<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>BlackRock &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/blackrock/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 13 Jan 2026 12:46:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>BlackRock &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Iyah May tillbaka med ny systemkritisk bomb – &#8221;Friheten är bräcklig när man säger sanningen högt&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/iyah-may-tillbaka-med-ny-systemkritisk-bomb-friheten-ar-bracklig-nar-man-sager-sanningen-hogt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 13 Jan 2026 12:30:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[Benjamin Netanyahu]]></category>
		<category><![CDATA[Bill Gates]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[Iyah May]]></category>
		<category><![CDATA[Keir Starmer]]></category>
		<category><![CDATA[musik]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[Pfizer]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219712</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den australiska läkaren och sångerskan Iyah May, som fick genomslag med sin kontroversiella låt Karmageddon, är nu tillbaka med "Good Citizen" – en ännu mer direkt attack mot övervakningssamhället, krigsmaskineriet och makteliten. I en tid då kritiska röster tystas utmärker sig 34-åringen genom att inte backa en millimeter.</strong>

När Iyah Mays förra låt Karmageddon, som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/kultur/iyah-may-skakar-om-musikvarlden-med-sin-utmanande-samtidskritik/">uppmärksammade</a>, drog till sig uppmärksamhet hösten 2024 kostade det henne både manager och skivbolag. Anledningen? Hon vägrade ändra texten som sågade läkemedelsjättarna, experimentvaccinerna och nedstängningspolitiken vid fotknölarna.

Nu, knappt ett och ett halvt år senare, släpper hon "Good Citizen" – och har blivit än mer frispråkig i sin kritik.

— <em>Något landade i min inkorg som gjorde att jag pausade, blev rasande och började skriva Good Citizen. Det var kliniskt och kallt, och extremt avslöjande om hur bräcklig "friheten" är när man säger sanningen högt eller säger något som utmanar systemet</em>, skriver May själv på sociala medier.

Låten, som släpptes den 5 december 2025, är en bred attack mot det hon kallar ett orwellskt samhälle där medborgare hålls som schackpjäser i ett spel de aldrig kan vinna. Med referenser till allt från digital ID och ökat skattetryck till konglomerat som BlackRock och Palantir, målar May upp en bild av en värld där vanliga människor systematiskt manipuleras och övervakas.
<h3>Kritik mot kriget i Gaza</h3>
I låtens mest kontroversiella vers vänder sig May direkt till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med orden: <em>"Bombs drop from heaven just like hail / Dragged your own through the mud, well done, Israel / When the altar and a ballot and the barrel shouldn't meet / Cleanse a country, kill the children, Mr. Bibi, how do you sleep?"</em>

Texten är fylld av anklagelser mot makteliten. Bill Gates beskylls för att tjäna pengar på sjukdomar och köpa upp jordbruksmark, medan Pfizer och den övriga "eliten" anklagas för att ha planer på avfolkning. May namnger också brittiske premiärministern Keir Starmer och jämför honom med Judas, samt kritiserar övervakningsföretaget Palantir.

Låten innehåller även påståenden om att en rad kända personer mördats av makteliten, däribland Bob Marley, bröderna Kennedy, Marilyn Monroe, prinsessan Diana och Michael Jackson.

[caption id="attachment_219720" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/iyah-may-bw.jpg"><img class="size-medium wp-image-219720" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/iyah-may-bw-640x491.jpg" alt="" width="640" height="491" /></a> Foto: Iyah May[/caption]
<h3>"Myndigheternas ögon" på henne</h3>
Det som särskilt utmärker May är kombinationen av hård systemkritik och en poppig, slagkraftig ljudbild. Medan budskapet är dystert och anklagande, presenteras det med fängslande melodier och energi som lockar lyssnare.

May berättar att hon de senaste veckorna haft viss "offentlig uppmärksamhet" på sig – inte från fans eller musikindustrin, utan från myndigheter. Hon antyder att hon fått brev som fick henne att gå igenom sina egna texter och fundera över konsekvenserna.

— <em>Den sortens uppmärksamhet man inte ber om, den sorts där någon skickar dig ett brev och plötsligt läser du dina egna texter och undrar hur vi kom hit</em>, skriver hon och tillägger att just den situationen eldade på henne ytterligare.

