brottslighet – Nya Dagbladet

Estland nobbade över hälften av Sveriges föreslagna interner

Emil Fjellstedt — Wed, 19 Aug 2026 08:22:17 +0000

Estland har avvisat 20 av de 37 svenska interner som föreslagits för placering i landet. Enligt estniska myndigheter har avslagen gällt personer med kopplingar till organiserad brottslighet eller med risk för radikalisering. Avtalet mellan Sverige och Estland ger de estniska myndigheterna rätt att pröva varje föreslagen intern. Landets regering hade tidigare försäkrat allmänheten om att inga gängkriminella skulle tas emot. En genomgång av de första 18 fallen visar domar för bland annat försök till mord, medhjälp till försök till mord, medhjälp till människorov och synnerligen grovt narkotikabrott. En person ska även ha dömts för att ha rekryterat en minderårig till brottslig verksamhet.

Estniska myndigheter avvisade de föreslagna internerna

Tiina Unuks, chef för enheten för fängelsedrift vid Estlands justitie- och digitaliseringsministerium, uppger för Delfi att de avvisade personerna inte ansågs lämpliga. — Vi meddelade Sverige att de inte var lämpliga. Sverige måste nu titta på nytt för att se vilka som är mer lämpliga kandidater, säger Tiina Unuks. Den estniska justitieministern Liisa Pakosta ifrågasätter samtidigt hur den svenska listan kunde tas fram. ”Naturligtvis kan man ställa sig frågan hur en sådan lista överhuvudtaget kunde uppstå någonstans”, säger hon enligt samma källa.

Första gruppen har redan flugits till Tartu

Den första gruppen interner lämnade Linköping med flyg på tisdagen och anlände till militärflygplatsen Ämari. De ska avtjäna sina straff vid fängelset i Tartu. Sverige har reserverat 300 platser i Estland. Årskostnaden uppges vara 30 miljoner euro, motsvarande omkring 330 miljoner kronor.

Nästan varannan handlare utsatt för brott

Emil Fjellstedt — Mon, 13 Jul 2026 08:25:20 +0000

Nästan varannan handlare uppger att de utsattes för brott under årets andra kvartal. Enligt Svensk Handels Trygghetsbarometer har andelen ökat från årets första kvartal. Under april–juni uppgav 49 procent av handlarna att de utsatts för brott, enligt Svensk Handels Trygghetsbarometer. Det är en ökning från 46 procent under årets första kvartal och även högre än under motsvarande kvartal 2025. Med brottsutsatthet avser rapporten bland annat stöld, hot eller våld i samband med stöld, inbrott och hotfullt beteende från besökare. Säkerhetsindexet, som mäter handelns brottsutsatthet, har därmed stigit två kvartal i rad. — Att nästan varannan handlare utsattes för brott är anmärkningsvärt, men tyvärr kan jag inte säga att vi är förvånade. Stölder och hot har blivit vardag för våra medlemmar, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel.

Fler stölder anmäls

Rapporten visar samtidigt att fler butiksstölder polisanmäldes under kvartalet. Svensk Handel uppmanar handelsföretag att anmäla brott även när en anmälan inte förväntas leda till en fällande dom, för att synliggöra problemets omfattning. — Det sker betydligt fler brott inom handeln än vad som faktiskt anmäls. Mörkertalet är enormt, säger Nina Jelver. Organisationen lyfter bland annat avskaffad mängdrabatt och ett modifierat tillträdesförbud som förslag som diskuteras, men efterlyser en snabb process.

Rapport: Majoriteten av utvisningsdömda blir kvar i Sverige

Emil Fjellstedt — Thu, 07 May 2026 14:42:55 +0000

Färre än hälften av de utländska medborgare som dömdes till utvisning i samband med en fängelsedom har faktiskt lämnat Sverige. En ny rapport från Brottsförebyggande rådet visar att 48 procent av besluten verkställdes under den granskade perioden. Rapporten Utvisningsdömda i brottmål omfattar samtliga personer som dömts till utvisning i samband med fängelse och som frigavs under åren 2013–2023. Uppgifterna har kopplats till polisens statistik över verkställda utvisningar och till lagföringsregistret för perioden 2013–2024, skriver Brå. Totalt omfattar materialet 5 826 personer. Enligt myndigheten verkställs utvisningen oftast inom tolv månader efter frigivningen.

