blommor – Nya Dagbladet

Från äng till tallrik – här är sommarens nyttiga bukett

Redaktionen — Tue, 09 Jun 2026 14:08:53 +0000

Den svenska sommaren bjuder på fler blommor än sådana som bara är vackra att se på. Flera av dem kan också användas i mat, te och traditionella huskurer. Plocka hem en väldoftande bukett älggräs, strössla rödklöver över salladen eller brygg en kopp te på kamomill – tre välkända växter som länge uppskattats både för smak och nytta. Här är några av sommarens blommor som är värda en extra blick.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 8 juli 2025, men har uppdaterats.

Fåglarna kvittrar vilt intill de nygröna blad träden stoltserar med och solens strålar glittrar ner mot havets yta. Sommaren har äntligen kommit med sitt hopp om ljusa nätter, kärleksfulla skratt och färger av alla dess slag. Det är nu de flesta växter står som högst och visar sin absolut bästa sida. På sommaren regerar blommorna i naturen med sina mjuka, livfulla färger och en hel del vildväxande blommor i Sverige är faktiskt ätbara. Kom samtidigt ihåg att aldrig plocka mer än nödvändigt och respektera alltid naturen. Lämna också blommor till pollinatörerna. För den som har gröna fingrar kan man också bidra med att sätta lite egna blommor i trädgården för att ge bin och humlor lite extra gott. För din egen del är det såklart också alltid viktigt att aldrig äta något från naturen som känns osäkert, då Sveriges marker också bosätter många giftiga växter. Titta noga och läs på ordentligt.

Viol (Viola spp.)

Skördas: Mars till oktober I Norden finns ett tjugotal violarter som växer vilt och alla är ätliga, enligt Skogsskafferiet. Skördetiderna varierar dock mellan arterna, därav den långa skördetiden. Den mest vanliga att använda i matlagning är dock luktviol (Viola odorata), som börjar blomma redan under våren. Det går fint att äta blommor, blad och rot. Viol används ofta som dekoration i maträtter eller efterrätter, samt som komplement i sallad. Eller varför inte pröva att dekorera pizzan med blommor? Det går också att koka både saft och sirap. Olika violarter smakar dock lite olika, vissa har en mer gräsig smak och kan luta åt lakritshållet samtidigt som andra har en söt, ärtliknande smak. Just luktviolen ska vara enkel att känna igen eftersom det är den enda som doftar viol, den smakar också lätt lakrits. Hela växten innehåller mycket antioxidanter samt c-vitamin. De ska också vara bra för sömnen och att lindra huvudvärk. Grekerna ska ha använt viol för att stärka hjärtat, men också lindra ilska. Viol ska också ha används traditionellt för att lindra hosta, torrhosta och inflammatoriska besvär i luftvägarna. Vidare ska man kunna använda viol mot psoriasis och eksem, samt även kunna lindra vid reumatiska besvär. Det har också forskats kring att just viol ska kunna ha tumörhämmande substanser i sig, något som bland annat Uppsala universitet forskat kring, men det är inget som bekräftats ännu. [caption id="attachment_206928" align="alignnone" width="1170"] Luktviol. Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption]