May, som är utbildad läkare, säger att hon aldrig tänkt sig att musiken skulle bli hennes huvudsakliga sysselsättning, särskilt inte musik som "petar på samhällets tryckkänsliga punkter". Men efter att ha förlorat både manager och skivbolag när hon vägrade kompromissa med Karmageddon, har hon valt att fortsätta som oberoende artist.

https://youtu.be/wRgDybQ8WWg?si=VyWVcXAka7Kgke7m
<h3>Skapad tillsammans med Danny Duke</h3>
"Good Citizen" skapades tillsammans med musikproducenten Danny Duke. May beskriver låtens tillkomst som förvånansvärt lätt – som om de "kanaliserade något" den dagen de skrev den. Bakom låten ligger en frustration över korruption och en känsla av att yttrandefriheten krymper i takt med att digital övervakning ökar.

— <em>Jag tittade på vad som händer utomlands med digitalt ID som rullas ut, tusentals människor som arresteras för inlägg och kommentarer. Nu framträder tidiga stadier av detta även i Australien. Allt kopplades samman. Allt skärpte låten. Allt fick mig att gasa framåt istället för att backa</em>, förklarar May.

I låtens outro, som är talad snarare än sjungen, ställs en existentiell fråga: Väljer man att tala sanning och störa drömmen, eller förbli tyst och störa sin själ? May beskriver det som en urgammal spänning mellan sanning och tillhörighet, mellan autenticitet och acceptans.

Trots – eller kanske tack vare – sin kontroversiella natur har Mays musik funnit en stor publik. Hennes tidigare låtar har hamnat på första plats på iTunes världslista och på USA:s Billboard Top 10 New Age-lista. "Good Citizen" har redan fått miljontals lyssningar och diskuteras flitigt i både oberoende medier och medströmsmedier.

För May handlar det inte om att bli älskad av alla, utan om att våga säga det hon anser behöver sägas – oavsett konsekvenserna.

— <em>Jag tänker inte hålla tillbaka längre</em>, avslutar hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BlackRock tar över Panamakanalens hamnar – Trump hyllar &#8221;återtagande&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrock-tar-over-panamakanalens-hamnar-trump-hyllar-atertagande/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Mar 2025 05:47:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Panama]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=202148</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter tidigare utspel om att "ta tillbaka" Panamakanalen firar USA:s president Donald Trump nu att världens största kapitalförvaltare, den amerikanska globalist- och kapitaljätten BlackRock, ingått ett mångmiljardavtal om att köpa strategiska hamnar vid kanalen.</strong>

Affären, värderad till cirka 22,8 miljarder dollar, innebär att det BlackRock-ledda konsortiet enligt uppgifter förvärvar 90 procent av Panama Ports Company, som driver Balboa- och Cristobal-hamnarna vid kanalens båda ändar. Avtalet omfattar även CK Hutchisons majoritetsandel i 43 andra hamnar i 23 länder.

Trump, som länge kritiserat kinesiska intressen i kanalen, hyllade affären i sitt tal till <a href="https://www.marinelink.com/news/breaking-down-black-rocks-deal-reclaim-523124" target="_blank" rel="nofollow noopener">kongressen</a>.

<em>– Mitt styre kommer att återta Panamakanalen, och vi har redan börjat göra det. Just idag tillkännagav ett stort amerikanskt företag att de köper båda hamnarna runt Panamakanalen</em>.
<h3>Bär Trumps tidigare utspel frukt?</h3>
Uttalandet antyder att Trumps tidigare hot om att <em>"ta tillbaka"</em> kanalen kan ha syftat på att flytta kontrollen till USA-baserade företag snarare än direkt statlig kontroll.

Affären markerar BlackRocks största infrastrukturinvestering hittills. Företagets VD Larry Fink har beskrivit hamnarna som <em>"världsklass"</em> och viktiga för global expansion. Panamanska myndigheter planerar nu att granska alla juridiska och finansiella dokument kring affären för att säkerställa att allmänna intressen skyddas.

Transaktionen har fått CK Hutchisons aktier att stiga med över 20 procent på Hongkongbörsen, samtidigt som BlackRocks aktie <a href="https://www.businessinsider.com/blackrock-stock-price-trump-panama-canal-deal-ports-blk-2025-3?international=true&#38;r=US&#38;IR=T" target="_blank" rel="nofollow noopener">ökade</a> med 1 procent efter tillkännagivandet.

– <em>Jag vill betona att transaktionen är av rent kommersiell karaktär och helt orelaterad till den senaste tidens politiska nyhetsrapportering om Panamahamnarna,</em> säger Frank Sixt, en av CK Hutchisons verkställande direktörer, i ett uttalande.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BlackRocks vd: Bitcoin kan nå ett värde på 700 000 dollar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrocks-vd-bitcoin-kan-na-ett-varde-pa-700-000-dollar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrocks-vd-bitcoin-kan-na-ett-varde-pa-700-000-dollar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jan 2025 07:40:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Bitcoin]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=198844</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Larry Fink förutspår att Bitcoin kan nå ett värde på 700 000 dollar om institutionella investerare allokerar mellan två och fem procent av sina portföljer till kryptovalutan.</strong>

Bitcoin har upplevt en kraftig värdeökning de senaste månaderna. Under 2024 steg värdet med 121 procent och nådde en toppnotering på 108 135 dollar i december. På måndagen, efter att Donald Trump invigts som USA:s president, nådde kryptovalutan rekordhöga 109 225 dollar.

