bostadsmarknaden – Nya Dagbladet

SBAB: Ökad arvskomplexitet i svenska familjer

Jan Sundstedt — Sun, 03 May 2026 10:47:17 +0000

En ny undersökning från SBAB visar ett mönster där svenskarnas arvsvanor förändras. Äldre vill i högre grad använda sina tillgångar under livet, samtidigt som barn och barnbarn ofta räknar med att få del av kapitalet längre fram. När bonusfamiljer, bostadsmiljoner och gamla oförrätter möts i samma dödsbo ökar dessutom risken för långdragna arvstvister. En ny genomgång från SBAB visar hur många pensionärer försöker balansera två mål: att leva gott här och nu, men också kunna hjälpa nästa generation ekonomiskt. Den balansen blir svårare när bostäder, sparande och familjerelationer växer samman i ett framtida arv. För den äldre generationen kan arvet framstå som en fråga om planering och trygghet. För efterlevande barn kan samma arv snabbt bli en konflikt om rättvisa, tidigare löften och förlorade miljoner. – Vi lever i ett land där en av grundtankarna är att varje generation ska ha möjlighet att stå på egna ben. Du ska inte vara beroende av ärvda pengar utan ha möjlighet att stå på egen ekonomisk grund. Sett ur det perspektivet är det rimligt och kanske inte så förvånande att det är fler pensionärer som vill leva upp sina pengar än att lämna arv, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik. Den ökade komplexiteten i arvssituationer hänger samtidigt nära samman med hur moderna familjekonstellationer vuxit fram i Sverige, där omgiften och särkullbarn ofta skapar fler parallella intressen i samma dödsbo. Särkullbarn har i regel rätt att få ut sitt arv direkt, samtidigt som en efterlevande make eller maka skyddas av arvsrättens regler. När flera barnkullar, nya makar och ibland även barnbarn har intressen i samma dödsbo ökar trycket på juridiken. Regler om laglott, testamente och bodelning ska balansera parternas rättigheter. I praktiken räcker det ofta med ett otydligt testamente, en ifrågasatt bostadsvärdering eller en gammal gåva till ett syskon för att låsa processen. [caption id="attachment_225028" align="alignnone" width="640"] En arvstvist riskerar att bli extra utdragen när en förälder har gift om sig.[/caption]

Arvstvister kan ta flera år – även med testamente och boutredningsman

När bostadspriserna har stigit under lång tid kan även mindre procentandelar få stor betydelse. Ett fritidshus, en bostadsrätt eller en villa kan skilja ett ordinärt arv från ett ekonomiskt genombrott. Det gör också att gamla oförrätter, ekonomiska förväntningar och släktens mest stridslystna sidor lättare får fäste i processen. I mer komplicerade dödsbon kan tingsrätten utse en boutredningsman som ska skapa ordning, utreda tillgångarna och driva ärendet framåt. Men även den lösningen kan skapa frustration. När handläggningen drar ut på tiden tickar kostnaderna vidare, misstänksamheten växer och dödsbodelägarna upplever att konflikten aldrig får ett slut. Arvstvister handlar därför sällan bara om pengar. De rör också relationer, gamla besvikelser och skilda uppfattningar om vad den avlidne egentligen ville. I sammansatta familjer kan varje ny relation dessutom skapa ytterligare ett intresseblock i samma arv. – Få saker kan splittra familjer så som arvstvister. För den som vill lämna pengar efter sig till kommande generationer finns det en del saker som kan vara bra att tänka på. Var tydlig med hur du vill att pengarna ska fördelas. Dokumentera större gåvor och klargör om de ska vara en gåva eller förskott på arv. Skriv ett tydligt testamente för det som inte ges bort i livet. Om du vill att gåvan eller arvet ska utgöra enskild egendom, så bör det också dokumenteras, säger Linda Hasselvik. Arv utvecklas därmed i många fall från en generationsöverföring till en utdragen strid där juridik och familjerelationer kolliderar. Familjerna har blivit mer komplexa, tillgångarna större och förväntningarna högre. Samtidigt vill många äldre inte längre leva snålt enbart för att maximera barnens framtida arv. Arvet blir därmed inte bara en fråga om vad som finns kvar när någon dör. Det blir också en konflikt om vad den äldre generationen anses vara skyldig sina efterlevande – och hur länge de efterlevande är beredda att bråka om svaret.

