<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>bränsle &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/bransle/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 28 Apr 2026 12:37:38 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>bränsle &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Regeringen varnar för brist på flygbränsle: &#8221;Ha marginal i bokningen&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/regeringen-varnar-brist-flygbransle-13/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Apr 2026 12:37:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Ebba Busch]]></category>
		<category><![CDATA[flygbränsle]]></category>
		<category><![CDATA[flygtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[krisberedskap]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Kristersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228878</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen utfärdar en tidig varning för risk för brist på flygbränsle. Bakom larmet står det blockerade Hormuzsundet och den pågående konflikten i Mellanöstern – och även om Sverige hittills står relativt stabilt kan läget snabbt förändras.</strong>

Under tisdagen kallade statsminister Ulf Kristersson (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till pressbriefing med Energimyndigheten. Beskedet var tydligt: normalläget är över.

— <em>Vi vill ge besked om en tidig varning för risk för brist för flygbränsle</em>, sade Ebba Busch.
<h3>Uppmaning till resenärer</h3>
Energiministern riktade en uppmaning till svenska resenärer: se över reseförsäkringar och undvik att boka snäva hemresor.

— <em>Boka inte resor som gör att du måste komma hem till en väldigt specifik tid. Ha koll på reseförsäkring, ha koll på villkoren och ha lite marginal för resorna</em>, sade hon.

Det är inte en rekommendation att avstå från resor, underströk Busch. Men förutsättningarna kan ändras snabbt. I Italien har vissa flygplatser redan tvingats prioritera bort avgångar på grund av bristande tillgång på flygbränsle.
<h3>IEA: Europa utan flygbränsle inom sex veckor</h3>
I mitten av april <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/iea-chefen-varnar-flygbransle-slut-sex-veckor/" target="_blank" rel="noopener">varnade IEA-chefen Fatih Birol</a> för att Europa kunde stå utan flygbränsle inom sex veckor. Sedan dess har ytterligare två veckor passerat – och det finns inget som tyder på att Hormuzsundet är på väg att öppnas.

Samtidigt betonade Kristersson att Sverige drabbats betydligt mindre än många andra europeiska länder, tack vare ett mer robust energiförsörjningssystem.

— <em>Globalt är detta bland det största vi varit med om. Det påverkar Europa mindre och Sverige väsentligt mycket mindre än de flesta länder i Europa – just nu</em>.
<h3>Ingen akut brist – än</h3>
Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup var tydlig med att det inte är fråga om en akut bristsituation.

— <em>Det är en förhöjd risk för brist. Vi ser inga avbrott i några leveranser</em>, sade Asserup.

Men om konflikten fortsätter eller eskalerar kan läget förändras. I ett värsta scenario, på sikt, skulle ransonering kunna bli aktuell – även om det ligger långt bort.

Motsvarande risk för bensin och diesel har inte identifierats.

— <em>Det är låg sannolikhet för någon form av ransonering av bensin eller diesel. Sverige och Norden har en omfattande raffinaderikapacitet där vi i första hand använder Nordsjöolja. Den oljan är det konkurrens om i dag – men tillförseln är inte påverkad av situationen i Mellanöstern</em>, sade Asserup.
<h3>Även fredsavtal ger ingen omedelbar lättnad</h3>
Regeringen varnade också för att även om konflikten skulle lösas omedelbart skulle det ta tid innan leveranskedjorna återhämtar sig.

— <em>Även om vi skulle få på plats ett hållbart fredsavtal imorgon så kan det dröja innan utbudet av olja och gas återställs</em>, sade Busch.

Kristersson var också tydlig med osäkerheten kring tidslinjen.

— <em>Just nu har vi ingen aning om det här kommer att pågå i veckor eller i månader framåt</em>, sade Kristersson.