Vid en intervju med <a href="https://www.youtube.com/watch?v=YCusGTuXP94" target="_blank" rel="nofollow noopener">Bloomberg</a> i Davos på onsdagen berättade Fink att han är ”<em>en stor anhängare</em>” av världens största kryptovaluta som ett instrument, och lyfte fram dess potential.

– <em>Om du är rädd för att din valuta ska försvagas, eller om du är rädd för den ekonomiska eller politiska stabiliteten i ditt land, kan du ha ett internationellt baserat instrument som heter Bitcoin som kommer att övervinna dessa lokala rädslor</em>, säger Fink.
<h3>Förvaltar tusentals miljarder</h3>
Fink har tidigare visat lågt intresse för kryptovaluta, där han 2018 exempelvis berättade för Bloomberg att BlackRocks kunder hade noll intresse för krypto. Förra året lanserade dock BlackRock Bitcoin Trust och Ethereum Trust, börshandlade fonder som investerar direkt i de två kryptovalutorna. Nu menar Fink att bitcoin kan nå ett värde på 700 000 dollar, motsvarande cirka 7,35 miljarder kronor.

– <em>Jag var med en statlig investeringsfond den här veckan, och det fördes en diskussion: borde vi ha 2 procent allokering? Borde vi ha 5 procent allokering? Om alla hade den diskussionen skulle det innebära 500 000, 600 000, 700 000 dollar för bitcoin.</em>

Med tillgångar på cirka 11,5 biljoner dollar (1 biljon = 1000 miljarder) har BlackRock ett mycket stort inflytande över marknaden. Finks kommentarer kan därför ses som en signal till både institutionella och privata investerare om kryptovalutans framtida potential.

Sedan Bitcoin skapades 2009 har det möjliggjort för människor att skicka och ta emot pengar online utan att behöva förlita sig på banker eller regeringar. Priset påverkas främst av marknadens utbud och efterfrågan, konkurrerande kryptovalutor, tillgänglighet och investerarnas attityd.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrocks-vd-bitcoin-kan-na-ett-varde-pa-700-000-dollar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rikaste 1 procenten äger mer än fattigaste 95 procenten av världens befolkning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/den-rikaste-1-procenten-ager-mer-an-de-fattigaste-95-procenten-av-varldens-befolkning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/den-rikaste-1-procenten-ager-mer-an-de-fattigaste-95-procenten-av-varldens-befolkning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Sep 2024 06:08:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[Vanguard]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189682</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den rikaste 1 procenten äger mer än de fattigaste 95 procenten av världens befolkning, visar en rapport från Oxfam International.</strong>

Över en tredjedel av världens femtio största företag kontrolleras av en dollarmiljardär eller har en dollarmiljardär som huvudägare. Dessa femtio företag är tillsammans värda 13,3 biljoner dollar, enligt <a href="https://www.oxfam.org/en/research/multilaterialism-era-global-oligarchy" target="_blank" rel="nofollow noopener">Oxfam</a>, en global organisation som bland annat arbetar med att motverka ekonomisk ojämlikhet.

Rapporten visar att de rikaste 1 procenten äger 43 procent av alla globala finansiella tillgångar. BlackRock, State Street och Vanguard, tre amerikanska kapitalförvaltare, har enligt rapporten tillgångar på 20 biljoner dollar, vilket är en femtedel av alla investeringsbara tillgångar i hela världen.

– <em>Det är en ofattbar orättvisa att 1 procent av världens befolkning äger mer än 95 procent av världsbefolkningen. Denna extrema ojämlikhet skapar en skev verklighet där miljardärer styr våra liv, medan majoriteten kämpar för att överleva. Det är dags att ställa krav på rättvisa och förändring</em>, säger Rosaline Marbinah, policychef på Oxfam Sverige, <a href="https://www.dagensarena.se/innehall/de-rikaste-1-procenten-mer-95-procent-av-varldens-befolkning/" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Dagens Arena.

