Brå – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 07 May 2026 13:27:45 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Brå – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Rapport: Majoriteten av utvisningsdömda blir kvar i Sverige https://nyadagbladet.se/inrikes/majoritet-utvisningsdomda-blir-kvar-sverige/ Thu, 07 May 2026 14:42:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229671 Färre än hälften av de utländska medborgare som dömdes till utvisning i samband med en fängelsedom har faktiskt lämnat Sverige. En ny rapport från Brottsförebyggande rådet visar att 48 procent av besluten verkställdes under den granskade perioden. Rapporten Utvisningsdömda i brottmål omfattar samtliga personer som dömts till utvisning i samband med fängelse och som frigavs under åren 2013–2023. Uppgifterna har kopplats till polisens statistik över verkställda utvisningar och till lagföringsregistret för perioden 2013–2024, skriver Brå. Totalt omfattar materialet 5 826 personer. Enligt myndigheten verkställs utvisningen oftast inom tolv månader efter frigivningen.

Stora skillnader beroende på medborgarskap

Brå konstaterar att medborgarskapet har stor betydelse. Bland medborgare i västeuropeiska länder hade 82 procent av utvisningsbesluten verkställts. För personer med nordafrikanskt medborgarskap var motsvarande andel 32 procent. Myndigheten pekar på flera möjliga förklaringar. Svårigheter att fastställa identitet, brist på resehandlingar och återtagandeavtal samt säkerhetsläget i mottagarlandet, kan hindra att utvisningar genomförs. Brå pekar även på strukturella och organisatoriska brister i arbetet med att verkställa besluten. Andelen verkställda utvisningar inom ett år har ökat över tid. Bland dem som frigavs 2013 verkställdes 18 procent av besluten inom ett år. År 2019 var nivån som högst, 60 procent. Bland dem som frigavs 2023 var andelen 58 procent.

Var femte lagförs på nytt

Rapporten visar även att 18 procent av de utvisningsdömda personerna lagfördes för nya brott i Sverige under uppföljningsperioden. Gruppen dömdes för totalt 4 197 brott, vilket enligt Brå motsvarar 0,2 procent av samtliga lagförda brott under samma period. De nya brotten kan enligt myndigheten ha begåtts antingen eftersom utvisningsbeslutet inte verkställts eller efter att personen återvänt till Sverige trots ett gällande återreseförbud eller efter att förbudet löpt ut. Brottsligheten var främst koncentrerad till de första tolv månaderna efter frigivningen. Stöldbrott, exklusive rån, var den vanligaste brottstypen och stod för 37 procent av brotten. Därefter följde narkotika- och smugglingsbrott. Brå framhåller att återfall i brott bland de utvisningsdömda riskerar att urholka syftet med besluten, även om gruppen står för en liten del av den totala lagförda brottsligheten. Myndigheten bedömer att det behövs mer kunskap om hur organisatoriska, juridiska och praktiska hinder påverkar verksamheten. Brå konstaterar också att effekten av lagändringar kan utvärderas först när utvisningsbesluten verkställs.]]> Ökning av dödligt våld förra året https://nyadagbladet.se/inrikes/okning-av-dodligt-vald-forra-aret/ https://nyadagbladet.se/inrikes/okning-av-dodligt-vald-forra-aret/#respond Thu, 28 Mar 2024 06:05:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=176684 Det dödliga våldet ökade under förra året, jämfört med 2022. Ökningen var störst bland minderåriga, visar statistik från Brå. Under 2023 kom det in 488 anmälningar om mord, dråp eller barnadråp, en stor del av anmälningarna visade sig vara exempelvis självmord, olyckor eller naturliga dödsorsaker Totalt konstaterades 121 fall vara av dödligt våld i Sverige, vilket är fem fler än under 2022. I 88 av fallen var offren män, vilket är fem färre fall än året innan. Resterade 33 utsatta var kvinnor, vilket är en ökning med 10 personer. I 104 av fallen var personerna över 18 år, vilket är en minskning med fyra personer jämfört med 2022. Vidare gällde 17 fall offer som var under 18 år, vilket var nio fler än året innan. – Under året har både fler minderåriga och fler kvinnor fallit offer för dödligt våld, jämfört med föregående år. Det är till viss del ett resultat av konflikter i kriminella miljöer med dödlig utgång där personer under 18 år och även kvinnor har drabbats, säger Jan Lundbeck, statistiker på Brå, i ett pressmeddelande. När det gällde dödligt våld i nära relationer landade siffran på tio, vilket är på samma nivå som 2022. Alla offer var kvinnor. Skjutvapen var den vanligaste metoden och användes i 53 av fallen, därefter var kniv eller annat stickvapen det mest förekommande och användes i 41 av fallen.