cancer – Nya Dagbladet

Cancer ökar bland unga i Norden

Emil Fjellstedt — Fri, 18 Sep 2026 07:20:38 +0000

Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden. Risken är fortfarande låg jämfört med de äldre – men i de yngsta generationerna syns mönster som forskarna kallar särskilt oroande. Forskare vid Karolinska institutet har tillsammans med de nordiska cancerregistren analyserat registerdata via NORDCAN för vuxna i Norden åren 2003–2022. Resultaten, som publicerades i The Lancet Regional Health – Europe, visade att uppgången var störst för tjocktarms-, njur- och sköldkörtelcancer, med mer än 2 procent per år. Allra snabbast steg tjocktarmscancer bland dem under 35 år. Tjocktarms- och njurcancer ökade mer bland de unga än bland de äldre, medan sköldkörtelcancer steg ungefär lika i båda grupperna. Sammantaget handlar det om 9 174 extra tidiga cancerfall: från 47 491 under 2003–2007 till 56 665 under 2018–2022.

Diagnostiken förklarar en del – men inte allt

Forskarna är tydliga med att en del av uppgången handlar om att sjukvården letar och hittar mer, särskilt när det gäller sköldkörtel- och njurcancer. Samma förklaring räcker inte för tjocktarms- och bröstcancer i de yngsta. — Våra resultat visar ett tydligt mönster av ökande cancerförekomst bland unga vuxna. Även om cancerrisken bland yngre personer är mycket låg jämfört med den äldre befolkningen är dessa ökningar oroande, eftersom orsakerna bakom mönstren fortfarande är till stor del okända, säger Anna Johansson, cancerepidemiolog och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, som är studiens förstaförfattare. För tjocktarms- och bröstcancer såg forskarna de kraftigaste ökningarna bland unga vuxna under 35 år, liksom en högre förekomst i de yngsta generationerna. Johansson beskriver just det som särskilt oroande, eftersom dessa generationer sannolikt bär med sig sin högre cancerrisk upp i högre åldrar. Studien är observationell och kan inte visa vad ökningarna beror på. Forskarna har inga uppgifter på individnivå om riskfaktorer. — Eftersom våra data är observationella utan information på individnivå om riskfaktorer kan vi bara spekulera kring de bakomliggande orsakerna till dessa mönster. Ökande nivåer av fetma har föreslagits som en möjlig bidragande faktor, men flera riskfaktorer är sannolikt inblandade och varierar mellan olika tumörtyper, säger Johansson. Lungcancer och äggstockscancer minskade bland unga vuxna, och hudmelanom har gått ned under det senaste decenniet sedan 2013. Enligt Johansson ligger det i linje med minskad rökning och lägre solexponering i yngre generationer.

Kallelsen kan rädda liv – ändå missar många testet

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 05:46:40 +0000

Ett litet prov som tas hemma kan bidra till att tarmcancer upptäcks innan sjukdomen hunnit sprida sig. En stor svensk studie visar att de som deltog i screeningen hade betydligt lägre dödlighet i sjukdomen. I Sverige erbjuds personer mellan 60 och 74 år att lämna avföringsprov vartannat år. Provet skickas in och analyseras för små mängder blod som inte syns med blotta ögat. Om blod upptäcks erbjuds personen normalt en koloskopi. Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har följt 376 511 personer i Stockholm och på Gotland i upp till 14 år. De publicerade resultaten i augusti i tidskriften JAMA Network Open. Att bli inbjuden till screening var förknippat med 26 procent lägre relativ risk att dö av tjock- och ändtarmscancer. Bland dem som faktiskt deltog var risken 43 procent lägre efter forskarnas statistiska justeringar.

