boer – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 05 Oct 2026 07:42:10 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.3 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg boer – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Sydafrikanske bonden Leon: Min svärfar sköts och min hustru våldtogs https://nyadagbladet.se/utrikes/leon-lotz-tucker-carlson-gardsattacker/ Mon, 05 Oct 2026 07:42:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=242131 Den sydafrikanske bonden Leon Lotz berättar att hans svärfar sköts ihjäl och att hans hustru våldtogs när beväpnade gärningsmän angrep familjen. Hos Tucker Carlson beskriver han det sanktionerade våldet mot vita i Sydafrika och knyter sin anklagelse till Malemas sång som uppmanar till att döda boern och ett rättssystem som enligt honom sviker offren. Samtalet publicerades torsdagen den 1 oktober. Carlson publicerade intervjun med en presentation där han anklagar medier för att avfärda uppgifter om etnisk rensning mot vita i Sydafrika som en rasistisk konspirationsteori. Lotz berättelse börjar med hans egen familj, inte med en nationell brottsstatistik. Han beskriver hur barnen bevittnade våldet, hur familjen flyttade för att komma undan och hur han senare försökte få besked om mannen som enligt honom dömdes för mordet på svärfadern.

Barnen var kvar på gården

Enligt presentationen på Carlsons kanal inträffade attacken 2010, när åtta beväpnade angripare tog sig in på svärföräldrarnas gård. Där uppges att svärfadern mördades, svärmodern misshandlades svårt och Lotz hustru Adel våldtogs inför barnen. I samtalet återkommer Lotz senare till händelseförloppet. Hustrun hade åkt till sina föräldrar för att hjälpa till på gården medan hennes far låg på sjukhus efter en operation. Lotz hade också varit där, men lämnade gården under kvällen och körde hem med en hästtransport. När attacken inträffade befann han sig enligt sin berättelse omkring 600 kilometer bort. Svärmodern ringde och berättade att svärfadern hade blivit skjuten. I bakgrunden hörde Lotz en man skrika rasistiska förolämpningar innan samtalet bröts. Hans barn var kvar på gården. Den yngsta dottern var omkring tre år och sonen omkring 16, uppger han. Sonen ska ha hotats med ett vapen riktat mot huvudet innan angriparna gick in till svärfadern och sköt honom i buken. Lotz återger också sonens berättelse om att han lyckades gömma en pistol. Pojken övervägde att skjuta en av gärningsmännen, men avstod eftersom han inte visste vad de andra angriparna då skulle göra med hans mor och syskon. För Lotz följde en lång bilresa tillbaka till familjen. Han berättar att en anställd som arbetat hos honom sedan han började med jordbruket hjälpte honom att packa, ordnade te och ringde regelbundet under färden för att kontrollera att han klarade resan. Den svarte medarbetaren beskriver han som en del av familjen och som någon som gjort mer för honom än någon vit person han känner. Berättelsen om hjälpen står sida vid sida med hans anklagelser om rasism: kritiken riktas mot angriparna, den politiska retoriken och myndigheternas agerande, samtidigt som han framhåller en nära relation över hudfärgsgränsen.

Flytten gav ingen trygghet

Efter mordet lämnade familjen gården och flyttade till Karoo. Lotz säger att han ville bort från brottsplatsen och trodde att området skulle vara säkrare. Några månader senare mördades enligt honom grannen intill. Grannens hustru överlevde trots att hon hade skjutits två gånger. Han berättar även om en gård han köpte i Middelburg i Östra Kapprovinsen. Säljarnas föräldrar hade enligt hans uppgifter tvingats ned på knä och skjutits i bakhuvudet. En annan man som hyrde en gård i samma trakt ska ha dödats genom att få halsen avskuren. Lotz räknar själv till tre gårdsattacker som han utsatts för. Vid en annan attack ska personer först ha kommit till gården och sagt att de ville köpa får. Därefter anlände fler beväpnade män i ett fordon och började skjuta. Lotz säger att familjen besvarade elden och att polisen kom till platsen, men att någon kriminalteknisk undersökning inte genomfördes. Han beskriver också en brand som förstörde traktorer, utrustning och lagrat foder. Enligt honom anlades branden av en man som tidigare hade gripits efter att Lotz hjälpt polisen i ett ärende om misstänkt stöldgods, men som sedan kommit undan. Stängsel, taggtråd, larm, kameror och hundar ingår enligt Lotz i vardagen. Skydden ska hålla angripare ute, men han beskriver samtidigt hur de kan göra ett hem till en fälla när beväpnade gärningsmän väl har tagit sig in.

