<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Brottsförebyggande rådet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/brottsforebyggande-radet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 15 Sep 2026 07:55:01 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Brottsförebyggande rådet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Rekordmånga hamnade i fängelse i fjol</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-hamnade-i-fangelse-i-fjol/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 07:55:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brå]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[fängelse]]></category>
		<category><![CDATA[Kriminalvården]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240535</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Aldrig på 30 år har så många sänts in bakom murarna som under 2025. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) påbörjade 12 754 personer en fängelseverkställighet under fjolåret – samtidigt som anstalterna i snitt belades till 141 procent av sina ordinarie platser.</strong>

Statistiken, som publicerades under tisdagen, visar att antalet nyintagna ökade med 942 personer eller 8 procent jämfört med 2024. Det är den högsta nivån sedan 1995.

Ännu tydligare syns förändringen i antalet personer som sitter inne samtidigt. Den 1 oktober 2025 hade 9 087 personer en pågående fängelseverkställighet, varav 8 352 män och 735 kvinnor. Det är 11 procent fler än vid samma tidpunkt 2024 och 115 procent fler än 2016, då 4 231 personer satt på anstalt. Anstaltsbefolkningen har alltså mer än fördubblats på tio år.
<h3>Brå pekar på straffskärpningarna</h3>
Brå förklarar ökningen främst med de senaste årens straffskärpningar.

— <em>Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren</em>, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå.

Siffrorna ger henne stöd. Antalet nyintagna med en påföljd längre än två år har ökat med 207 procent sedan 2016, till 2 903 personer. De allra längsta straffen – mer än fyra år – har ökat med 319 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Under fjolåret påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, mot 11 personer 2016. Den 1 oktober 2025 avtjänade 262 personer livstids fängelse.

Samtidigt är majoriteten av de nyintagna inga långtidsdömda. 77 procent hade dömts till högst två år och nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon kriminalvårdspåföljd tidigare. Narkotikabrott var huvudbrott för 35 procent av dem som togs in under 2025, och för 29 procent av samtliga intagna den 1 oktober.
<h3>141 procents beläggning</h3>
Den konkreta följden mäts i celler. Den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalternas ordinarie platser låg under 2025 på 141 procent. Beläggningen har ökat varje år sedan 2018, det år då Brå började mäta, och då låg den på 92 procent – alltså under taket.

Medelbeläggningen under 2025 var 7 440 inskrivna, 6 908 män och 532 kvinnor. Till det kommer häktena, där i genomsnitt 3 553 personer satt inskrivna per dag, två procent fler än året innan.

Av dem som togs in på anstalt under 2025 var 90 procent män och 10 procent kvinnor. 78 procent hade svenskt medborgarskap och 39 procent var under 30 år.

Utvecklingen är ingen engångsavvikelse. Redan för 2024 års siffror kunde Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/dubbelt-sa-manga-fangar-pa-tio-ar/">rapportera</a> om 8 206 intagna och 11 812 nyintagna – vilket vid det tillfället var den högsta nivån på 28 år. Ett år senare har båda nivåerna stigit igen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rapport: Majoriteten av utvisningsdömda blir kvar i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/majoritet-utvisningsdomda-blir-kvar-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 May 2026 14:42:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brå]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[kriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[utvisning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229671</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Färre än hälften av de utländska medborgare som dömdes till utvisning i samband med en fängelsedom har faktiskt lämnat Sverige. En ny rapport från Brottsförebyggande rådet visar att 48 procent av besluten verkställdes under den granskade perioden.</strong>

Rapporten <em>Utvisningsdömda i brottmål</em> omfattar samtliga personer som dömts till utvisning i samband med fängelse och som frigavs under åren 2013–2023. Uppgifterna har kopplats till polisens statistik över verkställda utvisningar och till lagföringsregistret för perioden 2013–2024, <a href="https://bra.se/rapporter/arkiv/2026-05-07-utvisningsdomda-i-brottmal" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Brå.

Totalt omfattar materialet 5 826 personer. Enligt myndigheten verkställs utvisningen oftast inom tolv månader efter frigivningen.
<h3>Stora skillnader beroende på medborgarskap</h3>
Brå konstaterar att medborgarskapet har stor betydelse. Bland medborgare i västeuropeiska länder hade 82 procent av utvisningsbesluten verkställts. För personer med nordafrikanskt medborgarskap var motsvarande andel 32 procent.

Myndigheten pekar på flera möjliga förklaringar. Svårigheter att fastställa identitet, brist på resehandlingar och återtagandeavtal samt säkerhetsläget i mottagarlandet, kan hindra att utvisningar genomförs. Brå pekar även på strukturella och organisatoriska brister i arbetet med att verkställa besluten.

