliga handlingar. Medan flera grannländer har en betydligt friare debatt använder tyska myndigheter ofta 30-talets historia som argument för att tysta politisk opposition. AfD:s framgångar den senaste tiden har dock rest frågan om de tyska åsiktslagarna och försöken att isolera AfD verkligen fungerar – eller om de tvärtom driver fler missnöjda tyska väljare till partiet.]]> Merz föll i kanslervalet trots majoritet – nobbades av egna allierade https://nyadagbladet.se/utrikes/merz-foll-i-kanslervalet-trots-majoritet-nobbades-av-egna-allierade/ Tue, 06 May 2025 12:36:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205521 316 röster krävdes och allting talade för att CDU-ledaren och förre BlackRock-toppen Friedrich Merz enkelt skulle bli Tysklands nye förbundskansler. Så blev det inte. På förhand hade Merz koalition med allierade mer än tillräcklig majoritet – men ett flertal av hans egna allierade valde till slut att nobba riskkapitalisten. Merz behövde 316 av 630 röster för att bli Tysklands nye förbundskansler. Hans egen koalition CDU/CSU och samarbetspartnern SPD har tillsammans 328 platser – ändå valde i slutändan bara 310 ledamöter att säga ja till 69-åringen. Eftersom omröstningen var sluten vet man inte vilka som valde att trotsa partilinjen eller varför – men klart är att det var Merz egna bundsförvanter som fällde honom. Händelsen beskrivs som historisk – det har nämligen aldrig tidigare i den tyska historien hänt att en nominerad kansler misslyckas med att bli vald i den första valomgången efter att denne först lyckats bilda en koalition med tillräcklig majoritet. I Tyskland befinner sig det massmediala och politiska etablissemanget i chock, eftersom nästan alla var säkra på att Merz skulle röstas igenom, och det hela mest betraktades som en formalitet.

"Herr Merz bör avgå omedelbart"

Några som däremot är mycket nöjda är landets näst största parti – det av säkerhetstjänsten nyligen extremiststämplade nationalistiska partiet Alternativ för Tyskland. AfD beskriver det hela som ”en bra dag för Tyskland” och partiledaren Alice Weidel går betydligt längre än så: – Vi i AfD har satt oss för att vända upp och ner på detta land. Vi är redo att ta regeringsansvar, och vi uppmanar till sunt förnuft. Herr Merz bör avgå omedelbart. Vägen bör banas för nyval i vårt land! Nu har parlamentet 14 dagar på sig att välja en ny kandidat som har absolut majoritet – och om även detta misslyckas kan valet till förbundskansler komma att genomföras med relativ majoritet istället – alltså att den som får flest röster vinner. Om detta av oklar anledning inte kan ske ska ett nytt val utlysas.

SPD:s vänsterfalang pekas ut

I slutändan tror de flesta bedömare ändå att det blir just Merz som tar över kanslerposten, och CDU-ledaren Carsen Linnemann hoppas att det hela blir klart redan under tisdagskvällen. – Jag hoppas att vi går in i andra omgången av valet i dag. Jag hoppas att vi får en kansler ikväll. Till TT gör Ann-Kristin Kölln, professor vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, bedömningen att det är SPD:s vänsterfalang som röstat nej till Merz som en markering – men att den inställningen inte nödvändigtvis är huggen i sten. – Kanske vill man ge en signal om att man är missnöjd och sedan släppa fram honom i andra eller tredje valomgången, spekulerar hon.

Valdes till slut

I en andra omröstning valdes Friedrich Merz senare under tisdagen till Tysklands förbundskansler med 325 röster - jämfört med 310 i första rundan. – Jag misstänker att det är någon från SPD som har röstat nej. Deras vänsterfalang och ungdomsförbund har sagt tidigare att de inte är med på den nya koalitionen och att partiet rört sig för långt högerut, bedömer Ann-Kristin Kölln.]]> Merz efter valvinsten: ”Ingen vill stänga Tysklands gränser” https://nyadagbladet.se/utrikes/merz-efter-valvinsten-ingen-vill-stanga-tysklands-granser/ Tue, 25 Feb 2025 11:28:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=201007 Som väntat blev den tidigare BlackRock-toppens, Friedrich Merz, CDU/CSU-block valets stora vinnare. Merz, som bland annat gick till val på att få bukt med den illegala massinvandringen till landet backar nu från tidigare löften och meddelar att hans parti inte alls vill stänga gränserna. – Ingen av oss pratar om stängda gränser. Ingen av oss. Även om detta hävdades ibland under valkampanjen. Ingen av oss kommer att stänga gränsen, lovar han nu. Utspelet efter valvinsten står i skarp kontrast mot hur CDU-ledaren uttryckte sig för mindre än en månad sedan: – På den första dagen av min mandatperiod som kansler kommer jag att instruera inrikesministeriet att införa permanenta gränskontroller mot alla våra grannar och vägra alla försök till illegal inresa, hävdade Merz innan valet och utlovade ett ”effektivt inreseförbud” för personer som saknar giltiga resehandlingar, inklusive asylsökande.

