brott – Nya Dagbladet

Tingsrätten friar mannen som tände eld på Egons hår – brottet preskriberat

Jan Sundstedt — Thu, 24 Sep 2026 07:48:57 +0000

Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp. Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid. Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT. — Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73. Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor. Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i. — Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.

Februari 2020

Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig. Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar. Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen. Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal. Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.

UNFASSBAR TEILEN! 😡 Empörung in Schweden, nachdem die Behörden beschlossen haben, einen 24-jährigen Migranten nicht wegen des Anzündens der Haare des 72-jährigen Egon Malmberg anzuklagen.
Der ältere schwedische Mann war mit dem Bus auf dem Weg zur Geburstagsfeier eines… — Anti-Grüne (@anti_grune) September 22, 2026

Dömd för mordförsök

I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket. Nackapolisen lade därefter ned bussärendet. — Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari. Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då. I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom. Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj. — Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet. Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten. Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt. — Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i. Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj. Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.

Migranten slog sönder bilar – här ledsnar italienarna och ger honom stryk

Redaktionen — Sun, 06 Sep 2026 17:27:18 +0000

En 29-årig ghanansk man gick loss på bilar med en stång i centrala Martina Franca. Då ingrep förbipasserande – de övermannade honom och gav honom stryk. Flera personer behövde vård efter tumultet. Borgmästaren tackade invånarna och krävde att mannen skulle bort från kommunen. Framfarten började nära Palazzo Ducale i den italienska staden den 5 september 2026. Den afrikanske migranten angrep både passerande och parkerade bilar och krossade minst en vindruta. Enligt Il Giornale gick han också till angrepp mot personer som försökte lugna honom. Fyra invånare övermannade honom och förbipasserande höll sedan kvar honom på marken tills Carabinieri kom, skriver tidningen. Ingripandet blev våldsamt: migranten fick stryk. Repubblica beskriver det som att han riskerade lynchning.

Italians, tired of seeing invaders ruin their town, team up and take down a rampaging African. https://t.co/5IqutcLjQ6
— Tommy Robinson 🇬🇧 (@TRobinsonNewEra) September 5, 2026

Fyra personer sökte vård efter tumultet, rapporterar La Gazzetta del Mezzogiorno. En 70-årig kvinna skadades i handen, en man blev biten och skadade armbågen, en ung man fick en knäskada och ytterligare en man skadades i hand och handled. Vad som låg bakom 29-åringens framfart är inte klarlagt. Senare uppgav Antenna Sud att polischefen i Taranto beslutat att mannen ska lämna Martina Franca och förbjudas att återvända i tre år. Han portas alltså från kommunen – inte från Italien.

Finland utreder sänkt straffålder

Markus Andersson — Tue, 18 Aug 2026 07:28:11 +0000

Finlands justitieministerium utreder en sänkning av åldern för straffrättsligt ansvar. Frågan har aktualiserats efter Sveriges uppmärksammade riksdagsbeslut om ungdomsbrott. I augusti röstade Sveriges riksdag igenom en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år för särskilt grova brott. Det innebär att barn som fyllt 14 år kan dömas till fängelse för bland annat mord, grov våldtäkt och grovt vapenbrott. Omröstningen slutade med 281 ja-röster och 66 nej-röster. Förslaget har mött stark kritik från myndigheter, barnrättsorganisationer och forskare. Regeringen har motiverat det med behovet av upprättelse för brottsoffer och att skydda samhället från farliga personer. Reformen är dock inte i kraft. Justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att lagen kan börja gälla först under andra halvan av nästa mandatperiod, förutsatt att Tidöpartierna får förnyat förtroende. Enligt Finlands strafflag måste den som begått en gärning ha fyllt 15 år för att kunna hållas straffrättsligt ansvarig. Nu vill Finlands justitieminister Leena Meri utreda en sänkning av åldersgränsen för straffrättsligt ansvar. ”Även i Finland görs på min begäran en utredning om att sänka åldersgränsen för straffrättsligt ansvar, alltså för personer under 15 år. Projektet har startats vid Justitieministeriet nu under sommaren 2026 och blir klart ännu i år. Jag hoppas att man också i Finland följer Sveriges metoder för att bekämpa ungdomsbrottslighet och sänker åldersgränsen, i enlighet med det som föreslås i Sannfinländarnas kriminalpolitiska program från 2022”, skriver Finlands justitieminister Leena Meri i ett inlägg på X. Utredningen ska bli klar före årets slut. Först därefter står det klart om den finska regeringen går vidare med ett lagförslag – och vilka brott eller påföljder som i så fall ska omfattas.

