bombning – Nya Dagbladet

Så har USA och Israel ödelagt 30 iranska universitet i kriget mot en hel civilisation

Emil Fjellstedt — Wed, 08 Apr 2026 11:29:04 +0000

Den 4 april bombarderade amerikanska och israeliska krigsflygplan Laser and Plasma Research Institute vid Shahid Beheshti-universitetet i norra Teheran. Forskningsinstitutet, som bedrev banbrytande forskning inom plasmafysik, låg i ruiner efter anfallet.

Universitetet hade övergått till distansundervisning, vilket innebar att inga studenter dödades – men forskningsutrustningen förstördes helt.

Shahid Beheshti-universitetet konstaterade i ett officiellt uttalande att anfallet "inte bara riktar sig mot akademikers säkerhet och landets vetenskapliga miljö, utan också utgör en direkt attack mot förnuft, forskning och tankefrihet".

[caption id="" align="alignnone" width="640"] En förstörd byggnad vid Shahid Beheshti-universitetet i Teheran efter amerikanska och israeliska bombanfall den 4 april 2026. Foto: Xinhua/Shadati[/caption]

Sharif University – "Irans MIT" i ruinerna

Den 6 april träffades Sharif University of Technology, allmänt betraktat som Irans främsta tekniska universitet och ofta jämfört med MIT i USA, av en bunkerbrytande bomb. Universitetets moské och laboratorier skadades allvarligt. Minst 34 personer dödades i anfallet, varav sex barn.

Irans förste vicepresident Mohammad Reza Aref – själv utbildad vid Stanford University – skrev i ett inlägg: "Bunker-buster-bomben mot Sharif University är en symbol för Trumps vansinne och okunnighet. Han förstår inte att Irans kunskap inte är inbäddad i betong som kan förstöras av bomber".

[caption id="" align="alignnone" width="640"] Skadad byggnad vid Sharif University of Technology efter amerikanska och israeliska bombanfall i Teheran den 7 april 2026. Foto: Xinhua/Shadati[/caption]

Flera professorer vid Shahid Beheshti-universitetet mördades redan under Israels 12-dagarskrig i juni 2025, påminde vetenskapsministern om. Iranska forskare har varit mål i årtionden.

Systematisk förstörelse av akademisk infrastruktur

Iran University of Science and Technology (IUST) i Teheran drabbades i slutet av mars, då ett av dess forskningscentra – som arbetade med att utveckla inhemska satelliter – jämnades med marken. Andra avdelningar skadades.

I Isfahan har universitetet bombats två gånger under kriget, varvid fyra anställda skadats.

Minst 30 iranska universitet har drabbats sedan kriget inleddes den 28 februari, enligt Irans vetenskapsminister Hossein Simaei Saraf. Vid ett besök i ruinerna av Shahid Beheshti-universitetets forskningscenter konstaterade han:

"Att attackera universitet och forskningscentra betyder att man återvänder till stenåldern".

Uttalandet var en direkt hänvisning till Trumps hot att bomba Iran "tillbaka till stenåldern".

Även Pasteur-institutet i centrala Teheran – grundat för över 100 år sedan i samarbete med Institut Pasteur i Paris och numera ett WHO-samarbetscentrum för infektionssjukdomar och vaccinproduktion – har skadats allvarligt.

Världshälsoorganisationen bekräftade att institutet "drabbats av betydande skador och inte längre kan bedriva hälsoarbete".

Ett mönster av attacker mot bildning

Anfallen mot universiteten är inte isolerade. Sedan krigets början har 56 kulturminnesmärken och 55 bibliotek skadats, enligt iranska myndigheter. Irans kulturminister Reza Salehi Amiri beskrev förstörelsen i en intervju med Al Jazeera som en "medveten och avsiktlig attack mot iransk identitet".

Den 136 meter långa B1-bron nära Teheran – byggd av iranska ingenjörer över flera år och på väg att invigas – attackerades den 5 april. Åtta personer dödades och över 90 skadades när bomber träffade området där civila familjer firade naturdagen Sizdah Bedar.

Trump publicerade omedelbart en video av brokollapsen.

