Blåmes – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 17 Apr 2026 07:26:43 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Blåmes – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Uppmaningen: Sluta mata fåglar https://nyadagbladet.se/miljo/blaamesjuka-uppmaning-sluta-mata-faglar/ Fri, 17 Apr 2026 07:26:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227803 Ett stort utbrott av blåmessjuka pågår just nu över hela Sverige. BirdLife Sverige uppmanar nu allmänheten att tillfälligt sluta mata småfåglar för att bromsa smittspridningen. Sedan februari har antalet rapporter om sjuka och döda blåmesar ökat markant över hela landet – och under onsdagsmorgonen kom ett 40-tal rapporter om döda fåglar, från Västerbotten i norr till Skåne i söder. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har bekräftat blåmessjuka som dödsorsak hos flera fåglar. Bakterien som orsakar sjukdomen heter Suttonella ornithocola och angriper luftvägarna, vilket leder till lunginflammation – ofta med snabbt förlopp. — Vi brukar få spridda rapporter om sjuka småfåglar inom vår viltsjukdomsövervakning, men det här ser vi som en uttalad trend med fler sjuka blåmesar än vanligt, säger Karin Olofsson-Sannö, biträdande statsveterinär och viltpatolog på SVA. Dödligheten är hög, även om en del fåglar överlever. Förutom blåmesar kan även andra småfåglar som talgoxar, svartmesar och stjärtmesar drabbas.

Smittspridning via luften

Sjukdomen sprids via inandning av bakterien. Vid obduktion syns typiska förändringar i lungorna med blödningar, inflammation och död vävnad. Symtomen är ofta diffusa: fåglarna kan verka apatiska, burrar upp fjädrarna, uppträder oskyggt eller får andningssvårigheter. I vissa fall hittas de döda utan förvarning. Sjukdomen upptäcktes i Storbritannien 1996 och beskrevs vetenskapligt 2005. Sedan dess har återkommande utbrott skett i Europa, ofta under vårmånaderna mars till maj. Ett större utbrott inträffade i Tyskland 2020 – samma år som Sverige också drabbades av ökad smittspridning.

Rapportera sjuka eller döda fåglar

SVA uppmanar allmänheten att rapportera sjuka och döda fåglar på rapporteravilt.sva.se. På så sätt får myndigheten ett större underlag att analysera. BirdLife Sverige uppmanar samtidigt alla som har fågelbord att tillfälligt sluta mata småfåglarna. Smittan sprids lättare när fåglar samlas i grupper vid exempelvis fågelbord. Fågelmatning är viktigast under vintern, då naturlig föda är knapp. Under vår och sommar finns det gott om mat i naturen. — Så här års klarar sig fåglarna på den mat de hittar i naturen, skriver BirdLife i ett pressmeddelande. Blåmessjuka smittar inte människor.]]> Studie: Talgoxar är smartare än blåmesar https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-talgoxar-ar-smartare-an-blamesar/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-talgoxar-ar-smartare-an-blamesar/#comments Sun, 09 Apr 2023 07:33:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=145040 En studie vid Lunds universitet visar att talgoxar har lättare för att lära sig nya saker och presterar bättre på kognitiva tester än blåmesar. Båda arterna är dock smartare än de flesta andra småfåglar. Forskarna har konstaterat att självkontroll inte är helt enkelt för djurarter varför man brukar använda impulstester av olika slag ”när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter”. Den allra vanligaste testen som används vid dylika studier benämnes ”det transparenta cylindertestet”. ”Experimentet går ut på att man placerar ett genomskinligt rör på tvären framför ett djur. I cylindern finns en åtråvärd matbit som djuret ser och vill komma åt. Om djuret försöker ta maten genom cylinderns vägg räknas det som ett misslyckande. Om djuret däremot förstår att det ska gå eller flyga runt till öppningen och plocka ut födan räknas det som det lyckats”, skriver man. I den nya studien som publicerats i tidskriften Royal Society Open Science har blåmesars kognitiva förmåga undersökts – och tidigare har man låtit talgoxar genomföra samma test. – Bäst av alla djur presterar människoapor och stora kråkfåglar. Vi har tidigare testat talgoxar som står sig bra i den konkurrensen. Nu har vi gjort samma försök med blåmesar som trots sin nyfikenhet presterar sämre än talgoxarna, konstaterar Anders Brodin, biologiprofessor vid Lunds universitet. 33 blåmesar delades in i tre grupper med elva fåglar i varje. Den första gruppen genomförde testen utan erfarenhet, den andra fick en genomskinlig plexiglasruta i sina burar i tre dagar innan testen och den tredje gruppen fick ett genomskinligt rör placerat på botten av buren de tre föregående dagarna. ”I 52 procent av fallen lyckades blåmesarna hitta öppningen i cylindern och få ut den lilla matbiten – läcker mjölmask. Detta kan jämföras med talgoxarna som lyckades i hela 68 procent av fallen”, konstaterar forskarna. – En grupp utmärkte sig, talgoxar med erfarenhet av ett genomskinligt rör som lyckades i 80 procent av fallen. De hade alltså lärt sig hur ett genomskinligt rör fungerar. Denna förbättring fanns inte hos blåmesarna. Detta stöder vår idé om att talgoxen är en ovanligt läraktig småfågel, fortsätter Brodin. Han konstaterar vidare att schimpanser och korpar lyckas i 100 procent av fallen – och att småfåglar vanligtvis klarar testet mellan 20 och 40 procent av gångerna. Varken blåmesarna eller talgoxarna behöver alltså skämmas för sina resultat. – Men det är inte så konstigt egentligen med tanke på att mesar har den relativt största hjärnan av våra småfåglar.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-talgoxar-ar-smartare-an-blamesar/feed/ 4 Bra tips på mat till våra vinterfåglar https://nyadagbladet.se/miljo/bra-tips-pa-mat-till-vara-vinterfaglar/ https://nyadagbladet.se/miljo/bra-tips-pa-mat-till-vara-vinterfaglar/#comments Wed, 28 Nov 2018 16:21:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=56679 På soffan vid fönstret satt jag alltid som barn och tittade ut genom fönstret på alla små ”vinterfåglar” som smaskade i sig godsaker, vi hade fågelmatning väldigt nära fönstret och du kunde se alla väldigt nära. Detta är fortfarande en sysselsättning min pappa ägnar sig åt och han går alltid runt i affärerna och kollar priser och sorter. Han vet vad ”hans” fåglar gillar och inte. Så vad gillar egentligen fåglarna och vilka sorter kan du få besök av hemma hos dig? Tidningen Land har samlat bra tips på mat som är bra för fåglarna samt 10 vanliga och ovanliga fåglar som kan komma och hälsa på dig. Nya Dagbladet återger här några av dem. Bra fågelmat:
  • Jordnötter. Mycket energirikt, du kan använda en jordnötsmatare med nätrör där fåglarna hackar sönder nötterna.
  • Solrosfrön. Mycket energirikt. Köper du skalade så slipper du skräpet på marken. 1 kg skalade är ungefär 2 kg oskalade. Det går bra med både svarta och strimmade frön.
  • Hampfrön. Också mycket energirikt. Väldigt populärt dock lite dyrare och går åt snabbare. Äpple. Sätt gärna ut hela eller halva äpplen på spetsiga grenar eller liknande istället för att lägga på marken.
  • Talgbollar. Gör gärna egna, men om du köper så ta bort plastnäten så de inte hamnar i naturen. Fåglarna behöver energi i första hand, detta för att klara kylan. Därför kan du också ge matfett av olika slag som t.ex. margarin, kokosfett, smör eller ister.
  Fåglar att hålla utkik efter: Talgoxe Finns i hela Sverige, både i vildmarken och stadsdelar. Är inte så kinkig i maten men några favoriter är talg och nötter. Hanens svarta bröststreck är bredare än honornas. Finns ca 2,5 miljoner par. Blåmes Finns i hela landet men är lite mer sällsynt i nordväst. Den är vigare och kvickare än talgoxen men gillar liknande mat. Könen ser nästan lika ut, men honan kan vara en mattare nyans av blå. Finns ca 700 000 par. Pilfink Pilfinken finns i Götaland, Svealand samt vid Norrlands kuster. Den häckar ofta i människans närhet. Den äter det mesta men föredrar frön framför rent fett. Könen ser likadana ut och det finns ca 400 000 par. Grönfink Grönfinken håller till i hela Sverige, men är ovanligare i norr. Den är sällan i storskogar, men trivs annars i de flesta marker med träd och buskar. Den gillar solrosfrön och hampfrön. Honan är gråare än hanen. Det finns ca 650 000 par. Nötväcka I Götaland och Svealand syns den mest, men sprider sig norrut. Föredrar lövskog och parker. Frön är favoriten och den kan ta flera i munnen samtidigt och sedan gömma dem. Hanen är något mörkare rödbrun bak än honan och det finns knappt 200 000 par kvar. Domherre Håller till i skog i hela landet. Syns mest på vintrarna när de kommer till fågelmatningar och de föredrar frön. Det är bara hanen som har det lysande röda bröstet, honan är i stället gråbeige. Finns knappt 400 000 par kvar. Grönsiska Finns i skog i hela landet. Äter frön både från marken och automater. Hanen är gröngulsvart med svart hjässa, honan är något mattare. Finns ca 800 000 par. Svartmes Finns i barr- och blandskog i hela landet, förutom i norr. Gillar frön, nötter och fett. Ser lite ut som en dämpat färgad talgoxe och könen ser likadana ut. I nacken har de en vit fläck. Finns ca 400 000 par. Steglits Den är mest vanlig på slättbygderna i Götaland och Svealand. Finns i allt från skogar, dungar, parker och trädgårdar. Äter gärna frön från vinterståndare. Könen ser likadana ut, med det typiska röda ansiktet. Finns ca 16 000 par, men de ökar. Stenknäck Trivs i löv- och blandskog, främst i Götaland och östra Svealand. Äter gärna frön från marken. Könen är väldigt lika men hanen är mörkare på vingarna och näbben är extremt kraftig. Det finns ca 17 000 par som likt Steglitsen ökar.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/bra-tips-pa-mat-till-vara-vinterfaglar/feed/ 2