Psykiskt våld blir brott – ny lag riktas mot kontroll och kränkningar

Jan Sundstedt — Thu, 13 Aug 2026 09:08:35 +0000

Den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld kan ge upp till fyra års fängelse. Den är avsedd att träffa systematiska kränkningar och kontroll, men remissinstanser har varnat för tillämpningsproblem, svårdragna gränser och att lagen kan komma att användas strategiskt i exempelvis vårdnadstvister. Riksdagen har beslutat att införa ett nytt brott i brottsbalken: psykiskt våld. Bestämmelsen, som började gälla den 1 juli, har fängelse i högst fyra år i straffskalan. Enligt riksdagens sammanfattning krävs att en person upprepat utsätter någon annan för kränkningar i form av beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, tvång eller övervakning. Handlingarna ska sammantaget vara ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Även varaktig otillbörlig övervakning kan omfattas.

Könsneutralt brott

Brottet är könsneutralt och begränsas inte till relationer mellan närstående. Det kan samtidigt ingå som ett led i bland annat grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Trots att lagtexten är könsneutral har reformen drivits inom ramen för regeringens politik mot det som återkommande benämns "mäns våld mot kvinnor" – en inramning som riskerar att förstärka bilden av pojkar och män som en generell problemkategori. [caption id="attachment_234180" align="alignnone" width="640"] Kritiker till lagen menar att den kan användas strategiskt i till exempel vårdnadstvister. Foto: iStock/gorodenkoff[/caption] Reformen har mött invändningar även från aktörer som stödjer ett starkare skydd mot systematisk psykisk nedbrytning. Under riksdagsdebatten lyftes bland annat farhågor om tillämpningsproblem och att bestämmelsen kan användas strategiskt i vårdnadstvister. Sveriges advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Roks, Sveriges Kvinnoorganisationer och Unizon nämndes bland dem som har varnat för sådana risker. En central fråga blir därmed hur polis, åklagare och domstolar avgränsar upprepade, nedbrytande beteenden från svåra men icke-straffbara relationskonflikter. Riksdagen antog regeringens lagförslag i maj; den fortsatta rättstillämpningen kommer att avgöra var gränserna i praktiken hamnar.

Fyra 15-åringar åtalas efter upplopp på SiS-hem

Jan Sundstedt — Thu, 06 Aug 2026 09:54:24 +0000

Fyra 15-åringar har åtalats efter ett våldsamt upplopp på ett SiS-hem i Hässleholms kommun hösten 2025. Personal tvingades söka skydd medan ungdomarna enligt utredningen slog sönder avdelningen och hotade anställda. Händelsen inträffade sent på kvällen den 26 november förra året. Enligt förundersökningen, som Bonnierägda Expressen rapporterar om, började oroligheterna efter att en av pojkarna blivit arg över att inte få vistas i ett särskilt rum på institutionen. Tre av ungdomarna ska därefter ha kommunicerat med varandra genom avloppsrören och kommit överens om att "börja kaosa". 15-åringarna bröt loss metallben från bord och började slå sönder möbler, dörrar, övervakningskameror, tv-apparater och förstärkt glas. Personalen tog skydd utanför byggnaden och larmade polis. När patrullerna kom hördes höga smällar inifrån, och poliserna gick in med sköldar för att skydda sig mot kastade föremål och slag. En av de anställda uppger i förhör att han blev skallad och spottad på.

Fyra tonårspojkar åtalas för att ha slagit sönder ett SiS-boende i Hässleholm.
Den 26 november förra året löper de fyra 15-åringarna amok. De kommunicerar via avloppsrören, beväpnar sig och slår sönder inredningen. Personalen tvingas lämna boendet och larma polisen. När polisen… pic.twitter.com/yZXlBzZJMh — Flux Alert (@FluxAlert) August 6, 2026

Åtalas för grov skadegörelse

De fyra pojkarna åtalas nu för grov skadegörelse. En av dem åtalas även för hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman och våld mot tjänsteman. Enligt Expressen ska samma pojke ha hotat polisen med att skicka de kriminella nätverken Foxtrot och Dalen på dem. Åklagaren yrkar på skadestånd på över 90 000 kronor för skadorna. Den förstörda avdelningen behövde hållas stängd i två veckor. Fem ungdomar misstänktes initialt, men åtalet omfattar fyra 15-åringar. SiS driver särskilda ungdomshem för unga som placerats med tvångsvård eller dömts till sluten ungdomsvård. Att personalen tvingades lämna avdelningen och att polisen gick in med skyddsutrustning sätter fokus på säkerheten vid de låsta institutionerna.