Jämförbart är att de rikaste 0,0001 procenten stod under år 1987 för cirka tre procent av världens BNP. Nu har siffran fyrdubblats och ligger istället på 13 procent av världens BNP. Oxfams rapport varnar för att försöken att tackla vad man menar är globala utmaningar som exempelvis klimatkris, ojämlikhet och fattigdom undermineras av dessa rika individer och de stora företagen som istället skapar ojämlikhet både inom och mellan länder.

– <em>Skuggan av global oligarki hänger över FN:s generalförsamling. De ultrarika, och de företag som de kontrollerar, formar globala regler som tjänar deras intressen på bekostnad av människor överallt. Det ikoniska FN-podiet känns alltmer förminskat i en värld där miljardärer har mycket stort inflytande</em>, <a href="https://oxfam.se/nyheter/varldens-rikaste-1-ager-mer-an-95-av-varldsbefolkningen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Amitabh Behar, Oxfam Internationals verkställande direktör.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/den-rikaste-1-procenten-ager-mer-an-de-fattigaste-95-procenten-av-varldens-befolkning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BlackRocks förvaltade kapital slår rekord</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrocks-forvaltade-kapital-slar-rekord/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrocks-forvaltade-kapital-slar-rekord/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Apr 2024 14:23:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[börsen]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=178395</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finansjätten BlackRock, en av de största aktörerna på Stockholmsbörsen, rapporterar ett nettoinflöde till sina fondförvaltningar på 76 miljarder dollar, motsvarande cirka 820 miljarder kronor, under det första kvartalet detta år.</strong>

Inflödet lyfte det förvaltade kapitalet till en ny rekordnivå på 10 500 miljarder dollar, eller omkring 114 000 miljarder kronor, för <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrock-rekryteraren-vi-styr-varlden/" target="_blank" rel="noopener">bolaget</a> som är en av Stockholmsbörsens allra största ägare.

En betydande del av nettoinflödet riktades mot börshandlade fonder, inklusive en investering på 14 miljarder dollar i fonder med exponering mot kryptovalutan BitCoin. Även om inflödet var imponerande var det fortfarande något under förväntan, en Bloomberg-enkät visade att analytikerna räknat med ett inflöde på 85 miljarder dollar.

För kvartalet redovisade <a href="https://www.blackrock.com/se" target="_blank" rel="nofollow noopener">BlackRock</a> ett justerat rörelseresultat på 1,5 miljarder dollar, en ökning med 23 procent jämfört med samma period förra året. Resultatet per aktie uppgick till 9,81 dollar, vilket överträffade förväntningarna på 9,34 dollar per aktie.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrocks-forvaltade-kapital-slar-rekord/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BlackRock och Abu Dhabi startar tankesmedja</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-och-abu-dhabi-startar-tankesmedja/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-och-abu-dhabi-startar-tankesmedja/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 06 Dec 2023 10:03:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[COP28]]></category>
		<category><![CDATA[Förenade Arabemiraten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=167478</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under ”finansdagen” vid FN:s klimattoppmöte COP28 utannonserades att Abu Dhabi kommer att stå som värd för den nystartade och påstått oberoende tankesmedjan <em>Global Climate Finance Centre</em> (GCFC). Dess uttalade syfte sägs vara att undanröja eventuella hinder för olika former av investeringar i koldioxidsnåla och "klimatsmarta" projekt.</strong>

Tankesmedjan och forskningsnavet <a href="https://www.pionline.com/esg/cop28-unveils-climate-finance-think-tank-us-nordic-agreement" target="_blank" rel="nofollow noopener">utgörs</a> bland annat av Förenade Arabemiratens statliga investeringsfond Abu Dhabi Developmental Holding CO, Världsbanken, det mäktiga investmentbolaget BlackRock och kapitalförvaltarna Ninety One och HSBC.

”<em>Detta oberoende nav i Abu Dhabi kommer att fortsätta att stödja uppskalningen av välfungerande, anpassade gröna finansmarknader för att driva tillväxten av klimatfinansiering</em>”, hävdar tankesmedjan själva i ett uttalande.

<em>– Det kommer att sätta Abu Dhabi och Förenade Arabemiraten i förarsätet när det gäller att driva global förändring inom hållbar finansiering och ge ett positivt arv för kommande år</em>, <a href="https://www.reuters.com/sustainability/cop28-abu-dhabi-teams-up-with-hsbc-others-climate-finance-think-tank-2023-12-04/" target="_blank" rel="nofollow noopener">påstår</a> oljemogulen och COP28:s ordförande Sultan Al Jaber.
<h3>Nordiskt-amerikanskt samarbete</h3>
Under ”finansdagen” offentliggjordes också ett nytt samarbete, mellan USA och de nordiska länderna, i syfte att mobilisera privat kapital till klimatrelaterade investeringar på tillväxt- och utvecklingsmarknader.