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/okning-av-dodligt-vald-forra-aret/feed/ 0 Knivvåldet i Sverige på rekordnivåer https://nyadagbladet.se/inrikes/knivvaldet-i-sverige-pa-rekordnivaer/ https://nyadagbladet.se/inrikes/knivvaldet-i-sverige-pa-rekordnivaer/#respond Wed, 20 Dec 2023 10:01:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=168860 En ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) avslöjar en kraftig ökning av knivvåld i Sverige. Sedan 2010 har antalet dödsfall ökat med hela 30 procent. Unga män är överrepresenterade bland offren, men våldet drabbar människor i alla åldrar och kön. Antalet personer som skadats av knivattacker har sedan 2010 ökat med 50 procent, och dödsfallen har under samma period ökat med 30 procent. År 2022 rapporterades 32 dödsfall i Sverige till följd av knivvåld, medan 831 personer sökte vård för skador relaterade till knivattacker. – I Nationella trygghetsundersökningen kan vi se att antalet brott där det förekommer kniv – som misshandel, rån och hot – har ökat under den här perioden. Även antalet polisanmälda brott mot knivlagen har ökat, säger utredaren Johanna Olseryd.

"Inte något specifikt ungdomsproblem"

Studien visar att unga män är överproportionerligt drabbade, men knivvåldet drabbar både män och kvinnor i alla åldersgrupper. Sju av tio offer för dödligt knivvåld är män och den allra mest utsatta gruppen är män mellan 20-29 år. När kvinnor drabbas är dessa oftast något äldre, mellan cirka 30 och 49 år. – Även om unga är mer utsatta är knivvåldet inte något specifikt ungdomsproblem. Vi ser att de skadade i genomsnitt är äldre nu än tidigare. Det är heller inte fler unga idag än för tio år sedan som uppger att de burit kniv det senaste året, tillägger Johanna Olseryd. Samtidigt som uppmärksamheten kring skjutvapenvåld av förklarliga skäl de senaste åren varit framträdande, har ökningen av knivvåld inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Brås undersökning, som sträcker sig från 2010 till 2022, avslöjar en markant ökning av antal skadade. Antalet dödsfall nådde en tydlig topp under 2020 men har enligt statistiken minskat något sedan dess. Brås egen statistisk från mitten av sjuttiotalet fram till 2006 visar också generellt på en kraftig ökning av anmälda våldsbrott i Sverige]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/knivvaldet-i-sverige-pa-rekordnivaer/feed/ 0 Brå-rapport bekräftar hög överrepresentation av invandrare i brottsstatistiken https://nyadagbladet.se/inrikes/bra-rapport-bekraftar-hog-overrepresentation-av-invandrare-i-brottsstatistiken/ https://nyadagbladet.se/inrikes/bra-rapport-bekraftar-hog-overrepresentation-av-invandrare-i-brottsstatistiken/#comments Thu, 26 Aug 2021 04:22:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=105944 En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) bekräftar nu ytterligare den tidigare etablerade bilden av kraftig överrepresentation av första och andra generationens invandrare i brottsstatistiken i Sverige. Rapporten har jämfört förekomsten av misstänkta brott under perioden 2007-2018, och konstaterar att framförallt invandrargrupper som kommit från Väst- och Centralasien samt Afrika är överrepresenterade i brottsstatistiken. Dessa grupper har 4-7 gånger högre representation jämfört med personer med två inrikesfödda föräldrar. Personer med utrikesfödda föräldrar förekommer bland annat fem gånger så ofta som misstänkta för mord och dråp, jämfört med personer med inrikesfödda föräldrar. I sexualbrottsstatistiken är motsvarande siffra ungefär tre gånger. Ett annat mönster som tidigare konstaterats även av andra analytiker är att andra generationens invandrare sammantaget tenderar att vara mer kriminella än första generationens invandrare enligt statistiken. Johanna Olseryd, enhetschef på Brå, betonar att siffrorna inte ska härledas till etniska och kulturella faktorer utan att socioekonomiska faktorer förklarar invandrares höga kriminalitetsnivå. – I vår studie har vi tittat på ålder, kön, inkomstnivå, utbildningsnivå och kommuntyp. Tittar man på dessa fem faktorerna så försvinner ungefär hälften av överrepresentationen bland utrikesfödda, säger hon till statskanalen SVT. Även justitieminister Morgan Johansson (S) har kommenterat rapporten med en oro över att rapporten ska ”utnyttjas av rasister” och säger till TT att han inte vill spekulera i huruvida kulturella skillnader spelar in i den höga överrepresentationen. – Det vill jag inte spekulera över. Jag vet att huvudorsaken handlar om inkomst, utbildning, marginalisering och segregering, menar Johansson.