BURNING BRIDGES: President Trump shares video allegedly showing a prominent Iranian bridge destroyed by joint U.S.-Israeli strikes in the country:

"The biggest bridge in Iran comes tumbling down, never to be used again— Much more to follow!" pic.twitter.com/XIEodZotos
— Fox News (@FoxNews) April 2, 2026

Bomberna förstörde inte bara byggnader – årtionden av forskning, arkiv och utrustning ligger i ruiner. Den amerikanske presidenten hotade att bomba Iran "tillbaka till stenåldern". De 30 universiteten, de 55 biblioteken och de 56 kulturminnesmärkena visar att hotet redan håller på att förverkligas.

Video visar hur amerikansk robot träffade flickskolan – nu publiceras offrens bilder

Emil Fjellstedt — Tue, 10 Mar 2026 12:31:26 +0000

En geolokaliserad video från Minab visar en Tomahawk-kryssningsrobot träffa flickskolan Shajareh Tayyebeh den 28 februari. Minst 175 flickor i åldrarna 7–12 år dödades i attacken. Tehran Times har nu publicerat bilder på dem på förstasidan – med rubriken "Trump, Look Them In The Eyes".

Mehr News Agency publicerade den 8 mars videomaterial från Minab-komplexet. Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat dödades minst 175 personer i attacken – videon stärker bevisningen ytterligare.

pic.twitter.com/dHdObTtxaD
— Seyed Mohammad Marandi (@s_m_marandi) March 8, 2026

Bildanalyser visar att roboten som syns i videon är en amerikansk Tomahawk-kryssningsrobot – ett fynd som Bellingcat, The Guardian, BBC Verify och New York Times bekräftat oberoende av varandra. Roboten ses träffa skolan samma morgon som USA och Israel inledde sina attacker mot Iran.

Rester av roboten på platsen har av AP och NPR identifierats som delar av en Tomahawk tillverkad år 2014 eller senare.

[caption id="attachment_223840" align="alignnone" width="640"] Stillbild från video visar en Tomahawk-robot sekunder före nedslag, och den efterföljande explosionen i Minab. Foto: Faksimil/Mehr News Agency[/caption]

New York Times skriver: "En nyligen publicerad video stärker bevisen för att en amerikansk robot troligen träffade en iransk grundskola där 175 personer – varav många barn – uppges ha dödats".

Dubbelattack mot bönhallen

Enligt Middle East Eye rörde det sig om en så kallad "double tap" – flickskolan träffades av två separata robotar. Den andra slog mot överlevande som hade sökt skydd i bönhallen intill.

Rektorn ringde upp föräldrar omedelbart efter den första explosionen och bad dem hämta sina barn. Föräldrar var på väg till – eller hade redan anlänt till – skolan när den andra roboten slog till. Minst en förälder dödades i den andra attacken. Även två räddningsarbetare från Röda Halvmånen dödades när de försökte ta sig in på skolan.

En pappa, Rohollah, berättade för Middle East Eye om hur hans dotter överlevde den första attacken – men dog innan han hann fram.

— Vi fick veta att skolan attackerats och blev ombedda att skynda oss dit för att hämta vår dotter... Vi kunde bara identifiera henne på skolväskan hon fortfarande höll i. Hennes kropp var svårt bränd, berättade han för Middle East Eye.

Offrens ansikten

Tehran Times publicerade den 9 mars bilder på dödade barn på tidningens förstasida med rubriken "Trump, Look Them In The Eyes". Enligt tidningen dödades 175 flickor i attacken. Human Rights Watch har granskat en lista med 57 verifierade namn, upprättad av kansliet för Minab-provinsens specialguvernör.

This is the front page of the Tehran Times today.

Trump fired a Tomahawk missile on a school full of children in Minab, Iran.

Then launched another missile to kill the parents who rushed in to rescue them.

168 schoolkids killed. Then their parents.

History will never forget. pic.twitter.com/2C2NPnjZOl
— sarah (@sahouraxo) March 9, 2026

Trump: "Iran bombade sig självt"

Den amerikanske presidenten Donald Trump har vid presskonferenser hänvisat till att Tomahawk-roboten inte nödvändigtvis är ett amerikanskt vapen.

— Tomahawk, som är ett av de kraftfullaste vapnen i bruk, säljs och används av andra länder. Och vare sig det är Iran – som också har Tomahawks – eller någon annan… det faktum att Tomahawk är en så pass vanlig vapentyp, den säljs till andra länder, men det utreds just nu, sade Trump.

