Boden – Nya Dagbladet

Stegras skulder rusar till 36 miljarder

Emil Fjellstedt — Wed, 15 Jul 2026 06:31:50 +0000

Stålbolaget Stegras skulder ökade från 10,8 till 36 miljarder kronor under 2025. Samtidigt redovisade bolaget en förlust på motsvarande 3,3 miljarder kronor. Uppgifterna framgår av Stegras årsredovisning för 2025 och har granskats av Affärsvärldens analytiker Christian Sandström. Skuldbördan växte därmed med drygt 25 miljarder kronor på ett år, medan de beviljade skuldfinansieringarna totalt uppgår till omkring 45 miljarder kronor. Enbart kostnaderna för att ta upp lån uppgick till omkring en miljard kronor under året. Posten omfattar bland annat bankavgifter, garantiprovisioner, juridiska kostnader och andra transaktionskostnader, men inte bolagets löpande räntor. Stegra, tidigare H2 Green Steel, bygger ett stålverk i Boden med målet att producera stål med kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Projektet har ännu inte börjat generera intäkter från stålproduktion och är fortsatt beroende av externt kapital.

Ersättningarna till toppen fördubblades

Trots den växande förlusten fördubblades löner och övrig kompensation till ledning och styrelse från 3,8 till 7,8 miljoner euro. Den rörliga ersättningen uppgick till sammanlagt omkring tio miljoner kronor. Bolaget hänvisar till förändringar i ledningen och styrelsen som förklaring till ökningen. Under början av 2026 pressades Stegra av obetalda fakturor, krav från entreprenörer och en akut jakt på nytt kapital. I juni meddelade bolaget att en finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro, motsvarande omkring 15,6 miljarder kronor, hade slutförts. Rundan leddes av ett konsortium under Wallenberg Investments.

Miljardgarantier från staten

Även staten är ekonomiskt exponerad mot projektet. Under 2025 aktiverades 7,7 miljarder kronor av Riksgäldens kreditgarantier till Stegra, enligt uppgifter ur myndighetens årsredovisning. Stegra har tidigare uppgett att den kommersiella produktionen i Boden ska inledas under 2027. Sandströms bedömning är att de ökande skulderna, kostnaderna och förseningarna lämnar projektet med mycket små marginaler för ytterligare motgångar.

Wallenberg kliver in i Stegra – ska bli en del av ”svensk industris finrum”

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Apr 2026 10:03:43 +0000

Wallenbergsfären är på väg att bli största ägare i krisande Stegra efter ett räddningspaket på omkring 15 miljarder kronor. Därmed knyts det hårt kritiserade prestigeprojektet ännu närmare det svenska maktetablissemanget. Enligt uppgifter till Dagens Industri går Wallenberg Investments i spetsen för ett konsortium som väntas skjuta till 7–8 miljarder kronor i det tidigare H2 Green Steel, numera Stegra. Samtidigt frigör långivare omkring 10 miljarder kronor i lån som tidigare hållits inne. Sammantaget ger det bolaget tillgång till omkring 25 miljarder kronor för att fullfölja satsningen på så kallat grönt stål i Boden. En källa med insyn säger till Dagens Industri att Wallenbergarnas intåg innebär att Stegra blir en del av "svensk industris finrum". Bolaget kommer därför aldrig att tillåtas gå i konkurs.

Skattebetalarna bär redan stora risker

Stegra har tidigare fått omfattande offentligt stöd. Projektet har beviljats statliga garantier via Riksgälden, miljardstöd från Energimyndigheten och EU-godkända stödinsatser. Kritiker har varnat för att svenska skattebetalare i praktiken kan tvingas stå för en betydande del av risken om projektet misslyckas. Samtidigt har bolaget blivit en symbol för den gröna industripolitik som politiker och storfinans drivit gemensamt, trots återkommande varningssignaler om kostnader, arbetsvillkor och affärsrisk.

Ny maktstruktur kring krisprojektet

Tidigare har bland andra Al Gore klivit in i bolaget under krisen. Wallenbergsfären har länge haft en central position i svenskt näringsliv och beskrivs ofta som en av landets mest inflytelserika maktgrupper. Om familjen nu tar över som största ägare stärks bilden av att Stegra inte längre bara är ett privat industriprojekt, utan ett prestigeprojekt som det svenska etablissemanget har satsat sitt anseende på. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om krisen i bolaget, om problem på bygget i Boden och om hur turkiska gästarbetare väntat i månader på uteblivna löner. Wallenbergarnas intåg riskerar nu att sätta marknadskrafterna ur spel. För svenska skattebetalare innebär utvecklingen att ännu ett högriskprojekt med starka politiska kopplingar riskerar att hållas under armarna, trots att kalkylen fortsätter att försämras.