Stora skillnader beroende på medborgarskap

Brå konstaterar att medborgarskapet har stor betydelse. Bland medborgare i västeuropeiska länder hade 82 procent av utvisningsbesluten verkställts. För personer med nordafrikanskt medborgarskap var motsvarande andel 32 procent. Myndigheten pekar på flera möjliga förklaringar. Svårigheter att fastställa identitet, brist på resehandlingar och återtagandeavtal samt säkerhetsläget i mottagarlandet, kan hindra att utvisningar genomförs. Brå pekar även på strukturella och organisatoriska brister i arbetet med att verkställa besluten. Andelen verkställda utvisningar inom ett år har ökat över tid. Bland dem som frigavs 2013 verkställdes 18 procent av besluten inom ett år. År 2019 var nivån som högst, 60 procent. Bland dem som frigavs 2023 var andelen 58 procent.

Var femte lagförs på nytt

Rapporten visar även att 18 procent av de utvisningsdömda personerna lagfördes för nya brott i Sverige under uppföljningsperioden. Gruppen dömdes för totalt 4 197 brott, vilket enligt Brå motsvarar 0,2 procent av samtliga lagförda brott under samma period. De nya brotten kan enligt myndigheten ha begåtts antingen eftersom utvisningsbeslutet inte verkställts eller efter att personen återvänt till Sverige trots ett gällande återreseförbud eller efter att förbudet löpt ut. Brottsligheten var främst koncentrerad till de första tolv månaderna efter frigivningen. Stöldbrott, exklusive rån, var den vanligaste brottstypen och stod för 37 procent av brotten. Därefter följde narkotika- och smugglingsbrott. Brå framhåller att återfall i brott bland de utvisningsdömda riskerar att urholka syftet med besluten, även om gruppen står för en liten del av den totala lagförda brottsligheten. Myndigheten bedömer att det behövs mer kunskap om hur organisatoriska, juridiska och praktiska hinder påverkar verksamheten. Brå konstaterar också att effekten av lagändringar kan utvärderas först när utvisningsbesluten verkställs.

280 gripna i Europolinsats mot gängrekrytering

Emil Fjellstedt — Wed, 29 Apr 2026 11:36:15 +0000

En svenskledd internationell polisinsats mot digital rekrytering till grov brottslighet har lett till 280 gripanden under sitt första år. Nära hälften av de gripna uppges ha koppling till svenska kriminella miljöer. Insatsen bedrivs inom Europols Operational Taskforce GRIMM och riktar sig mot det som myndigheterna beskriver som våld som tjänst – nätverk där våldsbrott beställs, samordnas och rekryteras via digitala plattformar. Polisen uppger att operationen under sitt första år har lett till gripanden runt om i världen. Europol beskrev redan vid lanseringen hur europeiska polisorganisationer skulle samordna arbetet mot nätverk som använder sociala medier och krypterade tjänster för att rekrytera unga till skjutningar, sprängningar och andra våldsbrott. — Vi har sett stora vinster med att samarbeta i en internationell kontext och har kunnat gripa väldigt många individer inom "violence-as-a-service" och förhindrat våldsbrott på flera platser i Europa genom ökad informationsdelning, säger polisintendent Theodor Smedius vid polisens nationella operativa avdelning, Noa, i ett pressmeddelande.

Över 14 000 konton identifierade

Polisen uppges ha identifierat över 14 000 konton kopplade till fenomenet. Sex prioriterade aktörer har gripits, samtidigt som myndigheterna försöker angripa rekryteringen på plattformarna där kontakterna tas. Europol uppgav i januari att 193 personer gripits under operationens första sex månader. Den nya siffran innebär att antalet gripna nu stigit till 280 sedan arbetet inleddes i april 2025. Enligt uppgifterna har möten hållits med Google, Meta, Tiktok och Snapchat. Flera teknikbolag ska också ha inlett fördjupade samarbeten med polisen. — Det står väldigt tydligt för oss att utredning och lagföring som enskild åtgärd inte räcker. Det är därför vi angriper problemet från flera håll samtidigt, säger Smedius.