Påståendet är sakligt felaktigt. Iran har inga Tomahawk-robotar i bruk. Systemet tillverkas av det amerikanska försvarsföretaget Raytheon och används uteslutande av USA, Storbritannien och Australien.

Pentagon har varken bekräftat eller dementerat ansvar och hänvisar till en pågående intern utredning – men bilden av ett amerikanskt ansvar stärks av underrättelseläget. CBS News rapporterar att en intern underrättelsebedömning slår fast att USA "sannolikt" bär ansvar för attacken. Reuters uppger att amerikanska militärutredare gör samma bedömning.

Närmare 180 döda efter USA:s och Israels bombning av flickskola i södra Iran

Jan Sundstedt — Tue, 03 Mar 2026 12:36:28 +0000

Lördagsmorgonen den 28 februari 2026 anlände dussintals flickor till Shajareh Tayyebeh – "Det goda trädet" – en grundskola för flickor i Minab i södra Iran. Nästan samtidigt träffades byggnaden av ett flyganfall. Skolan låg i Hormozgan-provinsen, ungefär 600 meter från en iransk IRGC-marinbas. Anfallet inträffade under pågående skoldag – Iran tillämpar sexdagarsarbetsvecka. Byggnadens tak kollapsade och begravde elever och lärare under sig. Räddningsarbetare grävde i timmar bland rasmassor. Dödssiffran uppgick inledningsvis till ett femtiotal enligt Al Jazeera, steg till 115 under lördagens lopp och fastslogs av iranska statliga medier och Reuters vid 165 döda och 96 skadade till söndagen. BBC rapporterade 153 bekräftade dödsfall. Den 2 mars bekräftade president Pezeshkian siffran 180 döda. New York Times uppgav minst 175 (1 mars) och Al Jazeera/Reuters 165 (1–2 mars). Oavsett exakt siffra är det ett av krigets mest dödliga enskilda angrepp mot en civil byggnad.

Motstridiga förklaringar

Den israeliska militären IDF uppgav att man "inte var medveten om" några operationer i Minab-trakten. USA:s Centralkommando (Centcom) bekräftade inte anfallet men uppgav att man "utreder rapporter om civila förluster" och att "skydd av civila är av yttersta vikt". USA:s utrikesminister Marco Rubio kommenterade attacken den 2 mars: — USA skulle inte medvetet bomba en skola, sade Rubio, men vägrade bekräfta eller neka USA:s inblandning. Iranska myndigheter är kategoriska: USA och Israel bär ansvaret. På sociala medier cirkulerade uppgifter om att ett irankontrollerat missilsystem av misstag skulle ha träffat skolan – en version som Iran officiellt tillbakavisar. Irans utrikesminister Abbas Araghchi var tydlig i sitt budskap: — Dessa brott mot det iranska folket kommer inte att förbli obesvarade, sade Araghchi. [caption id="attachment_223082" align="alignnone" width="640"] En man håller en skolväska funnen bland rasmassor vid flickskolan i Minab, Hormozgan-provinsen, Iran, den 28 februari 2026. Foto: Mehr News Agency/Handout via Xinhua[/caption] Irans president Masoud Pezeshkian var skarp i sitt fördömande: — Det amerikanska och zionistiska angreppet mot Minab grundskola kommer aldrig att suddas ut från vår nations historiska minne, sade Pezeshkian den 2 mars.

Attack mot skola i Teheran

Den 1 mars attackerades även en gymnasieskola i Narmak-distriktet i Teheran. Minst två barn dödades i vad iranska myndigheter beskriver som separata anfall.

Internationella reaktioner

UNESCO fördömde attacken och underströk att angrepp mot utbildningsinstitutioner strider mot folkrätten och underminerar rätten till utbildning. Organisationen uppgav att man meddelat alla inblandade parter koordinaterna för skyddade kulturarvsplatser i regionen. WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus uttryckte "extrem oro" över rapporter om skador på sjukhus i Iran. Iranska Röda Halvmånen krävde åtgärder från Internationella Röda Korset (ICRC) och ett fördömande av attackerna mot barn. Pakistanska nobelpristagaren Malala Yousafzai, som själv överlevde ett attentat riktat mot henne som ung student, tog till orda: — Att döda civila, särskilt barn, är oförsvarligt. Jag fördömer det utan förbehåll, sade Yousafzai. Tusentals människor deltog i en begravningsprocession i Minab den 3 mars 2026 för offren från skolattacken. Iran besvarade attackerna med massiva missil- och drönarangrepp mot Israel, USA-baser i Jordanien och en brittisk militärbas på Cypern, enligt BBC.