**Rödklöver (Trifolium pratense)**

Skördas: Juni till augusti Rödklöver är Sveriges mest odlade baljväxt som växer i hela landet på gräsmattor, ängar, vägkanter även i skogen. Den kan bli en halvmeter hög och blommorna kan vara rosa eller röd, men kan ibland också vara vita. På grund av sitt rika innehåll av vitaminer, proteiner och mineraler ska rödklöver under svältår ha malts ner till mjöl, enligt sajten Läkeörter. Idag odlas den mest som foder till hästar och kor och det sägs att växten gör att korna mjölkar bättre. Blomman kan man använda i sallader för garnering, då kan det vara bättre att dra bort blombladen och strössla ut. Det kan man exempelvis också göra i ris för att få en fin färgklick. Vidare kan man göra te på blomman. Traditionellt har den använts medicinskt mot eksem och psoriasis, och ska även vara slemlösande och urindrivande. Vidare ska växten innehålla isoflavoner, som liknar östrogen, och vara verksam mot klimakteriebesvär som nattsvett, vallningar och torra slemhinnor. Gör en infusion på blomman och drick. Rödklöver ska även verka renande på nervsystemet och stärka skelettet, eftersom den innehåller kalcium, och dessutom vara bra vid stress och trötthet. Växten sägs också öka fertiliteten och hjälpa leverns reningsarbete. Den kan lätt förväxlas med skogsklöver, som har smala och långspetsiga stipler, medan rödklövern har äggrunda stipler med kort spets. [caption id="attachment_181041" align="alignnone" width="1170"] Foto: Rüdiger Stehn/CC BY-SA 2.0[/caption]

**Groblad (Plantago major)**

Skördas: Juni till september De violetta till gulbruna långsmala blommorna växer ofta på gräsmattor, gårdsplaner och grusvägar i hela landet. Blommorna sitter i ett långt, smalt ax där bladen sitter som en rosett vid basen. Unga blad går fint att ha i salladen, även äldre blad går bra att äta men kan vara mer svårtuggade. Bladen kan också passa utmärkt att använda när man ska göra kåldolmar. På hösten kan man samla in fröna från blommorna genom att repa av dem med fingrarna. Dessa är sedan goda att rosta och ha i exempelvis müsli eller gröt. Det är också en medicinalväxt som används traditionellt för att läka sår eftersom de innehåller ämnen som är både antiinflammatoriska och drar ihop sår. Har man exempelvis fått skavsår kan man ta ett blad och linda in, och kan med fördel också användas vid insektsbett. Om man ska använda groblad till sår när man är ute är det dock viktigt att se till att bladet är rent och inte legat på marken där jord och annat kan infektera såret. Tvätta därför bladet innan det används. För att få ut det mesta av växtsaften kan man bulta bladen så att bladnerven krossas innan de läggs på såret. Vidare kan man torka bladen och använda som te vid rethosta och luftvägsproblem. Groblad förväxlas ofta med rödkämpe och svartkämpe, som är i samma släkte. Dock kan man faktiskt även använda dessa blad på liknande sätt. [caption id="attachment_180984" align="alignnone" width="1170"] Foto: liesvanrompaey/CC BY 2.0[/caption]

**Älggräs (Filipendula ulmaria)**

Skördas: Juni till augusti Älggräs ingår i rossläktet och finns i hela Sverige där den ofta växer på fuktig ängsmark samt i diken. Den har små, vita blommor och kan bli omkring 1,5 meter hög. Något som är speciellt med älggräs är dess egendomliga doft, som kan beskrivas som rootbeer eller jenka-tuggummi. Dess söta doft drar till sig mycket insekter, så det är bra att skaka av ordentligt innan man tar hem växten för att äta. Förr var det vanligt att man använde blommorna i buketter och som potpurri i hemmet eftersom doften blir starkare när de torkas. Växten innehåller salicylsyra, som ofta ingår i exempelvis smärtstillande tabletter. Den har också antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. Älggräs ska vara för matsmältning, halsbränna, mot diarré och även verka förebyggande mot magsår. Vissa menar också att den har en antiinflammatorisk verkan som kan vara bra vid exempelvis IBS. Blommorna och bladen ska dessutom vara rika på C-vitamin. Vid höga koncentrationer kan däremot extrakt av älggräs verka irriterande på magens slemhinnor, så man bör därför inte överkonsumera den. Det går fint att göra te på både blad och blommor, vilket ska ge en mandelaktig smak. Vidare ska älggrässaft eller sirap vara en riktig höjdare. Traditionellt har älggräs även använts som ölkrydda. Vill man använda älggräs vid förkylning eller influensa bör man lägga två teskedar med torkade blommor i ett glas vatten och sedan låta dra över natten. Sedan kan man sila bort blommorna på morgonen och dricka under dagen. Den kan förväxlas med brudbröd, som också ingår is rossläktet och är ätlig. [caption id="attachment_180152" align="alignnone" width="1170"] Älggräs har vita blommor. Foto: Joost J. Bakker/CC BY 2.0[/caption]