Den tidiga varningen är första steget i en trestegstrappa. Nästa steg innebär höjd beredskap med tvingande åtgärder. Först i det tredje steget – när krisen är ett faktum – blir ransonering aktuellt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen förbereder bränsleransonering – &#8221;värsta energikrisen på länge&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-forbereder-bransleransonering-varsta-energikrisen-pa-lange/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Apr 2026 08:24:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[energiförsörjning]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Kristersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228458</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska hushåll kan stå inför bränsleransonering som en följd av Iran-krigets påverkan på ekonomin. Regeringen meddelar att effekterna gått från "begränsad" till "betydande" påverkan – och att man redan tagit skattesänkningar på bensin och diesel i bruk.</strong>

Statsminister Ulf Kristersson sade vid en presskonferens under torsdagen att man inte planerar för ransonering just nu, men att man är förberedd på möjligheten.

— <em>Vi planerar inte för någon ransonering just nu. Men vi är förberedda på den möjligheten, och i så fall kommer vi att ge information i god tid</em>, sade Kristersson.

Han konstaterade att Iran-krigets påverkan på den svenska ekonomin har förvärrats från "begränsad inverkan" till "betydande inverkan". För Sverige innebär det nu en risk för högre inflation och avmattning i tillväxten.
<h3>"Värsta energikrisen på väldigt lång tid"</h3>
Finansminister Elisabeth Svantesson beskrev situationen i skarpa ordalag vid samma presskonferens.

— <em>Det här är den värsta krisen på väldigt, väldigt lång tid när det gäller energi</em>, sade hon.

Regeringen har redan vidtagit några åtgärder för att dämpa konfliktens ekonomiska effekter på hushållen, inklusive skattesänkningar på bensin och diesel. Inga nya åtgärder presenterades på torsdagen, men Svantesson sade att om kriget drar ut på tiden kan bränsleransonering bli aktuellt.

— <em>Bränsleransonering skulle kunna vara en möjlighet, men först skulle vi utfärda en rekommendation att spara bränsle</em>, sade hon och tillade att kollektivtrafiken skulle prioriteras.

Sverige kan även behöva öka sin egen energiproduktion, enligt Svantesson, med hänvisning till sol-, vind-, vatten- och kärnkraft. Regeringen aviserade att en uppdaterad ekonomisk prognos kommer att presenteras den 1 maj.
<h3>Hormuzsundet effektivt stängt</h3>
Förberedelserna kommer samtidigt som den eskalerande konflikten i Hormuzsundet – genom vilket ungefär en femtedel av världens olja och gas passerar – effektivt har stängt farleden. Det har lett till skenande olje- och gaspriser och påverkat ekonomier världen över.

Global oro över energisäkerheten har växt, och flera länder har redan vidtagit åtgärder. Egypten meddelade förra månaden att butiker, restauranger och köpcentrum ska stänga tidigare varje kväll i minst en månad för att hålla nere kostnaderna.

Sri Lanka införde en fyradagars arbetsvecka för att spara bränsle. Bangladesh införde rullande strömavbrott och justerade helgdagar, medan Filippinerna begränsade icke-nödvändiga resor för offentliganställda.
<h3>Slovenien först i EU med ransonering</h3>
Slovenien blev det första EU-landet att införa bränsleransonering för att tackla brister orsakade av hamstring i spåren av Iran-kriget. Tankning vid enskilda bensinstationer begränsades till 50 liter per dag för privata fordon och 200 liter för företag och andra prioriterade användare som lantbrukare.

Förra veckan sade Nick Butler, tidigare BP-chef och rådgivare till Gordon Brown, att brittiska ministrar bör uppmana människor att arbeta hemifrån för att spara bränsle. Han menade att Storbritannien skulle drabbas av brister inom veckor eftersom Hormuzsundet fortfarande inte helt har återöppnats.
<h3>IEA-varning: Sex veckor jetbränsle kvar</h3>
Internationella energirådet (IEA) har <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/iea-chefen-varnar-flygbransle-slut-sex-veckor/" target="_blank" rel="noopener">varnat</a> att Europa har "kanske sex veckor" jetbränsle kvar i lagren medan konflikten i Mellanöstern fortsätter. Samtidigt har två av Europas största flygbolag, Lufthansa och KLM, ställt in hundratals flygningar de senaste veckorna på grund av skenande bränslekostnader.