Efter vansinnesdåden: Psykiatriöverläkare avråder från tvångsvård

Jan Sundstedt — Sun, 11 Jan 2026 10:10:48 +0000

Efter vansinnesdåden i Boden och Rönninge har kraven på skärpta åtgärder inom psykiatrin vuxit. Men i en uppmärksammad debattartikel menar två psykiatriöverläkare att vården inte vare sig kan eller bör ingripa på vaga misstankar. De senaste månadernas uppmärksammade våldsbrott, där till synes slumpmässiga offer dödats, har åter riktat strålkastarljuset mot psykiatrins ansvar. Det rör sig om morden i Rönninge och Boden, där två kvinnor brutalt dödades av män de inte kände. I fallet Boden ska den misstänkte, enligt uppgifter från hans mor till NSD, ha varit tvångsvårdad inom psykiatrin bara några dagar före dådet. Samtidigt varnar två psykiatriöverläkare på DN Debatt för att sänka tröskeln för tvångsvård och skriver att "tvångsvårda på lösa grunder skulle backa bandet till en mörk tid i svensk sjukvårdshistoria".

Överläkarna: Kan inte agera utifrån misstankar

De skriver att vården saknar både lagstöd och medicinsk grund för att tvångsvårda personer som uppfattas som oroande men inte uppvisar tydliga psykiatriska tillstånd. Enligt överläkarna kan psykiatrin inte agera utifrån känslor eller allmän rädsla. I artikeln betonar de att "psykiatrin kan inte agera utifrån misstankar eller obehag" och varnar för att sänka ribban för tvångsvård. Debatten kring psykiatrins begränsningar har väckt frågor om hur samhället kan förebygga våldsbrott och blottlagt en djupare konflikt: balansen mellan individens rättssäkerhet och samhällets behov av att förebygga extrema våldsdåd. Några konkreta förslag på lagändringar i spåren av vansinnesdåden har i skrivande stund ännu inte presenterats.

Julen 2025: Dödligt våld och flera försvinnanden

Jan Sundstedt — Sun, 28 Dec 2025 09:33:21 +0000

Julhelgen 2025 blev på flera håll i landet arbetsam för Polismyndigheten. Under dagarna kring jul rapporterade polisen om ett dödligt våldsbrott i Norrbotten samt två omfattande ärenden rörande försvunna kvinnor. Händelserna har lett till stora polisinsatser och pågående utredningar. En av de mest uppmärksammade händelserna skedde i Boden, där ett grovt våldsbrott krävde ett liv. Parallellt fortsatte polisen sökinsatser efter två kvinnor som försvunnit under oklara omständigheter.

Dödligt våldsbrott i Boden

På juldagen larmades polisen till ett villaområde i Boden efter uppgifter om ett pågående våldsbrott. På platsen hittade polisen en kvinna i 55‑årsåldern avliden. Ytterligare två personer skadades i samband med händelsen och fördes till sjukhus för vård. De skadade är enligt uppgifter döttrar till den avlidna kvinnan. P‑O Andersson, kriminalkommissarie vid polisens enhet för grova brott i Luleå, beskriver dådet mot mamman och hennes döttrar i villan som "väldigt våldsamt". I anslutning till insatsen konfronterade polisen en misstänkt gärningsman, en man i 20‑årsåldern. Under ingripandet sköt polisen mot mannen, som senare avled av sina skador. Åklagare har inlett en förundersökning om mord samt försök till mord. Som rutin utreds också polisens användning av skjutvapen av särskild åklagare.

25 december 11.56, Mord/dråp, Boden https://t.co/QknbzjZpA5
— Polisen Norrbotten (@PolisenNorrbott) December 25, 2025

Försvinnanden i Salem och Örebro

Under annandagen anmäldes en kvinna i 25‑årsåldern försvunnen i Rönninge i Salems kommun, söder om Stockholm. Polisen inledde en omfattande sökinsats med hundpatruller, helikopter och teknisk personal. Trots intensiva insatser har polisen ännu inte hittat kvinnan. Ärendet hanteras som ett försvinnande, men polisen utesluter inte att brott kan ligga bakom. Samtidigt söker polisen i Örebro efter en kvinna i 20‑årsåldern som försvann under natten till söndag. Polisen har gått ut med signalement och vädjat om tips från allmänheten. I nuläget misstänker polisen formellt inget brott, men handlägger ärendet skyndsamt med hänsyn till omständigheterna kring försvinnandet.

27 december 10.45, Försvunnen person, Salem: Polisen har sedan gårdagen sökt efter en försvunnen kvinna i Rönninge - sökandet fortsätter även idag. https://t.co/DCHR8zM5XF
— Polisen Stockholm (@polisen_sthlm) December 27, 2025

Intensiv julhelg för Polisen

Sammantaget visar polisens lägesbild att julhelgen 2025 präglades av flera allvarliga händelser, inklusive dödligt våld och försvinnanden. Utredningarna fortsätter, och polisen arbetar vidare med att klarlägga vad som ligger bakom händelserna. Uppdatering: Den kvinna som tidigare rapporterats försvunnen i Salems kommun, söder om Stockholm, har tyvärr hittats avliden. Polisens sökinsats i området kring Rönninge pendeltågsstation pågick intensivt sedan natten till annandagen och har nu övergått till en brottsutredning. Två personer har anhållits misstänkta i samband med försvinnandet och mordet. En av personerna är skäligen misstänkt för människorov och den andra är på sannolika skäl misstänkt för mord. Polisen fortsätter sitt arbete med tekniska undersökningar, vittnesförhör och övriga utredningsåtgärder för att klarlägga omständigheterna kring kvinnans död.

