Bolivia – Nya Dagbladet

USA ökar militär närvaro utanför Venezuelas kust

Jan Sundstedt — Mon, 25 Aug 2025 10:08:43 +0000

USA har skickat minst tre krigsfartyg till farvattnen utanför Venezuela i vad man uppger vara en insats mot narkotikahandeln. Bolivias president Luis Arce menar däremot att syftet är geopolitisk kontroll över Latinamerika och dess naturresurser. USA har nyligen utökat sin militära närvaro i Karibien genom att placera tre Aegis-klassade jagare - USS Gravely, USS Jason Dunham och USS Sampson - i farvattnen utanför Venezuelas kust, rapporterar flera medier. Även amfibieattackfartyget USS Iwo Jima lär enligt källor ingå i styrkan. Insatsen omfattar enligt uppgifter ungefär 4 000 amerikanska militärer, inklusive marinkårssoldater, och sker enligt USA:s officiella uppgifter som en del av kampen mot narkotikahandeln till USA. Särskilt den narkotikahandel som härstammar från den venezuelanska drogligan "Cartel de los Soles". Den amerikanska administrationen understryker att förebyggandet och begränsningen av narkotikaflöden till USA är högprioriterade mål. Utöver jagarna används även spaningsflygplan och en attackubåt i området för att övervaka och bekämpa narkotikasmuggling. Samtidigt har Venezuela svarat med att mobilisera mer än 4,5 miljoner medlemmar ur landets milisstyrkor för att försvara landets suveränitet. Landets president Nicolás Maduro kallar den amerikanska närvaron för en "provokation" och ett hot mot Venezuelas territoriella integritet.

' Thousands of US Marines and destroyers are approaching the Venezuelan coast today.
President Maduro warns of the risk of "military terrorist attacks to overthrow the regime" under the guise of a drug war. (NY Post quotes Maduro, image released by Fox) Add us on… pic.twitter.com/JQRtWPAFYi — Uncensored News (@uncensorednews9) August 24, 2025

Maduro mobilizes 4.5 million militia amid threats from Trump administration
Add us on telegram : https://t.co/j4oscGJ7af Add us on X : https://t.co/Z3ywHUPVAP pic.twitter.com/IrCQWBMcre — Uncensored News (@uncensorednews9) August 24, 2025

Bolivias president: "En täckmantel"

Washington betraktar Nicolás Maduro som en illegitim ledare och har utlyst en belöning på 50 miljoner dollar för hans gripande. Venezuelas regering avfärdar USA:s anklagelser som politiskt motiverade och grundlösa. Från Bolivia har president Luis Arce kritiserat USA:s militära upptrappning under ett videotal i samband med Bolivarianska alliansens (ALBA) toppmöte. — Vi vet att bakom detta misslyckade internationella krig mot droger ligger det verkliga målet att geopolitiskt kontrollera Latinamerika för dess naturresurser och att undergräva organiserade folkrörelser så att vi inte kan följa vår egen suveräna väg, säger den bolivianske presidenten. Han menar att det internationella "kriget mot droger" i själva verket är en täckmantel för USA:s ambition att geopolitiskt kontrollera Latinamerika och utnyttja regionens naturresurser, samt att krossa folkens självständighet och suveränitet. Arce betonade att Bolivia står fast vid sin suveränitet och fredliga samarbete inom regionen. Den amerikanska militäruppbyggnaden har skapat oro i Latinamerika, då kritiker menar att åtgärden riskerar att eskalera spänningar och bidra till destabilisering i en redan orolig region.