EU överväger nu att kräva att medlemsländerna håller lager av jetbränsle, och eventuellt omfördela det baserat på regionala behov och brister. EU:s energipolitiska chef Dan Jørgensen sade på onsdagen att man kan komma att införa omfördelningsverktyg.

— <em>Normalt låter vi marknaden bestämma, men vi kan hamna i en kris där det faktiskt är försörjningstrygghet som är problemet, och inte bara priser</em>, sade han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hur skapade nyheter blir gällande sanning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/hur-skapade-nyheter-blir-gallande-sanning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/hur-skapade-nyheter-blir-gallande-sanning/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tege Tornvall]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Aug 2021 11:05:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[bilar]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Fake news]]></category>
		<category><![CDATA[klimatalarmism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=104958</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hur skapar man en nyhet</strong> utan verklighet – och får den accepterad som gällande sanning? Det är lätt om man från början vet vad man vill uppnå och håller sig till det oavsett vilka fakta som står i vägen.

Man kan till exempel vilja försvåra och fördyra ägande och bruk av bilar. Det är mycket vanligare bland opinionsbildare i storstäder än bland folk som verkar och lever i landsort och glesbygd.

Man väljer något som låter farligt men är svårt att mäta, till exempel hälsorisker från dieselbilars utsläpp av kväveoxider (NOx). Man väljer – som i Tyskland – två särskilt hårt trafikerade korsningar i två storstäder (München och Stuttgart) och låter dem representera hela Tysklands trafik. Man mäter mycket närmare än vad EU-reglerna anger för att slippa effekten att utsläppen snabbt tunnas ut i luften.

Och vips, så har man oroande höga NO-x-utsläpp från dieselbilar. Sedan räknar man i datorer fram möjligt antal för tidiga dödsfall från sådana koncentrationer och får – som tyska naturvårdsverket – fram 6000 döda per år. Detta basunerar man sedan ut som gällande sanning: dieselavgaser dödar 6000 tyska medborgare per år.

I verkligheten är det dock ytterst svårt att visa just kväveoxider som dödsorsak. Rökning och även vedeldning orsakar bevisligen mångfalt fler för tidiga dödsfall.

Utan faktakontroll för sedan media kväveoxidernas datorberäknade farlighet vidare. Dagens journalister tycks mer vilja förändra världen än informera om den. Via media får sedan politiker och myndigheter sig denna ”sanning” till livs och reagerar som avsett med inskränkningar, skatter och rena förbud.

Uppdraget slutfört: en skapad nyhet styr nu trafik- och energipolitiken. Även i Sverige!

I verkligheten drar bilar nu mindre bränsle, har effektivare förbränning och släpper ut färre och renare avgaser i jämn fart. Atmosfärens 78 procent kväve påverkar inte växtligheten. Kväveoxider i luften är däremot giftiga att inandas, men i marken är de växternas näring.

Hur många vet det?

&#160;

<em>Tege Tornvall</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/hur-skapade-nyheter-blir-gallande-sanning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tallolja förnybar – enligt EU</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/tallolja-fornybar-enligt-eu/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/tallolja-fornybar-enligt-eu/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 28 Jan 2018 21:15:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46664</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-parlamentet har slagit fast att tallolja fortsatt klassas som biobränsle, liksom att stubbar kan användas som bioenergi. Det rapporterar Sveriges Radio.</strong>

Därmed motsätter sig inte EU-parlamentet användning av tallolja i diesel, vilket är bra, enligt Centerns Fredrick Federley.

– <em>Talloljan är viktig för omställning i transportsektorn, där kan vi använda en restprodukt från skogen då vi tar fram andra skogliga material. Vi kan använda tallolja och se till att vi snabbare kan fasa ut fossila bränslen,</em> säger Fredrick Federley, som förhandlat om frågorna i EU-parlamentets industriutskott.