Vill kunna tvinga bort innehåll snabbt

En central del i arbetet är att snabbare få bort rekryteringsannonser och innehåll som driver på våldet. I Sverige finns ett lagförslag som skulle ge polisen möjlighet att beordra plattformar att ta ned sådant material inom en timme. — Det senaste året har framsteg skett inom området. Bland annat ser vi plattformar som väljer att inte införa end-to-end-kryptering och i Sverige har vi ett lagförslag på bordet om att polisen ska kunna beordra plattformar att plocka ner våldsdrivande innehåll online, såsom rekryteringsannonser, inom en timme. Det är välkommet och nödvändigt, säger Smedius. Samtidigt fortsätter rekryteringen av unga. Polisen betonar därför att fler plattformar behöver samarbeta och använda den teknik de redan har för att upptäcka och stoppa innehåll som driver på våldet.

Strafftiderna mer än fördubblade på tio år

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Apr 2026 08:19:03 +0000

Antalet fängelsedomar fortsätter att öka i Sverige. Under 2025 dömdes över 15 600 personer till fängelse – en ökning med 48 procent jämfört med för tio år sedan. Samtidigt har den totalt utdömda strafftiden ökat med 141 procent.

Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik, som presenterades den 28 april 2026. Totalt fattades 119 227 lagföringsbeslut under 2025, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. Av dessa slutade 15 643 med fängelse – en ökning med 4 procent från 2024 och hela 48 procent sedan 2016. Den sammanlagda utdömda strafftiden ökade med 7 procent jämfört med 2024.

Livstidsdomarna har fyrdubblats

De längre straffen har ökat mest markant. Antalet utdömda fängelsestraff på minst två år har tredubblats under det senaste decenniet, medan antalet livstidsdomar har fyrdubblats – från 11 per år för tio år sedan till 40 under 2025. Utvecklingen tillskrivs främst de straffskärpningar som genomförts under perioden, enligt Brå.

Fler morddomar – men färre fullbordade brott

Även antalet domfall kopplade till mordbrott har ökat kraftigt. Under 2025 registrerades 401 sådana domfall – 14 fler än 2024 och en ökning med 259 sedan 2016. Men ökningen är inte enbart ett tecken på fler mord. Brås statistik pekar delvis på en annan förklaring. Polisens arbete med att avvärja och förhindra våldsdåd inom kriminella miljöer ska ha gett utdelning. När polisen lyckas ingripa innan ett planerat mord fullbordas, döms de inblandade i stället för stämpling eller förberedelse till mord.

Narkotikabrott vanligast

Narkotikabrott är den enskilt vanligaste brottskategorin, med 28 procent av alla lagföringsbeslut under 2025 – en ökning med 64 procent sedan 2016. Trafikbrott utgör 25 procent, medan stöld- och tillgreppsbrott står för 12 procent, en minskning med 26 procent på tio år. Kvinnor står för 19 procent av alla lagföringsbeslut, medan män står för 81 procent.

Bara 1 av 36 kriminella utlänningar utvisas – nu ska regelverket skärpas drastiskt

Jan Sundstedt — Thu, 26 Feb 2026 21:07:58 +0000

Endast 2,8 procent av domsluten mot utländska medborgare ledde till utvisning under åren 2020–2023 – i genomsnitt 496 av totalt 17 464 domar per år. Nu presenterar regeringen ett lagförslag som väntas sexdubbla antalet brottsutvisningar till 3 000 per år. Siffrorna som ligger till grund för det nya lagförslaget är hämtade från Justitiedepartementets genomgång av domsstatistiken och visar att den lagstiftning som den tidigare regeringen lämnade efter sig resulterade i att bara en av 36 kriminella utlänningar dömdes till utvisning. Regeringen föreslår nu att brott som huvudregel ska vara utvisningsgrundande redan vid påföljd strängare än böter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026. — Nu får Sverige Nordens tuffaste regelverk för brottsutvisningar. De som kommer till Sverige och begår brott har förbrukat svensk gästfrihet och ska utvisas. Det handlar ytterst om att stå upp för brottsoffren och för alla skötsamma människor. Steg för steg gör vi migrationspolitiken mer rättvis, sade migrationsminister Johan Forssell (M) i samband med presentationen.

Kraftig ökning förväntas

Om förslaget genomförs beräknas antalet utvisningsdomar öka från dagens cirka 500 till 3 000 per år – en sexfaldig ökning. Regeringen presenterade siffrorna vid en pressträff den 25 februari 2026 och pekade direkt på Socialdemokraternas ansvar för det nuvarande läget. "2,8 procent. Så få av domsluten mot utländska gärningsmän ledde till beslut om utvisning. Det är resultatet av den lagstiftning som Socialdemokraterna lämnade efter sig", uppgav Forssell i ett inlägg på X.