Ökat skydd för Bolivias regnskog

Sofie — Wed, 21 Feb 2024 06:03:41 +0000

I regionen Pando i Bolivia har man skapat ett nytt naturskyddsområde på 452 639 hektar regnskog. Det innebär att hela 26 procent av områdets regnskog nu klassas som skyddat. Bolivia upplever en av de högsta nivåerna av avskogning per capita i världen, med en avverkningstakt i regnskogen som är fyra gånger snabbare än i Brasilien, sett till befolkningens storlek. Med sina nära sex miljoner hektar regnskog har Pando den största andelen välbevarad Amazonasskog i landet. I regionen står 90 procent av skogarna kvar där man på en kommunal nivå till stor del skapat skyddade områden. Bland framgångarna finns ett hållbart förvaltande av paranötsskogar som också utgör en viktig ekonomisk resurs för många lokalsamhällen. Trots detta hotas Pando ständigt av utbredningen av jordbruk och gruvverksamhet. Nu har ett nytt naturskyddsområde etablerats i Pando, enligt organisationen Conservation International, som varit delaktig i projektet. Området, känt som Gran Manupare, omfattar åtta procent av hela regnskogsområdet i regionen. Det innebär att regionens sammanlagda naturskyddstäckning uppgår till 26 procent.

Hem för utrotningshotade arter

– Som kommun, jordbrukare och ursprungsbefolkning anser vi att det är viktigt att bevara våra skogar för framtida generationer, skydda vårt territorium och bidra till hållbarheten i våra projekt. Det är viktigt att bevara Pando, säger Jaime Aguirre, borgmästare i Sena kommun i Pando. Precis som övriga delar av Amazonas är även Gran Manupare mycket rikt på arter och huserar bland annat utrotningshotade arter som jätteuttern (Pteronura brasiliensis) och storbladig mahogny (Switenia macrophila) lever. Även jaguar (Panthera onca), låglandstapir (Tapirus terrestris) och blåhuvad ara (Primolius couloni) finns i området. Projektet gjordes även med hjälp av kommunen i Sena, samt organisationen CIPCA med finansiellt stöd av projektet Our Future Forest - Vital Reserves, Bezos Earth Found, Andes Amazon Fund och även den svenska ambassaden.

Statskuppen i Bolivia är illasinnad och USA-dirigerad

Osignerad — Mon, 09 Dec 2019 17:54:39 +0000

Den statskupp som USA:s hantlangare genomförde i Bolivia den 10 november kom väl inte helt oväntat. Kuppen avslutade 180 år av relativ stabilitet i landet och 14 år av exempellös ekonomisk tillväxt och kraftigt förbättrade levnadsvillkor för den fattigaste delen av befolkningen. Center for Economic and Policy Research (CEPR) kunde i en nyligen publicerad rapport¹ fastslå att: ”Det är politiska val och inte endast en boom på råvarumarknaden som varit den drivande kraften i Bolivias uppgång till att bli den snabbast växande ekonomin i Sydamerika under de senaste fem åren. Stark ekonomisk tillväxt har möjliggjort för Bolivia att minska fattigdomen med 42 procent och den extrema fattigdomen med 60 procent sedan presidenten Evo Morales tillträdde ämbetet 2006." Förutsättningarna för en statskupp var med andra ord till synes inte de bästa. Därför fordrades det att NATO:s ledande stat kallade in sin expert på statskupper, den neokonservative administratören Carl Gershmann, med flera tidigare statskupper på sin meritlista. Han är chef för National Endowment for Democracy, som egentligen är en terrororganisation som resultatmässigt vida överglänser IS. På den vägen kunde Gershman efter statskuppen i Ukraina den 26 september 2014 beskriva Ukraina som ”den största trofén, och ett viktigt steg på vägen är att störta Putin.” En väsentlig orsak till statskuppen står att finna i den förändring som skett på bilsidan med övergången till eldrivna bilar. De stora batterierna kräver metallen litium för att bli effektiva. Två tredjedelar av jordens litium-tillgångar finns i Bolivia. Detta är man självklart väl medveten om i landet och hade förberett brytning i stor skala genom att kontakta Kina för finansiering av projektet.

Detta räckte för att USA skulle genomföra en statskupp på ett relativt fredligt maner, men i bakgrunden fanns hela tiden det militära alternativet – naturligtvis under förespegling av införande av "demokrati".