En skola som skyddsplats eller militärt mål?

Närheten till IRGC-basen – cirka 600 meter – är den förklaring Israel och USA hittills indirekt pekat mot utan att formellt bekräfta anfallet. I folkrätten ger militär närvaro i omgivningen inte automatiskt stöd för att anfalla en skola i full drift med hundratals barn inomhus. Enligt Genèvekonventionens tilläggsprotokoll gäller proportionalitetsprincipen: en attack är förbjuden om den förväntade civila skadan är uppenbart oproportionerlig i förhållande till den militära vinsten. Oberoende journalistisk verifiering på plats är begränsad. Internationella korrespondenter nekas regelmässigt visum till Iran, vilket innebär att merparten av bildmaterialet och vittnesbeskrivningarna utgår från iranska statliga medier och lokala källor. Det försvårar en fullständigt oberoende granskning – men förändrar inte de grundläggande fakta: en grundskola för flickor träffades under skoltid och hundratals människor dödades eller skadades.

Nästan bara civila dödsoffer när Israel bombade ”terrorcentral”

Redaktionen — Fri, 24 Jan 2025 13:30:57 +0000

Minst 73 personer dödades när israelisk militär bombade ett sexvåningshus i byn Ain El Delb i Libanon i slutet av september förra året – den dödligaste israeliska attacken i landet de senaste 18 åren. Israels försvarsmakt (IDF) gick snabbt ut och hävdade att byggnaden var en "terroristledningscentral" och att "den överväldigande majoriteten" av de dödade var terrorister - men en granskning visar att nästan samtliga offer var civila. BBC:s grundliga undersökning har identifierat 68 av de 73 offren, varav minst 62 var civila, däribland 23 barn. Endast sex offer kunde kopplas till Hizbollahs militära gren, och ingen av dessa tycks ha haft någon högt uppsatt position. Granskningen har avslöjat detaljer som väckt sorg och raseri på sociala medier. Ett litet spädbarn, bara månader gammal, dödades i lägenhet 2B. I lägenhet 1C miste läraren Abeer Hallak livet tillsammans med sin make och tre barn och tre våningar upp utplånades tre generationer av familjen Hakawati. https://www.youtube.com/watch?v=bf0mtzQZfQc&t=1s IDF har valt att inte kommentera huruvida de sex identifierade Hizbollah-krigarna var de avsedda målen. Försvarsmakten hävdar dock att man ständigt gör bedömningar för att säkerställa att antalet civila offer ”inte är oproportionerligt i förhållande till den militära fördelen som förväntas av attacken”. Sedan oktober 2023 har israeliska bombningar och angrepp krävt tusentals civila liv och orsakat omfattande förstörelse i Libanon. Ett stort antal attacker har också genomförts mot sjukhus och andra vårdinrättningar och närmare 1,5 miljon libaneser har tvingats lämna sina hem. I vanlig ordning förklarar den israeliska militären de civila dödsoffren med att deras fiender använder sig av mänskliga sköldar och angriper israeliska mål från tätbefolkade platser – som just sjukhus eller bostadskomplex.

Israel bombade flyktingläger – stort antal döda

Markus Andersson — Wed, 01 Nov 2023 10:04:50 +0000

Jabalia, Gazas största flyktingläger, har bombats av Israel i uttalat syfte att döda en av Hamas högsta befälhavare. Ett stort antal civila dödades i attacken och flera länder fördömer nu Israels skoningslösa attacker. Enligt det palestinska hälsodepartementet och utrikeskorrespondenter på plats har minst 50 personer dödats och hundratals skadats i bombningarna av flyktinglägret, Israel håller dock fast vid att man gör vad man kan för att minimera civila dödsoffer. Den huvudsakliga måltavlan var Ibrahim Biari, högt uppsatt befälhavare inom Hamas, som uppges ha varit med och planerat den blodiga attacken mot Israel den 7 oktober. Biari och ”dussintals” palestinska soldater ska ha dödats i bombningarna enligt IDF, men man vill inte kommentera hur många civila som samtidigt miste livet. – Vi vet inte än hur många icke stridande som dödades, säger Jonathan Conricus, talesman för IDF i ett uttalande.