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/bra-rapport-bekraftar-hog-overrepresentation-av-invandrare-i-brottsstatistiken/feed/ 6 Minst 58 procent av svenskarna vill ha minskad invandring https://nyadagbladet.se/inrikes/minst-58-procent-av-svenskarna-vill-ha-minskad-invandring/ https://nyadagbladet.se/inrikes/minst-58-procent-av-svenskarna-vill-ha-minskad-invandring/#comments Mon, 05 Oct 2020 08:23:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=84951 Enligt en ny opinionsundersökning kräver hela 58 procent av Sveriges medborgare att landets lagar och regler måste ändras så att man tar in färre antal asylinvandrare. Antalet svenskar som vill att Sverige tar emot färre flyktingar har ökat från minst 54 procent till minst 58 procent det senaste halvåret. Endast 8 procent svenska medborgare vill att Sverige tar in fler flyktingar. 19 procent anser att vi tar in tillräckligt många, och 15 procent som inte har någon uppfattning i frågan. Opinionsundersökningen av SvD/Sifo har riktat sig till alla svenska medborgare oavsett etnicitet, och invandringsmotståndet kan sannolikt förmodas vara ännu starkare bland etniska svenskar. Sifo förklarar det ökade motståndet mot massinvandringen att allt fler svenskar kopplar invandringen till kriminalitet. Flera studier genom åren har visat att utomeuropeiska invandrare har varit starkt överrepresenterade inom grov vålds- och sexualbrottslighet åtminstone sedan 1980-talet fram till idag. Där kan nämnas Brottsförebyggande rådets (Brå) rapporter från redan 1996  och 2005 , P. Jonassons studie från 2017 och studien ”Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv” från 2019. Studien från 2017 kunde exempelvis konstatera att ”95,6 procent av överfallsvåldtäkter begås av män med utländsk härkomst.” Enligt Brottsförebyggande rådets studie från 1996 kan de utomeuropeiska invandrarnas överrepresentation inom våldsbrottslighet inte förklaras av socioekonomiska faktorer, som så ofta används som förklaringsmodell av anhängarna för det mångetniska samhället. "Det har tidigare konstaterats att invandrarnas överrepresentation i brottslighet inte beror på ogynnsam fördelning när det gäller kön, ålder eller bostadsort. Till detta kan nu läggas att invandrarnas överrepresentation i brottslighet inte heller kan förklaras med att invandrare är sämre lottade än svenskar när det gäller socioekonomisk status. Den socioekonomiska statusen är dock ett grovt mått på invandrarnas sociala situation. Enligt M artens (1990) borde man, när man beskriver invandrarnas sociala situation, även ta med faktorer som t.ex. ekonomisk situation och bostadssituation. Det konsekventa resultatet i tabell 10 talar dock för att överrepresentationen skulle bibehållas även om man eliminerade effekter av sådana faktorer", skrev Brå i sin rapport. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/minst-58-procent-av-svenskarna-vill-ha-minskad-invandring/feed/ 2 Hårdare straff för hot mot politiker https://nyadagbladet.se/inrikes/hardare-straff-for-hot-mot-politiker/ https://nyadagbladet.se/inrikes/hardare-straff-for-hot-mot-politiker/#comments Tue, 21 Jan 2020 10:01:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=72284 En lagändring som började gälla den 1 januari gör att hårdare straffskalor nu ska gälla hot och andra brott riktade mot förtroendevalda. Enligt Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsundersökning för politiker har det blivit vanligare att politiker utsätts för hot och trakasserier. Lagändringen om skärpta straffskalor gäller för personer i förtroendevalda positioner som utsätts för hot eller trakasserier. Enligt undersökningen är politikerna i Blekinge bland de som får flest hot riktade mot sig i hela landet. – Om det blir en situation där jag blir utpressad eller hotad för att en person ska få en viss förmån så är det viktigt