<em>The Investment Mobilization Collaboration Arrangement </em>efterlyser offentlig-privata partnerskap som kommer att "skapa konkreta pipeline-samarbeten", stödja blandad finansiering och katalysera privat kapital, hävdade regeringstjänstemän från USA, Sverige, Danmark och Finland i tillkännagivandet.

Samtal med fler givarländer pågår också enligt uppgifter. Den operativa partnern World Climate Foundation sade att IMCA kommer att samarbeta med en rådgivande kommitté för tillgångsägare för tekniskt stöd, och samarbeta med ledande kapitalförvaltare om blandade finansieringsinstrument och med tillgångsägare för att få finansiella löften.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-och-abu-dhabi-startar-tankesmedja/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BlackRock rekryterar saudisk oljemogul</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-rekryterar-saudisk-oljemogul/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-rekryterar-saudisk-oljemogul/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Jul 2023 05:12:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amin Nasser]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[Saudiarabien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=154904</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Världens största fondförvaltare rekryterar saudiern Amin Nasser till sin styrelse. Nasser är sedan tidigare vd för Saudi Aramco – världens största oljebolag.</strong>

Finansjätten som beskrivits som världens kanske mest ekonomiskt inflytelserika enskilda aktör hävdar att rekryteringen av Nasser är en del i deras långsiktiga strategi där man ämnar lägga större fokus på Mellanöstern.

<em>– Amins framstående karriär på Aramco, som sträcker sig över mer än fyra decennier, ger honom ett unikt perspektiv på många av de viktigaste frågorna för vårt företag och våra kunder</em>, <a href="https://www.cnbc.com/2023/07/17/blackrock-names-saudi-aramco-ceo-amin-h-nasser-to-board.html" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Larry Fink, ordförande och VD för BlackRock, i ett uttalande.

<em>– Hans ledarskapserfarenhet, förståelse för den globala energibranschen och drivkrafterna bakom övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, liksom hans kunskaper om Mellanösternregionen, kommer alla att bidra på ett meningsfullt sätt till dialogen i BlackRocks styrelse</em>, hävdar han vidare.

Amin Nasser har varit vd för den saudiska oljejätten sedan 2015 och var den som övervakade bolagets börslansering 2019.

Saudi Aramco har också som målsättning att bli utsläppsneutrala innan 2050, vilket alltså är ett av skälen till BlackRocks rekrytering, eftersom man själva tidigare fått skarp kritik och anklagats för att hyckla angående sina påstådda klimatsatsningar. Finansjätten har exempelvis profilerat sig som försäljare av ”hållbara” fonder samtidigt som man investerat stort i fossila bränslen och oljeproduktion.

<strong>Ansvariga i delstaten Florida</strong> lovade också så sent som i december att man kommer att dra tillbaka cirka två miljarder dollar som BlackRock förvaltar åt dem, eftersom <em>"att använda våra pengar... för att finansiera BlackRocks projekt för social ingenjörskonst är inget som Florida någonsin gick med på”</em>.

<em>– Det har inget att göra med att maximera avkastningen och är motsatsen till vad en kapitalförvaltare får betalt för att göra</em>, sa Floridas ekonomichef Jimmy Patroni.

BlackRocks vd Larry Fink har tidigare sagt att man inte är någon ”klimatpolis”, men att det är bolagets ”plikt” att dela med sig av klimatdata och liknande information till sina kunder så att de ”får tillgång till den bästa och mest fullständiga informationen för att fatta sina ekonomiska investeringsbeslut”.

Finansjätten förvaltade minst 8 000 miljarder dollar förra året.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/blackrock-rekryterar-saudisk-oljemogul/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>JP Morgan-chef: Ukraina &#8221;en fantastisk möjlighet&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/jp-morgan-chef-ukraina-en-fantastisk-mojlighet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/jp-morgan-chef-ukraina-en-fantastisk-mojlighet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Jul 2023 08:29:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[JP Morgan]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Volodymyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=153686</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kriget i Ukraina är inte negativt för alla. Enligt JP Morgan-chefen Stefan Weiler är det nu en "fantastisk möjlighet" för privata investerare att "satsa pengar på Ukrainas framtid". BlackRock-toppen Brandon Hall är inne på samma spår och menar att det är läge att "locka så mycket kapital från den privata sektorn som möjligt till återuppbyggnaden av Ukraina".</strong>

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/okand-finansjatte-ska-bygga-upp-ukraina/" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om hur de mäktiga finansjättarna BlackRock och JP Morgan involverats för att bygga upp Ukraina och locka privata investerare. Över 400 globala företag har nu lovat att på olika sätt bidra till projektet efter kriget, meddelades på konferensen Ukraine Recovery Conference i London nyligen.