Osäker dödssiffra

I Jabalia bor ett mycket stort antal palestinska flyktingar i flervåningshus, och flera av dessa totalförstördes under bombningarna. På filmklipp som sprids i sociala medier syns hur döda män, kvinnor och barn dras fram ur ruinerna. Enligt ett sjukhus i närheten är uppgifterna om 50 dödade dock rejält i underkant, och man uppger att man fått in över 120 kroppar efter bombningarna. Bombningarna har fått flera länder att fördöma Israels agerande – bland annat Bolivia, Chile och Colombia, som nu väljer att kalla hem sina ambassadörer. ”Jag har beslutat att kalla hem vår ambassadör i Israel för konsultation. Om Israel inte stoppar massakern av det palestinska folket kan vi inte vara där”, kommenterar Colombias president Gustavo Petro.

Bombar flyktingar

Samtidigt visar en granskning från BBC att Israels armé, IDF, vid upprepade tillfällen bombat de områden man tidigare uppmanat civilbefolkningen att fly till. Den 8 oktober uppmanades civila palestinier exempelvis att ta sig till Khan Yunis på södra Gazaremsan – men bara två dagar senare genomfördes omfattande bombningar av staden, och flera byggnader totalförstördes. Samma sak hände i staden Rafah dit civilbefolkningen uppmanades fly – men vars centrala delar bombades dagen därpå. Kanalen pekar på att ett flertal liknande angrepp genomförts av israelisk militär. Varning för starka bilder nedan:

With English subtitles, I edited my cousin's filming of the immediate aftermath of the massacre that Israel committed at my birthplace Jabalia Refugee Camp, northern Gaza. This is not a war. It's a genocide targeting a particular group because of their identity: Palestinians. pic.twitter.com/8cKcLUGadD
— Dr. Abusalama (@ShahdAbusalama) October 31, 2023

Norges tidigare utrikesminister: ”Libyen-aktionen det största misstaget sedan andra världskriget”

Sofie — Mon, 08 Nov 2021 10:46:28 +0000

Norges tidigare utrikesminister Thorbjørn Jagland skriver i sin nya bok - År i fred og ufred - att han anser att Norges stöd för Nato-bombningarna i Libyen 2011 var det ”största misstaget sedan andra världskriget”. Under 2011 var Jagland generalsekreterare för Europarådet. Där vittnade han på avstånd hur Arbeiderpartiet, lett av dåvarande statsminister Jens Stoltenberg idag själv generalsekreterare för Nato, hade en debatt om huruvida Norge skulle delta i aktionen mot Libyen. Han skriver i boken att Stoltenbergs regering därefter tog beslutet att bomba landet efter samråd med Stortinget via telefon och sms. Man träffades alltså inte öga mot öga för att diskutera saken. Därefter bidrog Norge till kriget i landet med sex stridsflygplan och ett transportflygplan. Hundratals bombräder genomföres sedan i landet från mars 2011. "Jag anser att det norska stödet för aktionen i Libyen är det största utrikespolitiska misstaget sedan andra världskriget", skriver Jagland i boken enligt norska Dagsavisen. Jagland konstaterar även att bombningarna orsakade kaos och flyktingkris. Alla flyktingläger var överfulla i Libanon och Jordanien, där miljoner flydde till Turkiet. Jagland beskriver även hur kollapsen av Libyen gav grund för krisen i Mali samt i det så kallade Sahelbältet där det fortfarande idag finns en stor potential för mer terror och fler migrationsströmmar. Med tanke på regeringens beslut berättar Jagland att han sedermera ställde sig tveksam till hur han skulle rösta i valet 2013, med ett samvete som gnagde i honom på grund av beslutet att understödja bombningarna i Libyen. ”Jag kunde inte rösta på ett parti som gått in i detta via samråd med Stortinget på sms och telefon. Men vem ska jag rösta på?”, skriver han om sina funderingar. Han bestämde sig till slut för att rösta på Sosialistisk venstreparti, som visserligen hade gått med på bombningen, men som drog tillbaka allt stöd vid ett senare tillfälle. Noteras kan att även Sveriges regering under Fredrik Reinfeldt stödde bombningskampanjen och bistod denna med tio militärplan. Det officiella motivet som angavs för den militära interventionen i Libyen var ”humanitära skäl” för att ”skydda befolkningen” mot Gaddafi och stödja aktörer i landet som man menade ville införa demokrati.