Många skickar inte in provet

Den högre siffran ska samtidigt tolkas försiktigt. Delar av kontrollgruppen bjöds senare in till screening, vissa inbjudna avstod och testmetoden ändrades under den långa uppföljningen. Forskarna har försökt kompensera för detta i sina beräkningar. — Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra, är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Ny behandling kan ge hopp vid svåra immunsjukdomar

Emil Fjellstedt — Tue, 19 May 2026 05:23:52 +0000

Norska forskare testar en ny behandling som kan ge hopp till människor med svåra autoimmuna sjukdomar. Två patienter har redan fått behandlingen inom forskningsstudier, men forskarna betonar att mycket fortfarande är osäkert. Autoimmuna sjukdomar uppstår när kroppens eget immunförsvar angriper frisk vävnad. Till gruppen hör bland annat celiaki och flera reumatiska sjukdomar. I dag finns ingen behandling som gör patienterna helt friska. Behandlingen som nu testas i Norge heter CAR-T och används redan mot cancer. Den går i korthet ut på att ta ut patientens egna immunceller, förändra dem i laboratoriemiljö och sedan föra tillbaka dem i kroppen. Forskarna vid Universitetet i Oslo, Oslo universitetssjukhus och Diakonhjemmet sjukhus arbetar nu för att utveckla metoden för autoimmuna sjukdomar. Än så länge erbjuds den bara inom forskningsstudier. — Även om behandlingen är lovande är mycket fortfarande osäkert. Den kräver stora resurser, patienterna får ett mycket försvagat immunförsvar under en period och vi vet ingenting om möjliga långsiktiga biverkningar, säger Øyvind Molberg, professor och reumatolog vid Oslo universitetssjukhus, till NRK. Han arbetar tillsammans med professor Ludvig M. Sollid, som beskrivs som en internationellt ledande forskare inom celiaki och immunologi, för att göra behandlingen tillgänglig i Norge.

Patientens egna celler förändras

CAR-T-behandling bygger på att patientens egna immunceller tas ut ur kroppen, genmodifieras och därefter förs tillbaka. Målet är att cellerna ska angripa de immunceller som orsakar sjukdomen. — Man tar ut patientens egna celler, genmodifierar dem och sätter tillbaka dem i kroppen. Sedan gör de jobbet. De blir till dödsmaskiner som dödar immunceller, säger Molberg. Enligt honom kan behandlingen bli ett stort genombrott. Samtidigt är den både komplicerad och dyr. Kostnaden ligger på omkring fyra miljoner norska kronor per patient. Forskarna vill därför göra metoden mer träffsäker. Dagens CAR-T-behandling kan slå ut alla B-celler i kroppen, trots att det enligt Sollid bara är en liten del av dem som deltar i det autoimmuna angreppet. — Vi hoppas kunna få fram en metod som bara tar bort dessa celler – alltså kirurgisk krigföring i stället för mattbombning. Det skulle innebära en betydligt mindre ingripande behandling för patienterna, säger Sollid.

Flera år till svar

Projektet har fått 25 miljoner norska kronor över fem år från Stiftelsen Kristian Gerhard Jebsen. Målet är en effektiv behandling med så få biverkningar som möjligt. — Det är vår ambition, och det är ett mödosamt arbete som tar tid. Om vi lyckas blir det ett mycket stort genombrott i behandlingen av autoimmuna sjukdomar, säger Sollid. Enligt Molberg kommer det att ta flera år innan forskarna får slutliga resultat. Om behandlingen visar sig fungera blir nästa fråga om nationella myndigheter anser att kostnaderna står i proportion till samhällsnyttan. För patienter som levt länge med svåra autoimmuna sjukdomar väcker forskningen ändå hopp. Anna Fryxelius, som fick diagnosen autoimmun artrit som barn och i dag är fackchef vid Norska Reumatikerförbundet, säger att utvecklingen berör henne starkt. — Det gör mig otroligt rörd, eftersom jag tänker på att det kan komma en hel generation reumatiker som kan bli friska från de här sjukdomarna, säger hon.

Epidemiologen: Cancerökning sammanfaller med mRNA-vaccinerna

Emil Fjellstedt — Wed, 29 Apr 2026 13:51:47 +0000

Statistik från amerikanska myndigheter visar en markant ökning av cancerfall bland personer under 50 år mellan 2021 och 2023. Epidemiologen Nicolas Hulscher hävdar att ökningen sammanfaller med införandet av mRNA-vacciner mot covid-19 – och att liknande tecken nu syns i flera internationella studier.

I en genomgång av amerikanska SEER-data från National Cancer Institute anför Hulscher att flera cancerformer har ökat bland yngre amerikaner sedan covidvaccinerna började användas i stor skala.