Finansbolaget Citi, läkemedelsföretaget Sanofi och elektronikjätten Philips är tre av aktörerna som deklarerat att de vill utöka sina investeringar i landet, rapporterar vänsterliberala Warner Bros. Samtidigt lovar såväl den brittiska som den amerikanska regeringen fortsatta stödpaket och Storbritannien lägger bland annat tre miljarder dollar i nya garantier för att låsa upp Världsbankens lån och 240 miljoner pund i bilateralt bistånd. USA lovar i sin tur att skicka ytterligare 1,3 miljarder för att hjälpa Ukraina att ”se över sitt energinät”.

Prislappen för att bygga upp landet beräknas hittills uppgå till minst 411 miljarder dollar. Enligt JP Morgan-chefen Stefan Weiler är kriget dock inte enbart negativt, eftersom privata investerare ser en ”fantastisk möjlighet” att satsa pengar på Ukrainas framtid. Wiler berättar vidare att han är imponerad över hur ”framåtblickande” Zelenskyj-regeringen är i sina visioner för framtiden.

<strong>Ukrainas utvecklingsfond är fortfarande</strong> i planeringsstadiet och förväntas inte lanseras innan konflikten är över, men enligt Brandon Hall, chef för BlackRocks rådgivningsverksamhet för finansmarknader, är det redan nu ett bra läge att sälja in idén och ”locka så mycket kapital från den privata sektorn som möjligt till återuppbyggnaden av Ukraina”.

Fonden syftar till att anskaffa så kallat förmånligt kapital från regeringar och utvecklingsbanker, och sedan använda detta för att locka till sig privata investerare. Koncessionskapital tillhandahålls på mer gynnsamma villkor och kan omfatta lån som emitteras till räntesatser under marknadsräntan eller eget kapital från investerare som kräver lägre avkastning, skriver <a href="https://edition.cnn.com/2023/06/21/investing/ukraine-recovery-conference-private-investors/index.html" target="_blank" rel="noopener">CNN</a>.

<em>– Tanken här är att du kan skala upp det ursprungliga koncessionskapitalet med några storleksordningar och därigenom öka fondens kapacitet att investera i olika sektorer av ekonomin</em>, förklarar BlackRock-toppen.

De fem områden som är i störst behov av investeringar är infrastruktur, energi, tillverkning, jordbruk och ”informationsteknologi”, enligt Ukrainas regering.

<em>– Vi kommer att kunna erbjuda intressanta projekt att investera i... Vi vill ha globala partners som kan förse oss med stora investeringar</em>, säger Zelenskyj själv.

Riskkapitalbolaget Horizon Capital har också fått stöd av ett dussintal större utvecklingsfinansieringsinstitut för sina fonder som investerar särskilt i ukrainska teknik- och exportorienterade företag, och var i april med 254 miljoner dollar den största Ukraina-fokuserade fonden som inrättats sedan krigets utbrott.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/jp-morgan-chef-ukraina-en-fantastisk-mojlighet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BlackRock-rekryteraren: &#8221;Vi styr världen&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrock-rekryteraren-vi-styr-varlden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrock-rekryteraren-vi-styr-varlden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jun 2023 14:24:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[James O'Keefe]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=152902</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I dolda inspelningar avslöjar BlackRock-rekryteraren Serge Varlay för en journalist hur finansjätten dominerar ekonomin, medielandskapet och politiken.
</strong>

<strong>Varlay nämner bland annat hur man köper politiker, profiterar på Ukrainakriget och försöker arbeta så mycket som möjligt under radarn för att "de lättare kan </strong><strong>göra vad de vill när människor inte tänker på dem".
</strong>

<strong><em>– Hedgefonderna, BlackRock, bankerna. Det är de som styr världen</em>, menar han.</strong>

BlackRock är ett av världens absolut största investmentbolag och förvaltar tillgångar värda tiotusentals miljarder dollar. Bolaget har konsekvent beskrivits som mycket inflytelserikt och opererar världen över med fasta kontor i ett 30-tal länder. Enligt Varlay hanterar BlackRock tillgångar på så mycket som 20 000 miljarder dollar runt om i världen – vilket är mer pengar än något lands bruttonationalprodukt – bortsett från USA eller Kina.

Varlay berättar om hur enkelt det i nuläget är att muta och köpa amerikanska politiker och att det kostar småsummor i sammanhanget.