Fakta: Bombningskampanjen av Libyen Libyen var fram till den Nato-ledda bombningskampanjen av landet 2011 ett stabilt och ekonomiskt välmående land under diktatorn Muammar Gaddafis styre. Utrikespolitiskt uppmärksammades Gaddafi bland annat för sitt försök att införa en ny afrikansk valuta - gulddinaren - som skulle göra Libyens oljehandel och andra länder i arabvärlden och Afrika mindre beroende av den amerikanska dollarn. Projektet var på god väg att bära frukt fram till Natos förödande bombningar av landet - vilka vid sidan av ekonomisk misär och våldsam anarki även orsakade fri lejd för en massiv migrationsström och människosmuggling från subsahariska Afrika genom Libyen och över Medelhavet till Europa. Gulddinaren tillsammans med Gaddafis uttalade kritik mot USA:s och Israels politik i regionen bedöms idag av de flesta seriösa analytiker ha varit den verkliga politiska bakgrunden till den förödande bombningskampanjen. USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton har i flera sammanhang häcklats för sin uppspelta reaktion efter att Gaddafi sodomiserats till döds med en bajonett i efterdyningarna av invasionen.

Tio amerikanska attacker mot civila

Osignerad — Fri, 09 Oct 2015 13:46:27 +0000

Det är inte första gången som USA utför angrepp mot civila objekt. Tidningen The Intercept har listat tio förödande amerikanska attacker under 90- och 00-talet som ledde till stora civila förluster. Barnmatsfabriken i Irak, 1991 Under operationen Desert Storm utfördes ett angrepp mot en barnmatsfabrik i Bagdads förort under förevändning att den påstods ha inhyst en fabrik för tillverkning av bakteriologiska vapen. En senare utredning slog fast att fabriken enbart tillverkade barnmat. Läkemedelsfabriken i Sudan, 1998 Fabriken i al-Shifa i Sudan ansågs vara ett center för tillverkning av kemiska vapen åt al-Qaida, men Clintons administration har aldrig kommit med övertygande bevis på att fabriken hade något samband med terroristerna. Fabriken täckte över 90 procent av Sudans behov av läkemedel. Den följande läkemedelsbristen dödade tiotusentals sjuka i malaria, tuberkulos och andra sjukdomar. Tåget i Serbien, 1999 Under bombardemanget av Jugoslavien fällde det amerikanska jaktplanet F-15 två bomber mot ett tåg, som korsade en bro utanför Grdelica, vilket resulterade i att 14 civila omkom. Nato spred då en videoinspelning över incidenten med syfte att övertyga världssamfundet att tåget rullade för snabbt och att jaktplanets manskap hade ont om tid för att reagera. Den tyska tidningen Frankfurter Rundschau slog sedermera fast att videon hade spelats med tredubbel hastighet. Serbiens radio och teve, 1999 16 anställda vid Serbiens television dödades i Natos bombardemang av Belgrad år 1999. President Bill Clinton meddelade senare att han hade medvetet stött beslutet att bomba Serbiens radio och teve. Kinas ambassad i Belgrad, 1999 Tre diplomater omkom och ett 20-tal kom till skada som resultat av ett "oavsiktligt" angrepp mot Kinas ambassad i Belgrad. Misstaget skylldes då på föråldrade kartor. Röda Korset i Kabul, 2001 I början av sitt intrång i Afghanistan utförde USA en serie angrepp mot Röda Korsets lokaler i Kabul. al-Jazeeras kontor i Kabul, 2001 Några veckor efter angreppet mot Röda Korset utförde USA en attack mot tevekanalen al-Jazeeras lokala kontor samt BBC:s representation i Kabul. al-Jazeeras byrå i Baghdad, 2003 I början av USA:s operation i Irak genomförde amerikanska stridsplan en bombräd mot al-Jazeeras kontor i Baghdad. Palestina-hotellet i Baghdad, 2003 Samma dag avfyrade en amerikansk stridsvagn en projektil mot 15:e våningen av Palestina-hotellet i Baghdad, där utländska journalister stannade. Attacken dödade Reuters fotokorrespondent och spanska tevekanalen Teleincos kameraman. se.sputniknews.com