Nya bolåneregler idag – detta gäller nu

Emil Fjellstedt — Wed, 01 Apr 2026 05:42:07 +0000

Från och med idag räcker det med tio procent i kontantinsats för att köpa bostad. Här är alla nya bolåneregler som gäller nu. Det är lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter som träder i kraft i dag. Bolånereglerna har hittills bestämts av Finansinspektionen genom egna föreskrifter, men ansvaret flyttas nu till riksdagen genom lagstiftning. Riksdagen ställde sig bakom förslaget i mars.

Bolånetaket höjs – kontantinsatsen sänks

Den mest kännbara förändringen för bostadsköpare är att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens värde. Det innebär att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent – en förändring som i praktiken kan öppna dörren för fler förstagångsköpare. Reglerna för omvärdering av bostaden utvidgas också. Den som vill utöka sitt lån kan nu begära en omvärdering om bostadens marknadsvärde har stigit – men det går bara att göra en gång vart femte år.

Skuldkvotstaket avskaffas

Det så kallade skuldkvotstaket – som innebar krav på extra amortering när skulden översteg 4,5 gånger den sammanlagda årsinkomsten – tas bort helt. Regeln har sedan 2018 begränsat hur mycket hushåll med höga inkomster men stora lån kunnat låna utan att amortera mer. Även maxamorteringen sänks, från 3 till 2 procent per år. Grundkraven på amortering kvarstår i övrigt: 1 procent per år vid belåningsgrad mellan 50 och 70 procent, och 2 procent vid belåningsgrad över 70 procent.

Riksbanken tar över en nyckelroll

I och med det nya regelverket övergår ansvaret för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet från Finansinspektionen till Riksbanken. Det är ett buffertverktyg som används för att stärka bankernas motståndskraft under perioder med hög kreditexpansion.

Tilläggslån begränsas

Den som vill utöka sitt bolån kan enligt det nya regelverket låna upp till högst 80 procent av bostadens värde. Tidigare har det inte funnits någon motsvarande gräns för tilläggslån. Sammantaget innebär det nya regelverket lättnader för dem som vill köpa bostad med liten kontantinsats, samtidigt som nya gränser sätts för hur mycket befintliga låntagare kan utöka sina lån.

Färre bostäder till salu i Danmark

Redaktionen — Thu, 08 Jan 2026 06:14:28 +0000

Utbudet av bostäder har minskat kraftigt i Danmark. Den som letar efter en ny bostad möter nu betydligt färre alternativ hos mäklarna jämfört med för ett år sedan. Enligt nya siffror från Boligsiden fanns i början av 2026 totalt 30 634 villor och radhus till salu i hela landet – en minskning med 11 procent jämfört med samma tid förra året. För den som söker lägenhet är läget ännu kärvare. Där har utbudet minskat med hela 25,5 procent. Enligt Birgit Daetz, kommunikationsdirektör och bostadsekonom på Boligsiden, beror nedgången på att den ökade handelsaktiviteten under förra året har gjort en "synlig buckla" i mäklarnas utbud.

Hyresgästföreningen kräver sänkta hyror 2026 – Fastighetsägarna vägrar

Jan Sundstedt — Mon, 15 Sep 2025 10:00:35 +0000

Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar. Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra. Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.

I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.

"Gränsen är nådd"

Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.

— Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom. — Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.

Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.

— Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom. [caption id="attachment_213007" align="alignnone" width="640"] Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Prejudikat finns

En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.

Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.

Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar. — Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar. Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.