Skärpt tjänstemannaansvar i kraft – riksdagen antog lagen med två rösters marginal

Jan Sundstedt — Mon, 03 Aug 2026 08:27:53 +0000

En ny brottsrubricering för missbruk av offentlig ställning trädde i kraft den 1 augusti. Riksdagen antog den 15 juni den centrala delen av regeringens reform med 174 röster mot 172, sedan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstat emot. Reformen innebär att den som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning i en offentlig tjänst, ett offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet kan straffas om syftet är att ge en otillbörlig förmån åt sig själv eller någon annan – eller att otillbörligt missgynna någon. Det nya brottet heter missbruk av offentlig ställning och finns i 20 kap. 2 § brottsbalken. Det vanliga brottet har straffskalan böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott gäller fängelse i minst ett år och sex månader och högst sex år.

Kompletterar tjänstefelsbrottet

Den viktiga skillnaden mot det befintliga tjänstefelsbrottet är räckvidden. Tjänstefel är knutet till myndighetsutövning, medan den nya bestämmelsen även omfattar annan offentlig verksamhet. Både offentliganställda och förtroendevalda kan omfattas. Riksdagen beskriver reformen som ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Samtidigt höjdes minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månaders till ett år och sex månaders fängelse. Lagstiftningen är alltså inte en återgång till det äldre, bredare ämbetsansvar som avvecklades under 1970-talet. I stället har en ny, uppsåtsbaserad brottsbestämmelse lagts till vid sidan av dagens regler om tjänstefel. [caption id="attachment_189977" align="alignnone" width="640"] Den nya lagen röstades igenom med blott två rösters marginal. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Fyra partier reserverade sig

Miljöpartiet ville avslå propositionen i sin helhet. I den avgörande omröstningen om det nya brottet stod S, V, C och MP bakom reservationen mot förslaget. SD, M, KD och L röstade för, medan de partilösa ledamöterna splittrades. Kritikerna har bland annat varnat för att bestämmelsens räckvidd kan skapa osäkerhet bland offentliganställda. TCO, Facket ST och Vision varnade före beslutet för en mer försiktig förvaltning, längre handläggningstider och fler anmälningar. Riksdagens majoritet gick dock vidare med reformen. Från och med augusti kan prövningen av de nya reglerna börja i rättsväsendet – och det blir domstolarnas uppgift att dra den praktiska gränsen för den nya ansvarslagstiftningen.

Ny juvelkupp skakar franskt museum

Emil Fjellstedt — Mon, 06 Jul 2026 08:31:55 +0000

Lalique-museet i nordöstra Frankrike har utsatts för en uppmärksammad kupp där smycken värda omkring fyra miljoner euro, motsvarande cirka 44 miljoner kronor, stals. Inbrottet skedde tidigt på söndagsmorgonen i Wingen-sur-Moder, nära den tyska gränsen. Enligt Sud Ouest tog sig flera maskerade personer in genom att bryta upp en dörr, slog sönder sex montrar och flydde med omkring 20 smycken. Skadorna är fortfarande under utredning, men en källa nära utredningen uppger för AFP att värdet kan ligga nära fyra miljoner euro. Föremålen ska vara gjorda av kristall och sakna ädelstenar, vilket gör dem svårare att smälta ned och omsätta. Borgmästaren Christiane Meiss säger till den regionala tidningen DNA att tjuvarna verkade vara väl informerade och gick direkt mot smyckena. Hon uppger att larmen fungerade, men hävdar att säkerhetsbolaget inte omedelbart larmade gendarmeriet. Enligt Le Parisien var det i stället en städare som kom till platsen som först kontaktade polisen.

Flera museistölder på kort tid

Kuppen kommer efter flera uppmärksammade stölder från franska museer. I oktober 2025 stals åtta delar av de franska kronjuvelerna från Louvren i Paris, värderade till omkring 88 miljoner euro. Kort därefter rapporterades också stölder av mynt och guldföremål från andra museer. En fransk parlamentsutredning pekade i maj på allvarliga brister i landets museisäkerhet, bland annat föråldrad infrastruktur, personalbrist och otillräcklig kameraövervakning. Le Parisien uppger att Lalique-museet betraktades som en känslig plats och fått särskild uppmärksamhet efter Louvren-kuppen, men att skyddet ändå inte räckte. Lalique-museet öppnade 2011 och är ägnat åt juveleraren och glaskonstnären René Lalique samt hans efterföljare. Museet uppger att det kommer att hålla stängt i flera dagar efter inbrottet.