Andelen verkställda utvisningar inom ett år har ökat över tid. Bland dem som frigavs 2013 verkställdes 18 procent av besluten inom ett år. År 2019 var nivån som högst, 60 procent. Bland dem som frigavs 2023 var andelen 58 procent.
<h3>Var femte lagförs på nytt</h3>
Rapporten visar även att 18 procent av de utvisningsdömda personerna lagfördes för nya brott i Sverige under uppföljningsperioden. Gruppen dömdes för totalt 4 197 brott, vilket enligt Brå motsvarar 0,2 procent av samtliga lagförda brott under samma period.

De nya brotten kan enligt myndigheten ha begåtts antingen eftersom utvisningsbeslutet inte verkställts eller efter att personen återvänt till Sverige trots ett gällande återreseförbud eller efter att förbudet löpt ut. Brottsligheten var främst koncentrerad till de första tolv månaderna efter frigivningen.

Stöldbrott, exklusive rån, var den vanligaste brottstypen och stod för 37 procent av brotten. Därefter följde narkotika- och smugglingsbrott.

Brå framhåller att återfall i brott bland de utvisningsdömda riskerar att urholka syftet med besluten, även om gruppen står för en liten del av den totala lagförda brottsligheten.

Myndigheten bedömer att det behövs mer kunskap om hur organisatoriska, juridiska och praktiska hinder påverkar verksamheten. Brå konstaterar också att effekten av lagändringar kan utvärderas först när utvisningsbesluten verkställs.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dubbelt så många fångar på tio år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/dubbelt-sa-manga-fangar-pa-tio-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 29 Aug 2025 05:03:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[fängelse]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212104</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet intagna fångar på anstalt har nära fördubblats de senaste tio åren, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Antalet nyintagna har samtidigt också varit det högsta på nästan 30 år.</strong>

Vid utgången av 2024 var antalet personer som befann sig på anstalt totalt 8 206 personer, 593 kvinnor och 7 613 män. Det brukar kallas att man har en pågående fängelseverkställighet. Det är en ökning med 17 procent jämfört med året innan. Jämfört med 2015 har siffran ökat med 91 procent.

Antalet nyintagna, det vill säga de som påbörjat en fängelseverkställighet, har varit rekordhög och rör sig om 11 812 personer, vilket är den högsta siffran på 28 år.

— <em>Ökningen av antalet intagna på anstalt sedan 2017 förklaras främst av de straffskärpningar av grova brott som har skett de senaste åren</em>, menar Charlotta Lindström, statistiker på Brå, i ett <a href="https://bra.se/nyheter/arkiv/2025-08-28-fler-intagna-i-fangelse-och-overbelagda-anstalter" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Trots ökade resurser &#8211; polisen klarar inte upp fler grova brott</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/trots-okade-resurser-polisen-klarar-inte-upp-fler-grova-brott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/trots-okade-resurser-polisen-klarar-inte-upp-fler-grova-brott/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Oct 2024 17:27:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[polis]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=191367</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots en kraftig ökning av anslag och personal har andelen uppklarade grova brott förblivit oförändrad. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är situationen särskilt allvarlig i Stockholm.</strong>

Brottsförebyggande rådet har i sin senaste rapport lyft fram att polisens anslag ökat med 80 procent sedan 2017, samtidigt som antalet anställda i utredningsgrupperna för grova brott vuxit med över 30 procent mellan 2018 och 2023, <a href="https://www.dagensjuridik.se/nyheter/bra-andelen-grova-brott-som-klaras-upp-okar-inte/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar Dagens Juridik</a>.

Trots dessa resursförstärkningar ligger andelen uppklarade grova brott stilla på 19 procent under hela perioden.

Kristin Franke Björkman, utredare på Brå, påpekar att den begränsade förbättringen kan bero på att antalet grova brott både har ökat och blivit allt mer komplexa att utreda.

– <em>Personaltillväxten har skett för sent i förhållande till brottsutvecklingen och det har blivit svårare att hitta personal med rätt kompetens,</em> säger hon i ett pressmeddelande.

Situationen är enligt Brå särskilt allvarlig i polisregion Stockholm, där personalökningen varit lägre än i andra regioner. Detta har inneburit att utredningarna blivit lidande, särskilt vad gäller mängdbrott som inte prioriteras i lika hög grad.