Nobbar AfD för Socialdemokraterna

Istället heter det nu att man ”vill skydda gränserna bättre” och ”återfå kontrollen över vilka som kommer in i landet” och Merz hoppas att EU:s ledare tillsammans kan nå en överenskommelse om förändringar av den gemensamma asylpolitiken. Att det skulle bli något samarbete med Alternativ för Tyskland – som faktiskt vill stänga Tysklands gränser för utomeuropeisk migration, är också mycket osannolikt. För att få igenom sin politik vill Merz istället föra samtal med valets stora förlorare – socialdemokratiska SPD, som precis som CDU historiskt förespråkat en mycket generös och omfattande migrationspolitik. Friedrich Merz hoppas att CDU och SPD kan komma överens om att ”gå en gemensam väg” vad gäller migrationspolitiken.]]> BlackRock-toppens kristdemokrater valvinnare i Tyskland https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-toppens-kristdemokrater-valvinnare-i-tyskland/ Mon, 24 Feb 2025 09:56:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=200866 I söndagens extraval till den Tyska förbundsdagen blev kristdemokratiska CDU/CSU största parti. Nationalkonservativa AfD kan glädjas åt sitt bästa val någonsin medan socialdemokratiska SPD däremot har att beklaga ett historiskt nederlag. Med preliminära 28.6 procent av rösterna blir CDU/CSU största parti i gårdagens extraval. Partiets ledare Friedrich Merz, som har en bakgrund på finansjätten BlackRock, utropade sig redan på valnatten till segrare och kan därmed av allt att döma bli Tysklands näste förbundskansler. – Ikväll ska vi fira och imorgon börjar vi jobba, sa Merz på valvakan i Berlin. Alternativ för Tyskland (AfD) blev samtidigt valets stora vinnare med 20,8 procent av rösterna, en ökning med över tio procentenheter sedan valet 2021 och partiets bästa resultat någonsin. Samtidigt gjorde Socialdemokraterna (SPD), under ledning av avgående förbundskansler Olaf Scholz, sitt sämsta val sedan 1880-talet med endast 16,4 procent av rösterna. Scholz erkände nederlaget och gratulerade Merz till segern.

Liberalerna utanför Förbundsdagen

Miljöpartiet De Gröna erhåller 11,6 procent av rösterna och vänsterpartiet Die Linke 8,8 procent. Liberala FDP hamnar under femprocentsspärren och kommer därmed inte att representeras i den Tyska förbundsdagen. Detsamma ser även ut att gälla för BSW (Bündnis Sahra Wagenknecht), som trots medvind i många tidigare opinionsmätningar ser ut att hamna precis under femprocentsspärren. Enligt de senaste siffrorna får BSW mellan 4,7 och 4,9 procent av rösterna, vilket gör partiets inträde i parlamentet osäkert. En möjlig förklaring till deras tappade stöd är Die Linkes oväntat starka resultat på 8,5–8,8 procent, vilket gjorde dem till största parti i Berlin. Die Linke verkar ha lyckats mobilisera vänsterväljare i slutskedet, vilket kan ha skett på bekostnad av BSW. Dessutom kan det höga valdeltagandet ha påverkat nya partiers chanser att ta sig över spärren.

Framtida koalitionsförhandlingar

Med Tysklands nya politiska landskap i hamn väntar nu intensiva koalitionsförhandlingar. CDU/CSU förväntas leda processen, men frågan om ett eventuellt samarbete med AfD är fortsatt kontroversiell inom det politiska etablissemanget.

CDU:s valresultat var dock sämre än förväntat, vilket gör det svårare att samla en majoritet i förbundsdagen.

[caption id="attachment_200819" align="alignnone" width="640"]Friedrich Merz CDU CDU:s partiledare, Friedrich Merz. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE[/caption]

Merz föredrar en koalition med SPD, men detta skulle resultera i en regering med mycket liten marginal. Alternativet är en "Kenyakoalition" med SPD och De Gröna, men CDU:s systerparti CSU är starkt emot samarbete med De Gröna.

Kristdemokraterna ledde senast regeringen under förbundskansler Angela Merkel, som avgick 2021. Valdeltagandet var, med 83,5 procent av de röstberättigade, det högsta sedan 1990.]]>