Gershmanns organisation förfogade 2018 över 1 miljard dollar samt skolor för utbildning av ”journalister” och övrigt mediafolk. Har man de tillgångarna behövs varken kulor eller krut. Det var ju så man fick igång det första världskriget och då måste det ju fungera i Bolivia också. Det där med anklagelser om valfusk utan att prestera bevis är effektivt och rör upp starka känslor. Och finns det en tveksamhet hos befolkningen så kan man alltid konstruera bevis. Det är sådant som Gershmanns hejdukar gärna lär ut bland sina ”journalister”. Så även här. Men några hållbara bevis på valfusk har man hittills inte funnit. När anklagerna om det opåvisbara valfusket provocerat fram tillräckligt med oroligheter bland de våldsbenägna, trädde så arméchefen Williams Kalimán Romero fram och uppmanade president Morales att avgå. Det gjorde presidenten också för att rädda landet från inbördeskrig, men han har aldrig erkänt sig besegrad. Det talas om ett nyval – men ett nyval där kuppmakarna nu har hela media-apparaten i sin hand och dessutom den polisiära makten för att tysta all opposition – det blir självklart ett taskspeleri. Arméchefen Kalimán Romero som egentligen inte var någon verklig arméchef utan en smutsig globalistisk hantlangare, som endast tre dagar efter det att president Morales avgått, själv kunde lämna landet med en miljon dollar på fickan för att bosätta sig i USA. Han var inte ensam om denna belöning utan samma summa tilldelades de högsta militärerna som tack för att de förrått sitt land. De högsta polischeferna fick nöja sig med 500.000 dollar. Transaktionerna genomfördes med hjälp av USA:s chargé d'affaires Bruce Williamson och ägde rum i Argentina. Allt enligt Sullkata M. Quilla på Latin American Center for Strategic Analysis. Den belöning på 50 000 dollar som var utfäst till den som kunde lägga vantarna på president Morales behövde dock aldrig betalas ut eftersom han lyckades fly. Det har betydelse att i sammanhanget känna till att president Evo Morales var nationalist och starkt kritisk till judisk, sionistisk makt, medan både Carl Gershmann och arméchefen Williams Kalimán Romero var och är judar och globalister. För mer än tjugo år sedan fällde den inflytelserika Washington-höken Michael Ledeen ett yttrande som än idag lyser som en stjärna på den mörka USA-himlen.² Det gäller än idag, med undantag för att 10-års intervallet som nämns i texten, nu kortats av väsentligt ”Vart tionde år eller så, måste USA ta något litet land och kasta omkull det, bara för att visa världen att vi menar allvar." Skribentens försiktiga fråga: När blir det Sveriges tur? Hans Myrebro Källhänvisningar: 1) Dan Beeton, New Report Reviews changes in Bolivia's Economy under Evo Morale´s Presidency, Intermediate Release, Okt. 17 2017 2) Michael A. Ledeen, The War Against the Terror Masters

Oppositionsledare utropar sig till president i Bolivia

Isac Boman — Thu, 14 Nov 2019 06:07:42 +0000

Efter att den bolivianske presidenten Evo Morales tvingats avgå har oppositionsledaren Jeanine Añez utropat sig till interimspresident. Den avsatta presidenten har flytt till Mexiko och benämner händelserna i Bolivia som en kupp. Det var på tisdagskvällen som den liberaldemokratiske parlamentsledamoten Añez utropade sig till president. Noterbart var att inga ledamöter från Morales parti fanns närvarande och Añez har förklarat att hon vill se ett riktigt nyval så snart som möjligt. På Bolivias gator patrullerar nu militären och gatuprotester har hållits till stöd för den avsatte presidenten. Landets största fackförening hotar också med strejker om inte Morales får tillbaka sin position som president. Evo Morales menar själv att han har tvingats bort i en kupp och att han hade riskerat livet om han hade stannat i Bolivia, rapporterar DN. – Mexiko har räddat mitt liv, menar han i en mexikansk tv-intervju. I Bolivia finns omkring hälften av världens litiumreserver och bland annat den långvarige tidigare amerikanske kongressledamoten Ron Paul menar att kuppen är ytterligare en i raden där Washingtons fingeravtryck finns med i spelet, med ekonomiska intressen som en del av en möjlig motivbild. – Verkar det som vi sett den här filmen förr? En populistisk latinamerikansk ledare på tvären med Washington som finner sig möta en kupp? skriver Paul på Twitter. Enligt Reuters är synen delad på Morales i Sydamerika och flygplanet som transporterade honom tilläts inte tanka i Peru och förbjöds flyga över såväl brasilianskt som ecuadorianskt och chilenskt luftrum på väg till Mexiko. Morales menar att han inte tänker överge den bolivianska politiken och konstaterar att han kommer fortsätta kämpa så länge han lever. Han beviljades asyl av Mexiko direkt efter att han tvingades bort från makten under söndagen och han ska ha blivit evakuerad av flygvapnets plan från sin hemstad till Mexiko City. – Jag återvänder snart, med mer kraft och energi, skriver han på Twitter.