SEER är en av USA:s viktigaste databaser för cancerstatistik. Enligt Hulschers sammanställning ökade antalet cancerfall bland personer under 50 år från 109,45 till 116,42 fall per 100 000 invånare mellan 2021 och 2023 – en ökning på 6,4 procent.

COVID-19 “vaccines” increase your risk of SEVEN MAJOR CANCERS — based on two landmark studies involving 8.7 MILLION people.

The mRNA injections are one of the largest carcinogenic exposures in HISTORY, driven by 17 cancer-promoting mechanisms.

Jail time needs to be served. https://t.co/KmvVVEbfJ2 pic.twitter.com/wLnXKQzbv4
— Nicolas Hulscher, MPH (@NicHulscher) April 26, 2026

Kraftig ökning av flera cancerformer

Bland de cancerformer som ökade mest i statistiken finns godartade hjärntumörer, tjock- och ändtarmscancer, tunntarmscancer, äggstockscancer, magcancer och bröstcancer hos kvinnor. Hulscher beskriver mönstret som anmärkningsvärt eftersom flera olika organ uppvisar ökningar under samma period.

För tjock- och ändtarmscancer anges ökningen till omkring 19 procent mellan 2021 och 2023. Godartade hjärntumörer ökade enligt sammanställningen med nästan 20 procent. Även äggstockscancer och tunntarmscancer visar ökningar på över tio procent.

Hulscher ser en koppling till den period då mRNA-vaccinen från Pfizer och Moderna användes i stor omfattning, särskilt i västvärlden. Han anser att de officiella siffrorna nu bör analyseras tillsammans med andra studier som pekar i samma riktning.

Studier från Italien och Sydkorea

En italiensk befolkningsstudie från Pescara-provinsen, publicerad i EXCLI Journal och tillgänglig via PubMed Central, visade att risken för sjukhusinläggning för cancer var 23 procent högre bland vaccinerade jämfört med ovaccinerade. Studien omfattade 296 015 personer och följde deltagarna under 30 månader.

I studien noterades särskilt högre beräknad risk för bland annat tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer och blåscancer. Författarna beskriver resultaten som ett underlag för fortsatt uppföljning, inte som ett slutligt bevis för orsakssamband.

En sydkoreansk befolkningsstudie med över 8,4 miljoner deltagare visade också på en förhöjd risk för flera cancerformer under det första året efter covidvaccinationen. Bland de cancerformer som rapporterades fanns sköldkörtelcancer, magsäckscancer, tjock- och ändtarmscancer, lungcancer, bröstcancer och prostatacancer.

Studien anses särskilt relevant eftersom den vilar på nationella sjukförsäkringsdata och har ett mycket omfattande underlag. Samtidigt konstaterar forskarna att ytterligare studier krävs för att klarlägga möjliga orsakssamband.

Biologiska orsaker undersöks

Hulscher hänvisar även till ett växande antal studier om biologiska mekanismer samt översiktsartiklar som analyserar hur mRNA-vaccinen teoretiskt kan påverka cancerförlopp. De föreslagna mekanismerna rör bland annat påverkan på tumörhämmande gener som p53 och BRCA1/BRCA2, inflammation från lipidnanopartiklar, störningar i immunförsvarets interferonsystem och förändringar i immunsystemets kontroll av tumörceller.

Sådana mekanismer är omdiskuterade och innebär inte i sig att ett orsakssamband är bevisat. Enligt Hulscher stärker de dock argumenten för att inte avfärda tecknen på ökad cancerförekomst.

Frågan rör inte bara en enskild studie eller enstaka fallrapporter. Flera källor – från amerikansk myndighetsstatistik till europeiska och asiatiska befolkningsstudier – pekar på en utveckling som kräver full insyn och granskning.

Nästa avgörande steg är därför oberoende långtidsstudier med full tillgång till vaccinationsdata, cancerregister och hänsyn till möjliga felkällor.

Finland har högre cancerdödlighet än övriga Norden

Jan Sundstedt — Tue, 14 Apr 2026 07:46:30 +0000

Sämre behandlingsresultat vid flera cancerformer och långsammare införande av nya läkemedel pekas ut i en granskning från finska statskanalen Yle. I samhällsprogrammet MOT beskrivs hur skillnader i vård och tillgång till nya behandlingar kan bidra till att cancerdödligheten i Finland ligger högre än i övriga Norden. I finska statskanalen Yles samhällsprogram MOT – ett granskande journalistiskt program som undersöker missförhållanden och samhällsproblem – visar en granskning att patienter i Finland dör tidigare i bland annat lungcancer, levercancer, leukemi och livmoderhalscancer jämfört med övriga nordiska länder.

Långsammare införande av nya läkemedel

En möjlig förklaring är att immunonkologiska läkemedel tas i bruk långsammare och i mindre omfattning i Finland. Enligt Yle hör landet till de europeiska länder som använder minst av dessa läkemedel, med hänvisning till en rapport från det svenska hälsoekonomiska institutet IHE. Forskningsprofessorn Juha Klefström vid Cancerstiftelsen säger att Finland är för konservativt i införandet av nya cancerläkemedel och efterlyser mer klinisk forskning. — Min uppfattning är att vi i Finland är konservativa med att ta emot nya cancerläkemedel och implementera dem, säger Juha Klefström till Yle. De nya behandlingarna är ofta dyra, och kostnaden per patient kan enligt inslaget stiga till långt över 100 000 euro. Finland startade i fjol sin första nationella cancerstrategi för att förbättra diagnostik, vård och rehabilitering. — För att få bättre cancervård till Finland behöver vi tre saker. Vi behöver mer forskning, forskning och forskning, säger han.

Norska forskare testar ”radioaktiva missiler” mot obotlig cancer

Emil Fjellstedt — Fri, 13 Mar 2026 07:28:12 +0000

Radioaktiva substanser ska skickas direkt till tumörceller hos cancerpatienter som inte längre svarar på någon annan behandling. Det är tanken bakom ett nytt norskt forskningsprojekt. Forskare vid Norges arktiska universitet (UiT) och Universitetssykehuset Nord-Norge (UNN) har startat projektet Theracan. Målet är att hjälpa patienter med bland annat hjärncancer och spridd cancer – där cellgifter, strålning och immunterapi inte längre fungerar. Metoden går ut på att en speciell molekyl söker upp cancerceller i kroppen och levererar en radioaktiv dos direkt till tumören, utan att skada frisk vävnad. — Du kan tänka på det som radioaktiva missiler. Fördelen är att behandlingen angriper varje cancercell i hela kroppen, säger Rune Sundset, avdelningsledare vid PET-centret på UNN, till NRK. Behandlingen används redan mot prostata- och sköldkörtelcancer i andra länder. Det nya är att de norska forskarna vill testa den mot cancerformer som hittills ansetts obotliga. En pilotstudie med 10–20 patienter planeras till hösten 2026 eller 2027. Projektet har en budget på omkring 40 miljoner norska kronor, och kostnaden per patient beräknas till 1–1,5 miljoner kronor. Metoden saknar dock ännu stöd i större kliniska studier, och norska hälsomyndigheter har hittills nekat att godkänna den för patienter med prostatacancer – med hänvisning till att kostnaderna inte står i proportion till den bevisade nyttan. Sundset medger själv att det kan dröja många år innan behandlingen blir rutin vid norska sjukhus. — Jag är helt övertygad om att det här kommer att revolutionera cancerbehandlingen. Biverkningarna är betydligt färre än vid de behandlingar vi har i dag, säger Sundset.

Forntida ödla med bencancer funnen i 99 miljoner år gammal bärnsten

Redaktionen — Sat, 28 Feb 2026 10:15:41 +0000

BEIJING (Xinhua). Paleontologer har för första gången dokumenterat en bentumör hos ett ryggradsdjur bevarat i bärnsten – ett 99 miljoner år gammalt ödleskelett från Myanmar (f.d. Burma) som ger en unik inblick i sjukdomars forntida ursprung. Det internationella forskarteamet, lett av Xing Lida från China University of Geosciences i Peking och med deltagare från USA och Kanada, publicerade sina fynd i tidskriften Palaeoentomology. Exemplaret är hämtat från en gruvplats i Kachinstaten i Myanmar och härstammar från mellersta kritaperioden, då regionen utgjorde ett tropiskt skogsekosystem. Det delvisa ödleskelettet klassificeras under underordningen Anguimorpha.