Dansk polis jagar misstänkt efter brutal misshandel av svensk småbarnspappa

Emil Fjellstedt — Fri, 03 Jul 2026 07:49:01 +0000

En svensk småbarnspappa vårdas med livshotande skador efter ett våldsamt angrepp vid ett fotbollsarrangemang i Köpenhamn. Enligt uppgifter ska han ha försökt stoppa ett bråk när han själv blev attackerad. Våldshändelsen inträffade på tisdagskvällen vid ett storskärmsarrangemang på Islands Brygge, där en match i fotbolls-VM visades. Enligt Köpenhamnspolisen tycks händelsen ha föregåtts av en oenighet på platsen. Den svenske mannen är 32 år och uppges ha arbetat som polis. Frihetsnytt skriver att han är pappa till två små döttrar och att han ingrep för att skilja parterna åt när han själv utsattes för misshandeln. Expressen rapporterar att mannen är livshotande skadad. Smålands-Tidningen uppgav tidigare via Google News att mannen är från Eksjö. Under torsdagen gick Köpenhamnspolisen ut med en bild på den man som misstänks för våldshändelsen. Polisen uppger samtidigt att man känner till hans identitet. ”Vi uppmanade tidigare i dag den misstänkte i våldshändelsen på Islands Brygge på tisdagskvällen att kontakta Köpenhamnspolisen, men vi har ännu inte varit i kontakt med honom, och därför efterlyses han med bilden nedan”, skriver polisen. Personer som har uppgifter i ärendet eller vet var den misstänkte befinner sig uppmanas att kontakta Köpenhamnspolisen på 114.

Finsk snatterivåg kopplas till pressad ekonomi

Markus Andersson — Fri, 03 Jul 2026 04:37:30 +0000

Allt fler finländare har svårt att få pengarna att räcka. Den pressade vardagsekonomin syns nu också i butikerna, där stölder av livsmedel och andra vardagsvaror ökar. I Helsingfors väntas antalet snatterier i år nå omkring 26 000 fall. Det innebär att fallen har fördubblats sedan 2024, enligt Helsingforspolisen. Ökningen sker samtidigt som Statistikcentralen i Finland visar att nästan en miljon finländare riskerar fattigdom eller marginalisering. År 2024 levde 17,3 procent av hushållsbefolkningen under risk för fattigdom eller social utestängning.

Vanliga varor stjäls oftare

Enligt kriminologen Maria Normann, lektor i socialt arbete vid yrkeshögskolan Laurea, märks den pressade ekonomin bland annat i att livsmedel och andra vanliga konsumtionsvaror blivit mer stöldbegärliga. — Det hänger ihop. Vi ser att det just nu är en större mängd som har svårt att få vardagen att gå ihop helt ekonomiskt sett, säger hon till Yle. Hon säger att personer som snattar inte utgör en enhetlig grupp. Det kan handla om barn och unga, personer med missbruk eller hemlöshet, men också människor som upplever att de har ett konkret behov. Normann pekar samtidigt på att stöldbrott historiskt har varit kopplade till fattigdom. När stöd och service minskar, eller när arbete saknas, kan fler hamna i riskzonen.

Handeln påverkas

Snatterierna innebär också kostnader för handeln, som behöver lägga mer resurser på väktare, kontroll och utbildning av personal. Normann pekar även på självskanningskassor som en möjlig delförklaring, men ser i grunden problemet som en fråga om välfärdspolitik. — När man sparar på den servicen ger det långtgående konsekvenser, säger Normann.

Två barn allvarligt skadade efter misstänkt mordförsök utanför Alvesta

Jan Sundstedt — Sun, 14 Jun 2026 07:31:13 +0000

Två barn vårdas på sjukhus efter ett misstänkt mordförsök i en bostad utanför Alvesta. En man som misstänks för dådet har hittats död i anslutning till platsen. Polisen larmades strax före klockan 11 på lördagen till ett mindre samhälle utanför Alvesta. I en bostad hittades två skadade personer, som senare bekräftades vara barn. Båda fördes till sjukhus med ambulans. Enligt uppgifter från Region Kronoberg, som återges av lokala medier, hade ett av barnen livshotande skador. Det andra barnet beskrivs som allvarligt skadat. Flera medier uppger att det rör sig om två flickor under 18 år. Händelsen utreds som försök till mord. Under eftermiddagen meddelade polisen att en man som misstänks vara gärningsmannen hittats avliden i anslutning till bostaden. Anhöriga är underrättade och polisen uppger att man för närvarande inte söker efter fler gärningspersoner. Enligt polisens presstalesman Filip Annas hade den misstänkte mannen och barnen någon form av relation, men polisen lämnar inga närmare detaljer av hänsyn till de inblandade. Brottsplatsen spärrades av i väntan på kriminalteknisk undersökning. På söndagsmorgonen var avspärrningarna fortfarande kvar och polisen meddelade att det inte fanns någon ny information om ärendet. Polisen har meddelat att det inte finns någon fara för allmänheten och att det rör sig om en isolerad händelse. Utredningen fortsätter med teknisk undersökning, förhör och analys av fynd från platsen. Kommunens krisberedskap har aktiverats. Lokala medier uppger att kyrkan och en fritidsgård har hållit öppet för ungdomar och andra berörda efter händelsen. Polisen har än så länge inte gått ut med barnens åldrar eller närmare uppgifter om relationen mellan barnen och den misstänkte mannen.