[caption id="attachment_172125" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/02/snatteri-man-utlandsk-butik-stold.jpg"><img class="size-medium wp-image-172125" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/02/snatteri-man-utlandsk-butik-stold-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Snatteri och stölder är exempel på mängdbrott som svensk polis får allt svårare att hinna klara upp. Foto: iStock/Dragos Condrea[/caption]
<h3>Grova brott slukar polisens resurser</h3>
Trots att uppklarningen av brott kopplade till organiserad brottslighet, som till exempel sprängningar och skjutningar, har ökat något – från 27 till 30 procent – har denna ökning skett på bekostnad av andra typer av brott.

– <em>För att hantera de allra grövsta brotten har lösningen ofta varit att låna in personal från andra delar av myndigheten, men de här tillfälliga förflyttningarna skapar snarare ett ”hål” som flyttas runt i organisationen, säger Lina Fjelkegård,</em> utredare på Brå.

Ett annat resultat från Brås utvärdering är att det blivit vanligare att grova brott utreds av lokalpolisområden istället för av specialiserade utredningsgrupper - något som påverkar lokalpolisområdenas kapacitet att hantera mängdbrott negativt, och då särskilt i områden där grova brott i högre grad förekommer.

Vidare visar statistiken att utredningar av brott i nära relation, våldtäkt och brott mot barn inte heller visat någon större förbättring, trots att antalet anställda som utreder dessa brott har ökat med 70 procent.

Uppklaringen för dessa brott har endast stigit marginellt – från 12 till 14 procent. Franke Björkman konstaterar: <em>– Här finns potential att öka uppklaringen, men inte genom ytterligare personaltillväxt</em>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/trots-okade-resurser-polisen-klarar-inte-upp-fler-grova-brott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Otryggheten ökar &#8211; allt fler rädda att utsättas för brott</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/otryggheten-okar-allt-fler-radda-att-utsattas-for-brott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/otryggheten-okar-allt-fler-radda-att-utsattas-for-brott/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 08 Oct 2020 15:45:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[gängkriminalitet]]></category>
		<category><![CDATA[personrån]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=85152</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt Brottsförebyggande rådets nya kartläggning blir svenskarna allt mer oroliga för sin säkerhet. Den tydligaste ökningen syns bland unga män, där allt fler upplever personrån som ett verkligt hot i vardagen.</strong>

Enligt <a href="https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2020-10-08-oro-over-brottsligheten-okar-bland-unga-man.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">BRÅ</a> har andelen invånare som känner sig oroliga över brottsligheten i Sverige ökat från 43 procent förra året till 47 procent idag – den högsta nivån sedan mätningarna startade.

<strong>Det är framförallt unga</strong> som blir allt mer otrygga. I gruppen unga män mellan 16 och 19 år är nu nästan var femte orolig för att utsättas för personrån och var tredje känner oro för brottsligheten generellt. Siffrorna bland kvinnor är ännu högre.

<em>– Det är en tydlig trend att oron över brottsligheten ökat bland unga män, och personrån är den brottstyp där oron för att utsättas ökat tydligast. Det bör dock noteras att även om unga mäns oro har ökat tydligast, så är det generellt sett kvinnor som är mest oroliga</em>, säger Maria Molin, projektledare, Brå.

De flesta svarande i enkäten uppger att de har blivit utsatta för hot, som alltså är det vanligaste personbrottet. BRÅ noterar dock att andelen unga män som utsatts för personrån ökat från 2,5 procent till 5,9 procent på bara fyra år.

Man hävdar samtidigt att 54 procent av de svarande har högt förtroende för polisen, vilket är en ökning från 42 procentenheter 2017. Knappt hälften har förtroende för rättsväsendet.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/otryggheten-okar-allt-fler-radda-att-utsattas-for-brott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stor ökning av antalet anmälda våldtäkter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/stor-okning-av-antalet-anmalda-valdtakter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/stor-okning-av-antalet-anmalda-valdtakter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Aug 2019 09:44:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[Södersjukhuset]]></category>
		<category><![CDATA[våldtäkt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=64011</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet anmälningar om våldtäkt ökade i Stockholm under första halvåret 2019. Unders sommaren märks ett högre tryck på Södersjukhusets akutmottagning för just våldtagna. Det skriver DN och Mitti.se.</strong>

Under första halvåret 2019 ökade anmälningarna av våldtäkt med 13 procent i jämförelse med samma period förra året. Totalt anmäldes 1.047 våldtäkter under årets sex första månader. Till och med juni i fjol anmäldes 930 våldtäkter.

Mottagningen på Södersjukhuset har inga bekräftande siffror, men ser varje år ett ökat tryck under sommarmånaderna. Man säger, att det brukar bli en ökning kring maj/juni, att man har ett högt tryck hela året.

