Bundeswehr – Nya Dagbladet

Unga tyskar oroar sig för militär mobilisering

Jan Sundstedt — Mon, 28 Sep 2026 09:13:54 +0000

I efterspelet av en antagen och kritiserad tysk lag som började gälla vid årsskiftet uppvisar allt fler unga tyskar oro för militär mobilisering. Under fredagen lämnade skolelever lektionerna i runt 100 städer för att protestera mot obligatorisk mönstring. Nätverket Schulstreik gegen Wehrpflicht, på svenska Skolstrejk mot värnplikt, kallade till strejken under fredagen. Arrangörerna uppger över 45 000 deltagare totalt, medan polisen räknade 2 400 i Berlin-Wedding, 700 i München och 400 i Nürnberg. I Stuttgart uppskattade polisen antalet deltagare till 200 och i Frankfurt 180. I Hamburg samlades enligt uppgifter hundratals elever. Eleverna kräver att de tvingande läkarundersökningarna stoppas och att lagen rivs upp.

🇩🇪 Tens of thousands of students protest against military conscription in Germany.
The Left votes for war with Russia, but nobody wants to sacrifice their sons. We must end these brother wars and fight the invasion in our own countries. pic.twitter.com/ZgndC9Seei — Naomi Seibt (@NaomiSeibt) September 27, 2026

Förbundsdagen antog lagen den 5 december 2025 med 323 röster mot 272, och den trädde i kraft vid nyår. Regeringspartierna CDU/CSU och SPD drev igenom lagen, medan AfD, De gröna och Die Linke röstade emot. Män födda 2008 eller senare måste ändå fylla i en enkät om sin vilja att tjänstgöra och kallas därefter till mönstring. Plikten gäller även den som svarat att han saknar allt intresse. Omkring 1 000 sådana unga män har undersökts sedan juli. Kallelser till läkarundersökning i bland annat Kiel och Flensburg blev startskottet för fredagens protester. — Vi fick höra att undersökningarna skulle komma 2027, men kallelsen låg redan i brevlådan, säger 18-årige Golo Kirsch från Kiel. Försvarsminister Boris Pistorius och förbundskansler Friedrich Merz kallar den nya militärtjänsten frivillig. Merz har samtidigt varit tydlig med att han vill bygga Europas starkaste konventionella armé.

Boris Pistorius öppnar för tvång

I Tyskland har allmän värnplikt vilat sedan 2011. Regeringen vill bygga ut Bundeswehr från cirka 186 700 soldater i juli till 255 000–270 000 aktiva år 2035. Därtill kommer omkring 200 000 reservister. Staten lovar frivilliga en ingångslön på minst 2 600 euro i månaden före skatt. Obligatorisk tjänstgöring kräver ett nytt beslut i förbundsdagen. Försvarsminister Pistorius sade i december 2025 att en delvis värnplikt blir svår att undvika om frivilliga inte räcker. Strejkens talesperson Bela Breitner menar att enkätsvaren visar att ungdomarna inte vill till Bundeswehr. — Regeringen menar allvar med att införa värnplikten steg för steg, säger han.

Sju av tio tyskar saknar förtroende för Bundeswehr

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Jul 2026 09:49:09 +0000

Sju av tio tyskar saknar förtroende för att Bundeswehr skulle kunna skydda landet vid ett angrepp, enligt en ny YouGov-mätning. I undersökningen svarade 70 procent av de tyska deltagarna att de inte tror att de väpnade styrkorna är tillräckligt starka för att slå tillbaka ett angrepp. Mätningen omfattade 2 079 vuxna i Tyskland och genomfördes mellan den 17 juni och den 1 juli, enligt YouGovs internationella undersökning. Tyskland hade den lägsta tilltron till de egna väpnade styrkorna bland de sju länder som ingick i mätningen. I Polen svarade omkring 57 procent att de inte hade förtroende för sin försvarsförmåga. Motsvarande andel var 53 procent i både Storbritannien och Australien samt 48 procent i Kanada.

Motstånd mot hur en upprustning ska betalas

Samtidigt svarade 40 procent av de tyska deltagarna att landet lägger för lite på försvaret. Men en klar majoritet sade nej till flera sätt att finansiera högre försvarsutgifter: 77 procent motsatte sig höjda skatter, 62 procent ville inte se nedskärningar i offentlig service och 59 procent avvisade ökad statlig upplåning. Skillnaden mellan synen på försvarsmaktens kapacitet och viljan att betala för en utbyggnad framträder därmed tydligt i mätningen. I Frankrike uppgav 52 procent att de hade förtroende för sin försvarsmakt, medan andelen i USA var 77 procent. Undersökningen publiceras i en tid då Tyskland har aviserat en utbyggnad av sina väpnade styrkor och höjda försvarsutgifter. Debatten om upprustningens omfattning och finansiering fortsätter samtidigt i landet.

Tyskland har slut på ammunition

Jan Sundstedt — Tue, 11 Oct 2022 07:58:50 +0000

Tyska arméns (Bundeswehr) ammunitionsförråd räcker i dagsläget bara för en eller två dagars krigföring, enligt källor inom försvarsindustrin och det tyska parlamentet. Problemet har varit känt "i flera år" men förvärrats ytterligare av Ukrainakrisen. Enligt Business Insider ligger Berlin långt efter Natos krav på att hålla ammunitionsförråd för cirka 30 dagars strider. Problemet är enligt källor inget nytt eftersom exempelvis tyska militärövningar under flera år lidit av otillräckliga förråd av ammunition. Förråden tömdes ytterligare efter det att Tyskland tillsammans med andra västländer började skicka vapen och ammunition till Ukraina. Vapenleveranserna omfattar bland annat 53 000 patroner för självgående luftvärnskanoner, 21,8 miljoner patroner för skjutvapen och 50 bunker-buster-missiler. Allt enligt den tyska regeringens egna uppgifter. Nu har det gått så långt att ledande militärer är djupt oroliga över landets egna försvarsförmåga. – Situationen med bristen kommer inte att förbättras om ammunition fortsätter att tas bort från Bundeswehr-lagren. Samtidigt som motsvarande order inte läggs på försvarsindustrin, kommenterar Christoph Atzpodien, vd för den tyska säkerhets- och försvarsindustriföreningen (BDSV). [caption id="attachment_134100" align="alignnone" width="640"] Christoph Atzpodien, vd för tyska BDSV.[/caption] Eva Hoegl, tyska parlamentets försvarskommissionär, säger till Business Insider att ytterligare 20 miljarder euro behövs för att fylla på lagren. Tyskland tillkännagav i februari inrättandet av en särskild fond på 100 miljarder euro, för att stärka Bundeswehr mot bakgrund av Ukrainakonflikten. Försvarsminister Christine Lambrecht reste i början av oktober till Ukrainas södra hamnstad Odessa i syfte att ge garantier för Tysklands fortsatta stöd till regimen i Kiev. Efter resan meddelade hon att Berlin skulle fortsätta att stödja Kiev så länge man anser det nödvändigt.