<strong>Det fanns förslag som </strong>kunde ha omöjliggjort skogsråvara till fossilfria bränslen. Motståndet kom dels från dem som lyssnat på kemisk industri, som ser en risk för att det blir konkurrens om den råvara som tallolja utgör.

Andra anser, enligt Sveriges Radio, att det är klimatmässigt fel att använda skogens råvaror till bränsle, eftersom det ökar risken för att skog skövlas.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/tallolja-fornybar-enligt-eu/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Framgång med sänkta svavelhalter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-med-sankta-svavelhalter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-med-sankta-svavelhalter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 30 Oct 2017 19:46:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=43407</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De hårdare kraven på sänkta svavelhalter i fartygsbränsle, som infördes för nästan tre år sedan, är en framgång, enligt en ny mätning från Chalmers.</strong>

Runt 90 procent av fartygen följer reglerna.

– <em>Det har blivit en fantastisk miljöförbättring och man kan se det i olika miljöstationer vid fartygsleder att svavelutsläppen har minskat kraftigt,</em> säger Johan Mellqvist, som är biträdande professor på Chalmers Tekniska högskola, till Sveriges Radio.

<strong>Utsläppen av svaveloxider</strong> bidrar till försurningen av hav och skogar. Den 1 januari 2015 skärptes således reglerna avsevärt för svavelhalterna i marina bränslen för fartyg i både Nordsjön och Östersjön. Det är från en tillåten nivå på 1 procent till nära 0 procent.

2015 var de totala utsläppen av svaveldioxid cirka 34 000 ton. Ungefär 98 procent av utsläppen från internationella transporter kommer från sjöfarten och resterande två procent från flyget.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-med-sankta-svavelhalter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljövänligt flygbränsle för framtiden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/miljovanligt-flygbransle-framtiden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/miljovanligt-flygbransle-framtiden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Aug 2017 11:19:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[flyg]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38517</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt ett nyligen avslutat forskningsprojekt kan det i framtiden bli möjligt att producera miljövänligt flygbränsle från skogen.</strong>

<em>– Efter ett stort laborativt jobb har vi kommit fram till att lignin är en lämplig råvara att processa vidare till flygbränsle, </em>säger Marie Anheden, projektledare för Ligno Jet som delfinansieras av Vinnova.

Med ligninolja från massabrukens befintliga produktion kan det alltså göras ett flygbränsle med liknande kemiska egenskaper som flygfotogen av fossil olja. Sverige och Brasilien, två av världens stora producenter av pappersmassa, är samarbetspartners i projektet.

<strong>I dag är biobränsle</strong> fyra till nio gånger dyrare än fossilt bränsle och det finns ingen koldioxidskatt på flygbränsle, vilket sannolikt påverkar flygbranschens incitament för att gå över till fossilfritt.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/miljovanligt-flygbransle-framtiden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Storbritannien förbjuder bensinbilar 2040</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/storbritannien-forbjuder-bensinbilar-2040/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/storbritannien-forbjuder-bensinbilar-2040/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Aug 2017 07:30:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bensin]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=39666</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter att Frankrike nyligen beslutat att förbjuda försäljning av diesel- och bensindrivna bilar från och med år 2040, sluter sig Storbritannien till dem och utlovar ett liknande förbud.</strong>

Förbudet är nödvändigt eftersom den dåliga luftkvalitén i landet är ett hot mot folkhälsan, menar regeringen. Man tror att det är den största miljörelaterade risken och leder till en minskad produktivitet som kostade 2,7 miljarder pund – drygt 28 miljarder kronor – bara under förra året, skriver The Guardian.

– <em>Dålig luft är den största miljörelaterade hälsorisken i Storbritannien och regeringen är beredd att vidta starka åtgärder på kortast möjliga tid. Därför finansierar vi nu råd för att påskynda utvecklingen av lokala lösningar som del av ett ambitiöst program för tre miljarder pund och för att rena den smutsiga luften runt våra vägar,</em> kommenterade en talesman.