Tumör identifierad med micro-CT

Forskarna drogs till en abnormitet i ödlans tå. Med hjälp av micro-CT (mikrodatortomografi), en teknik som kan tränga igenom bärnstenen och skapa tredimensionella rekonstruktioner av det fossiliserade benet, identifierades oregelbunden erosion vid den yttre delen av den första falangen på fjärde tån. Skanningarna avslöjade en tydlig förändring med expanderad benvävnad och flera små, cystliknande håligheter – ett mönster förenligt med en icke-sklerotisk, destruktiv process. Teamet jämförde skadan med över 30 patologiska tillstånd, däribland frakturer, infektioner och andra tumörtyper. Slutsatsen blev att ödlan hade lidit av en jättecellstumör (GCT), en typ av bencancer som vanligtvis uppträder nära lederna hos moderna djur, inklusive däggdjur.

Sjukdomen kan vara 100 miljoner år gammal

Även om tumörer tidigare identifierats i dinosaurieskelett är detta första gången ett sådant tillstånd dokumenterats hos ett ryggradsdjur bevarat i bärnsten. Fyndet fyller en lucka i paleopatologins historia och ger direkta bevis för förståelsen av sjukdomar hos forntida djur. Att den antika tumörens patologiska särdrag liknar dem som ses i dag antyder att sjukdomens förlopp kan vara djupt konservativt – redan etablerat för nästan 100 miljoner år sedan. — Varje bit bärnsten är en tidskapsel av jordens historia, och spår av sjukdomar är en unik fotnot i evolutionens berättelse, sade Xing Lida. — Den här blicken in i en ödlas hälsa för 100 miljoner år sedan öppnar ett nytt fönster mot förståelsen av livets evolution.

Fler män erbjuds PSA-test i Stockholm

Jan Sundstedt — Fri, 30 Jan 2026 13:48:24 +0000

Region Stockholm meddelar nu att de utökar länets PSA-testning till fler män. Trots nya, träffsäkra tester tackar endast 37 procent ja, även om tidig upptäckt ökar möjligheten till botande behandling. Sedan 2022 erbjuds män i Stockholms län som fyller 50 år ett PSA-test, ett blodprov som kan indikera prostatacancer i tidigt stadium. I år utvidgar Region Stockholm erbjudandet till män som fyller 56 år, vilket innebär att ytterligare cirka 15 000 män kommer att kallas, rapporterar Mitt i Stockholm. – Vissa kan ha inställningen att man inte vill gå till sjukvården om man inte känner sig sjuk. Det kan också vara psykologiskt jobbigt att få en diagnos. Men tidig upptäckt är jätteviktigt, då är möjligheten till botande behandling god, säger Lisa Jelf Eneqvist, verksamhetsutvecklare vid RCC, Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland. Målet är att öka deltagandet och jämlikheten i screeningprogrammet och successivt bygga ut testningen till fler åldersgrupper.

Träffsäkrare tester minskar onödiga ingrepp

Tidigare har PSA-test kritiserats för risk för överdiagnostik, där män kan opereras trots att tumören är ofarlig. Behandling kan ge bestående biverkningar, såsom erektionsproblem och inkontinens. – Men det är en enorm skillnad i dag. Sedan 2018 har vi börjat använda magnetkamera för att följa upp PSA-testerna. Och den tekniken har blivit alltmer träffsäker. Vi jobbar hårt för att minimera risken att man opereras i onödan, säger Lisa Jelf Eneqvist till Mitt i. Kombinationen av PSA-test och MR gör det möjligt att identifiera aggressiv cancer tidigt och undvika onödiga operationer.

Utmaning: få män deltar

Trots utökad testning tackar endast 37 procent av de kallade männen ja. Experter på RCC betonar vikten av att män väger för- och nackdelar och tar del av informationen innan de tackar nej. – Vi vill uppmana alla män som känner sig osäkra på vad ett test kan leda till att höra av sig, säger Lisa Jelf Eneqvist. Socialstyrelsen avråder fortfarande från allmän PSA-screening, med hänvisning till riskerna för överdiagnostik. Samtidigt utvecklar flera regioner organiserade, riskbaserade program som syftar till att maximera nyttan och minimera skador, i takt med ny teknik och ökad kunskap.