Island överväger utvisning till tredjeland

Emil Fjellstedt — Thu, 19 Feb 2026 06:50:05 +0000

Islands regering diskuterar möjligheten att utvisa utländska brottslingar till tredjeland om förhållandena i deras ursprungsländer bedöms som osäkra. Justitieministern träffar sina nordiska kollegor senare i veckan för att diskutera återvändandepolitik. Ändringar av lagen om utländska medborgare godkändes i det isländska parlamentet Alltinget i går. Myndigheterna har nu befogenhet att återkalla internationellt skydd om en utländsk medborgare begår allvarliga eller upprepade brott eller betraktas som ett hot mot statens säkerhet. Enligt internationell rätt får människor dock inte skickas till länder där deras säkerhet är i fara. Det är därför oklart hur det ska vara möjligt att återkalla skyddet om förhållandena i ursprungslandet inte är säkra.

Diskussioner på europeisk nivå

Justitieminister Þorbjörg Sigríður Gunnlaugsdóttir säger att samtal pågår. "Det som diskuteras över hela Europa och brett inom Europeiska unionen är vad vi gör i de fall där en person kommer från ett land som inte anses vara säkert", säger hon enligt isländska statskanalen RÚV. EU-parlamentet har godkänt ett bemyndigande för medlemsländerna att skicka utländska medborgare som begått allvarliga brott till andra länder än deras ursprungsländer – om dessa inte är säkra. Beslutet träder i kraft i juni. "Jag träffar senare i veckan ministrar från de andra nordiska länderna där vi diskuterar detta: återvändande till tredjeländer. Om detta är en väg vi kan gå tillsammans... Vi är i ett tidigt skede av detta samtal", säger justitieministern. Hon uppger att frågan har diskuterats inom regeringen, men att enskilda länder inte har diskuterats i det sammanhanget. "Vi har diskuterat detta informellt, jag har inte lagt fram några förslag i regeringen, eftersom vi först i går fick igenom lagförslaget", säger hon.

Avvisningsanläggning som nödlösning

Om utvisning inte är möjlig finns alternativet att vidta åtgärder för att hålla personerna inom landet. Justitieministern säger att en nödlösning skulle vara att låta personer stanna längre tid i den planerade avvisningsanläggningen på Suðurnes, även om anläggningen är avsedd för kortvariga vistelser.

Sverige näst sämst i Norden i korruptionsindex

Jan Sundstedt — Wed, 11 Feb 2026 08:34:48 +0000

Sverige ligger kvar på sin lägsta nivå någonsin i Transparency Internationals korruptionsindex med 80 poäng. Endast Island rankas lägre bland de nordiska länderna, medan Danmark fortsatt toppar som världens minst korrupta land. Med 80 poäng rankas Sverige som det sjätte minst korrupta landet i världen, vilket är samma placering som förra året, men sedan 2015 har Sverige tappat 9 poäng och sjunkit på listan. Samtidigt ligger Danmark i topp med 89 poäng, följt av Finland med 88 och Norge med 81. — Den organiserade brottsligheten har djupa förgreningar i välfärdssystemen, säger Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, enligt TT.

🔵 The Corruption Perceptions Index 2025 is out! We analysed 182 countries to see how they scored in the fight against corruption.
Check out your country’s score! ⬇️#CPI2025 https://t.co/rSatNXseTh — Transparency International (@anticorruption) February 10, 2026

Organiserad brottslighet skiljer ut Sverige

Åshuvud pekar på flera orsaker till skillnaden mellan de nordiska länderna. — De har inte samma utmaningar som Sverige när det gäller framför allt organiserad brottslighet och otillåten påverkan, infiltration och utpressning som sker på många områden i välfärdssystemen, säger han. Men Sverige brottas även med andra problem än brottsligheten. Bristande kontroll i upphandlingsprocesserna är en annan betydande faktor. En tredje faktor är intressekonflikter bland svenska makthavare, som till exempel den tidigare landshövdingen Anna Kinberg Batras rekryteringar eller när politiker och höga tjänstemän byter till den privata sektorn. Regeringen har utlovat en handlingsplan mot korruption och olika lagskärpningar ligger på bordet – bland annat mot mutor i utlandet samt stärkta regler kring partifinansiering och ett lobbyregister.

Fler grova brott bland kvinnor – nu öppnas klass 1-anstalt

Redaktionen — Fri, 30 Jan 2026 10:19:29 +0000

För första gången i Sverige placeras kvinnor på en anstalt med högsta säkerhetsnivå. I december flyttade de första kvinnorna in på anstalten Tidaholm. Ett 20-tal kvinnor har hittills tagits emot på den högsäkerhetsanstalt som tidigare enbart hade manliga intagna. Orsaken är att allt fler kvinnor döms för grova brott. Under slutet av 2024 ökade andelen kvinnor bland de intagna från sex till sju procent. Kriminalvårdsinspektör Camilla Alexandersson beskriver att övergången innebär stora förändringar för de intagna. Det innebär betydligt fler begränsningar. Höga murar och flera stängsel hindrar insyn mot omvärlden, samtidigt som personal och rutiner är mer omfattande än på lägre säkerhetsnivåer. Totalt finns 24 rum tillgängliga, alla förberedda för att två personer ska dela på utrymmet. Det ger kapacitet för 48 intagna, trots att Justitieombudsmannen tidigare pekat på risker med dubbelbeläggning. — Det är såklart påfrestande att leva så nära någon hela tiden, men som det ser ut just nu så har Kriminalvården inget annat val, säger Alexandersson till skattefinansierade kanalen SVT. Prognoser visar att antalet kvinnor i fängelse kommer att stiga kraftigt. Från nuvarande 365 platser beräknas Kriminalvården behöva nästan 2 000 platser inom tio år.

Regeringen: Fängelse från 13 års ålder

Markus Andersson — Wed, 10 Sep 2025 08:56:53 +0000

Straffbarhetsåldern ska sänkas från 15 till 13 år för särskilt allvarliga brott som mord och grova bombdåd. Det lovar statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med partiledarna för SD, KD och L. I en debattartikel i Bonniertidningen Expressen hävdar de att lagändringen ska vara tidsbegränsad till fem år och endast gälla för de allvarligaste brotten. "I det allvarliga läge vi befinner oss i måste vi prova nya åtgärder. Ett är säkert: Om vi gör som vi alltid har gjort, kommer det gå som det alltid har gått", skriver partiledarna. Partiledarna pekar på att antalet brottsmisstankar som gäller barn under 15 år har fördubblats på ett decennium och att de misstänkta i livsfarliga skjutningar har blivit allt yngre. "Den här utvecklingen måste stoppas", konstaterar de och menar att den grova brottsligheten kryper längre ned i åldrarna. Samtidigt lyfter de fram att antalet skjutningar totalt sett har gått ner sedan 2022 och att de hittills i år har mer än halverats jämfört med rekordåret 2022. "Men vi har fortfarande våldsnivåer som inget anständigt samhälle kan acceptera", skriver de vidare.

Tre skäl till sänkningen

Regeringen och SD anger tre huvudsakliga skäl för att sänka straffbarhetsåldern. För det första menar de att chansen att ett barn bryter en kriminell livsstil är större ju tidigare rätt åtgärder sätts in. "Genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp hela polisens och Kriminalvårdens verktygslåda i ett tidigare skede", heter det. För det andra handlar det om statens skyldighet att skydda medborgarna från brott. Påföljder som ungdomstjänst, ungdomsvård, ungdomsövervakning eller fängelse möjliggör mer kontroll och återfallsförebyggande insatser, argumenterar partiledarna. För det tredje är påföljden viktig för brottsoffrets upprättelse och lagstiftningens legitimitet, särskilt för unga brottsoffer som drabbas hårdast av unga brottslingar.

"Dagens system räcker inte"

"Det är uppenbart att dagens system för unga brottslingar inte räcker", skriver partiledarna och riktar kritik mot tidigare politik. De menar att förebyggande insatser borde ha gjorts för tio år sedan när dagens unga brottslingar var små barn. Partiledarna pekar på att flera andra länder har lägre straffbarhetsålder. I Irland är den 12 år, och 10 år för viss allvarlig brottslighet. I Nederländerna är straffbarhetsåldern 12 år och i England 10 år. Utöver sänkningen av straffbarhetsåldern lyfter regeringen och SD fram flera andra åtgärder som genomförts eller planeras, bland annat inrättandet av ungdomsfängelser och avskaffandet av den så kallade ungdomsrabatten för myndiga ungdomar. Polisen får också möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år i syfte att komma åt beställarna och förhindra brott innan de begås. Dessutom har sekretesshinder mellan skola, socialtjänst och polis rivits så att myndigheterna kan samarbeta enklare.