**Mjölke/Mjölkört (Chamaenerion angustifolium)**

Skördas: Juli till augusti Växten kan även kallas för bland annat älgmecke, rävsvans, skogsbloss och rallarros och växer i hyggen, vägrenar och fjällskog i hela Sverige. Det tidigare vetenskapliga namnet som användes var Epilobium angustifolium. Den blir mellan 70 till 160 centimeter och har rosaröda blommor. Det går att äta hela växten, från rot till blomma. Stjälken är stärkelserik och kan exempelvis kokas och tillsättas i såser som redning. Bladen kan med fördel användas som te. Skotten kan ätas råa eller kokta som sparris, men har en beska i smaken. Växten har visats ha antiinflammatoriska egenskaper och inom folkmedicinen har växten använts vid kikhosta, astma, svullnader, spikbölder och finnar. Av bladen gjorde man även omslag till sår. [caption id="attachment_181017" align="alignnone" width="1170"] Foto: Øyvind Holmstad/CC BY-SA 2.0[/caption]

**Gatkamomill (Matricaria matricarioides) och kamomill (Matricaria chamomilla)**

Skördas: Juni till oktober Gatkamomill skiljer sig från vanlig kamomill gonom att den saknar de vita kronbladen och att knappen är mer grön än gul. Gatkamomill växer också i hela Sverige, till skillnad från kamomill som växer mer i södra och mellersta Sverige. Den är också vanligt förekommande i städer där den kan växa kring trottoarkanter, som namnet vittnar om. Hos båda ska det gå att äta hela växten från stjälk till blad och blomma. Gatkamomill beskrivs som godare och ska ha en ananaston i smaken. Det vanligaste sättet att använda kamomill är att göra te. Gatkamomill rekommenderas att göra sirap på och passar bra i desserter. Däremot bör man inte dricka för stora mängder kamomill eftersom det kan ge upphov till allergier. Kamomillens blommor innehåller eteriska oljor och ska vara bra mot förkylning samt mag- och tarmbesvär, enligt Skogskafferiet. De ska även gå att använda som antibakteriellt munvatten och även fungera bra mot illamående på morgonen. [caption id="attachment_180137" align="alignnone" width="1170"] Gatkamomill och kamomill. Montage. Foto: Matt Lavin, rykerstribe/CC BY-SA 2.0[/caption] Den ska också verka milt lugnande och vara bra för att hjälpa till med sömnen. Örten har också använts som desinfekterande, milt laxerande och även antiinflammatoriskt. Förr i tiden ska den även ha använts mot astma, tandvärk, huvudvärk och sår. Den ska också vara bra att ha i ångbad för ansiktet, kunna verka bakteriedödande och vara bra för både hud och luftvägar. Särskilt kan vanlig kamomill ofta förväxlas med prästkragar, där skillnaden är att kamomillens blomblad är mer småflikiga. Kamomill kan också förväxlas med baldersbrå, som inte är giftig men däremot saknar kamomillens egenskaper. Det går att se skillnaden genom att kamomillens gula blomhuvud år mer toppigt och baldersbrå är mer platt.

Knölklocka (Campanula rapunculoides)

Skördas: Mars till november Här är en växt som kan skördas på olika vis under stora delar av året. Under våren kan man plocka dess blad, sedan under sommaren blommorna. På hösten kan man skörda rötterna. Även om knölklocka räknas som ett rätt besvärligt ogräs odlade man växten redan på vikingatiden som köksväxt. Sedan har den spridit sig markant och är svårbekämpad, då den sprider sig både genom rotsystemen och frön. Rotknölarna påminner om rättika och kan ätas råa samt tillagas. Det går fint att riva ner i sallad eller koka som potatis. Bladen kan också användas råa i sallad eller som spenat. Blommorna smakar sött och växten är rik på c-vitamin. Knölklocka liknar flera arter inom blåklockorna, men ingen av dessa ska vara giftiga, enligt Skogsskafferiet. [caption id="attachment_207048" align="alignnone" width="1170"] Foto: Lorie Shaull/CC BY 2.0[/caption]

Påsklilja – den giftiga vårblomman

Emil Fjellstedt — Thu, 02 Apr 2026 06:55:17 +0000

I den walesiska folktron symboliserar påskliljan förnyelse och vårens seger över vinterns mörker. Den ses som ett hoppfullt omen som lovar ljusare tider, välstånd och skydd mot motgångar. I Sverige är vår mest älskade vårblomma, som dessutom har färgat påsken med sin gula färg. Narcissus pseudonarcissus är en av landets mest ståtliga vårblommor som mestadels lyser upp med sin starka, gula färg. I Sverige är det en vanlig blomma som tros ha odlats flitigt sedan 1500-talet, som idag finns såväl i blomsterland som i krukor i de svenska hushållen.

Giftig medicinväxt

Sitt latinska namn har blomman fått från grekiskans narke som betyder bedövning eller förlamning, då man förr gjorde avkok på växten som ansågs rogivande. Problemet var dock att om man använde för stor dos kunde effekten istället bli förlamande. Växten användes också som kräkframkallande och man gjorde omslag av växten på brännskador och vrickningar. Växten fick dock aldrig särskilt omfattande spridning som medicinväxt just på grund av att den är giftig. Om man äter påsklilja kan man få ont i magen, bli illamående, få kräkningar och diarré. Den är också giftig för djur, så har man exempelvis en katt som inneboende bör man tänka två gånger innan man planterar påskliljor. Idag används dock vissa isolerade ämnen från bland annat påskliljan vid produktion av läkemedel. Ämnet galantamin finns i amaryllisväxter, däribland påsklilja, och används i läkemedel mot vissa demenssjukdomar, som Alzheimers. Det är dock viktigt att understryka att de läkemedel som används idag inte framställs genom att man använder själva påskliljan som ört eller huskur, utan att den verksamma substansen framställs industriellt under kontrollerade former. Att själv använda växten i medicinskt syfte avråds därför starkt. [caption id="attachment_224682" align="alignnone" width="1170"] Foto:
ChristianWernerZH/CC BY-SA 2.0[/caption]

Andlig väktare

Påskliljan räknas idag, tillsammans med purjolöken, som en av de nationella symbolerna för Wales där den förknippas med hopp, ny början och våren. Den 1 mars, då man firar St David’s Day (Dewi Sant), till minne av landets skyddshelgon, används påskliljan som en symbol som många bär. Traditionen anses ha rötter i äldre bruk där blomman bars som tecken på hopp och samhörighet. Påskliljan dyker också upp väldigt flitigt i walesisk folktro. Blomman ses som en väktare mot andevärlden – dess gula färg symboliserar solen som besegrar mörkret – och användes i ritualer för att skydda boskap och hem mot troll och sjukdomar. Det sägs bland annat att den som ser den första påskliljan på våren får se det som ett tecken på tur och välgång för den kommande säsongen. Överlag talar man mycket om tur och otur i samband med påskliljan - traditionen betonar att en ensam blomma ofta ses som ett varsel om otur eller sorg, medan flera blommor vänder det till lycka och skydd. I vissa lokala varianter av folktron varnas man från att plocka den första blomman vid skymning, då den sägs locka feer som kan vända turen till olycka.

Gett påskens gula färg

Det var Carl von Linné som själv använde namnet "påsklilja" på Narcissus pseudonarcissus redan 1748 och det brukar räknas som det tidigaste kända belägget för ordet i Sverige. Linné hade för vana att ge tydliga och beskrivande svenska artnamn, och valde namnet eftersom blomningstiden ofta skedde kring påsk. I Danmark talade man dock om ”paaskelilier” redan på 1500-talet. I andra delar av Europa har man också använt liknande ord för blomman, däremot under senare perioder. Under slutet av 1800-talet började handelsträdgårdar att sälja påskliljor till påsk och under 1950-talet kunde man räkna in påskliljan till en typisk "påskprodukt" i Sverige. Eftersom påskliljor ofta är gula är det också mest troligt att blomman bidragit till påskens gula färg. Påskliljan används också som symbol för påskens kristna budskap om Jesu uppståndelse eftersom blomman symboliserar nytt liv. Ofta används den som dekoration i svenska kyrkan under påsken. [caption id="attachment_224681" align="alignnone" width="1170"] Foto: Ilo Frey/Pexels[/caption]

I trädgården eller hemmet

Idag finns det närmare 6 000 olika sorter av påsklilja och hela 13 000 hybrider. De finns också förutom i den klassiska gula färgen även i bland annat vitt, krämvitt, orange, aprikos, rosa och tvåfärgade kombinationer. Den som har problem med att rådjur tuggar sönder i trädgården kan med fördel plantera påskliljor och få ha dem i fred – rådjur avskyr nämligen doften av påskliljor. Vill man plantera påskliljor i trädgården bör man sätta lökarna på höstkanten, innan jorden fryser. Välj gärna soligt till halvskuggigt läge, gärna plats där vårjorden är fuktig men inte blöt och står under vatten. Plantera ungefär tre gånger lökens höjd och håll cirka 8–15 cm mellan lökarna i rabatten. Sätt löken med den spetsiga sidan uppåt och den plattare sidan (där rötterna kommer) nedåt. När bladen kommit upp kan man gödsla lite om man vill. Efter blomning kan man med fördel låta blomman gulna tills den vissnat helt och först då kan man klippa bort bladen, och låta löken vara kvar i jorden tills nästa vår. Påskliljor vill gärna ha väldränerad och ganska näringsrik jord. Inomhus är påskliljan mer en "tillfällig gäst" än långlivad krukväxt. Ställ dem ljust, men inte i gassande sol - då blommar de väldigt fort. Ställ dem heller inte över ett element, då går också blomningen snabbare.

Vårlökar innehöll förbjudna bekämpningsmedel

Redaktionen — Fri, 18 Apr 2025 09:14:58 +0000

Åtskilliga vårlökar som köps i svenska butiker innehåller miljöfarliga bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen. Tulpanlökarna innehöll mest bekämpningsmedel. I rapporten ”Miljögifter i vårlökar – en granskning av bekämpningsmedel i bivänliga vårblommor” köpte man in lökar av tulpan, krokus och påskliljor från olika butiker runtom i Sverige för att undersökas. Alla vårlökar som köptes in var ursprungligen från Nederländerna. Totalt köpte man in 21 konventionellt odlade vårlökar och nio ekologiska. Sedan analyserade man vårlökarna med hjälp av det oberoende analysföretaget Eurofins. Hela 19 av 21 konventionellt odlade vårlökar innehöll minst ett slags bekämpningsmedel, visar rapporten. Samtidigt innehåll åtta av dessa 21 ett medel som är förbjudet inom EU. Vidare innehöll nio av 21 minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 13 av 21innehöll minst ett ämne som kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer, ge genetiska defekter eller skada ofödda barn och även fertilitet i största allmänhet. Allra värst var tulpanlökarna. – Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter. Växter som ska vara en glädje för våra trädgårdar borde inte innehålla ämnen som skadar naturen och oss människor. Vi uppmanar trädgårdsbranschen att ta sitt ansvar och skärpa sina kontrollrutiner, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Vårlökar i krukor - mindre besprutade

Av de nio ekologiska vårlökarna innehöll endast en tulpanlök ett bekämpningsmedel. I rapporten granskade man även vårlökar i kruka för att undersöka blommor och blad, och där var mängden bekämpningsmedel betydligt mindre. Endast två av totalt 20 testade blommande vårlökar i kruka hade rester av bekämpningsmedel. Detta tyder på att växterna inte besprutas när de drivs upp samt att skadliga ämnena inte verkar ”följa med upp” i blomman där bin och andra pollinatörer ska äta. – Det är glädjande att se att de blommande vårlökarna i kruka inte verkar vara så besprutade. Jag tycker att man med gott samvete kan njuta av sina blommande vårlökar, som gör nytta för bin och andra pollinatörer i våra trädgårdar, säger Lexén.

Botaniker tar bort ”rasistiska namn” på växtarter

Jan Sundstedt — Sun, 28 Jul 2024 06:22:03 +0000

I samband med ett sex dagar långt möte i Madrid har över 200 växtarter fått nya namn då de gamla påstods vara olämpliga och rasistiska. Beslutet är en del av en större reform av botanisk nomenklatur som initierats av forskare från hela världen. Som en del av den Internationella Botaniska Kongressen, som detta år arrangeras i Madrid, har över 100 forskare röstat för att ändra namn på växtarter vars vetenskapliga benämningar innehåller "rasistiska referenser, rapporterar The Guardian. Mötet hålls vart sjätte år och syftar främst till att samla hundratals botaniker för att ändra koder och namn på växtarter. Gideon Smith, från Nelson Mandela University i Sydafrika, är en av initiativtagarna: – Vi är mycket nöjda med den permanenta utrotningen av rasbeskrivningar från den botaniska nomenklaturen, kommenterar han.

A mudança foi proposta pelo taxonomista vegetal Prof. Gideon Smith, da Nelson Mandela University na África do Sul, e sua colega Prof. Estrela Figueiredo. Eles têm lutado há anos por essa reforma. pic.twitter.com/Hwbdm2s7p1
— ℍ - 光新 ⚩️‍ (@HikariShin_) July 23, 2024

("Förändringen föreslogs av växttaxonomen Prof Gideon Smith, från Nelson Mandela University i Sydafrika, och hans kollega Prof Estrela Figueiredo. De har kämpat för denna reform i flera år".)

200 arter påverkas

Ett exempel är ordet "caffra", emellanåt använt som en mindre smickrande term gentemot svarta människor i bland annat Sydafrika, som nu ersätts med "affra", och enligt utsago således bättre "reflekterar växternas afrikanska ursprung". Totalt påverkas mer än 200 arter, inklusive kustkorallträdet som nu heter Erythrina affra istället för Erythrina caffra. Förändringen markerar första steget i en aldrig tidigare skådad reform av nomenklaturreglerna. Sandy Knapp från Londons naturhistoriska museum, som ledde nomenklatursessionen, kommenterar: – Detta är ett absolut monumentalt första steg för att ta itu med en fråga som har blivit ett verkligt problem inom botaniken och även inom andra biologiska vetenskaper, menar Sandy Knapp.