Bolivias president klipper banden till IMF och Världsbanken

Osignerad — Tue, 29 Nov 2016 13:47:07 +0000

Den bolivianske presidenten Evo Morales har meddelat att landet inte längre kommer tillåta den påstådda utpressning som man utsatts för av Internationella valutafonden, Världsbanken och USA. I ett tal till befolkningen på fredagen sade Evo Morales att Bolivia betalat av sina lån till Internationella valutafonden, IMF. Evo Morales menar att Bolvia inte längre kommer tolerera att bli utpressade av internationella finansinstitutioner som IMF, Världsbanken och länder som USA, som aktivt försöker privatisera den bolivianska ekonomin, skriver spanskspråkiga LibreRed. – Tack vare de sociala rörelsernas kamp och enigheten hos folket är inte längre Bolivia beroende av utländska makter eller i behov att genomgå en privatiseringspolitik. Innan vi fick ett IMF-lån förlorade vi en del av vårat arv, men vi är nu ekonomiskt och politiskt fria och behöver inte längre vara beroende av andra länder eller institutioner, sade Evo Morales i talet. Bolivia har under de senaste åren haft en av Sydamerikas snabbast växande ekonomier, vilket delvis beror på exporten av naturgas. Uppemot 45 procent av Bolivias export består av just försäljning av naturgas. Sedan 2001 har den genomsnittliga inkomsten i landet ökat med hela 307 procent och fattigdomen minskat med 25 procent. Dessutom har statsskulden minskat kraftigt sedan Evo Morales tillträdde som president 2006. Han åtnjuter för tillfället stor popularitet hos majoriteten av befolkningen.

Bolivianerna väljer bort McDonalds

Osignerad — Fri, 19 Jul 2013 23:19:09 +0000

Hamburgerjätten McDonalds har stängt igen alla sina restauranger i Bolivia. Detta sedan landets befolkning inte ansett att det är värt mödan att äta av McDonalds ofta onyttiga utbud. [caption id="attachment_6875" align="aligncenter" width="581"] Foto: Flickr/apparentbliss/CC BY-NC-SA 2.0[/caption] Trots låga priser ansåg inte bolivianerna att det var tillräckligt gynnsamt att äta snabbmaten med hänsyn till hälsan. McDonalds led stora förluster av detta och verksamheten i landet gick ekonomiskt back varje år i ett decennium. Efter att ha varit verksamma i Bolivia i 14 år kunde det omfattande nätverket som McDonalds byggt upp ses kollapsa. Att just bolivianerna valt att nobba McDonald's härrör från det bolivianska tankesättet om att måltiderna ska vara väl förberedda. I Bolivia respekterar man sina kroppar mycket och tar hänsyn till vad som händer i magen, skriver NaturalNews.com. McDonalds misslyckande i Bolivia påverkade mycket och det producerades en dokumentär med titeln "Why did McDonald's Bolivia go Bankrupt" (Varför gick McDonalds i konkurs i Bolivia) som handlade om varför det bolivianska folket gett hamburgerkedjan kalla handen. Dokumentären innehåller intervjuer med kockar, sociologer, dietister och pedagoger som alla verkar vara överens - bolivianer är inte emot hamburgare som sådant, bara mot snabbmaten. Bolivia blir i och med detta det första latinamerikanska land som ger McDonalds nobben.