Den ”gröna omställningen” har skuldsatt Boden

Redaktionen — Tue, 03 Jun 2025 12:34:27 +0000

Bodens kommun har på bara några år dragit på sig en enorm låneskuld – från 80 miljoner kronor år 2017 till hela 1,5 miljarder år 2025. Den dramatiska ökningen är direkt kopplad till satsningar på den så kallade gröna omställningen, främst etableringen av stålbolaget Stegras nya anläggning. Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, uppger att man vill förändra stålindustrin i grunden. Genom att ersätta kol med vätgas i tillverkningen siktar bolaget på kraftigt minskade koldioxidutsläpp – något som beskrivs som en hörnsten i den industriella klimatomställningen, och för sin första storskaliga fabrik har företaget valt Boden, vilket fått kommunen att öppna plånboken rejält. För att möjliggöra Stegras etablering har kommunen investerat tungt i ny infrastruktur: bostäder, vatten- och avloppssystem, vägar och annan samhällsservice. Enligt den avgående näringslivschefen Mats Berg uppgår de direkta kostnaderna för detta till mellan 600 och 700 miljoner kronor. När även kommunägda bolags skulder räknas in motsvarar det idag en skuld på cirka 120 000 kronor per invånare. – Det mest allvarsamma är att det inte finns någon väg ur det här, säger Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, som riktar mycket skarp kritik mot utvecklingen. – Till detta ska vi lägga att kommunföretagen också har lånat upp väldigt mycket pengar så vi har en låneskuld på över två miljarder. Sammantaget har Bodens kommun en skuld på 3,6 miljarder, förklarar han

Stor del av budgeten går till ränteinbetalningar

Han beskriver själva skuldsummans storlek som ”allvarsam” men varnar särskilt för att räntekostnaderna snart kommer att äta upp en stor del av kommunens budget. – Givetvis kommer den kommunala verksamheten att bli lidande eftersom en väldigt stor del av den kommunala budgeten kommer att bestå av ränteinbetalningar, egentligen. Kommunalrådet Sead Maglic (Sjukvårdspartiet) försvarar satsningarna och hävdar att dessa är rimliga och nödvändiga för att åstadkomma den utveckling politikerna vill se i en tid av omfattande samhällsförändring och så kallad grön omställning. Boden är inte ensamt om att ta stora ekonomiska risker i klimatets namn. I norra Sverige har flera kommuner lånat miljardbelopp för att bygga ut infrastrukturen och locka till sig företag inom den gröna industrin. Tanken är att satsningarna ska leda till långsiktig tillväxt och inflyttning. Men vad händer egentligen om de högtflygande planerna inte infrias?

Northvolt - ett skräckexempel

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat den Skellefteåbaserade batteritillverkaren Northvolt vars affärsidé var att utveckla och massproducera ”klimatsmarta” litiumjonbatterier med minimalt koldioxidavtryck - med målsättning att möjliggöra en hållbar elektrifiering av såväl industrin som transportsektorn. Närmare 100 miljarder av skattemedel plöjdes ner i projektet – tillsammans med stora privata investeringar. I praktiken var projektet dock mest ett luftslott som aldrig lyckades producera ett enda helsvenskt batteri – och dess konkurs i mars 2025, då tusentals förlorade sina jobb, beskrivs som den största industrikonkursen i modern svensk historia. Trots fiaskot tjänade grundaren Peter Carlsson och andra företagstoppar på några få år hundratals miljoner på den misslyckade satsningen – och ledningen behövde inte heller ta något personligt ansvar för Northvolts miljardskulder.

Misstänkt våldtäkt på gymnasieskola i Boden

Osignerad — Wed, 29 May 2019 18:37:33 +0000

Under måndagen larmades polis till en gymnasieskola i Boden. En elev vid skolan larmade då om att hon hade våldtagits i skolans lokaler. Den våldtagna flickan kunde peka ut en elev på skolan, som senare anhölls på sannolika skäl som misstänkt för våldtäkt. En flicka i gymnasieåldern skall under måndagen ha våldtagits på en gymnasieskola i Boden. Flickan skall efter våldtäkten ha larmat polisen. Efter förhör med offret och vittnen samt undersökning hämtades en ung man till förhör. Den unga mannen skall vara elev vid skolan, och anhölls efter förhör som misstänkt för våldtäkt på sannolika skäl. Enligt personer med koppling till den aktuella skolan som NB Nyhetsbyrån har varit i kontakt skall skolledningen efter den misstänkta våldtäkten ha stängt ned informationsflödet från skolan. Även från polis och åklagare är informationen mycket begränsad, med hänvisning till förundersökningssekretess. Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån