<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Borneo &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/borneo/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 24 Jun 2026 05:52:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Borneo &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Orangutanger kan självmedicinera med medicinalväxter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/orangutanger-sjalvmedicinering-medicinalvaxter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Jun 2026 05:52:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Borneo]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[orangutanger]]></category>
		<category><![CDATA[självmedicinering]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233861</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Orangutanger på den indonesiska delen av Borneo äter medicinalväxter i vissa kombinationer och i en viss ordning. Mönstret kan tyda på självmedicinering.</strong>

I studien har forskare från University of Exeter analyserat 20 års fältobservationer av vilda borneoorangutanger i en torvsumpskog i centrala Kalimantan. I materialet förekommer vissa växter med kända antimikrobiella, antiinflammatoriska eller sårläkande egenskaper oftare tillsammans än vad som kan förklaras av slumpen.

Arbetet bygger på observationer från Orangutan Behaviour Project i samarbete med University of Palangka Raya – CIMTROP.

Resultaten, som publicerats i <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-026-52614-4" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Scientific Reports</em></a>, bevisar inte att orangutangerna medvetet ställer diagnoser på samma sätt som människor. Däremot tyder mönstren på att de väljer vissa växter på ett sätt som går bortom vanligt födosök.

— <em>I nuläget kan vi inte säga att orangutangerna medvetet ”diagnostiserar” sig själva på samma sätt som människor</em>, säger Georgia Allen, som ledde studien vid <a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/1132738" target="_blank" rel="noopener nofollow">University of Exeter</a>.

— <em>Men våra resultat tyder på att de väljer att äta vissa växter med medicinska egenskaper på ett sätt som inte bara handlar om näringsintag</em>, fortsätter hon.
<h3>Särskild växt stack ut</h3>
En av de växter som utmärkte sig var <em>Fibraurea tinctoria</em>, en klängväxt som även används i sydostasiatisk traditionell medicin och som innehåller berberin. Ämnet är känt för antimikrobiella och antiinflammatoriska egenskaper. Växten förekom i flera av de tydligaste kombinationerna som inte tycktes bero på slumpen, bland annat tillsammans med frukten från <em>Mezzettia parviflora</em>.

Forskargruppen jämförde också orangutangernas föda med växter som används medicinskt av lokala ursprungsfolk. Enligt forskarna understryker detta vikten av att bevara traditionell kunskap, både för naturvård och för framtida medicinsk forskning.

Självmedicinering hos djur, zoofarmakognosi, har tidigare dokumenterats hos bland annat schimpanser, bonoboer, gibboner och gorillor. Schimpanser kan exempelvis äta vissa blad för att minska parasitinfektioner. För orangutanger har underlaget varit mer begränsat, även om tidigare observationer har visat hur individer använt växter mot sår eller ömma kroppsdelar.

Studien pekar inte ut ett enskilt ”apotek” i regnskogen, utan visar på ett återkommande mönster av växtkombinationer som forskarna vill undersöka vidare med beteendestudier samt hälso- och farmakologiska tester.

— <em>Det viktiga är att många av de här växterna inte utgör någon större del av orangutangernas vanliga diet, vilket tyder på att de kan ätas för särskilda fördelar snarare än som vardagsföda</em>, säger Georgia Allen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fria orangutanger på Borneo</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/fria-orangutanger-pa-borneo/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/fria-orangutanger-pa-borneo/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Sep 2016 19:19:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Borneo]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31491</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De första tio orangutangerna har släppts fria i nationalparken Bukit Baka Bukir Raya på Borneo som del i ansträngningarna att rädda och rehabilitera orangutanger i fångenskap.</strong>

Målet är att 300 djur ska släppas i området, som är en av de få platser som passar för ändamålet.

Ursprungligen var planen som regeringen antog 2007 att alla orangutanger i fångenskap skulle vara släppta år 1025, men 1500 djur bor fortfarande på rehabiliteringscenter över Sumatra och Kalimantan, skriver Mongabay.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/fria-orangutanger-pa-borneo/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sumatranoshörning påträffad i indonesiska Borneo</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sumatranoshorning-patraffad-indonesiska-borneo/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sumatranoshorning-patraffad-indonesiska-borneo/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Apr 2016 18:20:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Borneo]]></category>
		<category><![CDATA[Indonesien]]></category>
		<category><![CDATA[Kalimantan]]></category>
		<category><![CDATA[Sumatranoshörning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=27413</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sumatranoshörningen är ett av världens mest hotade däggdjur, eventuellt med färre än 100 djur kvar i det vilda. Nu har dock ett litet hopp tänts efter att arten påträffats i Kalimantan, Borneo för första gången på 30 år.</strong>

Världsnaturfonden WWF rapporterar att en hona på 4-5 år fångades in i en specialdesignad fälla och att detta kom som en stor överraskning då de flesta trott att arten varit utrotad i den indonesiska delen av Borneo.

<em>– Det här är ett unikt fynd, något jag aldrig trodde att vi skulle få vara med om. Nu har vi fått en fantastisk möjlighet att rädda en nästan helt utdöd art,</em> säger Olle Forshed, regnskogsexpert hos WWF.

[caption id="attachment_27416" align="aligncenter" width="500"]<img class="size-medium wp-image-27416" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2016/04/skog-borneo-500x278.jpg" alt="Avverkning av skog för kolgruva i centrala Kalimantan. Andrew Taylor/WDM/CC BY 2.0" width="500" height="278" /> Avverkning av skog för kolgruva i centrala Kalimantan. Foto: Andrew Taylor/WDM/CC BY 2.0[/caption]

<strong>Redan 2013 påträffades</strong> fotspår i regionen och man bedömer att det finns åtminstone tre populationer på totalt 15 noshörningar i Kalimantan. För att säkra artens överlevnad menar WWF:s experter att det behövs ostörd regnskog där de stora djuren kan få leva och verka ifred. Honan som infångades ska nu flyttas till säkrare regnskog, där hennes habitat inte hotas av skövling.

Tjuvjakt, oljepalmsodling och gruvdrift bedöms vara de största hoten mot Sumatranoshörningen idag. På den malaysiska delen av Borneo förklarades arten utrotad förra året.

&#160;

<em>Carl Svensson</em>
<em><a href="mailto:carl.svensson@nyadagbladet.se">carl.svensson@nyadagbladet.se</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sumatranoshorning-patraffad-indonesiska-borneo/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