att man får använda just det att vi är förtroendevalda, kommenterar Heléne Björklund (S) riksdagsledamot och distriktsordförande för partiet i Blekinge till P4. Sverigedemokraternas Björn Nurhadi nämner ett exempel på en person som kommit till kommunhuset i samband med en beslutsprocess och nämnt alla hans syskonbarns namn för att sedan lämna platsen. – Det är inget direkt hot, men visst, det var hotfullt. Det finns saker som är så pass allvarliga att jag valt att polisanmäla det, och det har varit sådant som har varit direkta hot mot ens säkerhet och mot familjens säkerhet, säger Nurhadi som även tillägger att han anser att lagändringen bör gälla även andra än politiker. Det är än så länge något oklart vilka typer av brott som specifikt kommer att bestraffas hårdare efter lagändringen och det verkar också vara en öppen fråga huruvida den nya lagen i praktiken kan missbrukas för att stävja även legitim politisk kritik. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/hardare-straff-for-hot-mot-politiker/feed/ 3 Myndigheter avråder brottsoffer från att polisanmäla https://nyadagbladet.se/inrikes/myndigheter-avrader-brottsoffer-fran-att-polisanmala/ https://nyadagbladet.se/inrikes/myndigheter-avrader-brottsoffer-fran-att-polisanmala/#respond Thu, 03 Oct 2019 08:14:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=65794 Vissa myndighetspersoner, exempelvis poliser och kommunalt anställda stödpersoner, avråder brottsoffer från att anmäla brott till polisen. Det har Brottsförebyggande Rådet ((BRÅ) uppmärksammat i en utredning. SR/Ekot rapporterar. BRÅ har på regeringens uppdrag studerat övergrepp i rättssak och så kallad tystnadskultur. Då har man stött på en attityd, där vissa personer som representerar samhället, mer eller mindre uttalat avråder brottsutsatta personer att anmäla brott. – Vi har intervjuat myndighetspersoner och personer som stöttar brottsoffer och vittnen. Och särskilt inom relationsvåld och i socialt utsatta områden så känner vissa av dem att det är svårt att rekommendera brottsoffer att gå till polisen. För att de tvivlar själva på rättsväsendets förmåga att lösa brotten, säger Johanna Skinnari, utredare vid BRÅ. Justitieminister Morgan Johansson (S) säger – Jag känner inte igen det, men om det skulle vara så, så är det något som vi verkligen måste ta i. För attityden från samhället måste hela tiden vara att man som medborgare ställer upp och berättar vad man varit med om. I mars 2017 dödades ett par i Hallonbergen, nordväst om Stockholm, motivet tros vara att mannen blivit vittne till ett mord och pratat med polisen. Enligt polisen i området är tystnadskulturen utbredd bland i synnerhet unga vuxna.   Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/myndigheter-avrader-brottsoffer-fran-att-polisanmala/feed/ 0 Var tredje känner sig otrygg och är rädd att utsättas för brott https://nyadagbladet.se/inrikes/var-tredje-kanner-sig-otrygg-och-ar-radd-att-utsattas-for-brott/ https://nyadagbladet.se/inrikes/var-tredje-kanner-sig-otrygg-och-ar-radd-att-utsattas-for-brott/#comments Tue, 30 Jul 2019 05:51:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=63743 Var fjärde person i polisregion Stockholm har valt en annan väg hem på grund av otrygghet. Det visar lokala resultat i den största Nationella trygghetsundersökningen som hittills har tagits fram. Människor i Upplands-Bro är mest otrygga i hela polisregionen. Det visar de lokala resultaten från trygghetsundersökningen. Det är många som känner sig otrygga när de är ute sent i sitt bostadsområde. Var tredje invånare i Stockholms län känner sig otrygg ute sent på kvällen. Rädslan för att utsättas för brott leder till att 26 procent ofta väljer en annan väg och 13 procent avstår från aktiviteter. Vid BRÅ konstaterar man, att det framför allt är kvinnor som påverkar sitt beteende och är oroliga för konsekvenser, om de skulle utsättas för brott. Mest utsatta för personbrott är Sigtunaborna, och boende i stadsdelsområdet Spånga-Tensta är mest utsatta för egendomsbrott enligt undersökningen. Rapporten är den första i sitt slag och är baserad på två enkäter gjorda 2017 respektive 2018.   Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/var-tredje-kanner-sig-otrygg-och-ar-radd-att-utsattas-for-brott/feed/ 4 Brå: Varannan 15-åring i Sverige utsatt för brott https://nyadagbladet.se/inrikes/bra-varannan-15-aring-i-sverige-utsatt-for-brott/ https://nyadagbladet.se/inrikes/bra-varannan-15-aring-i-sverige-utsatt-for-brott/#respond Sat, 08 Dec 2018 11:51:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=57022 51 procent av eleverna i årskurs nio uppger att de varit utsatta för brott under de senaste tolv månaderna, enligt en färsk undersökning från Brå. Skolan är den vanligaste brottsplatsen för misshandel, hot och sexuella kränkningar för elever i årskurs nio, enligt en ny undersökning som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade på torsdagen. Många elever undviker vissa personer, platser och aktiviteter av oro för brott. Skolundersökningen om brott 2017 visar att totalt 51 procent av eleverna uppger att de varit utsatta för brott under de senaste tolv månaderna. Det är en ökning med 4 procent sedan 2015 då 47 procent uppgav att de utsatts. Undersökningen visar att det finns stora skillnader i utsatthet för brott mellan tjejer och killar. 28 procent av tjejerna uppger att de utsatts för sexualbrott, jämfört med 8 procent av killarna. Den vanligaste formen av sexualbrott är fysiska kränkningar. Pojkar utsätts ofta för stöld och ringa misshandel. Elevers vardag och sociala liv begränsas av rädsla för brott. Av de elever som uppgett att de utsatts för brott under de senaste tolv månaderna är det många som anger att de medvetet undvikit vissa personer, platser och aktiviteter av oro för att utsättas på nytt. – Elever inskränker sina liv på grund av att de är rädda för att utsättas för brott. Det är relativt vanligt att särskilt tjejer väljer att stanna hemma kvällstid, fast de egentligen skulle vilja gå ut. Dessutom har en stor andel av de tjejer som utsatts för hot eller misshandel hållit sig borta från skolan under hela dagar och därmed missat undervisning, på grund av oro för att utsättas, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå. Ungefär hälften av eleverna har svarat att de begått något brott, som stöld, misshandel, skadegörelse eller provat narkotika, vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Orsakerna till att våld och kränkningar ökar bland unga svarar inte Brås undersökning på. Men Marika Andersson, rektor för Lövgärdesskolan i Angered, berättade i SVT Aktuellt på torsdagskvällen: – Det är ett hårdare klimat i samhället överlag och det är klart att det speglar skolorna också. I skolan finns en normalisering och personer ser upp till kriminellas attribut. Man ser detta i kroppsspråk, man hör det i språkbruket som används och i gester och de umgängen vissa har. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/bra-varannan-15-aring-i-sverige-utsatt-for-brott/feed/ 0 Allt färre har förtroende för polisen https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-farre-har-fortroende-polisen/ https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-farre-har-fortroende-polisen/#comments Tue, 16 Jan 2018 13:19:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=46226 Svenskarnas förtroende för polisen fortsätter att rasa. Brå:s nationella trygghetsundersökning visar att förtroendet för polisen minskat med sju procentenheter på bara ett år. Under tisdagen släppte Brottsförebyggande rådet, Brå, sin reguljära Nationella trygghetsundersökningen. Undersökningen består av svaren från drygt 12 000 personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Undersökningen visar bland annat att förtroendet för polisen och rättsväsendet som helhet minskat sedan 2015. Mellan 2016-2017 minskade antalet som sade sig ha mycket eller ganska stort förtroende för polisen med sju procentenheter till 54 procent. Förtroendet för rättsväsendet som helhet minskade under samma period med sex procentenheter till 55 procent. – Vi har mycket fokus på polisen och att de inte klarar sitt jobb, så det är inte så konstigt att det påverkar människors känsla för trygghet, säger Thomas Hvitfeldt från Brå till TT. Även svenskarnas förtroende för domstolarna, åklagarna och kriminalvården har minskat i nästan samma takt som förtroendet för polisen och rättsväsendet som helhet. Det är något vanligare att kvinnor har stort förtroende för rättsväsendet än att män har det, men skillnaden är liten och utvecklingen för kvinnor och män är likartad, skriver Brottsförebyggande rådet.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-farre-har-fortroende-polisen/feed/ 2