Advokat åtalad för grovt bostadsbedrägeri – försvarade misstänkt svartkontraktshandlare

Jan Sundstedt — Mon, 23 Jun 2025 15:17:21 +0000

En advokat som försvarat en av de misstänkta i en uppmärksammad svartkontraktshärva står nu själv åtalad för grovt bedrägeri. Enligt åtalet ska falska inkomstuppgifter ha använts för att beviljas bostadslån på flera miljoner. Det rapporterar Hem & Hyra. Åklagaren anser att advokaten tillsammans med sin dåvarande partner lämnat oriktiga uppgifter i samband med två låneansökningar till Nordea, vilka resulterade i bostadslån på 5,1 respektive 9,3 miljoner kronor. Lånen beviljades under åren 2020 och 2022. De inkomstuppgifter som lämnats i samband med ansökningarna stämmer enligt åtalet inte överens med verkligheten, rapporterar Hem & Hyra. Både advokaten och den tidigare partnern förnekar brott. Advokaten uppger att han inte varit delaktig i ansökningarna, utan att det var partnern som skötte dessa. Partnern å sin sida förnekar att några oriktiga uppgifter skulle ha lämnats. Advokaten har själv bemött åtalet i en skrivelse till Stockholms tingsrätt: "Det är riktigt att jag är åtalad för den brottslighet som angivits i åklagarens yttrande. Jag har dock konsekvent förnekat brott. Huvudförhandling har inte ägt rum och jag är, likt alla andra som är åtalade, oskyldig till dess motsatsen är bevisad och det är ställt utom rimligt tvivel att jag ska dömas". [caption id="attachment_61080" align="alignnone" width="640"] Den skenande bostadsbristen gör dagens bostadsmarknad mycket lukrativ för bedragare och fifflare. Foto: Veidekke/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Försvarade svartkontraktshandlare

Advokaten har tidigare varit offentlig försvarare för en person som misstänks för att ha sålt olagliga hyreskontrakt, kopplade till fastigheter förvaltade av bland andra SPP och Newsec. I det målet är flera personer misstänkta för att ha förmedlat förstahandskontrakt i hyresrätter mot betalning. Utredningen beskrivs som en av de största i sitt slag i Sverige. Sedan det nya åtalet väckts begärde åklagaren att advokaten skulle skiljas från uppdraget som försvarare i det pågående svartkontraktsmålet. Tingsrätten godkände detta, men förtydligade att beslutet inte grundades på någon prövning av advokatens lämplighet i formell mening. – Det är mycket ovanligt att en offentlig försvarare själv blir föremål för åtal i en brottsprocess, säger rådmannen Thomas Wallén vid Stockholms tingsrätt till Hem & Hyra. Advokaten har motsatt sig entledigandet och menar att åtalet ännu inte prövats i domstol.

Skattefusk skapar problem för svenska byggföretag

Jan Sundstedt — Sun, 20 Oct 2024 05:38:56 +0000

Nästan hälften av Byggföretagens medlemmar uppger att de tvingas konkurrera med företag som fuskar med skatten, enligt den senaste upplagan av Byggbarometern. Den osunda konkurrensen anses utgöra ett betydande problem inom bygg- och anläggningsbranschen, och tvingar myndigheter som Skatteverket att öka sina kontroller på arbetsplatser och företag. Johan Flodin, nationell samordnare för sund konkurrens på Byggföretagen, understryker att detta drabbar många seriösa aktörer, rapporterar Fastighetstidningen. – Alldeles för många schyssta företag utsätts för osund konkurrens, inte minst våra små och medelstora medlemsföretag, säger han. Byggbarometern, som genomfördes våren 2024, visar att 46 procent av de tillfrågade företagen i byggbranschen upplever att de konkurrerar med företag som undanhåller skatt. Fyrtio procent av respondenterna menar att skattefusk är utbrett, och tre av tio uppger att svart arbetskraft är vanligt förekommande. Johan Flodin pekar även på att de regionala centren mot arbetslivskriminalitet måste stärka sitt arbete för att komma till rätta med problemen. – De regionala centren mot arbetslivskriminalitet behöver få en tydligare styrning och skala upp sitt operativa arbete. Det gäller inte minst skattebrottslighet. När väl en arbetsplatskontroll är gjord krävs ett gediget utredningsarbete för att ta resultaten vidare till utredning, förundersökning och eventuellt åtal, säger han, och nämner Finland som ett gott exempel, där specialiserade åklagare och polis arbetar mot den gråa ekonomin. [caption id="attachment_61080" align="alignnone" width="640"] Seriösa byggföretag får allt svårare att hävda sig (arkivbild). Foto: Veidekke/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Regionala center

Under 2022 och 2023 öppnades sju regionala center mot arbetslivskriminalitet i Sverige belägna i Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Göteborg, Norrköping och Malmö, och har som uppdrag att bekämpa bland annat skattefusk. Arbetsmiljöverket samordnar arbetet, där även myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsverket är involverade. Trots insatserna anser många i branschen att problemen kvarstår. Skatteverket måste enligt Flodin intensifiera sina kontroller ytterligare för att minska fusk och stärka de företag som följer reglerna. Byggbarometern, som besvarades av drygt 500 företag, ger en tydlig bild av de utmaningar som byggbranschen står inför där arbetslivskriminalitet i form av skattefusk och svart arbetskraft bedöms förvärra konkurrenssituationen och göra det svårt för seriösa företag att överleva.

”Omöjligt” för unga att köpa lägenhet i Stockholm

Sofie — Thu, 29 Feb 2024 09:07:26 +0000

För att kunna köpa en etta i Stockholm behöver man spara 11 639 kronor i månaden under fem år, visar en ny undersökning som tagits fram på uppdrag av HSB. Jämförelsevis behöver man endast spara 947 kronor i månaden för att kunna köpa en lägenhet i Sundsvall. I undersökningen har man jämfört 15 kommuners bostadsmarknad och hur mycket man behöver ha i sparkapital för att kunna köpa en egen lägenhet. Det visade sig att det skiljer sig markant mellan kommunerna. Allra högst upp låg Lund där man behöver spara 14 031 kronor i månaden i fem år för att ha råd med en etta. På andra plats kommer Stockholm där det krävs 11 639 kronors sparande i månaden. Detta följt av Uppsala där man måste spara 9 390 kronor i månaden. – Att äga sin egen bostad är en dröm för många. Tyvärr stannar det vid just en dröm för alltför många. Särskilt unga har fått det svårare att ta klivet in på bostadsmarknaden. Trösklarna har höjts i form av bolånetak, prisökningar och amorteringskrav, säger Johan Nyhus, förbundsordförande för HSB, i ett pressmeddelande.

Stora regionala skillnader

I Sundsvall, som låg lägst på listan, behöver man spara 947 kronor i månaden i fem år. Borås och Västerås låg också relativt lågt med 1 117 kronor respektive 1 449 kronor i månaden. I rapporten har man också granskat vad som krävs om förslaget om startlån till kreditvänliga förstagångsköpare införs, vilket i praktiken ska innebära att den som köper en bostad för första gången ska garanteras av staten. – Regeringen har nyligen aviserat att de tänker lägga fram förslag om ett höjt bolånetak. Även om det är ett steg i rätt riktning är förslaget tyvärr inte lika långtgående och bättre riktat som startlånet är, konstaterar Nyhus. Undersökningen är gjord av Evidens på uppdrag av HSB Riksförbund.

Mäklare tvingas hitta extrajobb

Sofie — Tue, 09 Jan 2024 08:17:48 +0000

På grund av en allt tuffare arbetsmarknad söker nu drygt en tredjedel svenska mäklare alternativa inkomstkällor, enligt en rapport. Denna situation beror främst på deras provisionsbaserade löner, som leder till ekonomisk osäkerhet. Branschorganisationens, Mäklarsamfundet, nya rapport, där cirka 84 procent av Sveriges mäklare är medlemmar, visar att många mäklare behövt söka andra yrken. Enligt undersökningen uppger 33 procent av mäklarna att den rådande bostadsmarknadssituationen höjt risken för att de överväger att helt avsluta sin karriär i branschen, vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med föregående år. – Just nu är läget utmanande framförallt bland de som jobbat kortare tid som mäklare, säger Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef, Mäklarsamfundet, till skattefinansierade SVT. I rapporten uppger 59 procent att de har provisionsbaserad lön, medan 25 procent säger att de har fast lön. Cirka 17 procent av medlemmarna har varit i yrket mellan 0 till tre år. Rapporten framhåller dock en optimistisk framtidsutsikt. Det påpekas bland annat att det finns ett dolt behov av bostadsbyte i områden med stark befolkningsutveckling. "Det finns goda skäl till optimism. Det finns ett stort undertryckt flyttbehov. Arbetsmarknaden går, trots yttre tryck, fortfarande förvånansvärt bra, befolkningsutvecklingen är stark, och kampen mot inflationen tycks föras framgångsrikt", skriver man.

Bostadskrisen förvärras i Stockholm – över 800 000 i bostadskö

Jan Sundstedt — Mon, 18 Sep 2023 04:58:19 +0000

Aldrig tidigare har bostadsbristen i Stockholm varit så akut som nu. Enligt färska uppgifter från Bostadsförmedlingen står för närvarande 810 000 personer i kö för en hyresrätt, något som slår hårdast mot kategorin låginkomsttagare. – Bostadskön ökar kraftigt och vår panelundersökning visar att väldigt många vill ha en billigare bostad, säger Marika Nordström, chef för marknad och kommunikation på Bostadsförmedlingen i Stockholm. Bostadsbristen i Sverige blir alltmer påtaglig och allra dystrast är situationen i Stockholm. Där köar för närvarande 810 000 personer i hopp om att erhålla en hyresrätt, vilket är rekord sedan starten år 1947 då man började föra statistisk över antal bostadssökande. Inom denna enorma grupp sökande ryms emellertid såväl reellt bostadslösa som "kanske-bra-i-framtiden-sökande", där allmänna uppskattningar av antalet konkret bostadslösa rör sig om omkring en halv miljon. Enligt senaste siffror från Bostadsförmedlingen Stockholm är det framförallt billigare hyresbostäder som efterfrågas, rapporterar bland andra statskanalen Sveriges Radio.

Högt tryck på billiga hyresrätter

Trycket på det något svårtolkade segmentet "billigare bostäder" märks inte minst på att kötiden för dessa ökat kraftigt. Ett exempel är lägenheter i innerstan samt närförort med en årshyra under 1 600 kronor kvadratmetern - cirka 133 kronor per kvadratmeter/månad. – Totalt sett har kötiden bara ökat marginellt med två månader, medan kötiden för bostäder under 1 600 kronor kvadraten har ökat med 1,5 år, det är ju ett tecken på att man söker sig till billigare bostäder, kommenterar Marika Nordström till Bonniertidningen DN. Ökningen har generellt rört sig om cirka 5 procent per år, en procentsats som under 2023 nåddes redan i augusti. Bara under 2023 har antalet sökande ökat med över 4000 personer - per månad. – Vi ser i panelundersökningen tydligt att intresset för hyresrätter ökar, den ägda marknaden kan vara svår att komma in på nu med stigande räntor, berättar Marika Nordström [caption id="attachment_159805" align="alignnone" width="640"] Marika Nordström, Bostadsförmedlingen. Foto: Bostadsförmedlingen[/caption] Under många år var söktrycket relativt högt på exklusiva hyresrätter i nyproduktion med höga hyror. Idag går utvecklingen dock i motsatt riktning där sökanden i stället letar billigare lägenhet i det äldre beståndet. Månadshyran kan ofta vara så stor som uppemot 50 procent eller mer av disponibel inkomst, samtidigt som många värdar ställer inkomstkrav på sökande motsvarande tre gånger årshyran, något som främst drabbar låginkomsttagare som ensamstående föräldrar, pensionärer, sjukskrivna och studenter. Den faktiska möjligheten för kategorin låginkomsttagare att tillskansa sig hyresrätt är svår att säkerställa, då samtliga sökande slåss om samma utbud. När Nya Dagbladet kontaktar Bostadsförmedlingen för att söka få klarhet i situationen, uppger man att det inte förs statistik på vilken maxhyra varje enskild sökande angett. Vilket i sig betyder att antalet lediga lägenheter för låginkomsttagare med stor sannolikhet är lägre än de som faktiskt finns lediga. – Väldigt många vill ha ett billigare boende, 30 procent av de som var intresserade av att byta bostad angav ekonomiska skäl, vissa för att de inte hade råd att bo kvar i sin nuvarande bostad, förklarar Marika Nordström.