Livstidsdömd ska ha släppts efter ett år

En stor del av Lotz kritik handlar om vad som händer efter ett överfall. Han hävdar att mordutredningar blir liggande, att akter saknar innehåll eller försvinner och att den som försvarar sig riskerar att själv bli föremål för en brottsutredning. Mannen som enligt Lotz dömdes för mordet på svärfadern kom från Moçambique. Lotz säger att polisen uppgav att mannen hade mördat 23 människor och att straffet var livstid, med sammanlagda straff på 146 år. Han uppger att han nyligen fick besked om att mannen hade släppts efter ett år. Senare i samtalet berättar han att han också fått uppgiften att mannen är död, men att han inte har fått något som styrker det. Varken frigivningen, straffets exakta utformning eller den senare uppgiften om dödsfallet kan kontrolleras genom handlingar i det tillgängliga materialet. Lotz jämför med en tidigare anställd som enligt honom sitter fängslad efter att ha knivskadat andra, utan att någon av de skadade dog. För honom blir skillnaden ett exempel på ett rättssystem som han inte längre litar på. Han beskriver rättegången som ytterligare en påfrestning för familjen. Hustrun behövde redogöra för övergreppen flera år efter attacken och fick enligt honom sin trovärdighet ifrågasatt. Lotz säger också att åklagaren var dåligt förberedd och att kontakten före förhandlingen var mycket kort. Hans kritik gäller inte enbart svarta myndighetsföreträdare. I berättelsen om rättegången anger han att åklagaren, försvarsadvokaten och domaren var vita.

Tvisten om dödsattesterna

Lotz anklagar också myndigheterna för att registrera dödsfallen på ett sätt som enligt honom försvårar redovisningen av gårdsmord. Han säger att han protesterade mot uppgifterna på svärfaderns dödsattest och efter en konflikt fick en handling där skottskada i buken angavs. Andra dödsattester för personer som han säger har mördats ska enligt hans berättelse ange onaturliga orsaker. Lotz menar att sådana registreringar, tillsammans med bristande utredningar, gör att våldet inte syns ordentligt i statistiken. Hans anklagelse beläggs dock inte av någon jämförelse mellan dödsattester, polisakter och brottsstatistik i det tillgängliga underlaget.

Malemas retorik i centrum

När Lotz talar om politiskt ansvar återkommer han till Julius Malema och sången som uppmanar till att döda boern eller bonden. Lotz uppfattar budskapet som en uppmaning till våld mot människor som honom själv. Han menar att gårdsattackerna inte kan förklaras enbart som rån som gått fel. Malema leder Economic Freedom Fighters, EFF, ett marxist-leninistiskt parti. Han tillhörde tidigare ANC men uteslöts. Nya Dagbladet rapporterade i augusti 2023 om hur Malema ledde sången vid EFF:s tioårsjubileum på FNB Stadium i Johannesburg. Framträdandet kritiserades bland annat av Elon Musk, som efterlyste en kommentar från president Cyril Ramaphosa. Lotz anklagar i den nya intervjun Malema för att i praktiken gynna ANC och Ramaphosa. Det är hans politiska bedömning, inte ett belagt uppdrag från regeringen. Underlaget visar inte heller att regeringen har beordrat eller sanktionerat de mord han beskriver. Han invänder mot att vita bönder görs ansvariga för fattigdomen och för historiska övergrepp. Sin egen första gård säger han sig ha köpt med pengar som han sparat genom arbete som hovslagare, efter att Nelson Mandela hade frigivits. Han framhåller att gården varken var ett arv eller något han tog från någon annan. Carlson för samtalet vidare till etnisk rensning. Han menar att kombinationen av våld, politiska budskap och begränsningar av möjligheten att försvara sig pekar i den riktningen. Lotz använder också begreppet folkmord.

