<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Bloomberg &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/bloomberg/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 30 May 2026 09:06:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Bloomberg &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kina skärper reserestriktioner för AI-toppar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/kina-reserestriktioner-ai-toppar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 30 May 2026 09:05:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Alibaba]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Bloomberg]]></category>
		<category><![CDATA[DeepSeek]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Reuters]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231971</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kina uppges ha börjat begränsa utlandsresor för ledande AI-forskare, entreprenörer och chefer vid privata teknikbolag. De nya reglerna beskrivs som ett tecken på att Peking ser avancerad AI-kompetens som en strategisk resurs i teknikstriden med USA.</strong>

Restriktionerna gäller personer som arbetar med avancerad och strategiskt viktig artificiell intelligens vid företag som Alibaba och DeepSeek, <a href="https://www.tradingview.com/news/invezz:56453b74c094b:0-top-chinese-ai-talent-face-new-overseas-travel-restrictions/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Invezz med hänvisning till Bloomberg.

De berörda uppges behöva godkännande från statliga myndigheter innan de reser utomlands. Bloomberg uppger att åtgärderna omfattar en bredare krets av AI-profiler, däribland grundare av uppstartsbolag, forskare och höga chefer.

Reuters skriver att nyhetsbyrån inte omedelbart kunde verifiera Bloombergs uppgifter.

Liknande kontroll av utlandsresor har tidigare förekommit inom känsliga delar av den kinesiska staten och inom strategiska sektorer. Universitetsforskare, kärntekniker, chefer i statsägda bolag och företrädare för kommunistpartiet har i olika sammanhang omfattats av reserestriktioner eller krav på särskilt godkännande.

Det nya är att kontrollen nu ska sträcka sig djupare in i den privata tekniksektorn. Bloomberg beskriver det som en tydlig utvidgning av statens grepp om personal som bedöms sitta på kunskap med strategisk betydelse.
<h3>AI-kompetens blir en strategisk tillgång</h3>
Utvecklingen kommer efter flera år av hårdnande teknikmotsättningar mellan Kina och USA. Washington har infört exportrestriktioner för avancerade halvledare och annan teknik som kan användas i AI-system, samtidigt som Kina försöker bygga upp en egen inhemsk förmåga.

DeepSeek har blivit en symbol för denna ambition. Bolagets AI-modeller har uppmärksammats internationellt och beskrivits som ett kinesiskt svar på de amerikanska toppmodellerna. Alibaba har samtidigt satsat stort på egna språkmodeller och molnbaserade AI-tjänster.

För Peking handlar konkurrensen inte bara om datorkraft, chip och modeller, utan även om de människor som bygger systemen. Om nyckelpersoner lämnar landet, deltar i internationella projekt eller knyts till utländska bolag kan det enligt den kinesiska statens logik innebära risk för teknikläckage och förlorad konkurrenskraft.

Bloomberg kopplar de nya reserestriktionerna till en bredare oro över att ursprungligen kinesisk AI-teknik och AI-kompetens flyttar utomlands. Som exempel nämns AI-bolaget Manus, som grundades i Kina men senare flyttade till Singapore. Enligt uppgifterna ska Peking ha reagerat starkt på en planerad affär där Meta Platforms kopplats samman med bolaget.

Exakt hur omfattande reglerna blir är fortfarande oklart. Hur många personer som berörs framgår inte. Vilka befattningar som räknas som strategiskt känsliga är också oklart, liksom om kontrollerna kommer att tillämpas systematiskt över hela AI-branschen.

Åtgärderna kan samtidigt få praktiska konsekvenser för kinesiska teknikbolag. Deltagande i internationella konferenser, investerarmöten och forskningssamarbeten kan försvåras om ledande personer måste söka tillstånd för varje utlandsresa. Samma sak gäller rekrytering av globalt orienterade specialister.

För yngre AI-ingenjörer med internationella ambitioner kan signalen bli tydlig: valet mellan en karriär i Kina och en utomlands kan behöva göras i ett tidigare skede.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bloomberg: Sverige ett &#8221;extremfall&#8221; för avvecklingen av kontanter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bloomberg-sverige-ett-extremfall-for-avvecklingen-av-kontanter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bloomberg-sverige-ett-extremfall-for-avvecklingen-av-kontanter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Apr 2023 04:49:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Bloomberg]]></category>
		<category><![CDATA[kontanter]]></category>
		<category><![CDATA[pengar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=147414</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige uppmärksammas internationellt som ett land som går i bräschen för att avskaffa kontanter. Bloombergs krönikör Lionel Laurent beskriver Sverige som ett "extremfall" och även som ett varnande exempel på hur lite frågan diskuteras i offentligheten.</strong>

Laurent pekar bland annat på att Abbas frontfigur Björn Ulvaeus 2014, efter att hans son blivit rånad, konstaterade att Sverige var ett ”idealland” att göra kontantfritt och att han ansåg att ”detta borde vara framtiden”. Nästan 10 år senare är Ulvaeus önskningar också på väg att uppfyllas och kontanter används numera regelbundet blott av en minoritet av svenskarna.

95 procent svenskar mellan 15 och 65 år uppger att de laddat ner betalappen Swish. Antalet företagsbetalningar genomförda med kontanter har gått ner kraftigt från 18 procent för fem år sedan till bara 8 procent under förra året – och när det handlar om så små volymer blir det allt mer olönsamt att hantera kontanter.

Utvecklingen, betonar Laurent, är dock densamma även i många andra länder.

”<em>Sverige är ett extremfall: det är en liten, tekniksmart ekonomi. Men färdriktningen är densamma överallt, vilket påskyndades av en pandemi som ledde till att QR-koder ersatte restaurangmenyer och att näthandeln ökade - även i Sverige där restriktionerna var mindre strikta. När centralbanker överallt överväger att skapa egna digitala valutor för att motverka riskerna med kontantlöshet finns det lärdomar för oss alla</em>” <a href="https://www.bloomberg.com/opinion/articles/2023-03-01/the-cashless-economy-sweden-s-switch-to-digital-tells-a-cautionary-tale?leadSource=uverify%2520wall" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> Laurent.

[caption id="attachment_147426" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-147426" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/04/Kontantlost-640x365.jpg" alt="" width="640" height="365" /> En jämförelse av kortbetalningar i Eurozonen, Storbritannien och Sverige.[/caption]
<h3><strong>Utsatta stängs ute</strong></h3>
Han pekar på att kontantrelaterad brottslighet som rån och skattefusk förvisso har minskat, men att andra risker istället har uppstått, som bland annat digital exkludering – där de mest utsatta stängs ute från det kontantlösa samhället eftersom de inte kan använda de elektroniska tjänsterna som i praktiken blivit obligatoriska.

”<em>Detta går hand i hand med problemet "datorn säger nej". När dagens digitala betalningssystem misslyckas, misslyckas de verkligen - vilket Swish-användare upptäckte förra året när hela nätverket gick ner. Under en resa till Bryssel nyligen besökte jag en bar som var stolt över sitt kontaktlösa, kontantlösa system där kunderna måste beställa drycker via sina smartphones. Men när ett tekniskt fel inträffade fanns det ingen reservlösning</em>”.

Något som ofta lyfts fram som den stora fördelen med digitala betalningar kontra kontanter är att människor eventuellt känner sig tryggare med färre sedlar i sina fickor. Laurent betonar dock att även brottsligheten anpassat sig till den digitaliserade världen och riktar in sig på nya former av bedrägerier istället.

”<em>Transaktionsdata hamnar i allt större utsträckning i händerna på Big Tech-konglomerat som Meta Platforms Inc, som skrämde globala tillsynsmyndigheter när de försökte lansera sin egen valuta. I en värld där hackare sponsras av regeringar och cyberattacker kan slå mot kritisk infrastruktur är betalningar en geopolitisk risk</em>”.
<h3>Svenska frånvaron av debatt ett varnande exempel</h3>
Han menar att en lösning kan vara att kämpa för att skydda kontanterna, snarare än att ersätta dem, men att storföretagen väldigt gärna vill ha ett kontantlöst samhälle och att det därför är mycket svårt för konsumenterna att kämpa emot.

Ett svar på de privata och utländska aktörernas betallösningar är digitala centralbanksvalutor, menar han – ett potentiellt mycket totalitärt system som Nya Dagbladet tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/analys/digital-centralbanksvaluta-framtidens-verktyg-for-social-kontroll/" target="_blank" rel="noopener">analyserat</a>. Laurent menar dock att en sådan lösning ”inte bör göras lättvindigt” och att den ”skulle öka spårbarheten och komplexiteten och skapa nya risker om den konkurrerar med affärsbanker”. Han pekar vidare på hur det svenska techbolaget Crunchfish AB håller på att ta fram digitala pengar ”med mer kontantlika egenskaper” – exempelvis har de en offlinefunktion.

Oavsett vilken lösning man väljer är det enligt Laurent viktigt att denna inte drivs igenom utan folkligt inflytande och pekar ut Sverige som ett skräckexempel på den punkten.

”<em>Den största lärdomen från Sverige är att inte låta något av detta ske utan debatt. Centralbankerna måste få stöd från politiker och allmänheten, mitt i den största inflationsutmaningen på flera år. Abba på 1970-talet sjöng om funny money; ingen skrattar nu</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bloomberg-sverige-ett-extremfall-for-avvecklingen-av-kontanter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ericsson-vd spås ta över Microsoft</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ericsson-vd-spas-ta-over-microsoft/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ericsson-vd-spas-ta-over-microsoft/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Jan 2014 11:17:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Bloomberg]]></category>
		<category><![CDATA[Ericsson]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Vestberg]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[Steve Ballmer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15338</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt källor med insyn i rekryteringsprocessen ska 48-årige Vestberg vara en potentiell kandidat tillsammans med Nokias förre vd Stephen Elop. Även Satya Nadella, chef för Microsofts molntjänster, är en tänkbar ersättare.</strong>

Ericsson har inte velat kommentera Bloombergs uppgifter.

–<em> Vi kommenterar aldrig rykten och spekulationer,</em> säger Ericssons presschef Ola Rembe till <a href="http://www.bloomberg.com/news/2014-01-16/microsoft-ceo-candidate-list-said-to-include-vestberg.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Bloomberg</a>.

Microsoft har inte heller velat kommentera ryktena kring rekryteringen av en ny vd.

I augusti förra året klargjorde Microsoft-vd:n Steve Ballmer att han <a href="http://nyadagbladet.se/ekonomi/ballmer-lamnar-microsoft-inom-ett-ar/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">ska lämna sin post inom ett år</a>.

Hans Vestberg är också medlem i <a href="http://www.broadbandcommission.org/work/working-groups/climate-change.aspx" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Broadband Commission for Digital Development</a>. Där är han ordförande för arbetsgruppen som fokuserar på påstådda klimatförändringar.

&#160;

<strong>Läs även:</strong>
<a href="http://nyadagbladet.se/ekonomi/microsoft-koper-upp-nokias-mobilenhet/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Microsoft köper upp Nokias mobilenhet</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ericsson-vd-spas-ta-over-microsoft/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