Ingen ljusning i sikte

För medel- och höginkomsttagare med större ekonomiska muskler är situationen samtidigt betydligt ljusare. Att få kontrakt på en hyreslägenhet i nyproduktion har aldrig gått så snabbt som nu, där det på sina håll i länet knappt förekommer någon kötid alls, exkluderat byggtiden. Kötiden varierar således stort mellan nyproduktion och befintliga lägenheter. Nyproduktion är i genomsnitt dessutom 44 procent dyrare och långtifrån alla sökande klarar inkomstkravet, ett krav som kan vara så högt som tre gånger årshyran hos privata värdar. En siffra som i ljuset av den rekordstora kön kanske överraskar är det faktum att Bostadsförmedlingen slår rekord i antalet förmedlade bostäder – 2 140 lägenheter bara i augusti. Det är den högsta siffran någonsin under en enskild månad. Detta bör dock ställas i relation till den rekordhöga befolkningsökningen i länet, vilken gör att tillgängliga bostäder minskar i relation till antal sökande. Bostadsförmedlingen räknar på denna linje med både längre bostadskö och fler förmedlade bostäder under 2023, och menar att nedgången i bostadsbyggandet inte kommer att påverka årets utbud men däremot framöver. – I år kommer vi troligtvis att förmedla fler bostäder än någonsin. De bostäder som byggstartas nu kommer till oss först om två år. Det blir en fördröjd effekt. Vi räknar med att få in mycket mindre nyproduktion om några år, avslutar Marika Nordström.

Lågt utbud - höga hyror

Bostadskön i Stockholm har under många år vuxit stadigt, något som framförallt är en följd av den flora arbetstillfällen som trots rådande lågkonjunktur står att finna i huvudstaden. En ytterligare faktor till den alltmer extrema bostadsbristen som ofta nämns som bidragande i sammanhanget är att offentligheten behöver reservera bostäder för att hantera den omfattande invandringen till Sverige. Ofiltrerat finns, enligt Bostadsförmedlingens startsida, för närvarande omkring 300 hyreslägenheter tillgängliga i Stockholm. Av dessa är den idag billigaste en etta på 14 kvadratmeter lokaliserad vid Herbert Widmans väg 3 i Farsta - till det facila priset av endast 2 854 kronor i månaden. Den som önskar ett något rymligare boende kan glädjas åt en femrummare på 111 kvadratmeter vid Barkabystaden i Järfälla för 21 443 kronor i månaden. Däremellan ligger snitthyran för två- till trerummare på omkring 10 000 kronor i månadshyra - inräknat äldre hyresrätter av lägre standard i Stockholms kranskommuner.

Allt dyrare att bo i bostadsrätt

Isac Boman — Tue, 15 Aug 2023 07:04:23 +0000

Avgifterna för nyproducerade bostadsrätter har ökat med 14 procent på bara ett år – och för samtliga bostadsrätter är höjningen i genomsnitt sju procent. Allting tyder dessutom på att höga höjningar är att vänta även kommande år. Enligt en undersökning som gjorts av Hemnet var den genomsnittliga ökningen 61 kronor per kvadratmeter – och höjningarna har varit som högst på nyproduktionsmarknaden. ”Högre avgifter är något som bostadsrättsköpare i dag behöver räkna med, och avgifterna kommer sannolikt också att kunna öka ytterligare framöver”, skriver Erik Holmberg, marknadsanalytiker hos Hemnet, i en kommentar till skattefinansierade SVT. Fastighetsförvaltaren Nabo gjorde en analys i januari i år och menade då att bostadsrättsföreningarna i Sverige kommer att tvingas höja sina avgifter med hela 40 procent jämfört med nivåerna för 2021. Skälen som anges är högre ränta, högre avsättning för underhåll och en hög inflation. De föreningar som inte genomfört några höga höjningar på länge, eller inte har avsatt pengar till underhållet, är högt skuldsatta och kommer att drabbas hårdare än övriga. – Under 2021 höjdes avgifterna i genomsnitt endast med 0,6 procent, vilket var långt under nivåerna för inflationen och kostnadsindex. Det är aldrig roligt att komma med dåliga nyheter för bostadsrättsägare, men omvärlden har förändrats dramatiskt det senaste året med stigande inflation, underhåll- och räntekostnader, vilket gör att många föreningar nu måste höja avgifterna avsevärt för att anpassa sig till nuvarande och långsiktiga förhållanden, sa Jonas Gustavsson, expert inom ekonomisk förvaltning på Nabo då.