Familjens liv efter attacken

För familjen slutade följderna inte när angriparna lämnade gården. Lotz berättar att de fick vänta fyra dagar på kriminaltekniker och att barnen under tiden befann sig i en miljö där blodet ännu inte hade kunnat städas bort. Han säger att en dotter senare behövde psykiatrisk vård och skrev en bok med dikter. Hustrun blev svårt sjuk under åren efter attacken och fick enligt honom bland annat behandling för leukemi. Hon är nu död. Lotz kopplar hennes sjukdomar till den extrema rädsla hon utsattes för. Något medicinskt orsakssamband kan inte fastställas utifrån intervjun. Däremot beskriver han konkret hur familjens liv kom att kretsa kring behandlingar, långa resor och kostnader. För vården behövde han enligt sin berättelse köra hustrun till Kapstaden, nära 900 kilometer från hemmet. Under flera år reste de dit återkommande. Han berättar om perioder då han själv fick ge henne injektioner och om hur smärtan och behandlingarna begränsade hennes vardag. Lotz är samtidigt kritisk mot att familjens berättelse möts med anklagelser om rasism. Carlson riktar motsvarande kritik mot amerikanska medier och menar att deras rapportering avfärdar böndernas erfarenheter. Trots allt säger Lotz att han vill stanna i Sydafrika. Barnen vill inte lämna landet. Han efterlyser hjälp och större trygghet för familjen, men säger att han inte vet vilken lösning som kan göra det möjligt att fortsätta leva och arbeta där.]]> The Most Sickening Story the Media Says Doesn’t Exist: First-Hand Account of the White Genocide nonadult Sydafrikanska domstolen: Kommunister får inte invadera vitas land https://nyadagbladet.se/utrikes/sydafrikanska-domstolen-kommunister-far-inte-invadera-vitas-land/ https://nyadagbladet.se/utrikes/sydafrikanska-domstolen-kommunister-far-inte-invadera-vitas-land/#respond Thu, 22 Jun 2023 13:00:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153005 AfriForum, en lobbygrupp för vita afrikander i Sydafrika, fick under onsdagen anledning att jubla när landets Högsta domstol avslog kommunistledaren Julia Malemas ansökan om prövningstillstånd av ett domstolsbeslut från 2017. Beslutet förbjuder Malema och hans våldsbejakande marxist-leninistiska parti Economic Freedom Fighters (EFF) att uppvigla till att göra intrång på privat egendom och illegalt ockupera denna. ”I januari 2023 ansökte Malema och EFF om prövningstillstånd i detta fall hos högsta domstolen i Pretoria - ansökan avslogs. De tog sedan ärendet till författningsdomstolen, som avslog deras ansökan i mars 2023. Även efter att den högsta domstolen i Sydafrika - författningsdomstolen - avslagit deras ansökan om prövningstillstånd, vände de sig till Högsta appellationsdomstolen. Dagens slutgiltiga dom från den domstolen innebär att Malema och EFF inte har några ytterligare möjligheter att överklaga", skriver AfriForum i ett pressmeddelande. AtfiForum menar att domslutet innebär att uppvigling till att göra intrång på och invadera någon annans mark är att betrakta som ett allvarligt brott, en inställning man delar. – Även om denna kamp mot ligisternas uppvigling till brottslighet nu definitivt är över, måste frågan fortfarande ställas: Varför var Malema och EFF så oerhört desperata att få tillåtelse att uppmana till markinvasioner? frågar sig Ernst van Zyl, kampanjansvarig för AfriForum. – Detta tredje och sista nederlag för Malema och EFF i denna viktiga strid är en stor seger för rätten till privat egendom och en förödande förlust för dem som vill uppmana till brottslighet och laglöshet, fortsätter han. I åratal har Malema och EFF uppmanat sina anhängare att ockupera vad de menar är gratis och ledig mark – mark som i själva verket ofta ägs av europeiskättade medborgare. https://www.youtube.com/watch?v=suL6sAN4bKU   Under sin politiska karriär har Malema gjort sig känd för en våldsuppviglande retorik, där han bland annat öppet uppmanat till mord på vita sydafrikaner – uttalanden som uppfattades som så grova att till och med regeringspartiet ANC kände sig tvingade att distansera sig från Malema och utesluta honom.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/sydafrikanska-domstolen-kommunister-far-inte-invadera-vitas-land/feed/ 0 Intervju med dokumentärfilmaren Jonas Nilsson om situationen i Sydafrika https://nyadagbladet.se/kultur/intervju-med-dokumentarfilmaren-jonas-nilsson-om-situationen-i-sydafrika/ https://nyadagbladet.se/kultur/intervju-med-dokumentarfilmaren-jonas-nilsson-om-situationen-i-sydafrika/#respond Sat, 28 Jul 2018 10:06:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=52446 När kom du på idén med att göra en dokumentärfilm om situationen för vita i Sydafrika? "Jag har under en väldigt lång tid varit medveten om situationen i Sydafrika. Jag har sen 2008 varit en frekvent besökare till Sydafrika, där jag har arbetat som volontär i en Farm Watch, grannsamverkan för farmare, men även bedrivit en del affärsverksamhet då jag arbetade tidigare med produkter som tillverkades i Kapstaden, utöver det så har jag också skrivit en hel del reportage, främst till papperstidningen Nya Tider, om såväl de rasdiskriminerande ekonomiska reformerna som stänger ute vita från arbetsmarknaden och om farmattackerna." "Men jag kände att ingen av de alternativmediekanalerna som faktiskt bryr sig om situationen, till skillnad från gammelmedian, lyckades med att bryta igenom bruset. Det behövdes någonting annat. Så jag började tänka i banorna till en dokumentär under sommaren 2017, och beslöt mig ganska kort därinpå att genomföra det." Hur finansierades dokumentären? "Jag valde att starta en kampanj under namnet Boer Project, på sidan boerproject.com där ett insamlingsmål på 100 000 kronor sattes upp för att finansiera de grundläggande kostnaderna med resa, boende och dylikt. Vid årsskiftet hade det kommit in ca 120 000." Hur lång tid tog det att filma dokumentären? "Vi var nere och filmade i två veckor över månadsskiftet januari februari. Ett intensivt redigeringsarbete tog sen vid, och vi hade premiären redan den 17 mars. Den snabba produktionen kan delvis tillskrivas det grundliga förarbetet där min samlade förkunskap och kontaktnät medförde att jag redan innan vi åkte ner visste vad jag ville förmedla." Vad har ni fått för reaktioner efter det att dokumentären släpptes? "Filmen har idag fått över 260 tusen visningar på YouTube, någonting jag är väldigt nöjd med. Reaktionerna har varit överväldigande, jag har bland annat flera gånger blivit stoppad på gatan av människor som tackat för en väldigt gripande skildring av Sydafrika, och den vanligaste kommentaren brukar vara i stil med att de inte hade någon aning att det var så illa. Utöver det så har även flertalet svenska som utländska poddar hört av sig för min medverkan, vilket har medfört till något form av genomslag." Varför är situationen i Sydafrika viktig för oss i Europa? "Den är viktig för att den konkretiserar ett angrepp mot oss som folk. De vita sydafrikanernas utsatthet beror på att de saknar ett självbestämmande och kan därmed inte heller längre värna sin egen säkerhet. De måste förlita sig på en fientligt inställd majoritet. Parallellen går att göra till Europa och Sverige, Sydafrika är en visselblåsning till vart vi kan hamna om vi också blir en minoritet i vårt eget land." "Svenskhat är idag accepterat, och det finns inget som visar på att det kommer att upphöra bara för att vi blir en minoritet - vår garant för överlevnad ligger i att vi också dominerar den politiska arenan och svarar själva för vårt välbefinnande." Vad tror du om framtiden för vita i Sydafrika? "Boer Project arrangerar en konferens i Stockholm den 11:e augusti som behandlar den frågan under parollen 'A Way Forward', biljetter finns på logik.se." "Talare är: Carel Boshoff president i Orania, en liten fristad där bara vita får bo. Paul Kruger ordförande i folkkommissionen som anordnar parallella val där bara boerna får rösta, i syfte att få fram legitima företrädare som kan sköta en förhandling med regeringen åt boerna. Henri LeRiche en överste i en försvarsorganisation, samt Mariandra Heunis från stödorganisation till änkor som förlorat sina män i farmattacker." "Den stora frågan som de alla arbetar mot är en bättre och hållbar framtid för boerna i Sydafrika. De två förstnämnda praktiserar en form av lösning och försvarsorganisationen förbereder sig för det värsta tänkbara scenariot."   