Hitlers skalbagge

Frågan om att ta bort "caffra" från artnamnen väcktes ursprungligen av Gideon Smith och hans kollega professor Estrela Figueiredo. De har under flera år kämpat för att få det internationella systemet för vetenskapliga namn på växter och djur att anpassas så att "stötande" namn kan tas bort och ersättas. Forskarnas beslut inkluderade även skapandet av en särskild kommitté som ska besluta om namn på nyupptäckta växter, svampar och alger. Denna kommitté kommer att ha mandat att underkänna namn som anses nedsättande för en specifik grupp eller ras. Samtidigt kvarstår kontroversen kring vissa arters vetenskapliga namn, som i ett antal fall refererar till historiska individer. Exempelvis bär en ögonlös skalbagge namnet Anophthalmus hitleri, uppkallad efter Adolf Hitler. [caption id="attachment_185306" align="alignnone" width="260"] Anophthalmus hitleri. Foto: Michael Munich, CC BY-SA 3.0[/caption] Internationella kommissionen för zoologisk nomenklatur har hittills inte velat förändra sitt regelverk för att hantera detta påstådda problem, och betonar att även nya namn kan komma att anses "kränkande" i framtiden. På andra sidan står ett antal forskare som hävdar att det finns ett stort behov av förändringar. – Vi har tagit ett litet steg, men inte mer än så. Vi behöver göra fler ändringar i regelboken. Men man kommer aldrig någonstans förrän man börjar ta steg, och det har vi äntligen gjort. Det känns mycket bra att mer än 60 procent av våra internationella kollegor står bakom förslaget, avslutar Knapp.

Nya rön: Växtceller pratar om vädret

Osignerad — Wed, 30 Nov 2016 11:25:39 +0000

Växter har strategier för att anpassa sig till en föränderlig miljö, till exempel växlande ljustillgång. Växtcellen gör detta genom att producera speciella ”pratande” proteiner. Louise Norén Lindbäck, vid Umeå Universitet, har identifierat en ny mekanism som styrs av signalmolekyler i klorofyllsyntesen. Dessa tetrapyrroler kan aktivera en signal som sänds från kloroplasten, där fotosyntesen sker, till kärnan. Signalen informerar kärnan om vilka gener som ska slås på eller stängas av för att anpassa cellmaskineriet till förändringar i miljön. Norén Lindbäck har även identifierat specifika proteiner som styr aktiveringen av vissa gener som reglerar kloroplastutveckling. Proteinerna är särskilt viktiga för en grodd som kommer upp ur jorden och behöver justera dess metabolism till ljuset. – I ett större perspektiv kan mina resultat bidra till att bättre förstå hur växter överlever när klimatet förändras, säger Louise Norén Lindbäck. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Färre blommor – färre pollinerare

Osignerad — Sun, 10 Apr 2016 08:27:08 +0000

Nedgången av pollinerande insekter i Storbritannien speglar nedgången av vildblommor, enligt en studie som publicerats i Nature, där undersökningar från de senaste 80 åren kombinerats med moderna mätningar av nektar. Mångfalden när det gäller källorna till nektar har minskat, och nu står fyra växtarter för hälften av nektarn som producerats. Samtidigt har mångfalden minskat även när det gäller insekter. Nedgången har dock avtagit och, enligt vissa rapporter, delvis vänt sedan perioden 1930-1970, en period som kännetecknas av utbyggnad av jordbruket, skriver University of Leeds. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Vilda bin bra för odlingar

Osignerad — Fri, 16 Jan 2015 14:03:58 +0000

Att skapa en miljö som är attraktiv för bin runt odlingar kan bli lönsamt, enligt forskning vid Michigan State University. Vid försök med blåbärsodlingar kunde den pollinering som vildbina utför öka avkastningen med 10 till 20 procent. Blåbären blev flera och större, och gav fler frön. Det tar ett par år för bina att etablera sig när en attraktiv miljö har skapats. De första två åren sågs ingen större skillnad, men efter det hade populationen fördubblats, jämfört med områden som saknade attraktiva boplatser. En bivänlig miljö skapas genom att blommor planteras runt odlingen. I studien användes en blandning av femton olika arter som hör hemma i området. Investeringen kan betala sig redan efter fyra år, enligt rapporten, som publicerats i Journal of Applied Ecology. Tambin används redan för att pollinera odlingar, men att även låta vilda bin vara med ger en större effekt och kan bli ett slags försäkring för att pollineringen ska lyckas, enligt forskarna. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.