Konserveringsmedel kan öka risken för cancer och diabetes

Redaktionen — Fri, 09 Jan 2026 13:14:03 +0000

Högre konsumtion av vissa konserveringsmedel är kopplat till ökad risk för typ 2-diabetes och cancer, visar två nya studier. Forskarna efterlyser nu en omprövning av reglerna för livsmedelstillsatser. Studierna, publicerade i de medicinska tidskrifterna Nature Communications och BMJ, bygger på data från över 100 000 fransmän som följts under perioden 2009–2023. Totalt analyserades 17 olika konserveringsmedel.

Kopplingar till cancer

Flera ämnen visade tydliga samband med ökad cancerrisk. Kaliumsorbat var kopplat till 14 procent högre risk för cancer generellt och 26 procent högre risk för bröstcancer. Natriumnitrit var kopplat till 32 procent ökad risk för prostatacancer. Sulfiter, kaliumnitrat och acetater visade också samband med förhöjd cancerrisk. Elva av de 17 konserveringsmedlen kunde dock inte kopplas till ökad cancerrisk.

Nästan 50 procent ökad diabetesrisk

Sambanden med typ 2-diabetes var dock tydligare. Högre intag av konserveringsmedel generellt var kopplat till 47 procent ökad risk jämfört med de som konsumerade minst. Tolv av de 17 undersökta ämnena visade individuella kopplingar till ökad diabetesrisk. — Detta är den första studien i världen om sambanden mellan konserveringsmedel och typ 2-diabetes, säger Mathilde Touvier, en av studiernas koordinatorer, till The Guardian.

Forskarna manar till försiktighet

Studierna är observationella, vilket innebär att man inte kan dra säkra slutsatser om orsak och verkan. Forskarna menar dock att resultaten bör leda till en omprövning av reglerna för hur företag får använda konserveringsmedel i ultraprocessade livsmedel, i syfte att förbättra konsumentskyddet globalt. De uppmanar tillverkare att begränsa användningen av onödiga konserveringsmedel och rekommenderar konsumenter att äta färska och minimalt bearbetade livsmedel.

Ökad risk för cancer kopplas till covidvaccin

Redaktionen — Sat, 01 Nov 2025 10:05:41 +0000

En omfattande sydkoreansk studie visar samband mellan covidvaccin och ökad cancerförekomst, framför allt prostatacancer och lungcancer. Samtidigt är forskarna försiktiga i sina slutsatser och noga med att påpeka att de statistiska kopplingarna inte utgör bevis för något orsakssamband. I studien, som publicerats i Biomarker Research, har man tittat på data från 8 407 849 personer mellan 2021 och 2023, hämtade från den koreanska nationella sjukförsäkringsdatabasen. Personerna delades upp i två grupper beroende på om de tagit covidvaccin eller inte. Syftet var att granska både den faktiska förekomsten (incidensen) av cancer och efterföljande cancerrisker ett år efter vaccination. Resultaten visar att det fanns indikationer på ökade risker för olika cancertyper ett år efter man tagit någon form av covidvaccin, jämfört med de som inte tagit det. Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin. När det gäller specifika cancerformer sågs de mest uttalade riskökningarna för prostatacancer, som ökade med 69 procent, följt av lungcancer som ökade med 53 procent. Vidare ökade risken för sköldkörtelcancer med 35 procent och magcancer med 34 procent. Kolorektalcancer uppvisade en riskökning på 28 procent, medan bröstcancer ökade med 20 procent. Dessa riskökningar gällde diagnoser som ställdes inom ett år efter vaccination, oavsett om det var mRNA- eller icke-mRNA-vacciner som användes. Det är dock oklart vilka covidvaccin som ingick i studien.

Statistiska samband

Forskarna betonar dock att studiens resultat inte ger bevis för att covidvaccin ger cancer, utan att det handlar om "statistiska samband". En möjlig orsak skulle exempelvis kunna vara att covidvaccinerade personer troligen har genomgått fler medicinska kontroller och screeningar, vilket ökar chansen att upptäcka cancer tidigt jämfört med de som inte tagit covidvaccin. Däremot kan man inte säga med säkerhet vad det beror på, bara att det finns en skillnad beroende på covidvaccinstatus.