<em>– Man kan ta dessa jävla massa pengar och köpa folk, jag jobbar för ett företag som heter BlackRock... Det handlar inte om vem som är president utan om vem som kontrollerar presidentens plånbok. Du kan köpa dina kandidater. Först har vi senatorerna, de är jävligt billiga. Har du 10 000 kan du köpa en senator. Jag ger dig 500 000. Det spelar ingen roll vem som vinner, de är alla i min ficka</em>, förklarar han för O’Keefe Media Groups journalist.

<em>– Hedgefonderna, BlackRock, bankerna. Det är de som styr världen</em>, menar han.<em>
</em>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">BREAKING: <a href="https://twitter.com/BlackRock?ref_src=twsrc%5Etfw">@BlackRock</a> Recruiter Who “Decides People’s Fate” Spills Info on Company’s World Impact</p>
“It’s not who the president is- it’s who’s controlling the wallet of the president”

“You got $10K? You can buy a senator"

“War is real f***ing good for business” <a href="https://twitter.com/hashtag/BlackRockExposed?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#BlackRockExposed</a> <a href="https://t.co/DZIy1DuZKF">pic.twitter.com/DZIy1DuZKF</a>

— James O'Keefe (@JamesOKeefeIII) <a href="https://twitter.com/JamesOKeefeIII/status/1671262303319392259?ref_src=twsrc%5Etfw">June 20, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Krig menar han</strong> också är något som BlackRock tjänar stora pengar på, och att den blodiga konflikten i Ukraina är mycket gynnsam för bolaget.

<em>– Som land vill vi inte att konflikten ska ta slut. Ju längre den pågår, desto svagare blir Ryssland.</em>

<em>– Ukraina är bra för affärerna, det vet du väl? Ryssland spränger Ukrainas spannmålssilon i luften och priset på vete kommer att stiga lavinartat. Den ukrainska ekonomin är vetemarknaden. Priset på bröd går upp, detta är fantastiskt om du handlar (på börsen). Instabilitet skapar möjligheter till vinst…</em>

Varlay beskriver vidare hur han i egenskap av grindvakt på BlackRock ”bestämmer över människors öden” och ”varje dag avgör hur någons liv ska formas”.

<em>– Hela grejen med dominans som koncept. Det är så jävla intressant.
</em>

BlackRock har valt att hittills inte kommentera sin anställdes utspel. Serge Varlay ska enligt sitt offentliga cv tidigare även ha arbetat för hedgefonden Citadel och investmentbanken Morgan Stanley.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrock-rekryteraren-vi-styr-varlden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fårflocksmentalitetens bojkotter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ledare/farflocksmentalitetens-bojkotter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ledare/farflocksmentalitetens-bojkotter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 Jun 2023 13:08:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ledare]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[Marabou]]></category>
		<category><![CDATA[Mondelez]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=152486</guid>

					<description><![CDATA[I slutet av maj deklarerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att livsmedelsjätten Mondelez, ägare till i Sverige populära varumärken som Marabou, Daim och O'boy, <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/chokladtillverare-svartlistas-pastas-finansiera-rysslands-krigskassa/" target="_blank" rel="noopener">svartlistas</a> med omedelbar verkan. Detta eftersom man är verksamma på den ryska marknaden och av uppenbara skäl därför också betalar rysk skatt och således påstås finansiera ”den ryska krigskassan”.

Vad som följt i Sverige har varit en klassisk uppvisning av fårflocksbeteende. Etablissemangsmedier och politiker har piskat upp en stämning som dragit med sig organisationer, företag och privatpersoner som högljutt deklarerade att man hakar på Zelenskyjs bojkott. Framöver ska det minsann inte konsumeras någon mer Marabou-choklad.

Till och med den svenska försvarsmakten drogs snart med och lät deklarera att man byter ut Mondelez produkter.

<em>– Det senaste året har vi stöttat Ukraina på olika sätt och det här är ytterligare ett sätt för oss att stötta dem</em>, kommenterade pressekreteraren Guna Graufelds.

President Zelenskyj befaller och vi lyder, verkar mottot vara. Några djupare analyser bortom detta görs inte.
<h3>Intellektuellt ohederlig kampanj</h3>
Varumärkesforskaren Niklas Turner Olovzon bedömer att den svenska massbojkotten lär få <a href="https://omni.se/expert-svensk-bojkott-svider-inte-for-marabou-agaren/a/Knk9dM" target="_blank" rel="noopener">begränsad</a> effekt om den inte sprids till hela Europa. Kollegan Eva Ossiansson pekar på att kampanjen på flera sätt därtill är <a href="https://tt.omni.se/darfor-uppror-marabou-var-gamla-chokladkaka/a/8Jz1Wr" target="_blank" rel="noopener">ologisk</a>, bland annat i och med att Mondelez konkurrenter Unilever och Nestlé också är fortsatt verksamma i Ryssland. Dessa har av oklar anledning varken svartlistats eller utsatts för några krav på bojkotter.