Akutmottagningen för våldtagna är öppen för alla inom en månad efter det att överfallet har skett. I de flesta fall skjutsar polisen offret till mottagningen, där hjälp normalt kan ges direkt.

Våldtäktsstatistiken har tagits fram av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och visar även att anmälda våldtäkter mot barn ökade under årets första sex månader jämfört med motsvarande period 2019. Ökningen är 17 procent.

&#160;

<em>Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/stor-okning-av-antalet-anmalda-valdtakter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var tredje känner sig otrygg och är rädd att utsättas för brott</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-tredje-kanner-sig-otrygg-och-ar-radd-att-utsattas-for-brott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-tredje-kanner-sig-otrygg-och-ar-radd-att-utsattas-for-brott/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Jul 2019 05:51:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brå]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=63743</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Var fjärde person i polisregion Stockholm har valt en annan väg hem på grund av otrygghet. Det visar lokala resultat i den största Nationella trygghetsundersökningen som hittills har tagits fram.
</strong>

Människor i Upplands-Bro är mest otrygga i hela polisregionen. Det visar de lokala <a href="https://bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2019-06-27-resultat-fran-ntu-pa-kommunniva.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">resultaten</a> från trygghetsundersökningen.

Det är många som känner sig otrygga när de är ute sent i sitt bostadsområde. Var tredje invånare i Stockholms län känner sig otrygg ute sent på kvällen. Rädslan för att utsättas för brott leder till att 26 procent ofta väljer en annan väg och 13 procent avstår från aktiviteter.

Vid BRÅ konstaterar man, att det framför allt är kvinnor som påverkar sitt beteende och är oroliga för konsekvenser, om de skulle utsättas för brott. Mest utsatta för personbrott är Sigtunaborna, och boende i stadsdelsområdet Spånga-Tensta är mest utsatta för egendomsbrott enligt undersökningen.

Rapporten är den första i sitt slag och är baserad på två enkäter gjorda 2017 respektive 2018.

&#160;

<em>Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-tredje-kanner-sig-otrygg-och-ar-radd-att-utsattas-for-brott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Andra generationens invandrare mer brottsbenägna visar ny rapport</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/andra-generationens-invandrare-mer-brottsbenagna-visar-ny-rapport/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/andra-generationens-invandrare-mer-brottsbenagna-visar-ny-rapport/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Jun 2019 12:05:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[Det Goda Samhället]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=61705</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter att den svenska regeringen upphört att ge Brottsförebyggande rådet (Brå) uppdrag att föra statistik om brott och ursprung, har nu istället Stiftelsen Det Goda Samhället genom privat finansiering tagit fram en uppdaterad rapport i samarbete med Brå. I rapporten avslöjas bland annat att att den mest brottsbenägna kategorin är andra generationens invandrare.</strong>

2017 <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ministern-blankt-nej-till-att-fora-statistik-over-misstanktas-ursprung" target="_blank" rel="noopener noreferrer">sade</a> den socialdemokratiske justitieministern Morgan Johansson blankt nej till att ta fram ny statistik över brottsstatistik i relation till ursprung.

<em>– Det har gjorts både i Sverige tidigare och det finns otaliga internationella studier som alla visar ungefär samma sak. Att minoritetsgrupper ofta är överrepresenterade i kriminalstatistiken, men när man rensar för socioekonomiska faktorer så försvinner det nästan helt och hållet. Så den politiska slutsatsen som jag ska dra, den kan jag redan dra med de internationella och svenska studier som finns</em>, kommenterade Johansson beslutet till SVT.

<strong>Istället har nu Stiftelsen Det Goda Samhället</strong> i egen regi och med privat finansiering genomfört en uppdatering av Brottsförebyggande rådets (Brå) rapporter från 1996 och 2005 om invandrares brottslighet. Rapportens författare Patrik Engellau konstaterar att flera intressanta slutsatser kan dras av materialet i studien. Den första är att fler brott – räknat i absoluta tal – numera begås av personer med utländsk bakgrund jämfört med personer med svenskt ursprung. Rapporten påvisar även att den allra mest brottsbelastade befolkningsmässiga undergruppen inte är utrikes födda – utan in­rikes födda av två utrikes födda föräldrar, en utveckling som har förvärrats över tid.

– <em>De resultat som redovisas i den här rapporten visar att det mycket väl hade funnits anledning för Brå att redan tidigare följa upp sina två studier</em>, skriver Engellau.

<strong>Skillnaderna i överrepresentation</strong> jämfört med personer av svenskt ursprung varierar samtidigt starkt mellan olika ursprungsregioner. Personer med bakgrund i västländer och östra Asien (inklusive Indien, Kina och Pakistan) är exempelvis underrepresenterade i den totala brottsstatistiken medan den mest överrepresenterade kategorin är västra Asien (inklusive Afghanistan, Iran, Irak, Syrien och Turkiet) och Afrika.