<strong>Man har även uppmuntrat införandet</strong> av "rena luftzoner" där biltrafik är avgiftsbelagd, men regeringen vill bara använda beskattning som en sista nödåtgärd eftersom de fruktar negativa effekter på åtgärder som straffar bilister.

Kommentarer från miljöaktivister har varit att den slutliga planen är svagare än man hoppats

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/storbritannien-forbjuder-bensinbilar-2040/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Enkla knep för sparsam körning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/enkla-knep-for-sparsam-korning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/enkla-knep-for-sparsam-korning/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Apr 2014 09:51:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bil]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[EcoDriving]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Miljöfordon Syd]]></category>
		<category><![CDATA[motor]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=18078</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Att behärska det som kallas för sparsam körning, alternativt EcoDriving, är inte så avancerat som man kan tro. Det handlar bara om att framföra fordonet med hederligt klassiskt sunt förnuft. NyD ger dig tips på hur du bemästrar körningen.</strong></span>

[caption id="attachment_18079" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-full wp-image-18079" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2014/04/bil-korning.jpg" alt="Foto: Jace Turner" width="450" height="300" /> Foto: Jace Turner[/caption]

Här nedan följer flera tips på hur du kan minska bränsleförbrukningen samt värna om både din bil och miljön.

<strong>Planera körningen:</strong> Försök att ha koll på det som händer genom att höja blicken. Du kan undvika hastiga inbromsningar och onödiga stopp om du håller avståndet till framförvarande bil.

<strong>Jämt gaspådrag:</strong> Jämn fart kan ge högre snitthastighet än ryckig körning. Dessutom bör man i den mån det går hålla hastighetsgränserna - det sparar bränsle och pengar samt minskar koldioxidutsläppen.

<strong>Använd motorvärmare:</strong> Genom att använda en så kallad motorvärmare kan du minska bränsleförbrukningen vid kallstarter, som också sker när det är plusgrader.

<strong>Rätt däcktryck:</strong> Med lite extra tryck i däcken rullar bilen enklare. Enligt Trafikverket bör däcktrycket vara 10-15 procent högre än det rekommenderade. Det minskar både däckslitaget och bränsleförbrukningen.

<strong>Motorbromsa:</strong> Det rekommenderas att man motorbromsar istället för att fotbromsa när det är möjligt. Detta kan göra att man sparar flera hundra kronor per år i bränslekostnader.

&#160;

&#160;

Källa: Trafikverket och Miljöfordon Syd]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/enkla-knep-for-sparsam-korning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bricketter räddar afrikanska skogar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/bricketter-raddar-afrikanska-skogar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/bricketter-raddar-afrikanska-skogar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Jun 2013 10:38:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Kibale]]></category>
		<category><![CDATA[Uganda]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=4736</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Nationalparken Kibale i Uganda hotas av avskogning då lokalbe­folkningen hugger ned träd för att använda dem som bränsle. Det är något som pågått under en lång tid, men då befolkningen ökat har avverkningen blivit ohållbar.</strong></span>

Det är något som stiftelsen New Nature Foundation för­söker råda bot på genom ett program där lokalborna byter in sitt avfall mot bricketter för eldning. Bricketterna, som tillverkas av avfall som skal från nötter och potatis, papper och kreatursspillning, brinner lika bra som kol utan att något trä behöver brännas. Byteshandeln gör att även de fattiga, som annars skulle ha huggit sin egen ved i reservatet, kan få tag i bricketterna, vilket tillsammans med bränslesnåla spisar märkbart har minskat trycket på skogen.

Samtidigt märks andra positiva förändringar. När de inte behöver ge sig in i skogen för att hugga ved har de unga flickorna tid att gå i skolan, och sjukdomsrisken har minskat när människor slipper ha så mycket kontakt med vilda djur, skriver Mongabay.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/bricketter-raddar-afrikanska-skogar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