En annan anmärkningsvärd detalj är att moderbolaget äger ett 40-tal varumärken samtidigt som den svenska bojkotten riktar in sig specifikt på svensktillverkade Marabou, vars svenska arbetare som drabbas knappast valt eller ens önskat att bli uppköpta av den multinationella livsmedelsjätten. I vanlig ordning är det dock ingen som orkar skaffa sig någon riktig koll på vad man egentligen rasar mot. Motiveringarna går sällan djupare än floskler i stil med att ”dom e dumma” och ”stödjer krig”.

Att Mondelez är ett skitföretag, och har varit det under lång tid, är ingen nyhet. Bland annat har man uppmärksammats för att ha varit involverade i skogsskövling i afrikanska nationalparker, sysslat med prismanipulation och anklagats för att använda sig av barnarbetare. Föregångaren Kraft Foods har lagt mångmiljonbelopp på lobbyism för att genetiskt modifierade ingredienser inte tydligt ska behöva listas på livsmedel i butiker, finansierat förstörelsen av den biologiska mångfalden i Indonesien och använt diverse hälsovådliga ingredienser i sina produkter.

Tittar man vidare på vilka som faktiskt <a href="https://money.cnn.com/quote/shareholders/shareholders.html?symb=MDLZ&#38;subView=institutional" target="_blank" rel="noopener">äger</a> Mondelez dyker samtidigt namn som <a href="https://stockzoa.com/ticker/mdlz/ownership/blackrock/" target="_blank" rel="noopener">BlackRock</a> och Vanguard Group upp – två av de mest skrupelfria och mäktiga investmentbolagen i världen som kontrollerar andelar i en lång rad företag inom vitt skilda branscher.

Den som verkligen vill engagera sig mot krig, våld och död kan göra sig medveten om att BlackRock har många miljarder investerade i <a href="https://medium.com/@williamhartung55/blackrock-funding-war-preaching-social-responsibility-360bb4cea6eb" target="_blank" rel="noopener">vapentillverkare</a> som Lockheed Martin, Ratheon, Boeing, General Dynamics, Northrop Grumman och andra aktörer som möjliggjort amerikanska och andra invasionskrig runt om i världen i många decennier. Krigsflygplan, u-båtar som kan avfyra ballistiska missiler, diverse bomber, pansarvagnar och de flesta vapentyper man kan tänka sig – möjligtvis med undantag från kärnvapen, tillverkas sedan länge av Mondelez och Marabous ägare – utan att någon brytt sig nämnvärt om detta.
<blockquote>Den som verkligen vill engagera sig emot krig, våld och död kan göra sig medveten om att BlackRock har många miljarder investerade i vapentillverkare och andra aktörer som möjliggjort invasionskrig runt om i världen i många decennier.</blockquote>
Under Saudiarabiens invasion i Jemen användes exempelvis vapnen för att döda tusentals civila i blodiga attacker då allt ifrån bröllop till sjukhus och marknader bombades sönder och samman. Vilket ansvar BlackRock tagit för detta är högst oklart. Klart är i varje fall att massmorden inte lett till några Marabou-bojkotter varken från försvarsmaktens eller Lisebergs sida.
<h3>Tveksamma drivkrafter</h3>
Det verkar vara svårt att vara konsekvent, för det är förstås jobbigt att sätta sig in i saker. Det kräver en ansträngning att bena ut komplicerade ägarstrukturer kring multinationella bolag, där investmentbolag och mäktiga riskkapitalister i en salig röra kontrollerar andelar i nästan alla namnkunniga företag i hela världen.

Engagemang mot rovdriftskapitalism och internationella skurkar är inte fel, men sådant engagemang är uppenbarligen inte den centrala drivkraften för masshysterin som drivits igång kring Mondelez. Snarare utgörs den av ängsliga opportunisters omättliga aptit att visa sig på styva linan och samla billiga poäng. Vad man faktiskt uppnår bortom detta tycks i vanlig ordning vara ganska irrelevant. Om drivkraften varit seriös hade samma personer som driver på denna kampanj istället lagt sitt krut på att ställa BlackRock och Vanguard till ansvar.

&#160;

<em>Isac Boman</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ledare/farflocksmentalitetens-bojkotter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