Noteras kan även att ej folkbok­förda personer, exempelvis medlemmar av utländska stöldligor, så kallade papperslösa, EU-migranter och turister under de senaste årtiondena kraftigt ökat sin andel av det totala antalet be­gångna brott från 3 till 13 procent.

Rapporten kan läsas i sin helhet <a href="https://detgodasamhalletdotcom.files.wordpress.com/2019/06/rapport-om-invandring-och-brottslighet.pdf" target="_blank" rel="noopener noreferrer">här</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/andra-generationens-invandrare-mer-brottsbenagna-visar-ny-rapport/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt färre har förtroende för polisen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-farre-har-fortroende-polisen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-farre-har-fortroende-polisen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jan 2018 13:19:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brå]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Polismyndigheten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46226</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenskarnas förtroende för polisen fortsätter att rasa. Brå:s nationella trygghetsundersökning visar att förtroendet för polisen minskat med sju procentenheter på bara ett år.</strong>

Under tisdagen <a href="https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistiska-undersokningar/nationella-trygghetsundersokningen.html" target="_blank" rel="noopener">släppte</a> Brottsförebyggande rådet, Brå, sin reguljära Nationella trygghetsundersökningen. Undersökningen består av svaren från drygt 12 000 personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet.

Undersökningen visar bland annat att förtroendet för polisen och rättsväsendet som helhet minskat sedan 2015. Mellan 2016-2017 minskade antalet som sade sig ha mycket eller ganska stort förtroende för polisen med sju procentenheter till 54 procent. Förtroendet för rättsväsendet som helhet minskade under samma period med sex procentenheter till 55 procent.

<em>– Vi har mycket fokus på polisen och att de inte klarar sitt jobb, så det är inte så konstigt att det påverkar människors känsla för trygghet</em>, säger Thomas Hvitfeldt från Brå till TT.

<strong>Även svenskarnas förtroende</strong> för domstolarna, åklagarna och kriminalvården har minskat i nästan samma takt som förtroendet för polisen och rättsväsendet som helhet.

Det är något vanligare att kvinnor har stort förtroende för rättsväsendet än att män har det, men skillnaden är liten och utvecklingen för kvinnor och män är likartad, skriver Brottsförebyggande rådet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-farre-har-fortroende-polisen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny studie visar på 70-procentig ökning av sexbrott – bara på ett år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-studie-visar-pa-70-procentig-okning-av-sexbrott-bara-pa-ett-ar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-studie-visar-pa-70-procentig-okning-av-sexbrott-bara-pa-ett-ar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Nov 2017 16:11:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brå]]></category>
		<category><![CDATA[brott]]></category>
		<category><![CDATA[Brottsförebyggande rådet]]></category>
		<category><![CDATA[sexbrott]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=44216</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bara under det senaste året har antalet sexbrottsoffer ökat med hela 70 procent. Det är ett av resultaten från Brottsförebyggande rådets årliga trygghetsundersökning som publicerades under onsdagen.</strong>

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har tagits fram av Brottsförebyggande rådet (Brå) varje år sedan 2005. I år har Brå frågat drygt 12 000 svenskar om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet.

Resultaten från undersökningen visar att allt fler svenskar uppger att de utsatts för brott. Detta gäller brott av alla de sorter som Brå redovisar. Det handlar om: Hot, trakasserier, bedrägeri, misshandel, sexualbrott och personrån.

<strong>Det är bland sexbrotten</strong> som ökningen märks av som mest. 2015 uppgav 1,7 procent av de tillfrågade att de blivit utsatta för sexbrott. 2016 var den siffran 2,4 procent, vilket motsvarar en 70-procentig ökning.

Nationella trygghetsundersökningen skiljer sig från andra undersökningar eftersom den inte räknar med antalet anmälda brott, utan hur många som uppger att de blivit utsatta. Majoriteten av brotten i undersökningen är sådana som inte blivit polisanmälda.

<em>– Den vanligaste orsaken till att man inte anmäler brottet är att den som utsatts inte tror att polisen kan göra något. Det kan också vara att man bedömde att händelsen inte var så allvarlig eller att man själv redde ut det, </em>säger Thomas Hvitfeldt, enhetschef på Brå, i ett pressmeddelande.

<strong>Hela undersökningen finns</strong> på Brås <a href="https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistiska-undersokningar/nationella-trygghetsundersokningen.html" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-studie-visar-pa-70-procentig-okning-av-sexbrott-bara-pa-ett-ar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