Jonas Nilssons dokumentärfilm "South Africa - A Reversed Apartheid?" kan ses i sin helhet på Youtube: https://youtu.be/VEDU0xIILKA ]]> https://nyadagbladet.se/kultur/intervju-med-dokumentarfilmaren-jonas-nilsson-om-situationen-i-sydafrika/feed/ 0 Australiens inrikesminister vägrar att backa från uttalande om att ge asyl till vita sydafrikaner https://nyadagbladet.se/utrikes/australiens-inrikesminister-vagrar-att-backa-fran-uttalande-om-att-ge-asyl-till-vita-sydafrikaner/ https://nyadagbladet.se/utrikes/australiens-inrikesminister-vagrar-att-backa-fran-uttalande-om-att-ge-asyl-till-vita-sydafrikaner/#respond Mon, 26 Mar 2018 11:22:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=48527 Australiens inrikesminister Peter Dutton vägrar att backa från sitt uttalande om att ge snabbspår för visumansökningar från vita sydafrikanska farmare, trots kritik från den sydafrikanska regeringen och vänstermedia. Det var under förra veckan som Australiens inrikesminister Peter Dutton sa till tidningen The Daily Telegraph att hans departement undersöker en rad möjligheter för att kunna ge snabbspår gällande visumansökningar från vita farmare i Sydafrika. Detta eftersom vita farmare i Sydafrika enligt Dutton förtjänar särskild uppmärksamhet från Australien på grund av de "fruktansvärda omständigheterna" de möter i sitt eget land. – Om du tittar på bilderna, läser och hör historierna, det är fruktansvärda omständigheter de möter, sa Dutton till The Daily Telegraph. Vidare sa han: – Utifrån det jag har sett behöver de hjälp från ett civiliserat land som vårt. Den sydafrikanska regeringen har krävt att Dutton ska ta tillbaka sitt uttalande och i Australien har han anklagats för att vara "rasist" av både politiker och journalister, rapporterar The Guardian. Trots kritiken från både vänstermedia samt Sydafrika vägrar Dutton att backa från sitt uttalande och be om ursäkt. Till radiostationen 2GB säger Dutton: – Jag bryr mig inte om kritiken utan jag kommer fortsätta föra frågan vidare. Vi i Australien vill ge människor som är utsatta en möjlighet att starta om.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/australiens-inrikesminister-vagrar-att-backa-fran-uttalande-om-att-ge-asyl-till-vita-sydafrikaner/feed/ 0 Vita sydafrikaner kan få sin mark beslagtagen – utan kompensation https://nyadagbladet.se/utrikes/vita-sydafrikaner-kan-fa-sin-mark-beslagtagen-utan-kompensation/ https://nyadagbladet.se/utrikes/vita-sydafrikaner-kan-fa-sin-mark-beslagtagen-utan-kompensation/#respond Thu, 01 Mar 2018 18:05:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=47678 Situationen för de vita boerna i Sydafrika riskerar att bli värre. Det sydafrikanska parlamentet röstade i veckan för en grundlagsändring som kan innebära att staten kan beslagta vita invånares mark – utan att de får någon kompensation. Det är en motion från det kommunistiska partiet Economic Freedom Fighters (EFF) som parlamentet röstade för under tisdagen. 241 mot 83 parlamentsledamöter röstade för motionen, som bland annat stöds av regeringspartiet ANC, rapporterar Reuters. Motionen innebär att landets grundlag skrivs om så att staten får rätt att beslagta mark från vita sydafrikaner. I Sydafrika domineras jordbruket av vita boer som äger 73 procent av den jordbruksbara marken i landet. Motsvarande siffra 1994, när Apartheid upphörde, var 85 procent. – Vi måste se till att vi återställer vårat folks värdighet utan att kompensera de brottslingar som stal vårt land, sade EFF-ledaren Julius Malema i parlamentet. Julius Malema är tidigare känd för att ha hotat att "slakta" vita sydafrikaner. Situationen för de vita boerna i Sydafrika beskrivs som svår och många har tvingats leva i kåkstäder under svåra förhållanden, bland annat för regeringens lagar som man menar drabbar dem specifikt. De lever också under en stor hotbild. Vita jordbrukare löper fyra gånger så stor risk att bli mördade än den genomsnittlige sydafrikanen, enligt Genocide Watch. ]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/vita-sydafrikaner-kan-fa-sin-mark-beslagtagen-utan-kompensation/feed/ 0